(EG) nr 1242/2008

Upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag

Titel: Kommissionens förordning (EG) nr 1242/2008 av den 8 december 2008 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag
CELEX: 32008R1242
Datum: 2008-12-08
Källa: eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 4.4, 6.2 och 7.3, och

(1) I gemenskapen finns ett stort antal olika produktionsstrukturer och produktionssystem. För att göra det enklare att analysera uppgifter om jordbruksföretagens strukturer och ekonomiska resultat inrättades det genom kommissionens beslut 85/377/EEG av den 7 juni 1985 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag ett lämpligt och homogent system för klassificering av jordbruksföretag efter ekonomisk storlek och driftsinriktning.

(2) Gemenskapstypologin behöver ändras så att det blir möjligt att klassificera homogena grupper av jordbruksföretag efter aggregationsnivå och så att det blir möjligt att jämföra jordbruksföretagens respektive situation.

(3) Med tanke på att det för jordbrukarnas inkomster blir viktigare och viktigare med annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruksverksamheten bör det i gemenskapstypologin införas en klassificeringsvariabel som återspeglar omfattningen av sådan annan inkomstbringande verksamhet.

(4) Det bör fastställas tillämpningsföreskrifter för gemenskapstypologin så att de mål som anges i artikel 4.1, artikel 6.1 b och artikel 7.2 i förordning 79/65/EEG kan uppnås. Gemenskapstypologin bör dessutom avse rapporterande jordbruksföretag som använder redovisningsuppgifter från gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (nedan kallat ISJR).

(5) Enligt bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 måste de undersökningar om jordbruksföretagens struktur som genomförs på grundval av ett urval vara statistiskt representativa i fråga om jordbruksföretagens typ och storlek i enlighet med gemenskapstypologin. Gemenskapstypologin bör därför också omfatta jordbruksföretag för vilka uppgifter samlas in genom undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket.

(6) Jordbruksföretagens driftsinriktning och ekonomiska storlek bör fastställas på grundval av ett ekonomiskt kriterium som alltid är positivt. Det är därför lämpligt att använda uppgifter om standardoutput. Standardoutput måste fastställas per produkt. Förteckningen över de produkter för vilka det ska fastställas standardoutput bör anpassas efter de variabler som används i undersökningarna av jordbruksföretagens struktur i enlighet med förordning (EG) nr 1166/2008. För att möjliggöra att typologin tillämpas på de jordbruksföretag som ingår i ISJR bör det skapas en jämförelsetabell som visar hur variablerna i undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket överensstämmer med rubrikerna avseende jordbruksinkomster.

(7) Standardoutputen bygger på genomsnittliga värden under en referensperiod på fem år, men uppgifterna bör aktualiseras regelbundet utifrån de ekonomiska tendenserna så att typologin kan användas på ett meningsfullt sätt. Aktualiseringen bör göras lika ofta, dvs. samma år, som det görs undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket.

(8) Inför arbetet med att fastställa ett urval av de deltagande jordbruksföretag som ska ingå i ISJR 2010 bör det föreskrivas att den typologi som definieras i denna förordning bör tillämpas redan avseende undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket för 2007. För att säkra att det är möjligt att göra jämförelser mellan de jordbruksföretag som klassificerats enligt typologin bör det föreskrivas att typologin bör tillämpas på undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket och på ISJR redan före 2010. Det behöver därför införas ett undantag som innebär att det beräknas standardoutputs för referensperioden 2004.

(9) Standardoutputs och de uppgifter som används för beräkningen av dessa bör översändas till kommissionen av det samordningsorgan som medlemsstaterna utser i enlighet med artikel 6 i förordning 79/65/EEG. Det bör föreskrivas att samordningsorganet kan skicka de relevanta uppgifterna direkt till kommissionen via kommissionens informationssystem. Informationssystemet bör dessutom tillåta elektroniskt informationsutbyte med hjälp av de modeller som samordningsorganet får tillgång till via systemet. Det bör också föreskrivas att kommissionen bör informera medlemsstaterna om de allmänna villkoren för datasystemet via gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

(10) För att skapa tydlighet och med tanke på att gemenskapstypologin är en allmän åtgärd som inte bara vänder sig till vissa mottagare bör beslut 85/377/EEG ersättas med en förordning.

(11) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (nedan kallad typologin) dvs. en enhetlig klassificering av jordbruksföretagen inom gemenskapen som baseras på jordbruksföretagens driftsinriktning, deras ekonomiska storlek och omfattningen av annan inkomstbringande verksamhet som bedrivs i direkt anslutning till jordbruksföretaget.

2. Typologin ska huvudsakligen användas för presentationer, uppdelat på driftsinriktning och ekonomisk storlek, av de uppgifter som samlas in via gemenskapens undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket och genom gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

Artikel 2 – Driftsinriktning

1. I denna förordning avses med driftsinriktning den inriktning som jordbruksföretaget kan sägas ha utifrån de olika verksamhetsvariablernas relativa bidrag till jordbruksföretagets sammanlagda standardoutput. Standardoutputen ska följa definitionen i artikel 5.

2. Beroende på hur detaljerad klassificeringen behöver vara ska jordbruksföretagens driftsinriktning klassificeras enligt följande:

a) Allmän driftsinriktning.

b) Huvudsaklig driftsinriktning.

c) Särskild driftsinriktning.

Klassificeringen av jordbruksföretag efter driftsinriktning ska göras på det sätt som anges i bilaga I.

Artikel 3 – Jordbruksföretagets ekonomiska storlek

Ett jordbruksföretags ekonomiska storlek ska fastställas på grundval av dess sammanlagda standardoutput. Den ekonomiska storleken ska uttryckas i euro. Den ekonomiska storleken och de ekonomiska storleksklasserna ska fastställas på det sätt som anges i bilaga II.

Artikel 4 – Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget

Omfattningen av inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget utöver den egentliga jordbruksverksamheten ska beräknas på grundval av verksamhetens procentuella andel av jordbruksföretagets slutliga output. Andelen ska uttryckas i procent. Procentandelen ska följa vad som anges i del C i bilaga III.

Den slutliga outputen, definitionen av denna och metoden för beräkning av dess procentuella andel definieras i delarna A och B i bilaga III.

Artikel 5 – Standardoutput och sammanlagd standardoutput

1. I denna förordning avses med standardoutput standardvärdet av bruttoproduktionen.

Standardoutput ska fastställas för var och en av de regioner som anges i bilaga IV till denna förordning och för var och en av de gröd- och boskapsvariabler enligt undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket som avses i bilaga III till förordning (EG) nr 1166/2008.

