Rådets beslut av den 19 december 2006 om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför gemenskapen (2006/1016/EG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 181a,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och
(1) Europeiska investeringsbanken (EIB) har sedan 1963 genomfört transaktioner utanför gemenskapen till stöd för gemenskapens utrikespolitik.
(2) De flesta av dessa transaktioner har genomförts på begäran av rådet och åtnjutit en av kommissionen förvaltad gemenskapsbudgetgaranti. Senast upprättades gemenskapsgarantin för perioden 2000–2007 genom rådets beslut 2000/24/EG av den 22 december 1999 om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till projekt utanför gemenskapen (Central- och Östeuropa, Medelhavsområdet, Latinamerika och Asien samt Republiken Sydafrika) och genom beslut 2001/777/EG och 2005/48/EG för regionalt specifika utlåningsinsatser.
(3) I syfte att stödja EU:s externa åtgärder utan att påverka EIB:s kreditvärdighet, bör EIB erbjudas en gemenskapsbudgetgaranti för transaktioner som genomförs utanför gemenskapen. EIB bör uppmuntras att öka sina transaktioner utanför gemenskapen utan anlitande av gemenskapsgarantin, särskilt i föranslutningsländerna och Medelhavsländerna samt i länder med hög kreditriskvärdering i andra regioner, medan arten av den täckning som gemenskapsgarantin innebär bör tydliggöras som en täckning för risker av politisk eller oberoende art.
(4) Gemenskapsgarantin bör täcka förluster vid lån och lånegarantier för investeringsprojekt som är berättigade till stöd från EIB och som genomförs i länder som omfattas av instrumentet för stöd inför anslutningen, det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, och finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, där lånefinansieringen eller lånegarantin i fråga har beviljats i enlighet med ett undertecknat avtal, som varken har löpt ut eller sagts upp (nedan kallat EIB:s finansiella transaktioner).
(5) De belopp som omfattas av gemenskapsgarantin enligt detta beslut bör utgöra tak för EIB:s finansiering inom ramen för gemenskapsgarantin. De bör inte utgöra mål som EIB ovillkorligen bör uppfylla.
(6) EU:s utrikespolitiska riktlinjer har reviderats och breddats under senare år. Detta gäller i synnerhet föranslutningsstrategin enligt kommissionens strategidokument för utvidgningen från 2005, den europeiska grannskapspolitiken enligt kommissionens strategidokument av den 12 maj 2004, de förnyade partnerskapen med Latinamerika och Sydostasien samt EU:s strategiska partnerskap med Ryssland, Kina och Indien.
(7) Från och med år 2007 kommer EU:s yttre förbindelser även att stödjas av de nya finansiella instrumenten, dvs. instrumentet för stöd inför anslutningen, det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete samt stabilitetsinstrumentet.
(8) EIB:s finansiella transaktioner bör överensstämma med och stödja EU:s utrikespolitik, inklusive specifika regionala mål. Genom att säkerställa övergripande samstämmighet med EU-åtgärder bör EIB:s finansiering komplettera gemenskapens motsvarande biståndspolitik, -program och -instrument i de olika regionerna. Dessutom bör skydd av medlemsstaternas miljö och energitrygghet ingå i EIB:s finansieringsmål i alla låneberättigade regioner. EIB:s finansiella transaktioner bör ske i länder som uppfyller lämpliga villkor i enlighet med EU:s högnivåavtal om politiska och makroekonomiska aspekter.
(9) Den politiska dialogen mellan kommissionen och EIB samt strategisk planering och samstämmighet mellan EIB:s och kommissionens finansiering bör förstärkas. Sambandet mellan EIB:s verksamhet utanför gemenskapen och EU:s politik bör stärkas genom ett utökat samarbete mellan EIB och kommissionen på central nivå och ute på fältet. En sådan förstärkt samordning bör bland annat omfatta tidigt ömsesidigt samråd i policyfrågor, utarbetandet av dokument av betydelse för bägge parter samt projektplanering. Tidiga samråd om strategiska programdokument som utarbetas av kommissionen eller av EIB kommer att vara särskilt viktiga, för att maximera synergierna mellan EIB:s och kommissionens verksamhet och mäta hur uppfyllandet av de relevanta målen för EU:s politik framskrider.
