Ändring av förordning (EG) nr 2792/1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

(1) Genom förordning (EG) nr 2792/1999 fastställs föreskrifter för skydd och utveckling av akvatiska resurser och utveckling av gemenskapens vattenbrukssektor.

(2) I gemenskapslagstiftningen fastställs möjligheten till kompletterande stöd för skrotning av fartyg, om en återhämtningsplan är tillämplig. I detta fall eller om de av kommissionen eller medlemsstaterna vidtagna nödåtgärderna sannolikt har samma verkan, bör stödet även ökas till besättningar som tvingas upphöra med fiske på grund av planen eller åtgärderna. Detta bör även tillämpas på besättningar som förlorar sina arbeten utan att fartyget skrotas, på grund av antagande av en återhämtningsplan eller nödåtgärder.

(3) Den 19 september 2002 utfärdade kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om en strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket. Genomförandet av denna strategi innebär att förordning (EG) nr 2792/1999 måste ändras.

(4) Skydd och utveckling av akvatiska resurser gäller inte enbart åtgärder till havs utan också särskilt åtgärder för anadroma och katadroma arter i inlandsvatten. I detta avseende är det särskilt viktigt att återställa och på nytt öppna vandringsvägar och lekplatser.

(5) Ökning av produktionen utöver den troliga efterfrågeutvecklingen bör inte uppmuntras. Bättre saluföringsstrategier bör genomföras, men tillförlitlig statistik om fiskkonsumtionen saknas ofta, liksom ekonomisk analys av marknaderna och saluföringen av vattenbruksprodukter.

(6) Den skadliga algblomningen är bland de allvarligaste hoten mot den framtida skaldjursodlingen i Europa. Ibland kan blomningen pågå under exceptionellt långa perioder eller uppstå under perioder med koncentrerad försäljning och ersättning till de berörda skaldjursodlarna kan vara berättigad, om det inte rör sig om återkommande fenomen.

(7) En utvidgning av näringens kunskapsbas inbegriper alla aspekter av odling och är av största vikt för vattenbruket. Eftersom de medel som har anslagits för ändamålet är otillräckliga, är det viktigt att ytterligare främja tillämpad forskning och teknisk utveckling inom vattenbruket, genom att utvidga möjligheterna till offentlig finansiering och främja privata initiativ inom detta område.

(8) Vattenbruksföretag bör uppmuntras att förbättra sina miljöprestanda och att frivilligt utveckla initiativ som går längre än de rättsliga minimikraven för miljöskyddet.

(9) För att det offentliga stödet till vattenbruksfartyg skall kunna bibehållas, måste det göras en tydlig åtskillnad mellan sådana fartyg och fiskefartyg enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, eftersom vissa fiskefartyg kanske bara används inom vattenbruket men eventuellt skulle kunna återgå till fiske.

(10) För att uppmuntra en permanent minskning av fiskeansträngningen, om en återhämtningsplan antas av rådet eller om nödåtgärder antas av kommissionen eller medlemsstaterna, bör återbetalning inte krävas av det stöd som tidigare erhållits av fartyg som omfattas av planen eller åtgärderna.

(11) Om ett fartyg måste byta ut fiskeredskap på grund av en återhämtningsplan, bör det bli möjligt att betrakta det första utbytet av fiskeredskap som bidragsberättigande kostnad.

(12) Gemenskapsfartyg kan åläggas att använda ljudskrämmare vid visst fiske för att minska oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande av valar. Kostnaden för att fullgöra en sådan skyldighet bör omfattas av stöd för modernisering av fartyg.

(13) Offentliga myndigheters insatser till förmån för vattenbruket har alltsedan slutet av 1970 -talet stimulerat produktionsökning, men situationen har nu förändrats och överproduktion är ett hot mot vissa produktionsinriktningar. Följaktligen bör nya prioriteringar för vattenbruksåtgärderna i programmen inom Fonden för fiskets utveckling fastställas och stödnivån i vissa fall sänkas.

(14) Vissa former av fiskodling kan ha en positiv inverkan på miljön, som ett sätt att förena ekonomisk verksamhet med bevarande eller utveckling av våtmarksområden. En ökning av det offentliga stödet kan under sådana förhållanden vara berättigad.

(15) Förordning (EG) nr 2792/1999 bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 2792/1999 ändras på följande sätt:

1. I artikel 10.3 skall led a ersättas med följande:

2. I artikel 12.3 skall följande led e läggas till:

3. I artikel 12.4 skall led c ersättas med följande:

4. I artikel 13.1 skall led a ersättas med följande:

5. I artikel 15.3 skall led n ersättas med följande:

6. Artikel 16 skall ändras på följande sätt:

a) Följande punkt skall införas som punkt 1a:

b) I punkt 3 skall första stycket ersättas med följande:

c) I punkt 3 skall följande stycke läggas till:

d) Punkt 4 skall ersättas med följande:

7. I artikel 17.2 skall följande stycke läggas till:

8. Bilaga III skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1.4 a skall ersättas med följande:

b) Punkt 1.4 b ändras på följande sätt:

förbättring av arbets och säkerhetsvillkoren, och/eller.

inköp av ljudskrämmare i enlighet med rådets förordning (EG) nr 812/2004 av den 26 april 2004 om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske.

Sista stycket i punkt 1.4 b skall ersättas med följande:

c) I punkt 2.1 skall första meningen ersättas med följande:

d) Punkt 2.2 skall ersättas med följande:

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 Yttrande avgivet den 1 april 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).

2 EGT L 337, 30.12.1999, s. 10. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 639/2004 (EUT L 102, 7.4.2004, s. 9).

3 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

4 EUT L 260, 6.8.2004, s. 1.

5 EUT L 150, 30.4.2004, s. 12.

6 EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

7 EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

8 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.