Kommissionens beslut av den 2 juli 2008 om den åtgärd C 16/04 (f.d. NN 29/04, CP 71/02 och CP 133/05) som Grekland genomfört till förmån för Hellenic Shipyards [delgivet med nr K(2008) 3118] (Endast den grekiska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (2009/610/EG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det stöd som beviljats för att täcka de investeringskostnader som HSY ådrog sig före den 31 december 2001 och som uppkom inom ramen för det investeringsprogram som beskrivs i kommissionens beslut av den 15 juli 1997 om ärende N 401/97 (denna åtgärd benämndes åtgärd P1 i ingressen till detta beslut) omfattas av kommissionens beslut av den 15 juli 1997.
Stöd som beviljats för att täcka övriga investeringskostnader som HSY ådragit sig – och framför allt de investeringskostnader som uppkommit efter den 31 december 2001 – omfattas inte av beslutet av den 15 juli 1997 och är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Artikel 2
Den garanti som Grekland beviljade ETVA genom beslutet av den 8 december 1999 och som omfattar ett lån på 4,67 miljarder grekiska drakmer (13,72 miljoner euro) som ETVA beviljade HSY (denna åtgärd benämndes åtgärd P2 i ingressen till detta beslut) utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och som är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Om garantin fortfarande inte har betalats när detta beslut antas måste den statliga garantin omedelbart upphöra. Dessutom måste stödet återbetalas för perioden från den dag då det garanterade lånet betalades ut till HSY till den dag då garantin upphör.
Det stöd som ska återbetalas uppgår till skillnaden mellan referensräntan för Grekland plus 600 räntepunkter och den totala kostnaden för det garanterade lånet (ränta plus den garantipremie som HSY betalat).
Artikel 3
Det lån på 1,56 miljarder grekiska drakmer (4,58 miljoner euro) som ETVA beviljade HSY i juli 1999 och som återbetalades 2004 (denna åtgärd benämndes åtgärd P3 i ingressen till detta beslut) utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och som är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Det stöd som ska återbetalas uppgår till skillnaden mellan referensräntan för Grekland plus 600 räntepunkter och räntan på lånet för perioden från den dag då lånet betalades ut till HSY till den dag det har återbetalats.
Artikel 4
Det tvååriga lånet på 13,75 miljoner euro som tecknades den 31 maj 2002 mellan ETVA och HSY och som aldrig betalades ut till HSY (åtgärden benämndes åtgärd P4 i ingressen till detta beslut) utgör inte stöd.
Artikel 5
Det stöd på 54 miljarder grekiska drakmer (160 miljoner euro) som godkändes genom kommissionens beslut av den 15 juli 1997 om statligt stödärende C 10/94 (denna åtgärd benämndes åtgärd E7 i ingressen till detta beslut) har missbrukats och måste återbetalas.
Artikel 6
Det stöd på 29,5 miljoner euro som godkändes genom kommissionens beslut av den 5 juni 2002 om ärende N 513/01 (denna åtgärd benämndes åtgärd E8 i ingressen till detta beslut) har missbrukats och måste återbetalas.
Artikel 7
75 procent av det kapitaltillskott på 8,72 miljarder grekiska drakmer (25,6 miljoner euro) som ETVA gjorde till HSY under 1996 och 1997 (denna åtgärd benämndes åtgärd E9 i ingressen till detta beslut) omfattas av artikel 296 i EG-fördraget. Resterande 25 procent utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och som är förenligt med den gemensamma marknaden.
Artikel 8
Det kapitaltillskott på 800 miljoner grekiska drakmer (2,3 miljoner euro) som ETVA gjorde till HSY den 20 maj 1998 (denna kapitalökning, samt de två följande, benämndes åtgärd E10 i ingressen till detta beslut) utgör inte stöd.
De kapitaltillskott på 321 miljoner grekiska drakmer (0,9 miljoner euro) och 397 miljoner grekiska drakmer (1,2 miljoner euro) som ETVA gjorde till HSY den 24 juni 1999 respektive den 22 maj 2000 utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och som är oförenligt med den gemensamma marknaden. Detta stöd måste återbetalas.
Artikel 9
De motgarantier som staten beviljade ETVA för att garantera de garantier som ETVA hade lämnat i samband med de kontrakt som HSY ingick med Hellenic Railway Organization (OSE) och Athens-Piraeus Electric Railways (ISAP) (dessa åtgärder benämndes åtgärd E12b i ingressen till detta beslut) utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och som är oförenligt med den gemensamma marknaden.
När det gäller de motgarantier som lämnats i samband med ISAP-kontrakten så uppgår stödet till skillnaden mellan en årlig avgift på 480 räntepunkter (dvs. 4,8 procent) och de premier som HSY faktiskt betalade (dvs. den garantipremie som betalades till ETVA plus den garantipremie som betalades till staten). Detta stöd måste återbetalas för perioden fram till den dag då de statliga motgarantierna löpt ut.
När det gäller de motgarantier som lämnats i samband med OSE-kontrakten så måste de, om de fortfarande inte har betalats, upphöra omedelbart. Dessutom måste stöd återbetalas för den period då motgarantierna var i kraft. Det stöd som ska återbetalas uppgår till skillnaden mellan en årlig avgift på 680 räntepunkter (dvs. 6,8 procent) och de premier som HSY faktiskt betalade (dvs. den garantipremie som betalades till ETVA plus den garantipremie som betalades till staten).
Artikel 10
Genomförandet av kontrakten mellan HSY å ena sidan och OSE och ISAP å andra sidan, samt de ändringar av kontrakten som OSE godkände 2002–2003 (dessa åtgärder benämndes åtgärd E12c i ingressen till detta beslut) utgör inte stöd.
Artikel 11
Det lån på 16,9 miljarder grekiska drakmer (49,7 miljoner euro) som ETVA beviljade HSY den 29 oktober 1999 och som återbetalades 2004 (denna åtgärd benämndes åtgärd E13a i ingressen till detta beslut) utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och som är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Det stöd som ska återbetalas för perioden fram till juni 2001 uppgår till skillnaden mellan referensräntan för Grekland plus 600 räntepunkter och den ränta som HSY faktiskt betalade till ETVA.
Det stöd som ska återbetalas för perioden därefter fram till den dag då lånet har återbetalats uppgår till skillnaden mellan referensräntan för Grekland plus 400 räntepunkter och den ränta som HSY faktiskt betalade till ETVA.
Artikel 12
De garantier på 3,26 miljoner euro och 3,38 miljoner euro som ETVA beviljade den 4 mars 1999 respektive den 17 juni 1999 och som upphävdes 2002 (dessa åtgärder benämndes åtgärd E13b i ingressen till detta beslut) utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och som är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Det stöd som ska återbetalas för perioden fram till den dag då garantierna upphävdes uppgår till skillnaden mellan en årlig garantipremie på 480 räntepunkter (dvs. 4,8 procent) och den garantipremie som HSY faktiskt betalade.
