Ändring av förordning (EG) nr 466/2001 när det gäller fusariumtoxiner
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel, särskilt artikel 2.3 i denna, och
(1) I kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 fastställs högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel.
(2) Vissa medlemsstater har antagit eller planerar att anta högsta tillåtna halter av fusariumtoxiner, såsom deoxinivalenol (DON), zearalenon (ZEA) och fumonisiner i vissa livsmedel. Med tanke på skillnaderna mellan de halter som tillåts i medlemsstaterna, och den risk för konkurrenssnedvridning som följer av detta, måste åtgärder vidtas på gemenskapsnivå för att säkerställa en enhetlig marknad, samtidigt som proportionalitetsprincipen måste beaktas.
(3) En rad fusariumsvampar, som är vanliga i jorden, producerar ett antal olika mykotoxiner av typen trikotecener såsom deoxinivalenol (DON), nivalenol (NIV), T-2-toxin och HT-2-toxin samt vissa andra toxiner (zearalenon och fumonisiner). Fusariumsvampar förekommer vanligtvis i spannmål som odlas i de tempererade områdena i Amerika, Europa och Asien. Många av de toxinproducerande fusariumsvamparna kan i varierande grad producera två eller flera av dessa toxiner.
(4) Vetenskapliga kommittén för livsmedel har i en rad yttranden utvärderat fusariumtoxinerna: deoxinivalenol (DON) i december 1999, zearalenon i juni 2000, fumonisiner i oktober 2000 uppdaterad i april 2003, nivalenol i oktober 2000, T-2-toxin och HT-2-toxin i maj 2001 samt en grupputvärdering av trikotecener i februari 2002.
(5) Vetenskapliga kommittén för livsmedel ansåg att tillgängliga uppgifter inte gav stöd för fastställandet av ett gemensamt acceptabelt dagligt intag (ADI) för de trikotecener som utvärderades och fastställde
(6) Inom ramen för rådets direktiv 93/5/EEG av den 25 februari 1993 om hjälp till kommissionen och samarbete från medlemsstaternas sida vid den vetenskapliga granskningen av livsmedelsfrågor gjorde och slutförde en vetenskaplig samarbetsgrupp i september 2003 Scoop-uppdraget 3.2.10 Insamling av uppgifter om förekomsten av fusariumtoxiner i livsmedel och en utredning om EU-befolkningens intag av fusariumtoxiner via kosten.
(7) Särskilt när det gäller deoxinivalenol ligger intaget via kosten hos yngre barn och tonåringar nära ADI-värdet. När det gäller T-2-toxin och HT-2-toxin överstiger det uppskattade intaget via kosten i de flesta fallen det tillfälliga ADI-värdet. Det har dock konstaterats att uppgifter om förekomst av T-2-toxin och HT-2-toxin vanligtvis fås med hjälp av analysmetoder med en hög detektionsgräns, och om man beaktar att antalet prover över detektionsgränsen var lägre än 20 %, hade detektionsgränsen i den analysmetod man valt att använda mycket stor betydelse för värdet på intaget via kosten. Alla värden för intag av nivalenol låg klart under t-ADI. Värdena för intag via kosten av övriga trikotecener som behandlades i det ovan nämnda Scoop-uppdraget (3-acetyldeoxinivalenol, 15-acetyldeoxinivalenol, fusarenon-X, T2-triol, diacetoxyscirpenol, neosolaniol, monoacetoxiscirpenol, verrucol) var av de tillgängliga uppgifterna att döma låga.
(8) Den genomsnittliga dagliga intaget av zearalenon är betydligt lägre än ADI-värdet, men särskild uppmärksamhet bör ägnas befolkningsgrupper som inte ingått i uppdraget men som regelbundet intar stora mängder produkter med hög halt av zearalenon, och även livsmedel som är särskilt riktade till barn, eftersom småbarns kost ofta är mindre mångsidig.
