Ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 26, 95, 133 och 135 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

(1) I förordning (EEG) nr 2913/92 fastställs bestämmelser för tullbehandling av varor som importeras eller skall exporteras.

(2) Det är nödvändigt att skapa en likvärdig skyddsnivå i form av tullkontroller för alla varor som förs in i eller ut ur gemenskapens tullområde. För att kunna uppnå detta mål är det nödvändigt att fastställa en likvärdig nivå för alla tullkontroller i gemenskapen och att se till att medlemsstaterna, som har det huvudsakliga ansvaret för tillämpningen av dessa kontroller, tillämpar kontrollerna på ett harmoniserat sätt. Dessa kontroller bör baseras på gemensamt överenskomna normer och riskkriterier för urval av varor och ekonomiska aktörer, så att riskerna för gemenskapen och dess medborgare och för gemenskapens handelspartner minimeras. Medlemsstaterna och kommissionen bör därför skapa en ram för riskhantering på gemenskapsnivå som stöd för ett gemensamt tillvägagångssätt så att prioriteringar kan fastställas och resurser allokeras på ett effektivt sätt i syfte att bibehålla en lämplig balans mellan tullkontrollernas omfattning och underlättandet av den legitima handeln. Denna ram för riskhantering bör även innehålla gemensamma kriterier och harmoniserade krav på godkända ekonomiska aktörer och garantera att dessa kriterier och krav tillämpas på ett harmoniserat sätt. Inrättandet av en för alla medlemsstater gemensam ram för riskhantering bör inte hindra medlemsstaterna från att kontrollera varor genom stickprov.

(3) Medlemsstaterna bör bevilja status som godkänd ekonomisk aktör till varje ekonomisk aktör som uppfyller gemensamma kriterier med avseende på aktörernas kontrollsystem, ekonomiska solvens och tidigare efterlevnad av tullens krav. Status som godkänd ekonomisk aktör som beviljas av en medlemsstat bör erkännas av de andra medlemsstaterna, men ger ingen rätt att automatiskt omfattas av förenklingar enligt tullagstiftningen i dessa medlemsstater. De andra medlemsstaterna bör emellertid bevilja godkända ekonomiska aktörer tillstånd att använda förenklingar under förutsättning att de uppfyller alla särskilda krav för användningen av förenklingarna i fråga. När de behandlar en begäran om att använda förenklingar behöver de andra medlemsstaterna inte göra om den utvärdering av aktörens kontrollsystem, ekonomiska solvens och tidigare efterlevnad av tullens krav som redan genomförts av den medlemsstat som beviljade aktören status som godkänd ekonomisk aktör, men de bör se till att eventuella andra särskilda krav för användning av enskilda förenklingar är uppfyllda. Användningen av förenklingar i andra medlemsstater kan också samordnas genom en överenskommelse mellan de berörda tullmyndigheterna.

(4) Förenklingar enligt tullagstiftningen bör inte heller fortsättningsvis påverka de tullkontroller som fastställs i gemenskapens tullkodex, särskilt när det gäller skydd och säkerhet. Sådana kontroller är tullmyndigheternas ansvar, och denna kontrollrätt bör bibehållas även om dessa myndigheter bör erkänna status som godkänd ekonomisk aktör som en faktor i samband med riskanalysen och beviljandet av eventuella lättnader för den ekonomiska aktören när det gäller kontroller som rör skydd och säkerhet.

(5) Riskrelaterade uppgifter om import- och exportvaror bör utbytas mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen. I detta syfte bör ett gemensamt och säkert system inrättas, genom vilket de behöriga myndigheterna kan få tillgång till, överföra och utbyta dessa uppgifter i tid och på ett effektivt sätt. Sådana uppgifter får även utbytas med tredjeländer i de fall bestämmelser om detta anges i ett internationellt avtal.

(6) Det bör fastställas på vilka villkor uppgifter som lämnas av ekonomiska aktörer till tullen får lämnas ut till andra myndigheter i samma medlemsstat, andra medlemsstater, kommissionen eller myndigheter i tredjeländer. Därför bör det klart anges att Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter är tillämpliga på den behandling av personuppgifter som genomförs av de behöriga myndigheterna liksom av varje annan myndighet som erhåller uppgifter enligt gemenskapens tullkodex.