Artikel 13
75 procent av den statliga garanti som beviljades den 8 december 1999 som garanti för ett lån på 10 miljarder grekiska drakmer (29,3 miljoner euro) som ETVA lämnade till HSY (denna åtgärd benämndes åtgärd E14 i ingressen till detta beslut) omfattas av artikel 296 i EG-fördraget.
Resterande 25 procent av den statliga garantin omfattas inte av artikel 296 i EG-fördraget och utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. 750 miljoner grekiska drakmer (2,20 miljoner euro) av detta stöd var förenligt med den gemensamma marknaden till och med den 31 mars 2002. Efter detta datum var endast 1,32 miljoner euro förenligt med den gemensamma marknaden. Resten av stödet är inte förenligt med den gemensamma marknaden.
Om den statliga garantin fortfarande inte har betalats ut måste den del av garantin som utgör stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden (dvs. 25 procent av den utestående garantin, minus 1,32 miljoner euro som är förenligt med den gemensamma marknaden) omedelbart upphävas.
Dessutom uppgår det stöd som ska återbetalas till skillnaden mellan referensräntan för Grekland plus 600 räntepunkter och den totala kostnaden för det garanterade lånet (ränta plus den garantipremie som HSY betalat) för perioden från den dag då det garanterade lånet betalades ut till HSY till den dag då den statliga och oförenliga garantin sades upp.
Detta belopp beräknas för den del av den statliga garantin som utgjorde stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Artikel 14
75 procent av de lån som uppgick till 1,99 miljarder grekiska drakmer (5,9 miljoner euro), 10 miljoner US-dollar och 5 miljoner US-dollar som ETVA beviljade HSY den 25 juli 1997, den 15 oktober 1997 respektive den 27 januari 1998 (dessa åtgärder benämndes åtgärd E16 i ingressen till detta beslut) omfattas av artikel 296 i EG-fördraget.
Resterande 25 procent av lånen utgör stöd.
Det stöd som ingår i det första lånet, som angavs i drakmer, uppgår till skillnaden mellan referensräntan för Grekland plus 400 räntepunkter och den ränta som HSY betalat. Det stöd som ingår i det andra och tredje lånet, som angavs i US-dollar, uppgår till skillnaden mellan Libor i US-dollar plus 475 räntepunkter och den ränta som HSY betalat.
I dessa tre fall har stödet genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Detta stöd måste därför återbetalas.
Artikel 15
25 procent av 81,3 miljoner euro och av 40 miljoner euro, vilket motsvarar de beräknade förskottsbetalningar som den grekiska marinen gjorde 2000 och 2001 utöver de kostnader som HSY ådragit sig i samband med genomförandet av de motsvarande kontrakten under denna period (dessa åtgärder benämndes åtgärd E17 i ingressen till detta beslut), utgör stöd under ett år.
Detta stöd har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och är oförenligt med den gemensamma marknaden. Det stöd som ska återbetalas uppgår till referensräntan för Grekland plus 600 räntepunkter som måste beräknas under ett år.
Artikel 16
Den ersättningsgaranti som ETVA beviljade HDW/Ferrostaal och som innebar att ETVA skulle ersätta HDW/Ferrostaal för det statliga stöd som eventuellt skulle komma att återkrävas från HSY (denna åtgärd ingick i den åtgärd som benämndes E18c i ingressen till detta beslut) utgör stöd som har genomförts i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget och som är oförenligt med den gemensamma marknaden. Dessutom är garantin i sig oförenlig med den gemensamma marknaden. Garantin måste därför upphöra omedelbart.
Artikel 17
Det stöd som ska återbetalas, enligt definitionen i artiklarna 2, 3, 5, 6, 8, 9 och 11–15 har enbart gynnat HSY:s civila verksamhet och måste därför återkrävas från HSY:s civila verksamhet. Här måste Grekland lämna utförlig bevisning – bland annat en bekräftelse på det oberoende företag som granskar dess räkenskaper – för att återbetalningen enbart har finansierats av HSY:s civila del.
Artikel 18
1. Grekland ska kräva HSY på det stöd som ska återbetalas enligt definitionen i artiklarna 2, 3, 5, 6, 8, 9 och 11–15.
2. Ränta ska betalas på de belopp som ska återbetalas från den dag beloppen ställdes till HSY:s förfogande fram till den dag då de faktiskt har återbetalats.
3. Räntan ska kapitaliseras enligt kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004.
4. Stödet ska återbetalas omedelbart och effektivt.
5. Grekland ska se till att detta beslut genomförs inom fyra månader från dagen för delgivningen av beslutet.
Artikel 19
1. Inom två månader från den dag då detta beslut har delgivits ska Grekland lämna följande uppgifter till kommissionen:
a) Det belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från stödmottagaren.
b) En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa beslutet.
c) Dokument som visar att stödmottagaren har anmodats att betala tillbaka stödet.
2. Grekland ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att stödet är återbetalt. Grekland ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut. Grekland ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp och räntebelopp som redan har återkrävts från stödmottagaren.
Artikel 20
Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.
1 Beslutet om att inleda förfarandet offentliggjordes i EUT C 202, 10.8.2004, s. 3. Utvidgningen av stödärendet offentliggjordes i EUT C 236, 30.9.2006, s. 40.
2 EGT C 47, 12.2.1998, s. 3. Beslutet skickades till Grekland den 1 augusti 1997 (skrivelse SG(97)D 6556).
3 EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.
4 EUT C 202, 10.8.2004, s. 3.
5 Se fotnot 1.
6 Se fotnot 1.
7 Se fotnot 1.
8 Det bör påpekas att alla skrivelser från de berörda parterna måste översändas till Grekland för att ge landet möjlighet att bemöta dem. Grekland har en månad på sig att svara. Eftersom vissa skrivelser var ganska omfångsrika kunde Grekland ha begärt att få mer tid på sig att svara. Om vissa påståenden inte var tillräckligt väl underbyggda kan kommissionen vara tvungen att begära in mer handlingar för att styrka påståendena. Kommissionen kan också vara tvungen att ställa precisa frågor till Grekland om nya frågor som uppkommit i skrivelser från de berörda parterna.
9 Denna skrivelse bestod av 65 sidor, samt bilagor på 290 sidor, skrivelsen av den 24 april bestod av 35 sidor, samt bilagor på 900 sidor, och skrivelsen av den 2 juni bestod av 63 sidor, samt bilagor på 1750 sidor.