I bilaga IV anges enligt vilken metod standardoutputs ska beräknas för varje variabel och enligt vilka förfaranden uppgifterna ska samlas in.

2. Ett jordbruksföretags sammanlagda standardoutput ska utgöras av summan av de värden för varje variabel som erhålls då standardoutputen per enhet multipliceras med antalet enheter.

3. För beräkningen av standardoutputs för användning inom undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket för år N avses med referensperiod år N-3 som täcker de fem åren från år N-5 till N-1.

Standardoutputs ska fastställas på grundval av genomsnittsvärden som räknas fram under en referensperiod på fem år i enlighet med första stycket. Uppgifterna ska aktualiseras i förhållande till de ekonomiska tendenserna minst lika ofta som det görs undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket.

Den första referensperiod för vilken standardoutputs ska beräknas ska vara referensperioden 2007 som täcker kalenderåren 2005, 2006, 2007, 2008 och 2009 eller regleringsåren 2005/06, 2006/07, 2007/08, 2008/09 och 2009/10.

4. Genom undantag från punkt 3 ska medlemsstaterna beräkna standardoutputs för referensperioden 2004 avseende de variabler som förtecknas i undersökningen om företagsstrukturen i jordbruket för 2007 enligt kommissionens förordning (EG) nr 204/2006. Referensperioden ska i detta fall antingen omfatta kalenderåren 2003, 2004 och 2005 eller regleringsåren 2003/04, 2004/05 och 2005/06.

Artikel 6 – Överföring till kommissionen

1. De standardoutputs och de uppgifter som avses i bilaga IV del 3 ska översändas till kommissionen (Eurostat) av det samordningsorgan som varje medlemsstat utser i enlighet med artikel 6 i förordning 79/65/EEG eller av det organ till vilket uppgiften har delegerats.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen översända uppgifter om standardoutputs för referensåret N och de uppgifter som avses i bilaga IV del 3 senast den 31 december år N+3 eller vid behov före utgången av den tidsfrist som kommissionen ska fastställa efter samråd med gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

Uppgifter om standardoutputs för referensperioden 2004 ska lämnas in till kommissionen senast den 31 december 2008.

3. För överföringen av standardoutputs och uppgifter enligt punkt 1 ska medlemsstaterna använda de datorsystem för elektroniskt utbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen av handlingar och information som tillhandahålls av kommissionen (Eurostat).

4. Kommissionen ska fastställa form och innehåll för de handlingar som behövs för överföringen på grundval av de förlagor och frågeformulär som finns tillgängliga via de system som avses i punkt 3. Bestämmelser för hur de uppgifter som avses i punkt 1 ska redovisas ska fastställas inom ramen för gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

Artikel 7 – Upphävande

1. Beslut 85/377/EEG ska upphöra att gälla.

Beslut 85/377/EEG ska dock fortsätta att tillämpas för klassificering av jordbruksföretag inom informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter fram till och med utgången av räkenskapsåret 2009 och inom undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket enligt rådets förordning (EEG) nr 571/88 fram till och med att undersökningen avseende 2007 har avslutats.

2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V.

Artikel 8 – Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2010 när det gäller informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter och från och med 2010 års undersökning när det gäller undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket.

1 EGT 109, 23.6.1965, s. 1859/65.

2 EGT L 220, 17.8.1985, s. 1.

3 EUT L 321, 1.12.2008, s. 14.

4 EUT L 34, 7.2.2006, s. 3.

5 EGT L 56, 2.3.1988, s. 1.

BILAGA I

KLASSIFICERING AV JORDBRUKSFÖRETAG EFTER DRIFTSINRIKTNING

A. KLASSIFICERINGSSCHEMA

Allmän driftsinriktning | Huvudsaklig driftsinriktning | Särskild driftsinriktning

1. Åkergrödor | 15. Spannmål, oljefröväxter och proteingrödor | 151. Spannmål (utom ris), oljefrö- och proteinväxter 152. Ris 153. En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och ris

16. Åkergrödor, allmän produktion | 161. Rotfrukter 162. En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och rotfrukter 163. Frilandsgrönsaker 164. Tobak 165. Bomull 166. En kombination av olika åkergrödor

2. Trädgårdsodling | 21. Trädgårdsodling i växthus | 211. Grönsaksodling i växthus 212. Odling av blommor och prydnadsväxter i växthus 213. Odling av en kombination av grönsaker och växter i växthus

22. Trädgårdsodling på friland | 221. Grönsaksodling på friland 222. Odling av blommor och prydnadsväxter på friland 223. Odling av en kombination av grönsaker och växter på friland

23. Annan trädgårdsodling | 231. Svamp 232. Plantskola 233. Diverse trädgårdsodling

3. Fleråriga grödor | 35. Vinodling | 351. Kvalitetsvin 352. Annat vin än kvalitetsvin 353. Bordsdruvor 354. Diverse vinodling

36. Frukt och citrusfrukter | 361. Frukt (utom citrusfrukter, tropisk frukt och nötter) 362. Citrusfrukt 363. Nötter 364. Tropisk frukt 365. Frukt, citrusfrukt, tropisk frukt och nötter: blandad produktion

37. Oliver | 370. Oliver

38. En kombination av olika fleråriga grödor | 380. En kombination av olika fleråriga grödor

Allmän driftsinriktning | Huvudsaklig driftsinriktning | Särskild driftsinriktning

4. Betesdjur | 45. Mjölkboskap | 450. Mjölkboskap

46. Nötkreatur – avel och uppfödning | 460. Nötkreatur – avel och uppfödning

47. Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning | 470. Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning

48. Får, getter och andra betesdjur | 481. Får 482. En kombination av får och nötkreatur 483. Getter 484. Diverse betesdjur

5. Djur som föds upp med spannmål | 51. Grisar | 511. Grisavel 512. Uppfödning av grisar 513. En kombination av avel och uppfödning av grisar

52. Fjäderfän | 521. Värpfåglar 522. Fjäderfäkött 523. En kombination av värpfåglar och fjäderfäkött

53. En kombination av olika djur som föds upp med spannmål | 530. En kombination av olika djur som föds upp med spannmål

Allmän driftsinriktning | Huvudsaklig driftsinriktning | Särskild driftsinriktning

6. Blandad vegetabilieproduktion | 61. Blandad vegetabilieproduktion | 611. En kombination av trädgårdsodling och fleråriga grödor 612. En kombination av åkergrödor och trädgårdsodling 613. En kombination av åkergrödor och vinodling 614. En kombination av åkergrödor och fleråriga grödor 615. Blandad vegetabilieproduktion, huvudsakligen åkergrödor 616. Annan blandad vegetabilieproduktion