(10) EIB:s finansiering i föranslutningsländerna bör avspegla de prioriteringar som fastställs i anslutningspartnerskapen och de europeiska partnerskapen, stabiliserings- och associeringsavtalen samt i förhandlingar med EU. Fokus för EU:s åtgärder på västra Balkan bör även fortsättningsvis successivt skifta från återuppbyggnadsstöd till föranslutningsstöd. EIB bör i detta sammanhang i sin verksamhet också sträva efter att om lämpligt uppmuntra den institutionsbyggande aspekten, i samarbete med andra internationella finansinstitut som är aktiva i regionen. Under perioden 2007–2013 bör finansieringen till kandidatländer (Kroatien, Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien) i allt högre grad ske inom ramen för den föranslutningsfacilitet som EIB har gjort tillgänglig, vilken med tiden bör utsträckas till potentiella kandidatländer på västra Balkan i linje med de framsteg som görs inom ramen för deras anslutningsprocess.
(11) När det gäller länder som omfattas av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, bör EIB fortsätta att befästa sin verksamhet i Medelhavsområdet genom att förstärka dess fokus på utveckling av den privata sektorn. I samband med detta behövs även samarbete mellan partnerländerna för att underlätta utveckling av den privata sektorn och uppmuntra strukturreformer, i synnerhet reformer av den finansiella sektorn, samt andra åtgärder för att underlätta EIB:s verksamhet, i synnerhet för att säkerställa att EIB kan ge ut obligationer på lokala marknader. Vad beträffar Östeuropa, södra Kaukasien och Ryssland, bör EIB utöka sin verksamhet i berörda länder i linje med lämpliga villkor i enlighet med EU:s högnivåavtal med landet i fråga om politiska och makroekonomiska aspekter. I denna region bör EIB finansiera projekt av betydande intresse för EU inom transport-, energi-, telekommunikations- och miljöinfrastruktur. Projekt som rör utvidgade, viktiga linjer för transeuropeiska nät, projekt med gränsöverskridande inverkan för en eller flera medlemsstater och större projekt som främjar regional integration genom ökade förbindelsemöjligheter bör prioriteras. I Ryssland bör EIB inom miljösektorn särskilt prioritera projekt inom ramen för den nordliga dimensionens miljöpartnerskap. Inom energisektorn är strategiska projekt för energiförsörjning och energitransport särskilt viktiga. EIB:s finansiella transaktioner i denna region bör genomföras i nära samarbete med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), särskilt i enlighet med de villkor som skall fastställas i ett samförståndsavtal mellan kommissionen, EIB och EBRD.
(12) EIB:s finansiering i länderna i Asien och Latinamerika kommer successivt att anpassas till EU:s samarbetsstrategi i dessa regioner och komplettera de instrument som finansieras med gemenskapens budgetmedel. EIB bör sträva efter att successivt utvidga sin verksamhet i ett större antal länder i dessa regioner, även i de mindre välmående länderna. Som stöd för EU:s mål bör EIB:s finansiering i länderna i Asien och Latinamerika fokusera på miljöhållbarhet (inklusive begränsning av klimatförändringarna) och projekt för energitrygghet, samt det fortsatta stödet för EU:s närvaro i Asien och Latinamerika genom utländska direktinvesteringar samt överföring av teknik och know-how. Med beaktande av kostnadseffektiviteten bör EIB även kunna arbeta direkt med lokala företag, särskilt inom miljöhållbarhet och energitrygghet. Vid översynen efter halva tiden kommer målen för EIB:s finansiering i Asien och Latinamerika att granskas på nytt.
(13) I Centralasien bör EIB fokusera på större projekt inom energiförsörjning och energitransport med gränsöverskridande verkan. EIB:s finansiering i Centralasien bör genomföras i nära samarbete med EBRD, särskilt i enlighet med de villkor som skall fastställas i ett samförståndsavtal mellan kommissionen, EIB och EBRD.