10 Uppgifterna i detta avsnitt är till stor del hämtade från dokumentet Hellenic Shipyards SA – Confidential Information Memorandum – Alpha Finance/Commercial Bank of Greece/KPMG/Elias SP. Paraskevas, från mars 2001, som delades ut till spekulanterna. TKMS/GNSH bifogade en kopia av rapporten till sin skrivelse av den 21 juni 2007.
11 EGT L 380, 31.12.1990, s. 27. Särskilda bestämmelser för Grekland återfinns i artikel 10.
12 EGT C 88, 30.3.1993, s. 6.
13 EGT C 138, 20.5.1994, s. 2.
14 PV(95) 1258, 26.7.1995, SEK(95) 1322/2, 24.7.1995.
15 EGT C 68, 6.3.1996, s. 4.
16 EGT C 80, 13.3.1997, s. 8.
17 EGT L 148, 6.6.1997, s. 1.
18 EGT C 306, 8.10.1997, s. 5.
19 Fusionen godkändes av kommissionen genom beslut i koncentrationsärende COMP/M.2772 av den 25 april 2002 (EGT C 143, 15.6.2002, s. 7).
20 Fusionen godkändes av kommissionen genom beslut i koncentrationsärende COMP/M.3596 av den 10 december 2004 (EUT C 103, 29.4.2006, s. 30).
21 Fusionen godkändes av kommissionen genom beslut i koncentrationsärende COMP/M.3932 av den 10 november 2005 (EUT C 287, 18.11.2005, s. 5).
22 EGT C 186, 6.8.2002, s. 5.
23 EUT L 75, 22.3.2005, s. 44.
24 De grekiska myndigheterna bekräftade detta i sin skrivelse av den 20 oktober 2004.
25 Avsnitt 2.1 i skrivelsen av den 20 oktober 2004.
26 Vid bedömningen av företagets egna medel är det egna kapitalet mycket mer relevant än aktiekapitalet. I det egna kapitalet tas hänsyn till kvarstående vinster och förluster från tidigare år, vilket ökar respektive minskar företagets egna medel.
27 Räkenskapsåret 2003 löpte från 1.1.2003 till 30.9.2003.
29 EGT C 273, 9.9.1997, s. 3.
30 Kommissionen konstaterar att HSY försökte låna pengar av marknaden till en lägre ränta, dock utan framgång. Det framgår av protokollen från HSY:s styrelsemöten av den 1 december 1998 och den 27 januari 1999. TKMS/GNSH bifogade kopior av dessa i sin skrivelse av den 21 juni 2007. Försöket att låna pengar av marknaden uppmärksammades också i pressen (Hellenic Shipyards set first euromarket loan, Reuters News, den 19 mars 1999).
31 HSY var nästan skuldfritt, tack vare den skuldavskrivning som den grekiska staten hade genomfört, vilket innebar att räntekostnaderna (dvs. den ränta som betalades till de långivande bankerna) var mycket låga 1997–1998 (de ökade dramatiskt under de kommande åren). Om räntekostnaderna 1997–1998 hade legat på en mer normal nivå hade det finansiella resultatet varit sämre, och företaget hade förmodligen inte redovisat någon vinst 1998.
32 I omstruktureringsplanen fanns också planer på att kraftigt utöka verksamheten för ombyggnad av fartyg efter 1998. HSY lyckades inte uppnå det målet.
33 Det här var faktiskt det första fartygsbyggnadskontraktet som företaget ingått med ett privat företag på nästan två decennier.
34 Från och med första året innehöll HSY:s räkenskaper en post för den beräknade förlusten till följd av genomförandet av kontraktet. Under de kommande åren ökade denna post varje år. Det förefaller dessutom som om posterna var otillräckliga eftersom TKMS/GNSH har väckt talan mot säljaren av HSY i den frågan. När det gäller skälen till att ingå ett kontrakt som i sig inte är lönsamt noterar kommissionen att ledningen genom att ingå kontraktet förmodligen räknade med att täcka en del av varvets fasta kostnader (orderboken var tom på fartygsbyggnadsuppdrag vid det tillfället) och därmed minska varvets beräknade förluster.
35 Kontraktet uppmärksammades i pressen. Se till exempel Hellenic lands crucial submarine contract, Lloyd’s List International, den 30 juli 1999.
36 Enligt den rapport från Deloitte Financial Advisory Services (nedan kallad den första Deloitterapporten), s. 5–12, som HSY inlämnade för att styrka sina synpunkter om utvidgningsbeslutet, skulle ubåtarna inte börja byggas förrän 2003.
37 Enligt artiklar i pressen varnade HSY:s ledning aktieägarna redan i oktober 1998 för de förväntade problemen (se artikeln som det refereras till i fotnot 38). Enligt protokollet från HSY:s styrelsemöte av den 1 december 1998 räknade man med förlust 1999. HSY:s ledning offentliggjorde i början av december 1999 att varvet beräknades redovisa en förlust på 10 miljarder grekiska drakmer (29 miljoner euro) för 1999 och för 2000 (Hellenic boss expects profit in 2001, Lloyd’s List, den 6 december 1999). Det hade i pressen redan i november 1999 rapporterats om att det fanns risk för en sådan stor förlust 1999 (Brown & Root team ousted from Hellenic, Lloyd’s List, den 19 november 1999).
38 Om inte den grekiska staten tillsköt ytterligare stöd (oförenligt med den gemensamma marknaden) till varvets civila verksamhet och omfattande stöd till den militära verksamheten.
39 Varvet riskerade därför att inte få det investeringsstöd som utlovats av de grekiska myndigheterna, som hade bestämt att programmet skulle vara fullbordat senast den 31 december 1999. Enligt grekisk lagstiftning måste minst 50 procent av kostnaderna ha uppkommit för att perioden ska kunna förlängas.
40 Dokumentet Hellenic Shipyards SA – Confidential Information Memorandum – Alpha Finance/Commercial Bank of Greece/KPMG/Elias SP. Paraskevas från mars 2001 som delades ut till spekulanter (TKMS/GNSH bifogade en kopia av dokumentet i sin skrivelse av den 21 juni 2007) innehöll följande beskrivning: År 1999 blev företagets finansiella resultat negativt igen. Brown & Root insisterade på att genomföra strukturella personalförändringar. Aktieägarna (ETVA och de anställda) accepterade inte förändringarna, och Brown & Roots kontrakt sades upp (s. 15). I pressen uttryckte man sig mer öppet: Ledningen tros ha informerat de grekiska ägarna redan i oktober förra året om att innevarande år skulle bli ett dåligt år om det inte vidtogs åtgärder för att rationalisera arbetsstyrkan som äger varvet tillsammans med en statsägd bank. I och med att man för första gången på flera år har lagt ned pengar på ett modernisera HSY har den nya utrustningen gjort att den rapporterade överbemanningen blivit alltmer uppenbar. Aktieägarna har tills vidare dock avfärdat alla förslag om att säga upp minst 250 anställda, framför allt tjänstemän. Samtidigt har ledningen försökt att införa större flexibilitet i varvets arbetsmetoder. Det tycks dock främst ha resulterat i att fjärma de fackliga ledare som försökt avsätta de åtta medlemmarna i ledningsgruppen, under ledning av Groves, som är utstationerad från brittiska Brown & Root.