(9) Det uppskattade intaget av fumonisiner i kosten i de flesta befolkningsgrupperna ligger klart under ADI-värdet. Intaget av fumonisiner via kosten ökar betydligt om man endast beaktar konsumenter. Men även för denna grupp ligger intaget via kosten under ADI-värdet. Resultaten av övervakningen av skörden 2003 tyder emellertid på att majs och majsprodukter kan vara starkt kontaminerade med fumonisiner. Det är lämpligt att vidta åtgärder för att undvika att majs och majsprodukter med sådana oacceptabelt höga kontamineringshalter kommer in i livsmedelskedjan.
(10) Fusariumarter infekterar spannmålen före skörd. Flera riskfaktorer har fastställts i samband med fusariuminfektioner och mykotoxinbildning. Klimatförhållandena under växtperioden, särkilt under blomningen, spelar en stor roll för mykotixinhalten. Med hjälp av goda jordbruksmetoder kan man dock minska riskfaktorerna till ett minimum, och på så sätt hindra en del av fusariumsvampsangreppen.
(11) Det är viktigt för skyddet av folkhälsan att fastställa högsta tillåtna halter för obearbetad spannmål för att hindra att kraftigt kontaminerad spannmål kan komma in i livsmedelskedjan och att främja och se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas under växt-, skörde- och lagringsperioden i produktionskedjan (genom att följa goda jordbruks-, skörde- och lagringsmetoder). När det gäller spannmål som släpps ut på marknaden för att användas i första bearbetningsledet är det lämpligt att följa högsta tillåtna halter för obehandlad spannmål, eftersom man i detta stadium vet vad spannmålen ska användas till (i livsmedel, foder eller industriellt bruk). Rensnings-, sorterings- och torkningsförfaranden anses inte vara en del av det första bearbetningsledet, eftersom själva sädeskärnan inte utsätts för fysisk verkan, medan skalning anses utgöra en del av det första bearbetningsledet.
(12) Högsta tillåtna halter fastställs med hänsyn till människors nuvarande exponering i förhållande till acceptabelt intag av toxinet i fråga, och vad som rimligen kan uppnås om man använder goda metoder i alla produktions- och distributionsled. På detta sätt kan man se till att livsmedelsföretagen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att i så hög grad som möjligt förebygga eller minska kontamineringen för att skydda folkhälsan.
(13) När det gäller majs känner man inte exakt till alla faktorer som bidrar till att fusariumtoxiner bildas, särskilt avseende zearalenon och fumonisiner B1 och B2. Därför beviljas en tidsfrist under vilken livsmedelsföretagen i spannmålskedjan kan undersöka var dessa mykotoxiner bildas och kartlägga vilka åtgärder som bör vidtas för att i så stor utsträckning som möjligt hindra förekomsten av dessa toxiner. De högsta tillåtna halter som fastställs på grundval av de uppgifter man idag har om förekomst föreslås träda i kraft den 2007, om inga särskilda högsta tillåtna halter som bygger på nya uppgifter om förekomst och bildning fastställs före det datumet.
(14) Med hjälp av rensning och bearbetning kan den halt av fusariumtoxiner som finns i obearbetad spannmål minskas i varierande grad i bearbetade spannmålsprodukter. Eftersom minskningsgraden varierar är det för att skydda konsumenten lämpligt att fastställa högsta tillåtna halter för spannmålsprodukter avsedda för slutkonsumenten, och det är nödvändigt att ha en genomförbar lagstiftning. Då högsta tillåtna halter för spannmålsprodukter för slutkonsumenten fastställs bör man vara pragmatisk. I folkhälsans intresse är det lämpligt att fastställa högsta tillåtna halter för de viktigaste spannmålsbaserade livsmedelsingredienserna för att garantera en effektiv efterlevnad.
(15) Eftersom kontamineringshalten av fusariumtoxiner i ris är låg, föreslås det att en högsta tillåtna halt för ris eller risprodukter inte behöver fastställas.