7. Blandad animalieproduktion | 73. Blandad animalieproduktion, huvudsakligen betesdjur | 731. Blandad animalieproduktion, huvudsakligen mjölkboskap 732. Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som inte betar

74. Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som föds upp med spannmål | 741. Blandad animalieproduktion: kombination av djur som föds upp med spannmål och mjölkboskap 742. Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och andra betesdjur än mjölkboskap

8. Kombinerad vegetabilie- och animalieproduktion | 83. En kombination av åkergrödor och betesdjur | 831. En kombination av åkergrödor och mjölkboskap 832. En kombination av mjölkboskap och åkergrödor 833. En kombination av åkergrödor och andra betesdjur än mjölkboskap 834. En kombination av andra betesdjur än mjölkboskap och åkergrödor

84. En kombination av vegetabilie- och animalieproduktion | 841. En kombination av åkergrödor och djur som föds upp med spannmål 842. En kombination av fleråriga grödor och betesdjur 843. Biodling 844. En kombination av blandad vegetabilie- och animalieproduktion

9. Övriga | 90. Övriga | 900. Övriga

B. JÄMFÖRELSETABELL OCH GRUPPKODER

I. Överensstämmelse mellan rubrikerna i undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket och rubrikerna i företagsredovisningen enligt informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR)

Rubriker för tillämpningen av standardoutputs

Rubrikens kod | 2010, 2013 och 2016 års undersökningar av företagsstrukturen inom jordbruket (Förordning (EG) nr 1166/2008) | Företagsredovisning enligt ISJR (Förordning (EG) nr 868/2008 om företagsredovisning)

2.01.01.01 | Vanligt vete och spelt | 120. Vanligt vete och spelt

2.01.01.02 | Durumvete | 121. Durumvete

2.01.01.03 | Råg | 122. Råg (även blandsäd av vete och råg)

2.01.01.04 | Korn | 123. Korn

2.01.01.05 | Havre | 124. Havre 125. Blandsäd

2.01.01.06 | Majs | 126. Majs till mogen skörd (även fuktig)

2.01.01.07 | Ris | 127. Ris

2.01.01.99 | Övrig spannmål till mognad | 128. Övrig spannmål

2.01.02 | Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) | 129. Proteingrödor

2.01.02.01 | varav ärter, åkerbönor och sötlupiner | 360. Ärter, bondbönor, hästbönor och sötlupiner 361. Linser, kikärter och vicker 330. Övriga proteingrödor

2.01.03 | Potatis (även färskpotatis och utsädespotatis) | 130. Potatis (även färskpotatis och utsädespotatis)

2.01.04 | Sockerbetor (exklusive utsäde) | 131. Sockerbetor (med undantag för utsäde)

2.01.05 | Foderrotfrukter och kålväxter (exklusive utsäde) | 144. Foderrotfrukter och kålväxter (med undantag för utsäde)

2.01.06.01 | Tobak | 134. Tobak

2.01.06.02 | Humle | 133. Humle

2.01.06.03 | Bomull | 347. Bomull

2.01.06.04 | Raps och rybs | 331. Raps och rybs

2.01.06.05 | Solrosor | 332. Solrosor

2.01.06.06 | Sojabönor | 333. Soja

2.01.06.07 | Oljelin | 364. Lin utom spånadslin

2.01.06.08 | Andra oljeväxter | 334. Övriga oljeväxter

2.01.06.09 | Lin | 373. Spånadslin

2.01.06.10 | Hampa | 374. Hampa

2.01.06.11 | Andra fiberväxter

2.01.06.12 | Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter | 345. Medicinalväxter, kryddväxter, aromatiska växter och kryddor, inklusive te, kaffe och cikoria

2.01.06.99 | Andra industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe | 346. Sockerrör 348. Övriga industrigrödor

2.01.07 | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar, varav

2.01.07.01 | På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)

2.01.07.01.01 | I kombination med jordbruksgrödor | 136. Färska grönsaker, meloner och jordgubbar odlade på friland

2.01.07.01.02 | Handelsträdgårdsodling | 137. Färska grönsaker, meloner och jordgubbar odlade på friland i handelsträdgårdar

2.01.07.02 | I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) | 138. Färska grönsaker, meloner, jordgubbar som odlas övertäckta

2.01.08 | Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor):

2.01.08.01 | På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) | 140. Blommor och prydnadsväxter odlade på friland (med undantag för plantskolor)

2.01.08.02 | I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) | 141. Blommor och prydnadsväxter som odlas övertäckta

2.01.09 | Grödor som skördas som grönfoder

2.01.09.01 | Slåtter- och betesvall på åker | 147. Växtföljdsvall

2.01.09.02 | Andra grödor som skördas som grönfoder: | 145. Övriga foderväxter

2.01.09.02.01 | Grönfodermajs | 326. Fodermajs

2.01.09.02.02 | Baljväxter OCH | 327. Övrig spannmål för ensilage OCH

2.01.09.02.99 | Andra grödor som skördas som grönfoder och som inte är nämnda på annat ställe | 328. Övriga foderväxter

2.01.10 | Utsäde och sättplantor för åkermark | 142. Gräsfrö 143. Övriga fröslag

2.01.11 | Övriga grödor på åkermark | 148. Övriga jordbruksgrödor som inte omfattas av rubrikerna 120–147 149. Mark som är klar för sådd och som utarrenderas till annan person, även mark som ställs till arbetstagares förfogande som en naturaförmån

2.01.12.01 | Träda för vilken inga bidrag ges | 146. Mark i träda Uppgift saknas (kod 3): Träda (utan bidrag)

2.01.12.02 | Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning | 146. Träda Uppgift saknas (kod 8): Mark som inte längre används för produktion och för vilken företaget är berättigat till ekonomiskt stöd.