41 Skäl 68 i kommissionens beslut av den 16 juni 2004 om det statliga stöd som Spanien har genomfört till förmån för Siderúrgica Añón SA (EUT L 311, 26.11.2005, s. 22) och skäl 42 i kommissionens beslut av den 11 december 2002 om det statliga stöd som Spanien har beviljat Sniace SA (EUT L 108, 30.4.2003, s. 35).
42 Se fotnot 34.
43 Sidan 5–19 i rapporten.
44 Se fotnot 28.
45 Kommissionen beskriver här vissa av de fel som återfinns i kapitel 5.0 Credit Worthiness of Hellenic Shipyards S.A. i den första Deloitterapporten. När det gäller status och framsteg i genomförandet av investeringsplanen påstår Deloitte på s. 5–4 i sin första rapport för det första att det beviljade beloppet överskred 50 procent av den totala investeringen. I själva verket utgjorde det belopp som beviljades den 30 juni 1999 18 procent av det totala investeringsprogrammet. Det visar att genomförandet av investeringsplanen gick långsamt. Status och framsteg i genomförandet av planen var således snarare en negativ faktor i tabellen på s. 5–2 i rapporten. När det gäller kriteriet inteckningsbara fastigheter (s. 5–5 och 5–6) anser kommissionen att denna faktor är irrelevant för att bedöma om en bank skulle ha beviljat de lån och garantier som ETVA och den grekiska staten beviljade. Det förekom inte någon pant i fastigheter som säkerhet för dessa lån och garantier. Vid bedömningen av om ett lån eller en garanti som beviljats av staten utgör statligt stöd måste man bedöma om en privat investerare hade gått med på transaktionen. Kommissionen behöver inte ta ställning till om HSY skulle ha kunnat få lånen och garantierna genom att ingå en annan typ av kontrakt som ger långivaren större rättigheter. Även om förekomsten av inteckningsbara fastigheter hade varit en relevant faktor konstaterar kommissionen att den befintliga fastigheten redan var intecknad till ett belopp på 199 miljoner euro fram till 1998 och till ett belopp på 51 miljoner euro fram till 2003. En potentiell långivare skulle således bara kunna få en förstahandspanträtt i en begränsad del av fasigheten. HSY:s materiella tillgångar hade dessutom ett lågt inlösensvärde. Detta bekräftas av Deloitte Financial Advisory Services i dess andra rapport av den 18 juni 2007, s. 8–8 och 8–9, (nedan kallad den andra Deloitterapporten), som TKMS/GNSH lämnade in till kommissionen för att styrka påståendena i sin skrivelse av den 21 juni 2007. Sammanfattningsvis anser kommissionen att förekomsten av inteckningsbara fastigheter är en irrelevant faktor för bedömningen av åtgärderna, och även om den hade varit relevant så skulle en potentiell långivare inte ha bedömt faktorn lika positivt som Deloitte gör i den första Deloitterapporten. För det tredje utgör faktorn inteckningsbara pågående arbeten (s. 5–7) inte någon vidare säkerhet för en fordringsägare om HSY skulle gå i konkurs och lägga ned verksamheten. Marknadsvärdet på pågående arbeten är i regel lågt jämfört med de medel som lånats för att utföra arbetet och jämfört med kontraktets värde. Detta illustrerades av de två skroven på de färjor som beställts av Strintzis, som såldes till ett lågt pris och först (dvs. inte förrän) två år efter uppsägningen av fartygsbyggnadskontraktet. Överlåtelsen av HSY:s fordringar till en långivande bank utgör inte heller någon vidare säkerhet, eftersom köparen inte skulle erhålla den beställda produkten om varvet lade ned verksamheten och därför inte skulle behöva betala köpeskillingen. Det innebär att säkerheten skulle vara värdelös just i det scenario då den hade behövts. Överlåtelse av kontraktsrelaterade fordringar ger således inte den långivande banken möjlighet att återfå särskilt mycket pengar om HSY skulle gå i konkurs (se till exempel fotnoterna 128 och 131 i detta beslut). En potentiell långivare skulle således inte ha betraktat denna faktor som lika positiv som Deloitte gör i den första Deloitterapporten. När det gäller de totala banklånen i förhållande till aktieägarnas andel eget kapital och utestående skulder vid tidpunkten, antalet kundkontrakt (HSY:s orderbok), företagets intäktsutveckling och företagets lönsamhetsutveckling hänvisar kommissionen för det fjärde till sina tidigare synpunkter i detta beslut. Kommissionen erinrar bland annat om att man redan under det sista kvartalet 1998 kunde förutspå att HSY skulle gå med förlust 1999. Under de kommande månaderna stod det klart att förlusterna skulle bli omfattande och att man kunde räkna med omfattande förluster även för 2000, vilket skulle innebära att HSY:s eget kapital nästan skulle försvinna. Sammanfattningsvis anser kommissionen att Deloitte i den första Deloitterapporten inte tar hänsyn till att man redan före respektive års början kunde förutspå att företaget skulle redovisa ett negativt finansiellt resultat för 1999 och 2000. För det femte och sista skulle en potentiell långivare som sagt ha betraktat omständigheterna och orsakerna bakom avsättandet av HSY:s ledning som en negativ faktor. Kommissionen kan därför inte godta klassificeringen som odefinierbar på s. 5–2.
46 Detta beskrivs närmare i nästa avsnitt (avsnitt 3.2) där kommissionen analyserar i vilken utsträckning ETVAs beteende kan tillskrivas den grekiska staten. ETVAs enda mandat vid tillfället var att det var en utvecklingsbank. De grekiska myndigheterna beskriver i fotnot 63 i sitt svar på utvidgningsbeslutet att ETVA var den enda utvecklingsbanken i Grekland och att det därför inte fanns någon möjlighet att jämföra dess utvecklingsverksamhet med andra kreditinstitut.
47 Se fotnot 52.
48 När det gäller perioden efter den 30 juni 1999 kan kommissionen inte heller se vilket värde HSY-aktien hade och därför vilket värde ETVA försökte bevara. Företagets finansiella situation var faktiskt så dålig att kommissionen inte kan se hur aktierna kunde ha haft något större värde.
