Rådets beslut av den 8 juli 2008 i enlighet med artikel 122.2 i fördraget om Slovakiens införande av den gemensamma valutan den 1 januari 2009 (2008/608/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 122.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av kommissionens rapport,

med beaktande av Europeiska centralbankens rapport,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av diskussionen i rådet i dess sammansättning på stats- och regeringschefsnivå, och

(1) Den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (nedan kallad EMU) inleddes den 1 januari 1999. Genom beslut 98/317/EG fann rådet i dess sammansättning på stats- och regeringschefsnivå vid mötet i Bryssel den 3 maj 1998 att Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan den 1 januari 1999.

(2) Genom beslut 2000/427/EG beslutade rådet att Grekland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan den 1 januari 2001. Genom beslut 2006/495/EG beslutade rådet att Slovenien uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan 1 januari 2007. Genom beslut 2007/503/EG och 2007/504/EG beslutade rådet att Cypern och Malta uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan 1 januari 2008.

(3) I enlighet med punkt 1 i det till fördraget fogade protokollet om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland anmälde Förenade kungariket till rådet att det inte avsåg att gå över till den tredje etappen av EMU den 1 januari 1999. Denna anmälan har inte ändrats. I enlighet med punkt 1 i det till fördraget fogade protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark och det beslut som fattades av stats- eller regeringscheferna i Edinburgh i december 1992 har Danmark anmält till rådet att det inte kommer att delta i den tredje etappen av EMU. Danmark har inte begärt att det förfarande som avses i artikel 122.2 i fördraget ska inledas.

(4) Sverige har genom beslut 98/317/EG undantag enligt artikel 122 i fördraget. I enlighet med artikel 4 i 2003 års anslutningsakt är Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien medlemsstater med undantag enligt definitionen i artikel 122 i fördraget. I enlighet med artikel 5 i 2005 års anslutningsakt är Bulgarien och Rumänien medlemsstater med undantag enligt definitionen i artikel 122 i fördraget.

(5) Europeiska centralbanken (nedan kallad ECB) inrättades den 1 juli 1998. Det europeiska monetära systemet ersattes med en växelkursmekanism som inrättades genom Europeiska rådets resolution av den 16 juni 1997 om införande av en växelkursmekanism i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen. Förfaranden för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen (ERM II) fastställdes i ett avtal av 16 mars 2006 mellan ECB och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euroområdet avseende operativa förfaranden för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen.

(6) I artikel 122.2 i fördraget fastställs förfaranden för att upphäva de berörda medlemsstaternas undantag. Enligt denna artikel ska kommissionen och ECB rapportera till rådet i enlighet med förfarandet i artikel 121.1 i fördraget åtminstone en gång vartannat år eller på begäran av en medlemsstat med undantag. De senaste reguljära konvergensrapporterna från kommissionen och ECB antogs i maj 2008. Slovakien inkom den 4 april 2008 med en formell begäran om konvergensbedömning.

(7) Medlemsstaternas nationella lagstiftning, inklusive de nationella centralbankernas stadgar, ska vid behov anpassas för att säkerställa förenlighet med artiklarna 108 och 109 i fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan). Kommissionens och ECB:s rapporter tillhandahåller en detaljerad bedömning av huruvida lagstiftningen i Slovakien är förenlig med artiklarna 108 och 109 i fördraget och ECBS-stadgan.

(8) I enlighet med artikel 1 i protokollet om konvergenskriterier som avses i artikel 121 i fördraget innebär kriteriet om prisstabilitet som avses i artikel 121.1 första strecksatsen i fördraget att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska uppvisa en hållbar prisutveckling och en genomsnittlig inflationstakt som inte med mer än 1,5 procentenheter överstiger inflationstakten i de högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. För kriteriet om prisstabilitet ska inflationen mätas med hjälp av det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) som definieras i rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex. För att bedöma kriteriet om prisstabilitet ska en medlemsstats inflation mätas som den procentuella förändringen av det aritmetiska medelvärdet av tolvmånadersindex i förhållande till det aritmetiska medelvärdet för tolvmånadersindex för föregående period. Under den ettårsperiod som löpte ut i mars 2008 var de tre medlemsstaterna med bästa resultat i fråga om prisstabilitet Malta, Nederländerna och Danmark, med en inflationstakt på respektive 1,5 %, 1,7 % och 2,0 %. I kommissionens och ECB:s rapporter beräknades referensvärdet som det enkla aritmetiska medelvärdet av inflationstakten i de tre medlemsstater med bäst resultat i fråga om prisstabilitet plus 1,5 procentenheter. På grundval av detta uppgick referensvärdet under den ettårsperiod som löpte ut i mars 2008 till 3,2 procent.