2.03.01 | Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark | 150. Permanent betes- och ängsmark

2.03.02 | Naturlig betesmark | 151. Sämre naturlig betesmark

2.03.03 | Betesmark och slåtteräng som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag | 314. Vall- och ängsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

2.04.01 | Frukt- och bärodlingar | 152. Fruktträdgårdar och bärodlingar

2.04.01.01 | Fruktarter, varav:

2.04.01.01.01 | Fruktarter i tempererat klimat | 349. Kärnfrukt 350. Stenfrukt

2.04.01.01.02 | Fruktarter i subtropiska klimatzoner | 353. Tropisk och subtropisk frukt

2.04.01.02 | Bärarter | 352. Små frukter och bär

2.04.01.03 | Nötter | 351. Nötter

2.04.02 | Citrusodlingar | 153. Citrusfruktodlingar

2.04.03 | Olivodlingar | 154. Olivodlingar

2.04.03.01 | som normalt producerar bordsoliver | 281. Bordsoliver

2.04.03.02 | som normalt producerar oliver för produktion av olivolja | 282. Oliver avsedda för framställning av olja 283. Olivolja

2.04.04 | Vinodlingar, vars produkter normalt används för | 155. Vinodlingar

2.04.04.01 | Kvalitetsvin | 286. Druvor för framställning av kvalitetsvin (fso) 292. Druvor för framställning av kvalitetsvin med SGB 289. Kvalitetsvin (fso) 294. Kvalitetsvin med SGB

2.04.04.02 | Andra viner | 293. Druvor för framställning av annat vin 288. Diverse produkter från vinodling: druvmust, druvjuice, konjak, vinäger och annat som framställs i jordbruksföretaget 295. Andra viner

2.04.04.03 | Bordsdruvor | 285. Bordsdruvor

2.04.04.04 | Russin | 291. Russin

2.04.05 | Plantskolor | 157. Plantskolor

2.04.06 | Övriga fleråriga grödor | 158. Övriga fleråriga grödor

2.04.07 | Fleråriga grödor under glas | 156. Fleråriga övertäckta odlingar

2.06.01 | Svamp | 139. Svamp

3.01 | Hästdjur | 22. Hästar (alla åldrar)

3.02.01 | Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor | 23. Kalvar för slakt 24. Övrig nötboskap under 1 år

3.02.02 | Tjurar och stutar, minst ett men mindre än två år gamla | 25. Nötboskap, handjur, från 1 till under 2 år

3.02.03 | Kvigor, minst ett men mindre än två år gamla | 26. Nötboskap, hondjur, från 1 till under 2 år

3.02.04 | Tjurar och stutar, två år och äldre | 27. Nötboskap, handjur, minst 2 år

3.02.05 | Kvigor, två år och äldre | 28. Kvigor för mjölkproduktion 29. Kvigor för köttproduktion

3.02.06 | Mjölkkor | 30. Mjölkkor 31. Utslagskor

3.02.99 | Övriga kor | 32. Övriga kor

3.03.01 | Får (alla åldrar)

3.03.01.01 | Avelstackor | 40. Tackor

3.03.01.99 | Övriga får | 41. Övriga får

3.03.02 | Getter (alla åldrar)

3.03.02.01 | Avelshonor | 38. Getter, hondjur för avel

3.03.02.99 | Övriga getter | 39. Övriga getter

3.04.01 | Smågrisar som väger mindre än 20 kg | 43. Smågrisar

3.04.02 | Avelssuggor som väger 50 kg eller mer | 44. Avelssuggor

3.04.99 | Övriga grisar | 45. Slaktsvin 46. Övriga svin

3.05.01 | Slaktkycklingar | 47. Slaktkycklingar

3.05.02 | Värphöns | 48. Värphöns

3.05.03 | Annat fjäderfä | 49. Övriga fjäderfä

3.05.03.01 | Kalkoner

3.05.03.02 | Ankor

3.05.03.03 | Gäss

3.05.03.04 | Struts

3.05.03.99 | Övrigt fjäderfä, som inte är omnämnt på annat ställe

3.06 | Kaniner, avelshonor | 34. Kaniner, hondjur för avel

3.07 | Bin | 33. Bikupor

II. Gruppkoder för flera variabler som ingår i 2010, 2013 och 2016 års undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket

P45.: Mjölkboskap = 3.02.01 (nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor) + 3.02.03 (Kvigor, minst ett men mindre än två år gamla) + 3.02.05 (kvigor, två år och äldre) + 3.02.06 (mjölkkor).

P46.: Boskap = P45 (mjölkboskap) + 3.02.02 (Tjurar och stutar, minst ett men mindre än två år gamla) + 3.02.04 (tjurar och stutar, två år och äldre) + 3.02.99 (övriga kor).

GL: Betesdjur = 3.01 (hästdjur) + P46 (boskap) + 3.03.01.01 ( avelstackor) + 3.03.01.99 (övriga får) + 3.03.02.01 (avelshonor) + 3.03.02.99 (övriga getter)

Om GL=0:

FCP1: Foder för försäljning = 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter ) + 2.01.09 (grödor som skördas som grönfoder) + 2.03.01 (betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark) + 2.03.02 (naturlig betesmark)

FCP4: Foder för betesdjur = 0

P17: Rotfrukter = 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor) + 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter)

Om GL>0:

FCP1: Foder för försäljning = 0

FCP4: Foder för betesdjur = 2.01.05 (foderrotfrukter och kålväxter)+ 2.01.09 (grödor som skördas som grönfoder) + 2.03.01 (betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark) + 2.03.02 (naturlig betesmark)

P17: Rotfrukter = 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor)

P151.: Spannmål utom ris = 2.01.01.01 (vanligt vete och spelt) + 2.01.01.02 (durumvete) + 2.01.01.03 (råg) + 2.01.01.04 (korn) + 2.01.01.05 (havre) + 2.01.01.06 (majs) + 2.01.01.99 (övrig spannmål till mognad)

P15.: Spannmål = P151 (spannmål utom ris) + 2.01.01.07 (ris)

P16.: Oljeväxter = 2.01.06.04 (raps och rybs) + 2.01.06.05 (solrosor) + 2.01.06.06 (sojabönor) + 2.01.06.07 (oljelin ) + 2.01.06.08 ( andra oljeväxter)

P51.: Grisar = 3.04.01 (smågrisar som väger mindre än 20 kg) + 3.04.02 (avelssuggor som väger 50 kg eller mer) + 3.04.99 (övriga grisar)

P52.: Fjäderfän = 3.05.01 (slaktkycklingar) + 3.05.02 (värphöns) + 3.05.03 (annat fjäderfä)

P1.: Allmänna åkergrödor = P15 (spannmål) + 2.01.02 (trindsäd och proteingrödor till mognad ) + 2.01.03 (potatis) + 2.01.04 (sockerbetor) + 2.01.06.01 (tobak) + 2.01.06.02 (humle) + 2.01.06.03 (bomull) + P16 (oljeväxter) + 2.01.06.09 (lin) + + 2.01.06.10 (hampa) + 2.01.06.11 (andra fiberväxter) + 2.01.06.12 (aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter) + 2.01.06.99 (andra industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe) + 2.01.07.01.01 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) – i kombination med jordbruksgrödor) + 2.01.10 (utsäde och sättplantor för åkermark) + 2.01.11 (övriga grödor på åkermark) + 2.01.12.01 (träda för vilken inga bidrag ges) + FCP1 (foder för försäljning)