49 EG-domstolens dom i mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen (Stardust), REG 2002, s. I-4397, punkt 52.
50 Skrivelse av den 5 oktober 2006, punkt 156.
51 Skrivelse av den 5 oktober 2006, punkt 156.
52 Aktieköpsavtalet undertecknades den 18 december 2001 och ändrades den 20 mars 2002, då försäljningen fullbordades.
53 Det finns många tidningsartiklar som visar att regeringen var inblandad i det beslutet. Se till exempel Deadline for Greek shipyard/Government to decide on purchase of Hellenic Shipyards, Financial Times, den 19 april 1985, According to the Greek minister of national economy and shipping, Mr G. Arsenis, the government is under pressure to buy the Hellenic Shipyards because of the structure of Greek industry, Lloyd’s List International, den 29 juni 1985, Government to buy ailing Greek shipyard, Financial Times, den 17 juli 1985, Mr A Drossoyannnis, the Greek Minister for National Defence, has announced that all future naval new building orders will be placed with Hellenic Shipyards, Lloyd’s List International, den 26 juli 1985, Jobless shipyard workers march in Athens, The Wall Street Journal, den 12 juli 1985.
54 Genom en skrivelse av den 25 november 1986 anmälde Grekland till kommissionen att ETVA gjort ett kapitaltillskott till HSY på 58,3 miljoner US-dollar. Ärendet registrerades som N 230/86. Genom en skrivelse av den 20 mars 1987 (SG (87) D/3738) informerade kommissionen Grekland om att den hade beslutat att ETVA:s kapitaltillskott utgjorde statligt stöd, som emellertid var förenligt med den gemensamma marknaden.
55 Kapitel E (artiklarna 12–15) i lag 2367/1995.
56 I artikel 13 i lag 2367/1995 föreskrevs till exempel en nedskärning med 600 av företagets anställda, och incitamenten för uppsägning specificerades. Enligt artikel 14 i denna lag skulle också 99 procent av HSY:s dåvarande skulder avskrivas.
57 Som tidigare påpekats började staten faktiskt ge omfattande stöd till HSY direkt efter det att staten köpt företaget.
58 Som tidigare konstaterats kunde HSY inte få lån i en bank från och med den 30 juni 1999. Eftersom HSY inte kunde låna av marknaden och eftersom företaget befann sig i en osäker finansiell situation skulle det ha förvärrat situationen för HSY (eller till och med tvingat företaget i konkurs) om ETVA hade vägrat att bevilja lånet eller hade krävt högre ränta, vilket hade varit oacceptabelt för staten. ETVA hade, med tanke på statens inflytande, därför inget annat val än att bevilja HSY det lån som företaget begärde.
59 Meddelande från kommissionen till medlemsstaterna och till övriga intresserade parter i enlighet med artikel 93.2 i EG-fördraget om det stöd som Grekland har beslutat att bevilja Hellenic Shipyards plc (EGT C 80, 13.3.1997, s. 8).
60 EG-domstolens dom i mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen (Stardust), REG 2002, s. I-4397, punkt 56.
61 De grekiska myndigheternas skrivelse av den 18 september 2002 (registrerad av kommissionen den 23 september 2002 som A/36895) som skickades i samband med ärende CP 101/02.
62 EG-domstolens dom i mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen (Stardust), REG 2002, s. I-4397, punkt 56.
63 De grekiska myndigheternas skrivelse av den 20 november 2003 som skickades i samband med ärende CP 101/02.
64 De beviljades vidare utöver ETVA:s befintliga inblandning i HSY, vilket innebar att ETVA:s totala exponering mot HSY var betydande. ETVA erkänner i sin årsredovisning för 2000 att banken tagit skada av sin inblandning i Hellenic Shipyards, vilket visar hur betydande denna exponering var (s. 42–43).
65 Greklands skrivelse av den 15 juni 2006 (kravförfarandet har nummer CR 40/02).
66 Kommissionen bedömer i beslut C 10/94 inte den skuldavskrivning som härstammar från byggandet av militära fartyg eftersom kommissionen menar att det är en verksamhet som inte omfattas av EG-fördraget. Likaså bedömer kommissionen i beslut N 513/01 inte 75 procent av det statliga stödet, som uppgår till 118 miljoner euro, eftersom det rör byggnad av militära fartyg.
67 Kommissionen påminner här om att HSY inte bokförde den militära verksamheten och den civila verksamheten separat under de aktuella åren. En åtgärd kan därför bara anses finansiera en viss verksamhet om det i beslutet att bevilja stödet anges exakt vilken verksamhet som finansieras.
68 EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.
69 Kommissionen bedömde under detta år inte skuldavskrivningen för varvets militära verksamhet enligt reglerna om statligt stöd.
70 Detta framgår också av formuleringen i beslut C 10/94.
71 Denna information lämnades också till spekulanterna under privatiseringen 2001, vilket framgår av den förvärvsutredning av den 19 juni 2001 som Arthur Andersen genomförde för HDW och Ferrostaal, s. 23 (bifogad som tillägg C till den rapport som TKMS och GNSH översände i sin skrivelse av den 21 juni 2007).
72 Kommissionen erinrar om att privatiseringen 2001–2002 inte genomfördes på kommissionens begäran – än mindre skrinläggningen av investeringsprogrammet under privatiseringen.
73 Avsnitt 1.3.b i skrivelsen av den 20 oktober 2004.
74 De grekiska myndigheterna betalade ut beloppet i euro.
75 Denna information återfinns i avsnitt 1.3 och i bilagorna 4, 5 och 6 i Greklands skrivelse av den 20 oktober 2004.
76 EGT C 71, 11.3.2000, s. 14.
77 Se fotnot 14 i Greklands skrivelse av den 20 oktober 2004.
78 Enligt punkt 2.1.2 i tillkännagivandet om garantier kan garantin utgöra statligt stöd enligt artikel 87.1, även om staten aldrig betalar ut några medel. Stödet beviljas vid den tidpunkt då garantin beviljas, inte då garantin åberopas eller då medel betalas ut enligt villkoren i garantin. Bedömningen av om en garanti utgör statligt stöd eller ej, och hur stort stödbeloppet i så fall är, måste göras vid den tidpunkt då garantin ställs.
79 Till exempel nämndes portugisiska varv som konkurrenter till HSY på s. 10 i dokumentet Hellenic Shipyards SA – Confidential Information Memorandum – Alpha Finance/Commercial Bank of Greece/KPMG/Elias SP. Paraskevas från mars 2001 som delades ut till spekulanterna. TKMS/GNSH bifogade en kopia av rapporten till sin skrivelse av den 21 juni 2007. Kommissionen konstaterar också att det av kommissionens beslut i koncentrationsärende COMP/M.2772 – HDW/Ferrostaal/Hellenic Shipyards under rubriken Geographical market definition framgår att parterna menar att marknaden för att bygga, reparera och bygga om alla typer av kommersiella fartyg geografiskt sett är världsomspännande, eftersom transportkostnaderna för fartyg är jämförelsevis låga och det inte finns några större handelshinder.
