(EG) nr 736/2008

Tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter

Titel: Kommissionens förordning (EG) nr 736/2008 av den 22 juli 2008 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter
CELEX: 32008R0736
Datum: 2008-07-22
Källa: eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd, särskilt artikel 1.1 a i,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning,

efter samråd med rådgivande kommittén för statligt stöd, och

(1) Genom förordning (EG) nr 994/98 bemyndigas kommissionen att i enlighet med artikel 87 i fördraget förklara att stöd till små och medelstora företag på vissa villkor är förenliga med den gemensamma marknaden och undantagna från anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i fördraget.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag gäller inte verksamhet som är knuten till produktion, beredning eller saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

(3) Kommissionen har redan i ett flertal beslut tillämpat artiklarna 87 och 88 i fördraget på små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter och har också redogjort för sin politik på området, senast i riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (nedan kallade riktlinjerna för fiskerisektorn). För att säkerställa effektiv kontroll och förenklad administration utan att kommissionens kontroll försvagas bör kommissionen, mot bakgrund av sin erfarenhet av att tillämpa dessa artiklar på små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter, även göra bruk av sina befogenheter enligt förordning (EG) nr 994/98 på små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter, i den utsträckning som artikel 89 i fördraget har förklarats vara tillämplig på sådana produkter.

(4) Statliga stöds förenlighet med den gemensamma marknaden inom fiskerisektorn bedöms av kommissionen på grundval av målen för såväl konkurrenspolitiken som den gemensamma fiskeripolitiken.

(5) Denna förordning bör omfatta den typ av stöd inom fiskerisektorn som sedan länge har godkänts systematiskt av kommissionen. Sådant stöd kräver inte att kommissionen bedömer förenligheten med den gemensamma marknaden från fall till fall, under förutsättning att det uppfyller de villkor som anges i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden och i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 av den 26 mars 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden, samt vissa andra villkor. Förordning (EG) nr 1198/2006 har visserligen endast tillämpats sedan den 4 september 2006, men på grundval av de befintliga riktlinjerna för fiske har kommissionen vunnit tillräcklig erfarenhet av att tillämpa liknande villkor för den typ av åtgärder det gäller för att kunna fastställa att villkoren i förordningen är tillräckligt precisa för att motivera avsteg från kravet på bedömning från fall till fall.

(6) Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas möjligheter att anmäla stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter. Sådana anmälningar bör bedömas av kommissionen på grundval av denna förordning och riktlinjerna för fiskerisektorn.

(7) Stöd som medlemsstaterna har för avsikt att bevilja inom fiskerisektorn, men som inte omfattas av denna förordning eller andra förordningar som antagits enligt artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98 bör även i fortsättningen omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget. Sådant stöd kommer att bedömas på grundval av denna förordning och riktlinjerna för fiskerisektorn.

(8) Genom denna förordning bör undantag medges för alla stöd som uppfyller förordningens samtliga tillämpliga krav och för alla stödordningar, förutsatt att varje stöd som kan beviljas inom ramen för stödordningar uppfyller samtliga tillämpliga krav i denna förordning. För individuella stöd som beviljas enligt en stödordning och stöd för särskilda ändamål bör det göras en uttrycklig hänvisning till denna förordning.

(9) För att överensstämma med gemenskapsfinansierade stödåtgärder bör stödtaken enligt denna förordning vara desamma som de som fastställs för samma slags stöd i bilaga II till förordning (EG) nr 1198/2006.

(10) Det är viktigt att stöd inte beviljas i de fall då bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen, och framför allt i den gemensamma fiskeripolitiken, inte följs. En medlemsstat får således endast bevilja stöd inom fiskerisektorn om de åtgärder som finansieras och deras effekter är förenliga med gemenskapslagstiftningen. Innan stöd beviljas bör medlemsstaterna kontrollera att stödmottagarna följer reglerna i den gemensamma fiskeripolitiken.