(14) För att komplettera EIB:s verksamhet inom ramen för Cotonouavtalet för AVS-länderna bör EIB i Sydafrika fokusera på infrastrukturprojekt av allmänt intresse (inklusive kommunal infrastruktur, energi- och vattenförsörjning) samt stöd till den privata sektorn, inklusive små och medelstora företag. Genomförandet av bestämmelserna om ekonomiskt samarbete enligt avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika kommer att ytterligare främja EIB:s verksamhet i denna region.
(15) För att förbättra samstämmigheten mellan EU:s totala stöd i de berörda regionerna bör man försöka hitta möjligheter att i tillämpliga delar kombinera EIB:s finansiering med EU:s budgetmedel, i form av gåvobistånd, riskkapital och räntesubventioner vid sidan om tekniskt bistånd till projektplanering samt genomförande eller förbättring av rättsreglerna genom instrumentet för stöd inför anslutningen, det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, stabilitetsinstrumentet och, för Sydafrika, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete.
(16) EIB samarbetar redan nära med internationella finansinstitut och europeiska bilaterala institutioner. Detta samarbete styrs av regionspecifika samförståndsavtal, som bör godkännas av EIB:s styrande organ. I de finansiella transaktioner utanför EU som omfattas av tillämpningsområdet för detta beslut bör EIB sträva efter att och lämpligt ytterligare förbättra samordningen och samarbetet med internationella finansinstitut samt med europeiska bilaterala institutioner, däribland om lämpligt samarbete om sektorsvillkor, ökad användning av samfinansiering och deltagande med andra internationella finansinstitut i globala initiativ, exempelvis sådana som främjar samordning och effektivitet i fråga om stöd.
(17) EIB:s och kommissionens rapportering om EIB:s finansiella transaktioner bör förstärkas. På grundval av den information som erhålls från EIB bör kommissionen årligen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de finansiella transaktioner som EIB har genomfört enligt detta beslut. Rapporten bör särskilt innehålla ett avsnitt om mervärde i linje med EU:s politik och ett avsnitt om samarbete med kommissionen, andra internationella finansinstitut och bilaterala givare, inklusive samfinansiering.
(18) Den gemenskapsgaranti som inrättas genom detta beslut bör täcka de finansiella transaktioner som EIB undertecknar under en period som börjar den 1 februari 2007 och slutar den 31 december 2013. För att kunna ta ställning till utvecklingen under den första halvan av denna period bör EIB och kommissionen utarbeta en halvtidsöversyn av beslutet. Denna översyn bör framför allt innehålla en extern utvärdering för vilken kriterier anges i bilaga II.
(19) EIB:s finansiella transaktioner bör även fortsättningsvis förvaltas i enlighet med EIB:s egna regler och förfaranden, inklusive lämpliga kontrollåtgärder, samt enligt de relevanta regler och förfaranden som rör revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).
(20) Garantifonden för åtgärder avseende tredje land (nedan kallad garantifonden), inrättad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994, bör även fortsättningsvis utgöra en likviditetsbuffert för gemenskapens budget mot förluster vid EIB:s finansiella transaktioner.
(21) EIB bör i samråd med kommissionen utarbeta ett vägledande flerårigt program avseende mängden avtal om EIB:s finansiella transaktioner i syfte att säkerställa en lämplig budgetplan för avsättningen av medel till garantifonden. Kommissionen bör beakta denna plan i den ordinarie budgetplaneringen som skall översändas till budgetmyndigheten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Garanti och tak
1. Gemenskapen skall bevilja Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB) en generell garanti (nedan kallad gemenskapsgaranti) för betalningar som EIB inte har fått in men som förfallit till betalning, avseende lån och lånegarantier för låneberättigade investeringsprojekt som genomförs i länder som omfattas av detta beslut, där nämnda lånefinansiering eller lånegaranti har beviljats i enlighet med ett undertecknat avtal, som varken har löpt ut eller sagts upp, (nedan kallat EIB:s finansieringstransaktioner) och i enlighet med EIB:s egna regler och förfaranden samt till stöd för Europeiska unionens relevanta utrikespolitiska mål.
