Rådets förordning (EG) nr 1056/2005 av den 27 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott
Hänvisat till av
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 104.14 andra stycket i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och
1 Stabilitets- och tillväxtpakten bestod ursprungligen av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken, rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott och av Europeiska rådets resolution av den 17 juni 1997 om stabilitets- och tillväxtpakten. Stabilitets- och tillväxtpakten har visat sig fungera för att befästa budgetdisciplin, och har härigenom bidragit till en hög grad av makroekonomisk stabilitet med låg inflation och låga räntor, vilket är nödvändigt för att åstadkomma en hållbar tillväxt och för att skapa sysselsättning.
2 Den 20 mars 2005 antog rådet en rapport om att förbättra genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, vilken syftar till att förstärka styrningen av och det nationella egenansvaret för finanspolitiken genom en skärpning av de ekonomiska argument som ligger till grund för pakten och dess effektivitet, både i dess förebyggande och korrigerande aspekter, för att garantera de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt, främja tillväxt och undvika att de kommande generationerna får en alltför tung börda. Rapporten godkändes av Europeiska rådet i dess slutsatser av den 23 mars 2005, i vilka det konstateras att rapporten uppdaterar och kompletterar stabilitets- och tillväxtpakten av vilken den nu utgör en integrerande del.
3 Enligt Ekofinrådets rapport av den 20 mars 2005, vilken godkändes av Europeiska rådet vid dess vårmöte 2005, bekräftar medlemsstaterna, rådet och kommissionen på nytt sitt åtagande att genomföra fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten effektivt och i rätt tid, genom inbördes stöd och inbördes påtryckningar, och att verka i nära och konstruktivt samarbete i den ekonomiska och finanspolitiska övervakningsprocessen, så att paktens regler blir säkra och effektiva.
4 Förordning (EG) nr 1467/97 behöver ändras för att den överenskomna förbättringen av genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten skall kunna tillämpas fullt ut.
5 Den vägledande principen för tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott är att snabbt korrigera ett alltför stort underskott. Förfarandet bör förbli enkelt, öppet och rättvist.
6 Begreppet undantagsvis överskridande av referensvärdet till följd av en allvarlig konjunkturnedgång bör ses över. När man gör denna översyn bör hänsyn tas till den ekonomiska heterogeniteten i Europeiska unionen.
7 Kommissionen bör alltid utarbeta en rapport på grundval av artikel 104.3 i fördraget. I sin rapport bör den undersöka huruvida de undantag som anges i artikel 104.2 är tillämpliga. Kommissionens rapport enligt artikel 104.3 bör på lämpligt sätt återspegla utvecklingen av det ekonomiska läget och budgetsituationen på medellång sikt. Dessutom bör eventuella andra faktorer vederbörligen beaktas som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för att göra en samlad kvalitativ bedömning av överskridandet av referensvärdet.
8 Vid alla budgetära bedömningar inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott bör ett överskridande som ligger nära referensvärdet och som återspeglar genomförandet av pensionsreformer genom vilka ett system med flera pelare, varav en obligatorisk, fullt ut finansierad pelare, införs tas under noggrant övervägande, eftersom genomförandet av dessa reformer på kort sikt medför en försämring av budgetsituationen medan de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet klart förbättras. Särskilt i samband med bedömningen enligt artikel 104.12 i fördraget av huruvida det alltför stora underskottet har korrigerats bör kommissionen och rådet bedöma utvecklingen av siffrorna för alltför stora underskott och samtidigt också ta hänsyn till reformens nettokostnad för den offentligt förvaltade pelaren.
9 Tidsfristerna för rådets beslut i förfarandet vid alltför stora underskott bör förlängas för att den berörda medlemsstaten bättre skall kunna anpassa sina åtgärder inom det nationella budgetförfarandet och utarbeta ett mer sammanhållet åtgärdspaket. I synnerhet bör rådets tidsfrist för att avgöra om ett alltför stort underskott föreligger enligt artikel 104.6 i fördraget i regel fastställas till fyra månader efter de rapporteringstillfällen som fastställs i artikel 4.2 och 4.3 i rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. På så sätt löser man de fall där de statistiska budgetuppgifterna ännu inte har godkänts av kommissionen (Eurostat) en kort tid efter de rapporteringstillfällen som fastställs i förordning (EG) nr 3605/93.