(11) För att garantera att stödet är proportionerligt och begränsat till det belopp som är absolut nödvändigt bör tröskelvärdena så långt det är möjligt uttryckas i stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Vid beräkning av stödnivån ska stöd som betalas ut i flera omgångar diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den räntesats som ska användas för att diskontera stödet och för att beräkna den del av stödet som inte utgör bidrag bör vara den gällande referensräntan vid den tidpunkt då stödet beviljas, så som den fastställs i kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor.

(12) För att finna rätt balans mellan att minimera snedvridningen av konkurrensen i den sektor där stödet beviljas och målsättningen med denna förordning, bör individuella stöd som överskrider ett fastställt högsta belopp inte medges undantag, oavsett om de betalas ut enligt stödordningar som undantas enligt denna förordning eller inte.

(13) Denna förordning bör inte gälla för exportrelaterad verksamhet eller stöd som främjar inhemska produkter framför importerade. Förordningen bör framför allt inte omfatta stöd till att skapa och driva ett distributionsnät i andra länder. Stöd som avser kostnader för deltagande i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som behövs för att lansera en ny produkt eller en befintlig produkt på en ny marknad utgör normalt inte exportstöd.

(14) Stöd till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter bör bedömas enligt de riktlinjerna för att undvika att de kringgås. Stöd till sådana företag bör därför uteslutas från denna förordnings tillämpningsområde. I syfte att minska medlemsstaternas administrativa börda i samband med stöd som omfattas av denna förordning bör definitionen av företag i svårigheter förenklas gentemot den definition som används i riktlinjerna. Dessutom bör små och medelstora företag som har bildats för mindre än tre år sedan för de syften som avses i denna förordning inte betraktas som företag i svårigheter under den perioden, såvida de inte uppfyller kriterierna för företag som omfattas av ett kollektivt insolvensförfarande enligt nationell lag. Dessa förenklingar bör inte påverka dessa företags klassificering enligt riktlinjerna avseende stöd som inte omfattas av den här förordningen; sådant stöd omfattas fortfarande av den fullständiga definitionen i riktlinjerna.

(15) Kommissionen ska se till att godkänt stöd inte påverkar handelsvillkoren på ett sätt som strider mot det allmänna intresset. Denna förordning bör därför inte gälla stöd till en mottagare som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden. Som en följd därav omfattas alla stöd för särskilda ändamål som betalas ut till en sådan mottagare, och alla stödordningar som inte omfattar en bestämmelse som uttryckligen utesluter sådana mottagare, även framöver av anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i fördraget. Denna bestämmelse bör inte påverka de berättigade förväntningarna hos stödmottagare som inte har oreglerade betalningskrav.

(16) För att eliminera skillnader som kan skapa snedvridning av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika initiativ som gäller små och medelstora företag på gemenskapsnivå och nationell nivå ska definitionen av små och medelstora företag som tillämpas i denna förordning vara densamma som i bilaga I till förordning (EG) nr 70/2001.

(17) Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast gälla genomsynligt stöd. Genomsynligt stöd är stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras. Framför allt bör stöd i form av lån behandlas som genomsynligt om bruttobidragsekvivalenten beräknas på grundval av meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor. Stöd i form av skatteåtgärder bör anses vara genomsynliga om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

(18) Stöd som ingår i garantiordningar bör betraktas som genomsynligt när metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten efter anmälan har godkänts av kommissionen. Kommissionen kommer att pröva sådana anmälningar på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier. Stöd som ingår i garantiordningar bör också anses vara genomsynligt om stödmottagaren hör till kategorin små och medelstora företag och bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i avsnitt 3.3 och 3.5 i det tillkännagivandet.

(19) På grund av svårigheterna att beräkna bruttobidragsekvivalenten för stöd i form av lån med återbetalningsskyldighet bör sådant stöd inte omfattas av denna förordning, såvida inte det totala belopp som beviljas i lån med återbetalningsskyldighet ligger under det tröskelvärde för enskild anmälan och de högsta stödnivåer som anges i förordningen.