80 Kommissionen konstaterar också att kommissionens och rådets tidigare beslut om statligt stöd till HSY hängde på om det förelåg en snedvridning av konkurrensen och en påverkan på handeln. Dessa beslut har aldrig bestridits. Vid bedömningen av åtgärder som genomförts under samma period är det därför inte nödvändigt att göra någon omfattande kontroll av att de två kriterierna är uppfyllda.
81 EGT L 202, 18.7.1998, s. 1.
82 EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.
83 Grekland lämnade denna information i avsnitt 1.3.a och bilaga 4 i sin skrivelse av den 20 oktober 2004.
84 Om varvet hade lagt ned verksamheten kunde de behöriga tillsynsmyndigheterna ha beslutat att inte kontrollera genomförandet av planen, och därmed skulle villkoret för att betala ut den första delbetalningen inte ha uppfyllts.
85 I avsnitt 1.2.2 First control made by competent organs (engelsk översättning) i de grekiska myndigheternas skrivelse av den 20 oktober 2004 förklarar myndigheterna att ekonomiministeriet varit sent med att fylla i tillsynsformuläret, varför man hade missat den tidsfrist som fastställts till den 31 december 1999 i den grekiska regeringens godkännandebeslut. För att betala ut stöd efter detta datum måste de grekiska myndigheterna bevilja en förlängd tidsfrist för att genomföra investeringsplanen. Beslutet att godkänna en förlängd tidsfrist byggde på antagandet att den beslutande kommitténs mandat också skulle förlängas, vilket komplicerades av lagändringar.
86 EGT C 368, 23.12.1994, s. 12.
87 Skillnaden mellan de två räntorna måste multipliceras med det utestående (dvs. ännu inte återbetalda) lånebeloppet under det aktuella året.
88 På samma sätt ges stödet enligt tillkännagivandet om garantier vid den tidpunkt då garantin beviljas och inte vid någon framtida tidpunkt (se fotnot 76).
89 Marknadsvärdet på ett lån beror på nuvärdet av framtida betalningsflöden, som diskonteras med hjälp av en ränta som återspeglar risken med lånet. Om den ränta som fastställs i låneavtalet understiger den senare räntan sjunker marknadsvärdet omedelbart under lånets nominella värde.
90 Om ETVA:s nya ägare efter privatiseringen beslutade att förlänga ett lån utan statliga garantier efter lånets ursprungliga förfallotid föreligger det inte något stöd under perioden efter den ursprungliga förfallotiden eftersom det inte finns några statliga medel enligt det resonemang som precis har förklarats.
91 Grekland lämnade denna information i avsnitt 1.3 och bilaga 6 i sin skrivelse av den 20 oktober 2004.
92 Se fotnot 83.
93 Man kan fråga sig varför ETVA undertecknade låneavtalet den 31 maj 2002 om man inte avsåg att betala ut motsvarande belopp till HSY. Kommissionen konstaterar att avtalet undertecknades exakt samma datum som försäljningen av HSY genomfördes. Det är därför troligt att köparna av HSY satte press på ETVA att bevilja mer finansiering till HSY genom att hota med att inte acceptera försäljningen. Under dessa omständigheter gick ETVA förmodligen med på att ingå låneavtalet men införde bestämmelser i avtalet som gav företaget rätt att vägra att betala ut lånet när HSY begärde detta. Som kommer att förklaras vid bedömningen av åtgärd E18c skulle Piraeus Bank, enligt avsnitt 8.2.2 i avtalet av den 20 mars 2002, hjälpa staten att fullborda försäljningen av HSY. Mot denna bakgrund har staten förmodligen också satt press på ETVA att underteckna låneavtalet för att möjliggöra försäljningen av HSY.
94 HSY lämnade sina synpunkter på utvidgningsbeslutet i en skrivelse av den 30 oktober 2006. I punkt 4 i skrivelsen skriver man att företaget, med tanke på att HSY utarbetat sitt svar till kommissionen i nära samarbete med den grekiska staten, inte tyckte att det var nödvändigt att vare sig lämna in samma information som den grekiska staten redan har lämnat in eller framföra samma argument, även om företaget helt och hållet stöder dessa, men för att lämna ett svar och för att bistå kommissionen i dess uppgift skulle man sammanfatta redan framförda argument och lämna in eventuella nya bevis som samlats in under den tid som gått mellan den grekiska statens svar och det aktuella svaret, samt presentera eventuella nya eller kompletterande argument. I detta beslut kommer HSY:s och Greklands synpunkter på utvidgningsbeslutet därför att behandlas tillsammans, i stället för att presentera argumenten två gånger.
95 I direktiv 90/684/EEG är omstruktureringsstödet (kapitel III) uppdelat i investeringsstöd (artikel 6), nedläggningsstöd (artikel 7), forsknings- och utvecklingsstöd (artikel 8) och driftsstöd för omstrukturering (artiklarna 9 och 10).
96 De grekiska myndigheternas skrivelse av den 15 februari 2008, punkt 26.
97 De grekiska myndigheternas skrivelse av den 19 mars 2007. Detta upprepades i skrivelsen av den 29 juni 2007, punkterna 62 och 63.
98 Detta deltagande kommer att beskrivas närmare vid analysen av åtgärd E10.
99 De grekiska myndigheternas skrivelse av den 31 mars 2003, utdrag av svaret på fråga 5.
100 De grekiska myndigheternas skrivelse av den 29 juni 2007, utdrag av punkterna 49, 50 och 51.
101 Kommissionen kunde inte bortse ifrån att ett av de anställdas mål är att ha kvar sin anställning och därför försöker försvara detta mål när de förvaltar sitt eget företag. Den höga köpeskillingen innebar dock att det också hade blivit ett viktigt mål för de anställda att bevara och öka värdet på aktierna.
102 Kommissionen erinrar om att de anställdas betalning av köpeskillingen genom avdrag på löner och ersättningar fastställdes både i avtalet från september 1995 och i artikel 12 i lag 2367/1995.
103 Kommissionen erinrar om att ETVA kunde lösa in sin pant i aktierna om de anställda inte betalade köpeskillingen enligt avtalet från september 1995.
104 Kommissionen erinrar om att de anställdas betalning av köpeskillingen genom avdrag på löner och ersättningar fastställdes både i avtalet från september 1995 och i artikel 12 i lag 2367/1995.