(16) För 3-acetyldeoxinivalenol, 15-acetyldeoxinivalenol och fumonisin B3 är det inte nödvändigt att vidta särskilda åtgärder vid samtidig förekomst, eftersom eventuella åtgärder särskilt avseende deoxinivalenol och fumonisin B1+B2 även skulle skydda människor från oaccetabel exponering för 3-acetyldeoxinivalenol, 15-acetyldeoxynivalenol och fumonisin B3. Det samma gäller nivalenol som i viss mån förekommer samtidigt med deoxinivalenol, och människors exponering för nivalenol uppskattas ligga betydligt under det tillfälliga ADI-värdet.
(17) För närvarande finns endast begränsade uppgifter om förekomsten av T-2 och HT-2-toxin. Det finns också brådskande behov av att utveckla och validera en känslig analysmetod. Uppskattningar av intaget tyder dock klart på att förekomsten av T-2 och HT-2 kan vara till skada för folkhälsan. Därför är det nödvändigt att utveckla en känslig analysmetod, samla in mera uppgifter om förekomsten och närmare undersöka de faktorer som har koppling till förekomsten av T-2 och HT-2 i spannmål och spannmålsprodukter, särskilt i havre och havreprodukter, och detta måste ges högsta prioritet.
(18) Förordning (EG) nr 466/2001 bör därför ändras.
(19) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 466/2001 ändras på följande sätt:
1. I artikel 2 skall punkt 3 ersättas med följande: 3. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.1 och 4.3 skall följande förbjudas: a) Att använda produkter som överskrider de högsta tillåtna halterna enligt bilaga I som livsmedelsingredienser vid tillverkningen av sammansatta eller andra livsmedel. b) Att blanda produkter vars halter inte överstiger de högsta tillåtna halterna med produkter vars halter överstiger dessa enligt bilaga I. c) Att avsiktligt dekontaminera produkter genom kemisk behandling när det gäller främmande ämnen som förtecknas i avsnitt 2 (Mykotoxiner) i bilaga I.
2. I artikel 5 skall följande punkt läggas till som punkt 5: 5. Kommissionen skall se över punkterna 2.4, 2.5, 2.6 och 2.7 i avsnitt 2 i bilaga I före den 1 juli 2008 när det gäller högsta tillåtna halter av deoxinivalenol, zearalenon och fumonisin B1+B2 och för att införa en högsta tillåten halt av T-2-toxin och HT-2-toxin i spannmål och spannmålsprodukter. Medlemsstaterna och de berörda parterna skall därför årligen meddela kommissionen resultaten av de undersökningar, däribland uppgifter om förekomsten, och framsteg som gjorts avseende tillämpningen av förebyggande åtgärder i syfte att undvika kontaminering med deoxinivalenol, zearalenon, T-2-toxin och HT-2-toxin samt fumonisin B1+B2.
3. Bilaga I ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 juli 2006. Denna förordning skall inte tillämpas på produkter som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2006 enligt gällande bestämmelser. Bevisbördan avseende när produkterna har släppts ut på marknaden skall åligga livsmedelsföretaget.