(20) Med beaktande av artikel 87.3 c i fördraget bör stöd normalt enbart ha effekten att kontinuerligt eller tillfälligt sänka mottagarens normala driftskostnader, och det bör vara proportionerligt i förhållande till de svårigheter som måste bemästras för att garantera de socioekonomiska fördelar som bedöms vara i gemenskapens intresse. Statliga stödåtgärder som enbart har till syfte att förbättra producentens ekonomiska situation, men som inte på något sätt bidrar till att utveckla sektorn, och framför allt stöd som beviljas enbart på grundval av pris, kvantitet eller produktionsenhet eller per enhet för produktionsmedel anses utgöra driftsstöd som är oförenliga med den gemensamma marknaden. Sådant stöd kommer dessutom också med all sannolikhet att störa mekanismerna för den gemensamma organisationen av marknaden. Det är därför lämpligt att begränsa tillämpningsområdet för denna förordning till investeringsstöd, samt stöd för vissa socioekonomiska åtgärder.

(21) För att garantera att stödet är nödvändigt och stimulerar till att utveckla viss verksamhet, bör denna förordning inte gälla stöd till verksamhet som mottagaren ändå skulle bedriva på rena marknadsvillkor. Det bör anses vara fråga om sådan stimulans om företaget har lämnat in en ansökan till medlemsstaten innan man börjar genomföra det understödda projektet.

(22) När man fastställer om tröskelvärdena för en individuell anmälan och de högsta tillåtna stödnivåerna i denna förordning har följts bör man beakta det totala offentliga stöd som beviljats för projektet i fråga, oavsett om finansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från gemenskapen.

(23) Denna förordning bör omfatta följande stöd: stöd för definitivt och tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet, stöd för finansiering av socioekonomiska åtgärder, stöd för produktiva investeringar i vattenbruk, stöd till miljövårdande åtgärder inom vattenbruket, stöd till åtgärder för folk- och djurhälsa, stöd till inlandsfiske, stöd till beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter, stöd till åtgärder av gemensamt intresse som genomförs med deltagande av branschfolk eller av organisationer som representerar producenter eller andra organisationer som erkänts av medlemsstaterna, stöd till åtgärder av gemensamt intresse som är avsedda att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran och samtidigt förbättra den akvatiska miljön, stöd till investeringar i offentliga eller privata fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar, stöd till åtgärder av gemensamt intresse för att genomföra en kvalitets- och mervärdespolitik eller utveckla nya avsättningsmöjligheter eller reklamkampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter, stöd till pilotprojekt, stöd till ändringar för omställning av fiskefartyg samt stöd till tekniskt stöd.

(24) Om skatteundantag i enlighet med artikel 14 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet tillämpas för hela fiskerisektorn på lika villkor anser kommissionen att de kan bidra till sektorns utveckling och vara i gemenskapens intresse. Sådana undantag har även tillämpats av medlemsstater, och erfarenheter med tillämpningen av sådana undantag enligt förordning (EG) nr 1595/2004 har visat att de inte påverkar handeln negativt och att de bidrar till uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken genom att garantera hållbara ekonomiska och sociala villkor. Med tanke på att åtgärden är genomsynlig och att stödet beräknas på grundval av den faktiska bränslemängd som ett fartyg förbrukar, och i ljuset av att denna förordning endast berör små och medelstora företag och att de allra flesta fiskeföretag i EU är små och medelstora företag (de allra flesta företag som åtnjuter sådana skatteundantag är småföretag som endast äger ett enda fartyg), anser kommissionen att åtgärderna inte snedvrider konkurrensen på ett orimligt sätt eller påverkar handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse. Därför bör sådana skatteundantag, i den utsträckning som de utgör statligt stöd, förklaras förenliga med den gemensamma marknaden och undantas från anmälningskraven i artikel 88.3 i fördraget, förutsatt att de överensstämmer med dessa direktiv och är tillämpliga på hela fiskerisektorn. Dessutom bör denna förordning också innehålla bestämmelser om att följande typ av stöd på vissa villkor är förenliga med den gemensamma marknaden och undantagna från anmälningskravet enligt artikel 88.3 i fördraget: skattelättnader eller -minskningar som gäller för inlandsfiske och fiskodling och som medlemsstaterna kan införa enligt artikel 15 i direktiv 2003/96/EG.