P2.: Trädgårdsodling = 2.01.07.01.02 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) – handelsträdgårdsodling) + 2.01.07.02 (färska grönsaker, meloner och jordgubbar – i växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) + 2.01.08.01 (blommor och andra prydnadsväxter – på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) + 2.01.08.02 (blommor och andra prydnadsväxter – i växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) + 2.06.01 (svamp) + 2.04.05 (plantskolor)

P3.: Fleråriga grödor = 2.04.01 (frukt- och bärodlingar) + 2.04.02 (citrusodlingar) + 2.04.03 (olivodlingar) + 2.04.04 (vinodlingar) + 2.04.06 (övriga fleråriga grödor) + 2.04.07 (fleråriga grödor under glas)

P4.: Betesdjur och foder = GL (betesdjur) + FCP4 (foder till betesdjur)

P5.: Djur som föds upp med spannmål = P51 (grisar) + P52 (fjäderfän) + 3.06 (kaniner, avelshonor)

C. DEFINITION AV DRIFTSINRIKTNING

Driftsinriktningen definieras enligt följande:

a) Typer av variabler Variablerna motsvarar de variabler som används i 2010, 2013 och 2016 års undersökningar av företagsstrukturen inom jordbruket. De anges med hjälp av de koder som förtecknas i jämförelsetabellen i del B.I i denna bilaga eller med hjälp av en gruppkod för flera variabler enligt del B.II i denna bilaga.

b) Tröskelvärden som avgränsar driftsgrenarna Om inte annat anges uttrycks dessa gränsvärden som bråkdelar av jordbruksföretagets sammanlagda standardoutput.

Driftsinriktning | Definition | Kod för variabel och gränsvärden (se del B i denna bilaga)

Allmän driftsinriktning | Huvudsaklig driftsinriktning | Särskild driftsinriktning

Kod | | Kod | | Kod

1 | Åkergrödor | | | | | Allmänna åkergrödor, dvs. spannmål, trindsäd och proteingrödor för produktion av spannmålskärnor, oljefröväxter, potatis, sockerbetor, industrigrödor, färska grönsaker, meloner, jordgubbar som odlas på friland, utsäde och sättplantor för åkermark, övriga grödor på åkermark, mark i träda och foder för försäljning > 2/3 | P1 > 2/3

15 | Spannmål, oljefröväxter och proteingrödor | | | Spannmål, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad > 2/3 | P15 + P16 + 2.01.02 > 2/3

151 | Spannmål (utom ris), oljefröväxter och proteingrödor | Spannmål utom ris, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad > 2/3 | P151 + P16 + 2.01.02 > 2/3

152 | Ris | Ris > 2/3 | 2.01.01.07 > 2/3

153 | En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och ris | Jordbruksföretag i klass 15, utom de i klass 151 och 152

16 | Åkergrödor, allmän produktion | | | Allmänna åkergrödor > 2/3; spannmål, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad ≤ 2/3 | P15 + P16 + 2.01.02 ≤ 2/3

161 | Rotfrukter | Potatis, sockerbetor och foderrotfrukter och kålväxter > 2/3 | P17 > 2/3

162 | En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och rotfrukter | Spannmål, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor till mognad > 1/3; rotfrukter > 1/3 | P15 + P16 + 2.01.02 > 1/3; P17 > 1/3

163 | Frilandsgrönsaker | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar på friland i kombination med jordbruksgrödor > 2/3 | 2.01.07.01.01 > 2/3

164 | Tobak | Tobak > 2/3 | 2.01.06.01 > 2/3

165 | Bomull | Bomull > 2/3 | 2.01.06.03 > 2/3

166 | En kombination av olika åkergrödor | Jordbruksföretag i klass 16, utom de i klass 161, 162 , 163, 164 och 165

2 | Trädgårdsodling | | | | | Färska grönsaker, meloner, jordgubbar – handelsträdgårdsodling och under glas, blommor och prydnadsväxter – på friland och under glas, svamp och plantskolor > 2/3 | P2 > 2/3

21 | Trädgårdsodling i växthus | | | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – under glas samt blommor och andra prydnadsväxter under glas > 2/3 | 2.01.07.02 + 2.01.08.02 > 2/3

211 | Grönsaksodling i växthus | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – under glas > 2/3 | 2.01.07.02 > 2/3

212 | Odling av blommor och prydnadsväxter i växthus | Blommor och andra prydnadsväxter under glas > 2/3 | 2.01.08.02 > 2/3

213 | Odling av en kombination av grönsaker och växter i växthus | Jordbruksföretag i klass 21, utom de i klass 211 och 212

22 | Trädgårdsodling på friland | | | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar i handelsträdgårdsodling samt blommor och andra prydnadsväxter på friland > 2/3 | 2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 > 2/3

221 | Grönsaksodling på friland | Färska grönsaker, meloner och jordgubbar i handelsträdgårdsodling > 2/3 | 2.01.07.01.02 > 2/3

222 | Odling av blommor och prydnadsväxter på friland | Blommor och andra prydnadsväxter på friland > 2/3 | 2.01.08.01 > 2/3

223 | Odling av en kombination av grönsaker och växter på friland | Jordbruksföretag i klass 22, utom de i klass 221 och 222

23 | Annan trädgårdsodling | | | Jordbruksföretag inriktade på trädgårdsodling i växthus ≤ 2/3 och trädgårdsodling på friland ≤ 2/3 | 2.01.07.01.02 + 2.01.08.01 ≤ 2/3; 2.01.07.02 + 2.01.08.02 ≤ 2/3

231 | Svamp | Svamp > 2/3 | 2.06.01 > 2/3

232 | Plantskola | Plantskolor > 2/3 | 2.04.05 > 2/3

233 | Diverse trädgårdsodling | Jordbruksföretag i klass 23, utom de i klass 231 och 232

3 | Fleråriga grödor | | | | | Frukt- och bärodling, citrusfruktodling, olivodling, vinodling, övriga fleråriga grödor och fleråriga grödor under glas > 2/3 | P3 > 2/3

35 | Vinodling | | | Vinodlingar > 2/3 | 2.04.04 > 2/3

351 | Kvalitetsvin | Vinodlingar, vars produkter normalt används för kvalitetsvin > 2/3 | 2.04.04.01. > 2/3

352 | Annat vin än kvalitetsvin | Vinodlingar, vars produkter normalt används för andra viner > 2/3 | 2.04.04.02 > 2/3