(9) I enlighet med artikel 2 i protokollet om konvergenskriterier som avses i artikel 121 i fördraget innebär kriteriet om den offentliga sektorns finanser som avses i artikel 121.1 andra strecksatsen i fördraget att medlemsstaten vid tidpunkten för granskningen inte får vara föremål för något beslut av rådet enligt artikel 104.6 i fördraget om att ett alltför stort underskott föreligger.

(10) I enlighet med artikel 3 i protokollet om konvergenskriterier som avses i artikel 121 i fördraget innebär kriteriet om deltagande i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism som avses i artikel 121.1 tredje strecksatsen i fördraget att kursrörelserna för en medlemsstats valuta ska ha legat inom det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism, utan att allvarliga spänningar har uppstått, under minst de senaste två åren före granskningen. Särskilt ska medlemsstaten inte på eget initiativ ha devalverat sin valutas bilaterala centralkurs i förhållande till någon annan medlemsstats valuta under denna period. Sedan den 1 januari 1999 ska bedömningen av hur väl växelkurskriteriet uppfylls ske inom ramen för ERM II. Kommissionen och ECB har i sina bedömningar av hur väl växelkurskriteriet uppfylls granskat den tvåårsperiod som löpte ut 18 april 2008.

(11) I enlighet med artikel 4 i protokollet om konvergenskriterier som avses i artikel 121 i fördraget innebär kriteriet om konvergens i räntesatserna som avses i artikel 121.1 fjärde strecksatsen i fördraget att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska ha haft en genomsnittlig långfristig nominell räntesats som inte med mer än två procentenheter överstiger motsvarande räntesats i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. För kriteriet om konvergens i räntesatserna användes räntan på jämförbara tioåriga referensstatsobligationer. För att bedöma i vilken utsträckning kriteriet om räntesatser uppfylls beräknades ett referensvärde i kommissionens och ECB:s rapporter i form av det enkla aritmetiska medelvärdet av den nominella långfristiga räntesatsen i de tre medlemsstater som hade uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet plus två procentenheter. På grundval av detta uppgick referensvärdet under den ettårsperiod som löpte ut i mars 2008 till 6,5 procent.

(12) I enlighet med artikel 5 i protokollet om konvergenskriterier som avses i artikel 121 i fördraget ska kommissionen tillhandahålla det statistiska underlag som används i den aktuella bedömningen av hur väl konvergenskriterierna uppfylls. Kommissionen har tillhandahållit uppgifter för utarbetandet av detta beslut. Uppgifter om de offentliga finanserna tillhandahölls av kommissionen efter medlemsstaternas rapportering per den 1 april 2008 i enlighet med rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av det till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott.

(13) På grundval av rapporter från kommissionen och ECB om hur väl Slovakien fullgör sina förpliktelser avseende den ekonomiska och monetära unionen drar kommissionen följande slutsatser:

(14) Genom beslut 2008/562/EG upphävde rådet på kommissionens rekommendation beslut 2005/182/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Slovakien.

(15) I enlighet med artikel 122.2 i fördraget ska rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta vilka medlemsstater med undantag som uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan och upphäva undantagen för de berörda medlemsstaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Slovakien uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan. Slovakiens undantag enligt artikel 4 i 2003 års anslutningsakt ska upphävas med verkan från och med den 1 januari 2009.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Artikel 3

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

1 Rapporten antagen den 7 maj 2008.

2 Rapporten antagen den 6 maj 2008.

3 Yttrandet avgivet den 17 juni 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

4 EGT L 139, 11.5.1998, s. 30.

5 EGT L 167, 7.7.2000, s. 19.

6 EUT L 195, 15.7.2006, s. 25.

7 EUT L 186, 18.7.2007, s. 29.

8 EUT L 186, 18.7.2007, s. 32.

9 EGT C 236, 2.8.1997, s. 5.

10 EUT C 73, 25.3.2006, s. 21. Avtalet ändrat genom avtalet av den 14 december 2007 (EUT C 319, 29.12.2007, s. 7).

11 EGT L 257, 27.10.1995, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

12 EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2103/2005 (EUT L 337, 22.12.2005, s. 1).

13 EUT L 62, 9.3.2005, s. 16.

14 EUT L 181, 10.7.2008, s. 43.