(25) För att säkerställa insyn och effektiv kontroll i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 994/98 är det lämpligt att utarbeta ett standardformulär som medlemsstaterna bör använda för att förse kommissionen med sammanfattande uppgifter varje gång en stödordning eller ett individuellt stöd införs i enlighet med denna förordning. Varje stödåtgärd som anmäls till kommissionen tilldelas ett identifieringsnummer. Att en stödåtgärd fått ett sådant nummer innebär inte att kommissionen har granskat om stödet uppfyller villkoren i denna förordning. Det skapar därför inga berättigade förväntningar hos medlemsstaten eller stödmottagaren vad gäller stödåtgärdens förenlighet med denna förordning.

(26) Av samma skäl bör kommissionen fastställa särskilda krav på utformningen av och innehållet i de årsrapporter som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Man bör också fastställa regler för de register som medlemsstaterna ska upprätta för de stödåtgärder och individuella stöd som undantas genom denna förordning, i enlighet med kraven i artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget.

(27) För att kommissionen ska kunna övervaka genomförandet av denna förordning bör medlemsstaterna lämna alla nödvändiga uppgifter om de åtgärder som genomförs enligt förordningen. Om en medlemsstat inte lämnar uppgifter om stödåtgärderna inom en rimlig tidsfrist, kan detta ses som ett tecken på att förordningen inte följs. Om en medlemsstat underlåter att lämna de uppgifter som behövs för att kommissionen ska kunna kontrollera en stödåtgärd kan det leda till att denna beslutar att förordningen eller den berörda delen av förordningen inte ska gälla för medlemsstaten i fråga och att alla efterföljande stödåtgärder, inklusive nya individuella stödordningar som beviljas på grundval av stödordningar som tidigare omfattats av denna förordning, måste anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 88 i fördraget. Så snart medlemsstaten har lämnat korrekta och fullständiga uppgifter bör kommissionen låta förordningen bli fullt tillämplig igen.

(28) Med beaktande av sista giltighetsdagen för förordning (EG) nr 1198/2006 och med beaktande av att villkoren för stödbeviljande enligt denna förordning har anpassats till de villkor som gäller för Europeiska fiskerifonden, bör tillämpningsperioden för denna förordning upphöra den dag då förordning (EG) nr 1198/2006 upphör att gälla. Om denna förordning upphör att gälla utan att förlängas, bör stödordningar som redan undantagits genom denna förordning fortsätta att vara undantagna under sex månader.

(29) Det är lämpligt att fastställa övergångsbestämmelser för anmälningar som gjorts innan denna förordning träder i kraft och för stöd som beviljats innan denna förordning träder i kraft och som i strid med skyldigheten i artikel 88.3 i fördraget inte har anmälts samt för stöd som uppfyller villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 1595/2004 av den 8 september 2004 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 1 – Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska gälla för genomsynligt stöd som beviljas små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning eller saluföring av fiskeriprodukter.

2. Denna förordning ska inte gälla för

a) stöd, vars belopp bestämts utifrån pris eller kvantitet för de produkter som saluförs på marknaden,

b) exportrelaterade stöd, dvs. stöd som är direkt kopplade till exportvolymen, till skapandet eller driften av ett distributionsnät eller till andra löpande utgifter i samband med exportverksamhet,

c) stöd som gynnar användningen av inhemska varor på bekostnad av importerade,

d) stöd som beviljas företag i svårigheter,

e) stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till förmån för ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden,

f) stöd för särskilda ändamål till ett företag som är föremål för ett betalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden.