353 | Bordsdruvor | Vinodlingar, vars produkter normalt används för bordsdruvor > 2/3 | 2.04.04.03 > 2/3

354 | Diverse vinodling | Jordbruksföretag i klass 35, utom de i klass 351, 352 och 353

36 | Frukt och citrusfrukter | | | Frukt- och bärodlingar och citrusodlingar > 2/3 | 2.04.01 + 2.04.02 > 2/3

361 | Frukt (utom citrusfrukt, tropisk frukt och nötter) | Fruktarter i tempererat klimat och bärarter > 2/3 | 2.04.01.01.01 + 2.04.01.02 > 2/3

362 | Citrusfrukt | Citrusodlingar > 2/3 | 2.04.02 > 2/3

363 | Nötter | Nötter > 2/3 | 2.04.01.03 > 2/3

364 | Tropisk frukt | Tropisk frukt > 2/3 | 2.04.01.01.02 > 2/3

365 | Frukt, citrusfrukt, tropisk frukt och nötter: blandad produktion | Jordbruksföretag i klass 36, utom de i klass 361, 362 , 363 och 364

37 | Oliver | 370 | Oliver | Olivodlingar > 2/3 | 2.04.03 > 2/3

38 | En kombination av olika fleråriga grödor | 380 | En kombination av olika fleråriga grödor | Jordbruksföretag i klass 3, utom de i klass 35, 36 och 37

Driftsinriktning | Definition | Kod för variabel och gränsvärden (se del B i denna bilaga)

Allmän driftsinriktning | Huvudsaklig driftsinriktning | Särskild driftsinriktning

Kod | | Kod | | Kod

4 | Betesdjur | | | | | Foder till betesdjur (dvs. foderrotfrukter och kålväxter, växter som skördas gröna, vall- och ängsmark, naturlig betesmark) och betesdjur (dvs. hästdjur, all boskap, får och getter) > 2/3 | P4 > 2/3

46 | Nötkreatur – avel och uppfödning | | | All boskap (dvs. nötkreatur yngre än ett år, nötkreatur, äldre än ett år men yngre än två år och nötkreatur på två år eller mer (tjurar och stutar, kvigor, mjölkkor och övriga kor)) > 2/3 av betesdjuren; mjölkkor ≤ 1/10 av betesdjuren; betesdjur > 1/3 av betesdjur och foderproduktion | P46 > 2/3 GL; 3.02.06 ≤ 1/10 GL; GL > 1/3 P4

47 | Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning | | | All boskap > 2/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/10 av betesdjuren; betesdjur > 1/3 av betesdjur och foderproduktion; utom jordbruksföretag i klass 45 | P46 > 2/3 GL; 3.02.06 > 1/10 GL; GL > 1/3 P4; utom 45

48 | Får, getter och andra betesdjur | | | All boskap ≤ 2/3 av betesdjuren; | P46 ≤ 2/3

481 | Får | Får > 2/3 av betesdjuren; betesdjur > 1/3 av betesdjur och foderproduktion | 3.03.01 > 2/3 GL; GL > 1/3 P4

482 | En kombination av får och nötkreatur | All boskap > 1/3 av betesdjuren, får > 1/3 av betesdjuren och betesdjur > 1/3 av betesdjur och foderproduktion | P46 > 1/3 GL; 3.03.01 > 1/3 GL; GL > 1/3 P4

483 | Getter | Getter > 2/3 av betesdjuren; betesdjur > 1/3 av betesdjur och foderproduktion | 3.03.02. > 2/3 GL; GL > 1/3 P4

484 | Diverse betesdjur | Jordbruksföretag i klass 48, utom de i klass 481, 482 och 483

5 | Djur som föds upp med spannmål | | | | | Djur som föds upp på spannmål, dvs.: grisar (dvs. smågrisar, avelssuggor, övriga grisar), fjäderfän (dvs. slaktkycklingar, värphöns, övriga fjäderfän) och kaniner, avelshonor > 2/3 | P5 > 2/3

51 | Grisar | | | Grisar > 2/3 | P51 > 2/3

511 | Grisavel | Avelssuggor > 2/3 | 3.04.02 > 2/3

512 | Uppfödning av grisar | Smågrisar och övriga grisar > 2/3 | 3.04.01 + 3.04.99 > 2/3

513 | En kombination av avel och uppfödning av grisar | Jordbruksföretag i klass 51, utom de i klass 511 och 512

52 | Fjäderfän | | | Fjäderfän > 2/3 | P52 > 2/3

521 | Värpfåglar | Värphöns > 2/3 | 3.05.02 > 2/3

522 | Fjäderfäkött | Slaktkycklingar och annat fjäderfä > 2/3 | 3.05.01 + 3.05.03 > 2/3

523 | En kombination av värpfåglar och fjäderfäkött | Jordbruksföretag i klass 52, utom de i klass 521 och 522

53 | En kombination av olika djur som föds upp med spannmål | | | Jordbruksföretag i klass 5, utom de i klass 51 och 52

Driftsinriktning | Definition | Kod för variabel och gränsvärden (se del B i denna bilaga)

Allmän driftsinriktning | Huvudsaklig driftsinriktning | Särskild driftsinriktning

Kod | | Kod | | Kod

6 | Blandad vegetabilieproduktion | 61 | Blandad vegetabilieproduktion | | | Allmänna åkergrödor, trädgårdsodling och fleråriga grödor > 2/3 (men allmänna åkergrödor ≤ 2/3 och trädgårdsodling ≤ 2/3 och fleråriga grödor ≤ 2/3) | (P1 + P2 + P3) > 2/3; P1 ≤ 2/3; P2 ≤ 2/3; P3 ≤ 2/3

611 | En kombination av trädgårdsodling och fleråriga grödor | Trädgårdsodling >1/3; fleråriga grödor >1/3 | P2 > 1/3; P3 > 1/3

612 | En kombination av åkergrödor och trädgårdsodling | Allmänna åkergrödor > 1/3; trädgårdsodling >1/3 | P1 > 1/3; P2 > 1/3

613 | En kombination av åkergrödor och vinodling | Allmänna åkergrödor > 1/3; vinodlingar > 1/3 | P1 > 1/3; 2.04.04 > 1/3

614 | En kombination av åkergrödor och fleråriga grödor | Allmänna åkergrödor > 1/3; fleråriga grödor > 1/3; vin ≤ 1/3 | P1 > 1/3; P3 > 1/3; 2.04.04 ≤ 1/3

615 | Blandad vegetabilieproduktion, huvudsakligen åkergrödor | Allmänna åkergrödor > 1/3; ingen annan verksamhet > 1/3 | P1 > 1/3; P2 ≤ 1/3; P3 ≤ 1/3;