2. Gemenskapsgarantin skall vara begränsad till 65 % av det sammanlagda beloppet av utbetalda krediter och garantier inom ramen för EIB:s finansiella transaktioner, minus återbetalda belopp, plus alla därmed förbundna summor.
3. Det maximala taket för EIB:s finansiella transaktioner under hela den period som avses i punkt 5, minus återförda belopp, får inte överskrida 27800 miljoner EUR. Detta maximala tak skall delas upp i följande tre delar:
a) Ett nedre tak på ett fast maximalt belopp av 25800 miljoner EUR, inklusive den regionala fördelningen enligt punkt 4, vilket skall täcka hela den period som avses i punkt 6.
b) Ett frivilligt maximalt belopp av 2000 miljoner EUR. Aktiveringen av hela eller en del av detta frivilliga belopp och dess regionala fördelning skall beslutas av rådet i enlighet med det förfarande som anges i artikel 181a.2 i fördraget. Beslutet skall grundas på resultatet av den översyn efter halva tiden som anges i artikel 10.
4. Det nedre tak som avses i punkt 3 a skall delas upp i följande bindande regionala tak:
a) Föranslutningsländer: 8700 miljoner EUR.
b) Grannländer och partnerskapsländer: 12400 miljoner EUR, indelat i följande vägledande deltak:
i) Medelhavsländerna: 8700 miljoner EUR.
ii) Östeuropa, södra Kaukasien och Ryssland: 3700 miljoner EUR.
c) Asien och Latinamerika: 3800 miljoner EUR, indelat i följande vägledande deltak:
i) Latinamerika: 2800 miljoner EUR.
ii) Asien: 1000 miljoner EUR.
d) Republiken Sydafrika: 900 miljoner EUR.
5. Inom de regionala taken får EIB:s styrelse besluta om omfördelning av ett belopp upp till 10 % av det regionala taket mellan deltaken.
6. Gemenskapsgarantin skall täcka de finansiella transaktioner som EIB undertecknar under den period som börjar den 1 februari 2007 och slutar den 31 december 2013.
7. Om rådet vid utgången av den period som avses i punkt 6 inte har antagit ett beslut om beviljande av en ny gemenskapsgaranti till EIB för dess finansiella transaktioner utanför gemenskapen, skall denna period automatiskt förlängas med sex månader.
Artikel 2 – Länder som omfattas av bestämmelsen
1. Förteckningen över länder som är berättigade eller potentiellt berättigade till EIB-finansiering inom ramen för gemenskapsgarantin återfinns i bilaga I.
2. För länder i förteckningen i bilaga I som markeras med * och för andra länder som inte finns förtecknade i bilaga I skall rådet från fall till fall besluta om ett sådant land är berättigat till EIB-finansiering inom ramen för gemenskapsgarantin, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 181a.2 i fördraget.
3. Gemenskapsgarantin skall enbart täcka finansiella transaktioner som EIB genomför i länder som har ingått ett ramavtal med EIB i vilket de rättsliga villkor enligt vilka sådana finansiella transaktioner skall genomföras fastställs.
4. I händelse av allvarlig oro över den politiska eller ekonomiska situationen i ett specifikt land får rådet besluta om att inställa ny EIB-finansiering med gemenskapsgaranti i det landet i enlighet med det förfarande som avses i artikel 181a.2 i fördraget.
5. Gemenskapsgarantin skall inte täcka EIB:s finansiella transaktioner i ett specifikt land, om avtalet om EIB:s finansiella transaktioner har undertecknats efter landets anslutning till EU.
Artikel 3 – Överensstämmelse med Europeiska unionens politik
1. Överensstämmelsen mellan EIB:s externa åtgärder och Europeiska unionens utrikespolitiska mål skall förstärkas i syfte att maximera synergierna mellan EIB:s finansiering och Europeiska unionens budgetmedel, särskilt genom regelbunden och systematisk dialog och tidigt samråd på följande områden:
a) Strategidokument utarbetade av kommissionen, till exempel strategidokument för länder och regioner, åtgärdsprogram och föranslutningsdokument.
b) EIB:s strategiska planeringsdokument och projektplanering.
c) Övriga politiska och driftsmässiga aspekter.