3. Denna förordning ska inte gälla stöd för enskilda projekt med stödberättigande kostnader som överstiger 2 miljoner euro eller där stödbeloppet överstiger 1 miljon euro per stödmottagare och år.

Artikel 2 – Definitioner

I denna förordning avses med

a) stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 87.1 i fördraget,

b) stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd, som inte är hänförbart till ett visst projekt, kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp,

c) individuellt stöd: stöd för särskilda ändamål och anmälningspliktigt stöd som beviljas på grundval av en stödordning,

d) stöd för särskilda ändamål: individuellt stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning,

e) stödnivå: stödbeloppet uttryckt i procent av de stödberättigande kostnaderna,

f) fiskeriprodukt: både produkter som fångas till havs och i inlandsvatten och de vattenbruksprodukter som förtecknas i artikel 1 i förordning (EG) nr 104/2000,

g) små och medelstora företag: små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 2.7 i kommissionens förordning (EG) nr …/2008 av den 2 juli 2008 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget i vilka vissa former av stöd förklaras vara förenliga med den gemensamma marknaden,

h) genomsynligt stöd: stöd för vilket det är möjligt att på förhand exakt beräkna bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras,

i) företag i svårigheter: företag som uppfyller nedanstående villkor:

Det är fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, när över hälften av det tecknade kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital förlorats under de senaste tolv månaderna, eller

det är fråga om ett bolag med obegränsat personligt ansvar för åtminstone en del av bolagsmännen, när över hälften av det bokförda egna kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital förlorats under de senaste tolv månaderna, eller

oberoende av bolagsform, det uppfyller villkoren i nationell lagstiftning för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande.

Artikel 3 – Villkor för undantag

1. Stöd för särskilda ändamål som uppfyller samtliga villkor i denna förordning ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att de sammanfattande uppgifter som föreskrivs i artikel 25.1 i denna förordning har skickats in och att stöden innehåller en uttrycklig hänvisning till denna förordning med angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Stödordningar som uppfyller samtliga villkor i denna förordning ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att de sammanfattande uppgifter som föreskrivs i artikel 25.1 i denna förordning har skickats in och att alla individuella stöd som beviljas inom ramen för stödordningar uppfyller samtliga villkor i denna förordning och att stödordningarna innehåller en uttrycklig hänvisning till denna förordning med angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.

3. Individuella stöd som beviljas inom ramen för en stödordning enligt punkt 2 ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att stödet direkt uppfyller samtliga villkor i denna förordning och att de sammanfattande uppgifter som föreskrivs i artikel 25.1 i denna förordning har skickats in och att de individuella stöden innehåller en uttrycklig hänvisning till denna förordning med angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.

4. Innan stöd beviljas enligt denna förordning ska medlemsstaterna kontrollera att de åtgärder som finansieras och deras effekter är förenliga med gemenskapslagstiftningen.

5. Stöd får endast undantas inom ramen för denna förordning om det för stödets beviljande explicit anges att stödmottagarna under stödperioden måste följa reglerna i den gemensamma fiskeripolitiken och att stödet ska återbetalas i proportion till hur allvarlig överträdelsen är om det under stödperioden visar sig att stödmottagaren inte följer reglerna i den gemensamma fiskeripolitiken.

Artikel 4 – Stödnivå och stödberättigande kostnader

1. Vid beräkningen av stödnivån ska alla siffror som används avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Om stöd beviljas i någon annan form än som bidrag, ska stödbeloppet vara lika med stödets bidragsekvivalent. Stöd som betalas ut i flera omgångar ska diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. För diskonteringen ska den gällande referensräntan vid den tidpunkt då lånet beviljades användas. Om stöd ges i form av befrielse från eller lättnader på skatter som ska betalas i framtiden ska de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av den referensränta som gäller vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna träder i kraft, dock under förutsättning att en viss stödnivå uttryckt i bruttobidragsekvivalent respekteras.