616 | Annan blandad vegetabilieproduktion | Jordbruksföretag i klass 61, utom de i klass 611, 612, 613, 614 och 615

7 | Blandad animalieproduktion | | | | | Betesdjur, foderproduktion och djur som föds upp med spannmål > 2/3; betesdjur och foderproduktion ≤ 2/3 djur som föds upp med spannmål ≤ 2/3 | P4 + P5 > 2/3; P4 ≤ 2/3; P5 ≤ 2/3

73 | Blandad animalie-produktion, huvud-sakligen betesdjur | | | Betesdjur och foderproduktion > djur som föds upp med spannmål | P4 > P5

731 | Blandad animalieproduktion, huvudsakligen mjölkboskap | Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen. | P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45;

732 | Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som inte betar | Jordbruksföretag i klass 73, utom de i klass 731

74 | Blandad animalie-produktion, huvudsakligen djur som föds upp med spannmål | | | Betesdjur och foderproduktion ≤ djur som föds upp med spannmål | P4 ≤ P5

741 | Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och mjölkboskap | Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; djur som föds upp med spannmål >1/3, mjölkkor >1/2 av mjölkboskap | P45 > 1/3 GL; P5 > 1/3; 3.02.06 > 1/2 P45

742 | Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och andra betesdjur än mjölkboskap | Jordbruksföretag i klass 74, utom de i klass 741

83 | En kombination av åkergrödor och betesdjur | | | Allmänna åkergrödor > 1/3; betesdjur och foderproduktion > 1/3 | P1 > 1/3; P4 > 1/3

831 | En kombination av åkergrödor och mjölkboskap | Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen; mjölkboskap < åkergrödor | P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45; P45 < P1

832 | En kombination av mjölkboskap och åkergrödor | Mjölkboskap > 1/3 av betesdjuren; mjölkkor > 1/2 av mjölkboskapen; mjölkboskap ≥ åkergrödor | P45 > 1/3 GL; 3.02.06 > 1/2 P45; P45 ≥ P1

833 | En kombination av åkergrödor och andra betesdjur än mjölkboskap | Allmänna åkergrödor > betesdjur och foderproduktion, utom jordbruksföretag i klass 831 | P1 > P4; utom 831

834 | En kombination av andra betesdjur än mjölkboskap och åkergrödor | Jordbruksföretag i klass 83, utom de i klass 831, 832 och 833

84 | En kombination av vegetabilie- och animalieproduktion | | | Jordbruksföretag i klass 8, utom de i klass 83

841 | En kombination av åkergrödor och djur som föds upp med spannmål | Allmänna åkergrödor > 1/3; djur som föds upp med spannmål > 1/3 | P1 > 1/3; P5 > 1/3

842 | En kombination av fleråriga grödor och betesdjur | Fleråriga grödor > 1/3; betesdjur och foderproduktion > 1/3 | P3 > 1/3; P4 > 1/3

843 | Biodling | Bin > 2/3 | 3.7 > 2/3

844 | En kombination av blandad vegetabilie- och animalieproduktion | Jordbruksföretag i klass 84, utom de i klass 841, 842 och 843

Driftsinriktning | Definition | Kod för variabel och gränsvärden (se del B i denna bilaga)

Allmän driftsinriktning | Huvudsaklig driftsinriktning | Särskild driftsinriktning

Kod | | Kod | | Kod

1 EUT L 237, 4.9.2008, s. 18.

3 Följande variabler används endast på vissa villkor (se punkt 5 i bilaga IV): 2.01.05 (Foderrotfrukter och kålväxter), 2.01.09 (Grödor som skördas som grönfoder), 2.01.12.01 (Träda för vilken inga bidrag ges), 2.01.12.02 (Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning), 2.02 (Köksträdgårdar), 2.03.01 (Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark), 2.03.02 (Naturlig betesmark), 2.03.03 (Betesmark och slåtteräng som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag), 3.02.01 (Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor), 3.03.01.99 (Övriga får), 3.03.02.99 (Övriga getter) och 3.04.01 (Smågrisar som väger mindre än 20 kg).

BILAGA II

JORDBRUKSFÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEK

A. JORDBRUKSFÖRETAGETS EKONOMISKA STORLEK

Ett jordbrukföretags ekonomiska storlek definieras som den sammanlagda standardoutputen, uttryckt i euro.

B. FÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEKSKLASSER

Företagen klassificeras efter storleksklass i enlighet med följande:

Klass | Gränsvärden i euro

I | Under 2000 euro

II | Över 2000 men under 4000 euro

III | Över 4000 men under 8000 euro

IV | Över 8000 men under 15000 euro

V | Över 15000 men under 25000 euro

VI | Över 25000 men under 50000 euro

VII | Över 50000 men under 100000 euro

VIII | Över 100000 men under 250000 euro

IX | Över 250000 men under 500000 euro

X | Över 500000 men under 750000 euro

XI | Över 750000 men under 1000000 euro

XII | Över 1000000 men under 1500000 euro

XIII | Över 1500000 men under 3000000 euro

XIV | 3000000 euro eller mer

De tillämpningsföreskrifter som har fastställts beträffande informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter och gemenskapsundersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket kan medföra att storleksklasserna IV och V, VIII och IX, X och XI, från XII till XIV och från X till XIV grupperas.

Vid genomförandet av artikel 4.1 i förordning 79/65/EEG bör medlemsstaterna fastställa ett tröskelvärde för jordbruksföretagens ekonomiska storlek med avseende på översynen av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter, vilket bör motsvara de värden för respektive storleksklass som anges ovan.

BILAGA III

ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET

A. DEFINITION AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET

I begreppet annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget ingår all annan verksamhet än den rena jordbruksverksamheten som bedrivs i direkt anslutning till jordbruket och som får ekonomiska resultat för jordbruksföretaget. I verksamheten används antingen jordbruksföretagets resurser (mark, byggnader, maskiner, jordbruksprodukter, osv.) eller de produkter som jordbruksföretaget producerar.

B. BERÄKNING AV OMFATTNINGEN AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET

Den andel av ett jordbruksföretags slutliga output som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet beräknas som en andel av jordbruksföretagets sammanlagda omsättning, inklusive direktstöd. Beräkningen görs enligt följande:

C. UPPDELNING I KLASSER BEROENDE PÅ ANDELEN ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET MED DIREKT ANKNYTNING TILL FÖRETAGET

Jordbruksföretagen delas upp i klasser beroende på hur stor andel av den slutliga outputen som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till företaget enligt följande:

Klass | Gränsvärden ( %)

I | 0 % till10 %

II | Över 10 % men under 50 %

III | Över 50 % men under 100 %

BILAGA IV

STANDARDOUTPUTS

1. DEFINITION AV BEGREPPET STANDARDOUTPUT OCH PRICIPER FÖR BERÄKNING AV STANDARDOUTPUT

Med output för en jordbruksvariabel avses bruttoproduktionens monetära värde fritt gård.