1 EGT L 37, 13.2.1993, s.1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
2 EGT L 77, 16.3.2001, s.1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 208/2005 (EUT L 34, 8.2.2005, s. 3).
3 EGT L 52, 4.3.1993, s. 18. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
4 Rapporten finns tillgänglig på Europeiska kommissionens webbplats, GD Hälsa och konsumentskydd (http://europa.eu.int/comm/food/fs/scoop/task3210.pdf)
BILAGA
I avsnitt 2 Mykotoxiner i bilaga I till förordning (EG) nr 466/2001 skall punkterna 2.4, 2.5, 2.6 och 2.7 läggas till:
Produkt | Gränsvärde (μg/kg) | Provtagningsmetod | Referensanalysmetod
2.4.1 Obearbetad spannmål annan än durumvete, havre och majs | 1250 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.4.2 Obearbetat durumvete och havre | 1750 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.4.3 Obehandlad majs | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.4.4 Finmalet mjöl från spannmål, bl.a. majsgryn och grovt majsmjöl | 750 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.4.5 Bröd, kakor, kex, snacks och frukostflingor | 500 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.4.6 Pasta (torr) | 750 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.4.7 Bearbetade spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn samt barnmat | 200 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
Produkt | Gränsvärde (μg/kg) | Provtagningsmetod | Referensanalysmetod
2.5.1 Obearbetad spannmål annan än majs | 100 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.5.2 Obearbetad majs | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.5.3 Finmalet mjöl, utom majsmjöl | 75 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.5.4 Finmalet majsmjöl, grovt majsmjöl, majsgryn och raffinerad majsolja | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.5.5 — Bröd, kakor, kex | 50 | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
— snacks av majs och majsbaserade frukostflingor | —
— andra spannmålsbaserade snacks och frukostflingor | 50
2.5.6 — beredda majsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
— beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn samt barnmat | 20
Produkt | Gränsvärde FB1 + FB2 (μg/kg) | Provtagningsmetod | Referensanalysmetod
2.6.1 Obearbetad majs | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.6.2 Majsgryn, grovt majsmjöl och finmalet majsmjöl | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.6.3 Majsbaserade produkter för direkt användning som livsmedel med undantag av 2.6.2 och 2.6.4 | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
2.6.4 Beredda majsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn samt barnmat | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
Produkt | Gränsvärde (μg/kg) | Provtagningsmetod | Referensanalysmetod
2.7.1 Obearbetad spannmål och obearbetade spannmålsprodukter | — | Direktiv 2005/38/EG | Direktiv 2005/38/EG
1 Se sidan 18 i detta nummer av EUT.
2 Vid tillämpningen av högsta tillåtna halter för deoxinivalenol, zearalenon och fumonisin B1 och B2, samt T-2 och HT-2 endast enligt vad som fastställs i punkterna 2.4, 2.5, 2.6 och 2.7, ingår inte ris i spannmål eller risprodukter i spannmålsprodukter.
3 Högsta tillåtna halter för obearbetad spannmål gäller för spannmål som saluförs för användning i första bearbetningsledet. För spannmål, som skördas och övertas enligt kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 av den 19 april 2000 om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (EGT L 100, 20.4.2000, s. 31), senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50), gäller däremot de högsta tillåtna halterna från och med saluföringsåret 2005/2006. Första bearbetningsledet avser all fysisk eller termisk behandling, annan än torkning, av eller på sädeskornet. Rensnings-, sorterings- och torkningsförfaranden anses inte vara en del av det första bearbetningsledet, så länge som själva kärnan inte utsätts för fysisk påverkan, och hela kornet förblir intakt efter rensning och sortering.
4 Om ett särskilt gränsvärde inte fastställs före den 1 juli 2007, kommer därefter 1750 μg/kg att gälla för majs som avses i denna punkt.
5 Till denna kategori hör även liknande produkter med annan benämning, såsom mannagryn.
6 Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17) senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33). Den högsta tillåtna halten för beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn samt barnmat gäller torrsubstansen.
13 Vid tillämpningen av högsta tillåtna halter för deoxinivalenol, zearalenon och fumonisin B1 och B2 samt T-2-toxin och HT-2-toxin endast enligt vad som fastställs i punkterna 2.4, 2.5, 2.6 och 2.7, ingår inte ris i spannmål eller risprodukter i spannmålsprodukter
14 Högsta tillåtna halter för obearbetad spannmål gäller för spannmål som saluförs för användning i första bearbetningsledet. För spannmål, som skördas och övertas enligt kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (EGT L 100, 20.4.2000, s. 31), senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50), gäller däremot de högsta tillåtna halterna från och med saluföringsåret 2005/2006. Första bearbetningsledet avser all fysisk eller termisk behandling, annan än torkning, av eller på sädeskornet. Rensnings-, sorterings- och torkningsförfaranden anses inte vara en del av det första bearbetningsledet, så länge som själva sädeskärnan inte utsätts för fysisk påverkan, och hela kornet förblir intakt efter rensning och sortering.