2. Samarbetet skall genomföras på en regionalt differentierad grund, med beaktande av EIB:s roll och Europeiska unionens politik i varje region.
3. EIB:s finansiella transaktioner kommer inte att omfattas av gemenskapsgarantin om kommissionen avstyrker åtgärden inom ramen för det förfarande som fastställs i artikel 21 i EIB:s stadga.
4. Överensstämmelsen mellan EIB:s finansiella transaktioner och Europeiska unionens utrikespolitiska mål skall övervakas i enlighet med artikel 6.
Artikel 4 – Samarbete med andra internationella finansinstitut
1. EIB:s finansiella transaktioner skall i allt större utsträckning om lämpligt genomföras genom samarbete mellan och/eller samfinansiering av EIB och andra internationella finansinstitut eller europeiska bilaterala institutioner, för att maximera synergier, samarbete och effektivitet och säkerställa en rimlig riskdelning och samstämmiga projekt- och sektorsvillkor.
2. Detta samarbete skall underlättas genom samordning, som om lämpligt skall genomföras särskilt inom ramen för samförståndsavtal mellan kommissionen, EIB och de främsta internationella finansinstitut och europeiska bilaterala institutioner som bedriver verksamhet i de olika regionerna.
3. Samarbetet med internationella finansinstitut och andra givare skall utvärderas vid den översyn efter halva tiden som anges i artikel 9.
Artikel 5 – Täckning och villkor för gemenskapsgarantin
1. Gemenskapsgarantin skall täcka alla betalningar som EIB inte har mottagit men som förfallit till betalning (nedan kallad totalgarantin) för finansiella transaktioner som EIB ingår med en stat eller som garanteras av en stat och för övriga finansiella transaktioner som EIB ingår med regionala eller lokala myndigheter, statligt ägda och/eller kontrollerade offentliga företag eller institutioner, där dessa övriga finansiella transaktioner bedöms medföra en för EIB lämplig kreditrisk med hänsyn till kreditrisksituationen i det berörda landet.
För de ändamål som avses i denna artikel och i artikel 6.4 skall begreppet stat inkludera Västbanken och Gazaremsan, representerad av den palestinska myndigheten, samt Kosovo, representerat av FN:s övergångsadministration.
2. Gemenskapsgarantin skall täcka alla betalningar som EIB inte har mottagit men som förfallit till betalning för de av EIB:s finansiella transaktioner som inte anges i punkt 1, om det uteblivna mottagandet har orsakats av förekomsten av någon av följande politiska risker (garanti för politisk risk):
a) Hinder för valutaöverföringar.
b) Expropriation.
c) Krig eller inre oroligheter.
d) Déni de justice (rättsvägran) vid avtalsbrott.
Artikel 6 – Rapportering och räkenskaper
1. Kommissionen skall årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om de finansiella transaktioner som EIB genomför enligt detta beslut. Rapporten skall innehålla en utvärdering av EIB:s finansiella transaktioners effekter och effektivitet på projekt-, sektors-, lands- och regionnivå och av EIB:s finansiella transaktioners bidrag till uppfyllandet av Europeiska unionens utrikespolitiska mål, med beaktande av EIB:s operativa mål. Den skall också innehålla en utvärdering av omfattningen av samarbetet mellan EIB och kommissionen och mellan EIB och andra internationella finansinstitut samt bilaterala givare.
2. EIB skall i de syften som avses i punkt 1 till kommissionen överlämna årliga rapporter om de finansiella transaktioner som EIB genomför enligt detta beslut och om uppfyllandet av Europeiska unionens utrikespolitiska mål, inklusive samarbete med andra internationella finansinstitut.
3. EIB skall till kommissionen överlämna de statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter om var och en av EIB:s finansiella transaktioner som är nödvändiga för att uppfylla dess rapporteringsskyldigheter eller besvara förfrågningar från Europeiska revisionsrätten samt ett revisionsintyg om utestående belopp avseende EIB:s finansiella transaktioner.