Med standardoutput (nedan kallad SO) avses värdet av den genomsnittliga outputen i en viss region och för en viss jorbruksvariabel.

Outputen är summan av värdet av driftsgrenens huvud- och biprodukter.

Värdena beräknas genom att produktionen per enhet multipliceras med priset fritt gård. Moms, produktskatt och direktstöd inbegrips inte.

c) Produktionsperiod

Standardoutputen motsvarar en produktionsperiod om 12 månader (ett kalenderår eller ett regleringsår).

I fråga om vegetabilie- och animalieprodukter med en produktionstid som är kortare eller längre än 12 månader beräknas en SO som motsvarar ett års växtlighet eller produktion.

d) Basuppgifter och referensperiod

SO fastställs på grundval av de faktorer som anges i punkt b. För detta ändamål samlas basuppgifter in i medlemsstaterna avseende en referensperiod som omfattar fem på varandra följande kalenderår eller regleringsår. Referensperioden ska vara densamma för alla medlemsstater och ska fastställas av kommissionen i samråd med medlemsstaterna. Den första referensperiod för vilken standardoutputs ska beräknas ska vara referensperioden 2007 som täcker kalenderåren 2005, 2006, 2007, 2008 och 2009 eller regleringsåren 2005/06, 2006/07, 2007/08, 2008/09 och 2009/10.

e) Enheter

1. Enheter:

a) SO för grödvariabler fastställs på grundval av en areal uttryckt i hektar. I fråga om svamp fastställs emellertid SO på grundval av bruttooutputen för den totala årliga skörden och uttrycks per 100 m2 odlad areal. För användning i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter ska de SO som fastställs på detta sätt divideras med antalet skördar inom ett och samma år; detta antal meddelas av medlemsstaterna.

b) SO för boskapsvariabler fastställs per djur, med undantag av fjäderfän, för vilka SO fastställs per 100 djur, och för bin, för vilka de fastställs per kupa.

2. Monetära enheter och avrundning

De basuppgifter som ligger till grund för fastställande av SO och de beräknade SO ska anges i euro. För medlemsstater som inte deltar i den ekonomiska och monetära unionen ska SO räknas om till euro med hjälp av den genomsnittliga växelkursen för referensperioden, enligt punkt 1 d i denna bilaga. Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om dessa kurser.

SO får avrundas till närmaste femtal euro, när så är lämpligt.

2. SÄRREDOVISNING AV SO

a) Efter gröd- och boskapsvariabler

SO ska fastställas för alla variabler inom jordbruket som svarar mot rubrikerna i undersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket på det sätt som fastställs i undersökningarna.

b) Geografisk indelning

SO ska som ett minimum beräknas på grundval av geografiska enheter som motsvarar dem som används som underlag för gemenskapens undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket och i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter. Mindre gynnade områden och bergsområden räknas inte som geografiska enheter.

Inga SO fastställs för variabler som inte förekommer i den berörda regionen.

3. INSAMLING AV UPPGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV SO

a) Basuppgifterna för fastställande av SO ska förnyas åtminstone varje gång det görs en undersökning av företagsstrukturen i jordbruket i form av en jordbruksräkning.

b) Mellan två gemenskapsundersökningar av företagsstrukturen i jordbruket som sker i form av en jordbruksräkning, ska SO aktualiseras varje gång det sker en undersökning av företagsstrukturen i jordbruket. En sådan aktualisering görs

antingen genom att basuppgifterna förnyas på det sätt som beskrivs i led a,

eller genom en beräkningsmetod som möjliggör aktualisering av SO. Principerna för tillämpningen av en sådan metod fastställs på gemenskapsnivå.

4. GENOMFÖRANDE

I enlighet med föreskrifterna i denna bilaga ansvarar medlemsstaterna för insamlingen av de basuppgifter som behövs för att beräkna SO, för att omräkna dem till euro och för att samla in de uppgifter som behövs för att vid behov aktualisera värdena.

5. BEHANDLING AV SPECIALFALL

Följande särskilda bestämmelser föreskrivs för beräkningen av SO för vissa variabler:

a) Träda för vilken inga bidrag ges

Vid beräkningen av jordbruksföretagets sammanlagda SO ska SO avseende träda för vilka inga bidrag ges endast beaktas om det finns andra positiva SO på företaget.

b) Träda för vilken bidrag ges och som inte ger någon ekonomisk avkastning samt permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

Eftersom produktionen från mark som berättigar till bidrag och som inte ger någon ekonomisk avkastning är begränsad till direktstöd, betraktas SO som lika med noll.

c) Köksträdgårdar

Eftersom produktionen från en köksträdgård normalt är avsedd för jordbrukarens egen förbrukning och inte för saluföring betraktas SO som lika med noll.

d) Boskap

Variablerna avseende boskap är uppdelade efter ålder. Outputen motsvarar värdet av djurets tillväxt under den tid då det tillhört en viss variabel. Detta kan också uttryckas som att outputen motsvarar skillnaden mellan djurets värde då det lämnar en viss variabel och dess värde när det förs in under en viss variabel (även kallat återanskaffningssvärdet).

e) Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor

SO för nötkreatur som är yngre än ett år tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det under ett år finns fler nötkreatur än kor vid jordbruksföretaget. Endast SO avseende det överskjutande antalet nötkreatur under ett år tas med i beräkningen.

f) Andra får och andra getter

SO för andra får tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelsfårhonor vid jordbruksföretaget.

SO för andra getter tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelsgethonor vid jordbruksföretaget.

g) Smågrisar

SO för smågrisar tas endast med i beräkningen av ett jordbruksföretags sammanlagda SO om det inte finns några avelssuggor vid jordbruksföretaget.

h) Foderproduktion

Om det inte finns några betesdjur (dvs. hästdjur, boskap, får och getter) vid jordbruksföretaget betraktas foderproduktionen (dvs. foderrotfrukter, kålväxter, växter som skördas gröna, vall- och betesmark) som foder för försäljning och ingår således i outputen för den allmänna vegetabilieproduktionen.

Om det finns betesdjur vid jordbruksföretaget betraktas foderproduktionen som foder till betesdjuren och ingår outputen för betesdjur och foderproduktion.