15 Om ett särskilt gränsvärde inte fastställs före den 1 juli 2007, kommer följande att gälla efter den dagen: 200 μg/kg för obearbetad majs. 200 μg/kg för finmalet majsmjöl, grovt majsmjöl, majsgryn och raffinerad majsolja. 50 μg/kg för majsbaserade snacks och frukostflingor. 20 μg/kg för beredda majsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn.
16 Till denna kategori hör även liknande produkter med andra benämningar, såsom majsgryn.
17 Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17), senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33). Den högsta tillåtna halten för beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn samt barnmat gäller torrsubstansen.
26 Högsta tillåtna halt gäller summan av fumonisin B1 (FB1) och fumonisin B2 (FB2).
27 Högsta tillåtna halt för obearbetad majs gäller för majs som saluförs för användning i första bearbetningsledet. För majs, som skördas och övertas enligt kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (EGT L 100, 20.4.2000, s. 31), senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50), gäller däremot de högsta tillåtna halterna från och med saluföringsåret 2006/2007. Första bearbetningsledet avser all fysisk eller termisk behandling, annan än torkning, av eller på majskornet. Rensnings-, sorterings- och torkningsförfaranden anses inte vara en del av det första bearbetningsledet, så länge som själva spannmålskärnan inte utsätts för fysisk påverkan, och hela kornet förblir intakt efter rensning och sortering.
28 Om ett särskilt gränsvärde inte fastställs före den 1 oktober 2007, kommer följande att gälla efter den dagen: 2000 μg/kg för obearbetad majs. 1000 μg/kg för finmalet majsmjöl, grovt majsmjöl, majsgryn och krossgryn. 400 μg/kg majsbaserade produkter avsedda för direkt användning som livsmedel. 200 μg/kg för beredda majsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn samt barnmat.
29 Till denna kategori hör även liknande produkter med annan benämning, såsom mannagryn.
30 Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17), senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33). Den högsta tillåtna halten för beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn samt barnmat gäller torrsubstans.
39 Den högsta tillåtna halten gäller summan av T-2-toxin och HT-2-toxin.
40 Vid tillämpningen av högsta tillåtna halter för deoxinivalenol, zearalenon och fumonisin B1+ B2 samt T-2-toxin och HT-2-toxin endast enligt vad som fastställs i punkterna 2.4, 2.5, 2.6 och 2.7, ingår inte ris i spannmål eller risprodukter i spannmålsprodukter.
41 Högsta tillåtna halter för obearbetad spannmål gäller för spannmål som saluförs för användning i första bearbetningsledet. Första bearbetningsledet avser all fysisk eller termisk behandling, annan än torkning, av eller på kornet. Rensnings-, sorterings- och torkningsförfaranden anses inte vara en del av det första bearbetningsledet, så länge som själva sädeskärnan inte utsätts för fysisk påverkan, och hela kornet förblir intakt efter rensning och sortering.
42 En högsta tillåten halt kommer vid behov att fastställas före den 1 juli 2007. För närvarande finns endast begränsade uppgifter om förekomsten av T-2 och HT-2-toxin. Uppskattningar av intaget tyder dock klart på att förekomsten av T-2 och HT-2 kan vara till skada för folkhälsan. Därför är det nödvändigt att utveckla en känslig analysmetod, samla in mera uppgifter om förekomsten och närmare undersöka de faktorer som har koppling till förekomsten av T-2 och HT-2 i spannmål och spannmålsprodukter, särskilt i havre och havreprodukter. Detta måste ges hög prioritet.