4. Med tanke på kommissionens räkenskaper och rapportering om de risker som täcks av totalgarantin skall EIB till kommissionen överlämna EIB:s riskbedömning och kreditvärderingsuppgifter rörande EIB:s finansiella transaktioner med andra låntagare eller garanterade gäldenärer än stater.
5. EIB skall överlämna de uppgifter som anges i punkterna 2, 3 och 4 på egen bekostnad.
Artikel 7 – Återvinning av utbetalningar som görs av kommissionen
1. Om kommissionen gör en utbetalning enligt gemenskapsgarantin, skall EIB i kommissionens namn och på dess vägnar sträva efter att återvinna fordringarna för de utbetalda beloppen.
2. EIB och kommissionen skall ingå ett avtal med närmare bestämmelser och förfaranden avseende återvinning av fordringar senast det datum då det avtal som avses i artikel 8 nedan ingås.
Artikel 8 – Garantiavtal
EIB och kommissionen skall ingå ett garantiavtal med närmare bestämmelser och förfaranden avseende gemenskapsgarantin.
Artikel 9 – Översyn av beslutet
1. Kommissionen skall förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport efter halva tiden om tillämpningen av detta beslut senast den 30 juni 2010, vid behov tillsammans med ett förslag till ändring på grundval av den externa utvärdering för vilken kriterier anges i bilaga II till detta beslut.
2. Kommissionen skall överlämna en slutrapport om tillämpningen av detta beslut senast den 31 juli 2013.
Artikel 10 – Tillämpning
Detta beslut får verkan den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 Yttrandet avgivet den 30 november 2006 (ännu inte offentliggjort i EUT).
2 EGT L 9, 13.1.2000, s. 24. Beslutet senast ändrat genom rådets beslut 2006/174/EG (EUT L 62, 3.3.2006, s. 26).
3 EGT L 292, 9.11.2001, s. 41.
4 EUT L 21, 25.1.2005, s. 11.
5 Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 (EUT L 210, 31.7.2006, s. 82).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 (EUT L 310, 9.11.2006, s. 1).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 (EUT L 327, 24.11.2006, s. 1).
8 EGT L 293, 12.11.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 2273/2004 (EUT L 396, 31.12.2004, s. 28).
BILAGA I
Regioner och länder som omfattas av artikel 1
A. FÖRANSLUTNINGSLÄNDER
1. Kandidatländer Kroatien, Turkiet, före detta jugoslaviska republiken Makedonien.
2. Potentiella kandidatländer Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien, Kosovo enligt Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 (1999).
B. GRANNLÄNDER OCH PARTNERSKAPSLÄNDER
1. Medelhavsområdet Algeriet, Egypten, Västbanken och Gazaremsan, Israel, Jordan, Libanon, Libyen (*), Marocko, Syrien, Tunisien.
2. Östeuropa, södra Kaukasien och Ryssland Östeuropa: Moldavien, Ukraina, Vitryssland (*). Södra Kaukasien: Armenien (*), Azerbajdzjan (*), Georgien (*). Ryssland: Ryssland.
C. ASIEN OCH LATINAMERIKA
1. Latinamerika Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Uruguay, Venezuela.
2. Asien
Asien (utom Centralasien): Afghanistan (*), Bangladesh, Bhutan, Brunei, Kambodja, Kina inklusive Hongkong och den speciella administrativa regionen Macao, Indien, Indonesien, Irak (*), Sydkorea, Laos, Malaysia, Maldiverna, Mongoliet, Nepal, Pakistan, Filippinerna, Singapore, Sri Lanka, Taiwan, Thailand, Vietnam, Yemen.
Centralasien: Kazakstan (*), Kirgizistan (*), Tadzjikistan (*), Turkmenistan (*), Uzbekistan (*).
D. SYDAFRIKA
Sydafrika.