105 Det framgick tydligt av avtalet från september 1995 att de anställda var tvungna att betala köpeskillingen och bidraget till kapitalökningen parallellt. Denna dubbla betalning var således inte någonting oväntat. Det är en väsentlig del av avtalet från september 1995. Grekland borde ha kontrollerat om de grundläggande bestämmelserna i avtalet var genomförbara innan man presenterade det hela för kommissionen som en privatisering. Om det visar sig att grundläggande bestämmelser i ett avtal som Grekland självt har överlämnat till kommissionen inte är genomförbara måste slutsatsen dras att beslut C 10/94 byggde på vilseledande information från Grekland och att beslutet bör upphävas.
106 Punkterna 59–60 i de grekiska myndigheternas skrivelse av den 29 juni 2007.
107 I punkt 191 i Greklands skrivelse av den 5 oktober 2006 står det att en del av de anställda aktieägarnas löner hölls inne under perioden 31 december 1998–11 oktober 2001 då aktierna i HSY såldes till HDW/FS-konsortiet som betalning till ETVA för köpet av 49 procent av aktierna. HSY gjorde ett liknande uttalande i punkterna 35 och 36 i sin skrivelse av den 31 oktober 2006. Före utvidgningsbeslutet gjorde de grekiska myndigheterna liknande uttalanden i kapitel 8 i sin skrivelse av den 26 maj 2005. Dessutom förklarade Grekland i flera skrivelser att de anställda ägde 49 procent av aktierna. Därmed gav Grekland intrycket av att avtalet från september 1995 hade genomförts. Kommissionen upptäckte först när förfarandet hade inletts att Grekland inte hade genomfört sin egen lag (dvs. lag 2367/1995), eftersom man hade överfört en andel på 49 procent av HSY till de anställda men inte genomfört resten av avtalet, nämligen att kräva att de betalade köpeskillingen. Tvärtom hade de grekiska myndigheterna i sin skrivelse av den 31 mars 2003 indirekt antytt att (en del av) de anställda inte hade betalat (en del av) de årliga delbetalningarna som planerat.
108 Kommissionens skrivelser av den 27 april 2007 som översändes till Grekland (fråga 3) och av den 23 augusti 2007 som översändes till HSY.
109 Kommissionens skrivelser av den 27 april 2007 som översändes till Grekland (fråga 4) och av den 23 augusti 2007 som översändes till HSY. Den senare skrivelsen översändes till Grekland för bemötande den 13 november 2007 och gav Grekland möjlighet att lämna synpunkter en andra gång.
110 Punkterna 2.3.c och 2.4 i Greklands skrivelse av den 29 juni 2007, HSY:s skrivelse av den 9 oktober 2007 och Greklands skrivelser av den 14 december 2007 och den 15 februari 2008.
111 När det gäller reparationen av ΚΕΥΜΑR under de första månaderna 2003 påstår Grekland att det är rimligt att anta att de indirekta timmarna utgjorde 25 procent och inte 20 procent, eftersom reparationen var mycket mer avancerad än i andra fall.
112 Punkt 144 i Greklands skrivelse av den 5 oktober 2006.
113 Information som omfattas av tystnadsplikt.
115 Kommissionens skrivelse av den 27 april 2004 (fråga 2.2) som Grekland besvarade genom en skrivelse av den 29 juni 2007.
116 Denna siffra visar förmodligen hur mycket HSY:s anställda kostar HSY per produktiv timme ett visst år. En arbetstagares produktiva timmar utgör bara en bråkdel av det antal timmar som HSY betalar arbetstagaren för. Detta antal beror på många faktorer, till exempel varvets struktur och effektivitet. Tvärtom konkurrerar underleverantörerna med varandra. Därför måste de vara konkurrenskraftiga och flexibla. De har begränsade fasta kostnader (dvs. fast anställda), och de måste ha låga kostnader. Varven använder underleverantörer just för att det är billigare än att själva anställa fler personer.
117 Konsulten konstaterar följande:Underleverantörernas arbetstimmar kan beräknas utifrån kostnaderna genom att använda en genomsnittlig kostnad per arbetstimme som kan jämföras mellan olika underleverantörer i samma bransch och land. Baserat på rapporten Pay development 2006, som offentliggjorts av Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, är minimilönen 625,97 euro per månad brutto i Grekland och 1254,28 euro i Frankrike. Det genomsnittliga marknadspriset per arbetstimme inom fartygsreparationer i Frankrike ligger mellan 40 och 50 euro, och genom att tillämpa den kvot på 2 som finns mellan minimilönerna i Frankrike och Grekland kan man räkna med ett pris på 20–25 euro per arbetstimme inom fartygsreparationer i Grekland. Av våra undersökningar framgår att priset låg mellan 30 och 36 euro i början av 2007. Priset är det fakturerade priset för varje direkt arbetstimme, och det omfattar alla relaterade kostnader: indirekta timmar, förvaltningstimmar, allmänna utgifter och omkostnader. Eftersom vi inte vet var medellönen inom fartygsbyggnadssektorn ligger jämfört med minimilönerna i de båda länderna föredrar vi att använda låga siffror, vilket innebär att våra beräkningar kommer att bygga på priser på mellan 30 och 36 euro per arbetstimme. Underleverantörernas pris per arbetstimme som nämndes i bilaga 6 till Greklands skrivelse till kommissionen är enligt följande: (EUR) År Direkt Inklusive vinst (15 %) och indirekta kostnader (20 %) enligt metoden i bilaga 6 till Greklands skrivelse 2002 25,97 40 2003 27,49 42,3 2004 (…) (…) 2005 (…) (…) 2006 (…) (…) Om vi beräknar underleverantörernas arbetstimmar utifrån en kostnad per arbetstimme på 30–36 euro för 2006 och utgår från dessa siffror för att få fram uppgifter om tidigare år med hjälp av Eurostats prisindex får vi fram följande siffror: INDEX: Im-Ici-tot 2002 2003 (9 m) 2004 2005 2006 EU-27 index 108,9 112,8 116,5 119,7 121,6 Grekland-index 113,5 116,6 127,0 127,7 133,9 Saldo för anlitad arbetskraft 3804891 16471323 (…) (…) (…) Konsultens beräkning Kostnad per arbetstimme (minimikostnad) 25,4 26,1 28,5 28,6 30 Underleverantörens direkta arbetstimmar (uppskattat maxantal) 149598 630388 (…) (…) (…) Konsultens beräkning Kostnad per arbetstimme (maxkostnad) 30,5 31,4 34,2 34,3 36 Underleverantörens direkta arbetstimmar (uppskattat minimiantal) 124665 525324 (…) (…) (…) Uppgifter för Hellenic Shipyards Kostnad per arbetstimme 25,97 27,49 (…) (…) (…) Kostnad per arbetstimme + indirekt + vinst 40,0 44,5 (…) (…) (…) Underleverantörens direkta arbetstimmar 95232 370142 (…) (…) (…)
118 Kommissionens skrivelse av den 27 april 2004 (fråga 2.2.d) som Grekland besvarade genom en skrivelse av den 29 juni 2007.