2. De stödberättigande kostnaderna ska uppfylla villkoren i artikel 55.2 och 55.5 i förordning (EG) nr 1198/2006 och i artikel 26 i förordning (EG) nr 498/2007 och ska visas med hjälp av tydliga och specificerade skriftliga underlag.

Artikel 5 – Genomsynligt stöd

1. Denna förordning ska endast gälla genomsynligt stöd. Särskilt följande typer av stöd ska anses vara genomsynliga:

a) Direktstöd och räntesubventioner.

b) Stöd i form av lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de referensräntor som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades och med beaktande av om lånet täcks av normal säkerhet och/eller om det innebär ett onormalt risktagande.

c) Stöd i form av garantiordningar,

om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten har godkänts efter anmälan till kommissionen och om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garantier och transaktioner som denna förordning avser, eller

om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier.

d) Stöd i form av skatteåtgärder, som ska anses vara genomsynliga om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

2. Följande typer av stöd ska inte anses vara genomsynliga:

a) Stöd i form av kapitaltillskott.

b) Stöd i form av riskkapitalåtgärder.

3. Stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet ska anses vara genomsynligt endast om det sammanlagda förskottsbeloppet inte överstiger det tröskelvärde som är tillämpligt enligt denna förordning. Om tröskelvärdet uttrycks i form av stödnivå får det sammanlagda förskottsbeloppet, uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, inte överstiga den tillämpliga stödnivån.

Artikel 6 – Kumulering

1. När det fastställs huruvida tröskelvärdena för en individuell anmälan enligt artikel 1.3 och de högsta tillåtna stödnivåerna i kapitel 2 har följts eller inte bör det totala offentliga stöd som beviljats för verksamheten eller projektet i fråga beaktas, oavsett om finansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från gemenskapen.

2. Stöd som undantas genom denna förordning kan kumuleras med allt annat stöd som undantas enligt denna förordning förutsatt att stödåtgärderna i fråga avser olika och identifierbara stödberättigande kostnader.

3. Stöd som undantas genom denna förordning får inte kumuleras med något annat stöd som undantas genom denna förordning eller med stöd av mindre betydelse som uppfyller villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 875/2007, eller med annan gemenskapsfinansiering som avser samma stödberättigande kostnader (helt eller delvis), om en sådan kumulering leder till att stödet överskrider den högsta tillåtna stödnivån eller det högsta tillåtna stödbeloppet för denna typ av stöd enligt denna förordning.

Artikel 7 – Stimulanseffekt

1. Genom denna förordning undantas endast stöd som har en stimulanseffekt.

2. Stöd ska anses ha en stimulanseffekt om det ger mottagaren möjlighet att genomföra verksamhet eller projekt som denne inte skulle ha genomfört på samma sätt utan stöd.

Villkoret ska anses vara uppfyllt om stödmottagaren har lämnat in en stödansökan till den berörda medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds.

3. Det villkor som anges i punkt 2 ska inte gälla skatteåtgärder i vilka en laglig rätt till stöd fastställs i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare granskning av medlemsstaten, om dessa skatteåtgärder har antagits innan arbetet med det understödda projektet eller den understödda verksamheten inleds.

4. Om villkoren i punkterna 1–3 inte är uppfyllda kan stödåtgärden inte beviljas undantag i sin helhet enligt denna förordning.

KAPITEL 2 STÖDKATEGORIER

Artikel 8 – Stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet

Stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att

a) stödet uppfyller villkoren i artikel 23 i förordning (EG) nr 1198/2006 och i artikel 4 i förordning (EG) nr 498/2007, och