BILAGA II
Översyn efter halva tiden och kriterier för utvärdering av EIB:s externa mandat
Översyn efter halva tiden
En översyn i sak efter halva tiden av EIB:s externa finansiering kommer att genomföras senast 2010. Översynen, som helt kommer att bygga på en oberoende extern utvärdering, som skall översändas till rådet, kommer att ligga till grund för ett beslut av medlemsstaterna om och i vilken utsträckning ett valfritt mandat för påfyllnad av en eventuell utlåning under perioden efter 2010 i en andra etapp skall utfärdas, om andra ändringar av mandatet skall göras och hur största möjliga mervärde och effektivitet skall säkerställas vid EIB:s transaktioner. Kommissionen kommer att lägga fram halvtidsöversynen för Europaparlamentet och rådet senast den 30 juni 2010, som grund för eventuella förslag till ändring av mandatet. Rådet kommer att fatta de beslut som behövs efter att ha hört Europaparlamentet.
Ram för utvärderingen
Den kommer att innefatta
a) en utvärdering av EIB:s externa finansieringsverksamhet, varvid delar av utvärderingen kommer att genomföras i samarbete med EIB:s och kommissionens utvärderingsavdelningar,
b) en bedömning av de bredare konsekvenserna av EIB:s externa utlåning i interaktion med andra internationella finansinstitut och andra finanskällor.
Utvärderingen kommer att övervakas och ledas av en styrkommitté med flera s.k. visa personer, som tillsatts av EIB:s styrelse, samt en företrädare för vardera EIB och kommissionen. Styrkommittén kommer att ledas av en sådan vis person. Den kommer att sammanträda senast under första halvåret 2008.
Styrkommittén kommer att stödjas av EIB:s och kommissionens utvärderingsavdelningar och av externa experter. Dessa externa experter kommer att väljas ut genom ett anbudsförfarande från kommissionens sida. Samråd med styrkommittén kommer att ske om mandatet och kriterierna för urvalet av externa experter. Kostnaden för externa experter kommer att bäras av kommissionen och täckas av den budgetpost som avser inbetalningar till garantifonden.
I den slutliga utvärderingsrapport som styrkommittén överlämnar kommer klara slutsatser att dras på grundval av den information som har samlats in, som grund för beslutet till följd av halvtidsöversynen om huruvida den valfria delen för den återstående mandattiden skall frigöras samt om den regionala fördelningen av eventuell ytterligare finansiering.
Utvärderingens omfattning
Utvärderingen kommer att omfatta de tidigare mandatperioderna (2000–2006) och de första åren av mandatperioden 2007–2013 fram till slutet av 2009. Storleken på projektfinansieringen och utbetalningarna per land samt det tekniska biståndet och riskkapitaltransaktionerna skall granskas. Med tanke på konsekvenserna på projekt-, sektors-, region- och landsnivå kommer utvärderingens slutsatser att grundas på följande:
a) En djupgående utvärdering av relevansen och resultatet (verkan, effektivitet och hållbarhet) hos EIB:s transaktioner jämfört med de specifika regionala mål som ursprungligen fastställdes inom den tillämpliga externa EU-politiken samt av deras mervärde (skall genomföras tillsammans med EIB:s utvärderingsenhet och kommissionen).
b) En bedömning av överensstämmelsen med EU:s berörda externa politik och strategier och av det komplement och mervärde som EIB:s transaktioner tillfört under de första åren av mandatet för 2007–2013 inom ramen för de specifika regionala målen i mandatet för 2007–2013 samt av motsvarande resultatindikatorer, som skall fastställas av EIB (skall genomföras tillsammans med EIB:s utvärderingsenhet och kommissionen).
I dessa bedömningar kommer mervärdet av EIB:s transaktioner att mätas mot tre komponenter: stöd för målen för EU:s politik, kvaliteten hos själva projekten och alternativa finansieringskällor.
a) En analys av mottagarnas finansiella behov, deras absorptionsförmåga och tillgången till andra privata eller offentliga finansieringskällor för de aktuella investeringarna.
b) En bedömning av samarbetet och samstämmigheten mellan EIB:s och kommissionens åtgärder.
c) En bedömning av samarbetet och synergin mellan EIB och internationella och bilaterala finansinstitut och organ.