10 För att ett alltför stort underskott skall kunna korrigeras snabbt måste de medlemsstater som har ett alltför stort underskott vidta effektiva åtgärder och åstadkomma en minsta årlig budgetär förbättring av sina konjunkturrensade saldon, varvid engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder inte skall räknas med. Som ett riktmärke kommer det att krävas att länder med alltför stort underskott gör en årlig budgetansträngning i konjunkturrensade termer, varvid engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder inte skall räknas med.
11 De maximala tidsgränserna för när medlemsstaterna skall vidta effektiva åtgärder bör utsträckas så att åtgärderna bättre kan inlemmas i de nationella budgetförfarandena och utformningen av mer förfinade åtgärdspaket.
12 Om den berörda medlemsstaten har vidtagit lämpliga åtgärder som reaktion på en rekommendation enligt artikel 104.7 i fördraget eller ett föreläggande enligt artikel 104.9 och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna förhindrar att det alltför stora underskottet korrigeras inom den tidsfrist som har fastställts av rådet, bör rådet kunna utfärda en reviderad rekommendation i enlighet med artikel 104.7 eller ett reviderat föreläggande i enlighet med artikel 104.9.
13 Den nuvarande sammanlagda tidsperioden på högst tio månader från tidpunkterna för rapportering enligt artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EG) nr 3605/93 till beslutet att ålägga sanktioner vore oförenlig med de ändrade tidsfristerna i varje skede av förfarandet och möjligheten att utfärda reviderade rekommendationer enligt artikel 104.7 eller reviderade förlägganden enligt artikel 104.9 i fördraget. Den maximala sammanlagda tidsperioden bör därför justeras i enlighet med dessa ändringar.
14 Bestämmelserna om tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott vad gäller Förenade kungariket, som anges i bilagan till förordning (EG) nr 1467/97, måste också ändras för att beakta dessa ändringar,
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1467/97 ändras enligt följande:
1 Artikel 2.2 och 2.3 skall ersättas med följande punkter:
2 Artikel 3 skall ändras på följande sätt:
3 Artikel 5 skall ersättas med följande:
4 I artikel 6 andra meningen skall orden två månader ersättas med orden fyra månader;
5 Artikel 7 skall ersättas med följande:
6 Artikel 9 skall ändras på följande sätt:
7 Hänvisningar till artikel 104c, 109e, 109f respektive 201 i fördraget skall i hela förordningen ersättas med hänvisningar till artikel 104, 116, 117 respektive 269. Hänvisning till artikel D i Fördraget om Europeiska unionen skall ersättas med hänvisning till artikel 4.
8 Bilagan till förordning (EG) nr 1467/97 skall ersättas med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT C 144, 14.6.2005, s. 16.
2 Yttrandet avgivet den 9 juni 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).
3 EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
4 EGT L 209, 2.8.1997, s. 6.
5 EGT C 236, 2.8.1997, s. 1.
6 Bilaga 2 till slutsatser från Europeiska rådets möte den 22 och 23 mars 2005.
7 EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 351/2002 (EGT L 55, 26.2.2002, s. 23).
BILAGA
BILAGA
TIDSFRISTER FÖR FÖRENADE KUNGARIKET
1. För att säkerställa att alla medlemsstater behandlas lika skall rådet när det fattar beslut enligt avsnitten 2, 3 och 4 i denna förordning beakta att Förenade kungariket har ett avvikande budgetår, så att beslut som gäller Förenade kungariket fattas vid en tidpunkt i dess budgetår som motsvarar den tidpunkt då beslut har fattats eller kommer att fattas beträffande andra medlemsstater.
2. Bestämmelserna i spalt I skall ersättas med bestämmelserna i spalt II. Spalt I Spalt II i regel inom fyra månader efter de rapporteringsdatum som fastställs i artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EG) nr 3605/93 (artikel 3.3) i regel inom sex månader efter slutet av det budgetår under vilket underskottet uppstod det år som följer på året då underskottet fastställdes (artikel 3.4) det budgetår som följer på det år då underskottet fastställdes i regel inom sexton månader efter de rapporteringsdatum som fastställs i artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EG) nr 3605/93 (artikel 7) i regel inom arton månader från och med slutet av det budgetår under vilket underskottet uppstod det föregående året (artikel 12.1) det föregående budgetåret