(7) För att lämpliga riskbaserade kontroller skall kunna göras är det nödvändigt att införa ett krav på att uppgifter måste lämnas före ankomst eller avgång för samtliga varor som förs in till eller ut från gemenskapens tullområde, utom i fråga om varor som befordras med flyg eller fartyg utan att göra uppehåll inom detta område. Sådana uppgifter bör vara tillgängliga innan varorna förs in till eller ut från gemenskapens tullområde. Olika tidsfrister och regler kan anges beroende på typ av varor, transporter eller ekonomiska aktörer eller då särskilda säkerhetsarrangemang föreskrivs i internationella avtal. För att det inte skall kunna uppstå luckor i säkerhetssystemet bör detta krav också införas beträffande varor som förs in till eller ut från en frizon.

(8) Förordning (EEG) nr 2913/92 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 2913/92 ändras enligt följande:

1. Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

införseltullkontor: av tullmyndigheterna i enlighet med tullagstiftningen anvisat tullkontor till vilket varor som förs in till gemenskapens tullområde utan dröjsmål skall transporteras och där de skall genomgå lämpliga riskbaserade införselkontroller.

tullkontroller: särskilda åtgärder som genomförs av tullmyndigheterna i syfte att säkra en korrekt tillämpning av tullagstiftningen och annan lagstiftning som rör dels införsel, utförsel, transitering, förflyttning och användning för särskilda ändamål av varor som befordras mellan gemenskapens tullområde och tredje land, dels närvaron av varor som inte har gemenskapsstatus. Sådana åtgärder kan bland annat innefatta att undersöka varorna, kontrollera de deklarerade uppgifterna och att elektroniska eller skriftliga handlingar finns och är äkta, granska företags räkenskaper och andra bokföringshandlingar, undersöka transportmedel, undersöka bagage och andra varor som personer för med sig samt genomföra officiella utredningar och andra liknande åtgärder.

risk: sannolikheten för att något kan inträffa vid införsel, utförsel, transitering, förflyttning och användning för särskilda ändamål av varor som befordras mellan gemenskapens tullområde och tredje land eller vid närvaro av varor som inte har gemenskapsstatus som

2. Följande avsnitt och artikel skall införas.

3. Artikel 13 skall ersättas med följande:

4. Artikel 15 skall ersättas med följande:

5. I artikel 16 skall orden att tullmyndigheterna skall kunna kontrollera dem ersättas med ordet tullkontroller.

6. I kapitel 1 i avdelning III skall följande artiklar införas:

7. I artikel 37.1 skall orden tullmyndigheternas kontroll ersättas med ordet tullkontroller, och i artikel 38.3 skall orden kontroll av en medlemsstats tullmyndighet ersättas med orden en medlemsstats tullkontroller.

8. Artikel 38.5 skall ersättas med följande:

9. Artikel 40 skall ersättas med följande:

10. Rubriken till kapitel 3 i avdelning III skall ändras till Lossning av varor som visats upp för tullen.

11. Artiklarna 43 — 45 skall utgå.

12. Artikel 170.2 skall ersättas med följande:

13. Artikel 176.2 skall ersättas med följande:

14. Artikel 181 skall ersättas med följande:

15. I första meningen i artikel 182.3 skall orden Återexport eller utgå.

16. I avdelning V (Varor som förs ut från gemenskapens tullområde) skall följande artiklar införas:

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5a.2, artikel 13.2 andra stycket, artikel 36a.4, artikel 36b.1, artikel 182a.2 och artikel 182d.1 skall vara tillämpliga från och med den 11 maj 2005.

Alla andra bestämmelser skall börja tillämpas när tillämpningsföreskrifterna på grundval av de artiklar som anges i andra stycket har trätt i kraft. Elektroniska deklarationer och automatiserade system för genomförande av riskhantering och för elektroniskt informationsutbyte mellan införseltullkontor, importtullkontor, exporttullkontor och utfartstullkontor enligt artiklarna 13, 36a, 36b, 36c, 182b, 182c och 182d skall vara i bruk tre år efter det att dessa artiklar har blivit tillämpliga.

Senast två år efter det att dessa artiklar har blivit tillämpliga skall kommissionen ta ställning till en eventuell begäran från en medlemsstat om en förlängning av den treårsperiod som avses i tredje stycket avseende elektroniska deklarationer och automatiserade system för genomförande av riskhantering och för elektroniskt informationsutbyte mellan tullkontoren. Kommissionen skall lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet och i förekommande fall föreslå en förlängning av den treårsperiod som avses i tredje stycket.

1 EUT C 110, 30.4.2004, s. 72.

2 Europaparlamentets yttrande av den 20 april 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 29 november 2004 (EUT C 38 E, 15.2.2005, s. 36) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 februari 2005 (ännu ej offentliggjord i EUT).

3 EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

4 EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

5 EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

6 EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

7 EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.