119 Mål T-296/97, Alitalia mot kommissionen, REG 2000, s. II-3871, punkterna 82 och 84.
120 Framförallt kan ETVA inte å ena sidan låta bli att genomföra den del av avtalet från september 1995 som handlar om betalningen av köpeskillingen (dvs. att inte försöka få in de motsvarande årliga betalningarna) och å andra sidan påstå att man utifrån samma avtal var skyldig att delta i kapitalökningarna. ETVA och Grekland hade med andra ord beslutat att inte genomföra väsentliga bestämmelser i avtalet på ett korrekt sätt och kan därför inte samtidigt selektivt åberopa andra bestämmelser i avtalet för att yrka på att ETVA enligt avtalet var skyldigt att göra vissa saker (dvs. delta i kapitalökningarna).
121 HSY:s anställda deltog i kapitalökningen. De befann sig emellertid inte i samma situation som ETVA. De hade faktiskt redan brutit mot avtalet från september 1995, eftersom de inte betalade köpeskillingen till ETVA. De befann sig dessutom i en annan situation än ETVA och en investerare i en marknadsekonomi. De bekymrade sig om att behålla jobbet, vilket fick dem att investera i HSY, även om den förväntade finansiella avkastningen inte var tillräcklig för att övertyga en investerare i en marknadsekonomi om att investera.
122 Grekland lämnade en kopia av denna lag som bilaga 10 till sin skrivelse av den 5 oktober 2006.
123 Av Greklands och HSY:s skrivelser (inklusive Deloitterapporten) är det inte helt klart om premien uppgick till 0,4 procent per år men betalades kvartalsvis eller till 0,4 procent per kvartal. Även om detta är viktigt för återkravsförfarandet så ändrar det inte slutsatsen i detta beslut.
124 Denna förteckning återfinns på sidorna 3–11 och 3–12 i rapporten i samband med analysen av lånet på 10 miljarder grekiska drakmer som omfattades av en statlig garanti som beviljats på grundval av lag 2322/1995 (åtgärd E14 i detta beslut).
125 Kommissionen har godkänt stödfria garantisystem för fartygsbyggnad i Tyskland (EUT C 62, 11.3.2004, s. 3), Nederländerna (EUT C 228, 17.9.2005, s. 10), Frankrike (EUT C 259, 27.10.2006, s. 14) och Finland (EUT C 152, 6.7.2007, s. 6). De två sista systemen omfattar uttryckligen garantier för förskottsbetalningar.
126 Eftersom staten ägde 100 procent av ETVA när ETVA beviljade förskottsgarantierna utgjorde den garantipremie som HSY betalat till ETVA redan ersättning till staten.
127 Ändringarna var följande: Programavtal 33a – SD 33a (leverans av 20 HA/A): Vitena beräknades till och med den 31 december 2002 och angavs i ändringarna som fastställda belopp. Dessa belopp skulle erläggas i tio delbetalningar, varav den första skulle erläggas när det första fordonet levererades och övriga nio när var och en av de sista nio levererades. Man kom överens om att vitena skulle sluta löpa den 1 oktober 2003, förutsatt att konsortierna (Siemens AG, Siemens SA och HSY) försåg OSE med motsvarande järnvägsmateriel. Konsortierna uppfyllde bara detta villkor till viss del, och OSE beräknade och begärde därför in vitesbeloppen för hela perioden. Programavtal 39 – SD 39 (leverans av 24 elektriska lok): Vitena beräknades till och med den 31 december 2002 och angavs i ändringarna som fastställda belopp. Dessa belopp skulle erläggas i tio delbetalningar, varav den första skulle erläggas när det första fordonet levererades och övriga nio när var och en av de sista nio levererades. En vitesfri period beviljades som en förlängning av leveranstiden. Det vidtogs inga åtgärder i fråga om motsvarande järnvägsmateriel när det gäller PA 39 SD 39, men leveranstiden ändrades. OSE begärde in de vitesbelopp som fastställts till och med den 31 december 2002 och drev in dem från konsortierna (Siemens AG, Siemens SA och HSY). Programavtal 35 – SD 35 (leverans av 29 rälsbussar): Ingen vitesfri period beviljades, och OSE begärde och drev därför in vitesbeloppen. Det togs ut och begärdes in dröjsmålsränta på vitesbeloppen för den period då beloppen inte betalades.
128 Fram till tidpunkten för Greklands skrivelse av den 5 oktober 2006 har ett belopp på 9932511,99 euro hållits inne, och ett belopp på 826556 euro återstod att hållas inne.
129 Konsortiet för programavtalet bestod av HSY, Siemens AG och ABB Daimler-Benz Transportation (Bombardier Transportation från och med den 1 maj 2001). Genomförandenivån för avtalet var 22,06 procent av det totala betalade slutpriset för HSY och 77,94 procent för de andra företagen.
130 Avtalet reglerade också konfiguration och installation av ett automatiskt tågskydds- och identifikationssystem i femtio motorvagnståg. Enligt tidsplanen skulle arbetet vara färdigt i januari 2004. Styrelsen beslutade enhälligt i beslut nr 578/4/4–9-2002 att förlänga leveranstiden till den 19 maj 2004, eftersom dröjsmålet inte berodde på konsortiet. Arbetet blev till sist färdigt den 4 juni 2004. Enligt punkt 14 i programavtalet skulle vitena vid överskridande av en överenskommen leveranstid börja löpa fyrtio dagar efter den avtalade leveranstiden och endast om dröjsmålet berodde på leverantören. Därför fanns det ingen anledning att införa vite och ränta till följd av detta dröjsmål.
131 Av Greklands och HSY:s skrivelser (inklusive den första Deloitterapporten) är det inte helt klart om lånet från början angavs i grekiska drakmer eller i euro. I Greklands svar på inledningsbeslutet anges alla belopp i euro, och den angivna räntan baseras på tre månaders Euribor. I den första Deloitterapporten står det att lånet uppgick till 16,92 miljarder grekiska drakmer och att räntan baserades på Libor. Frågan kan klargöras i samband med kravförfarandet.
132 TKMS och GNSH bifogade den andra Deloitterapporten till sin skrivelse av den 21 juni 2007. Tillägg C till rapporten är ett presentationsexemplar av förvärvsutredningen om Hellenic Shipyards SA med tillhörande kommenterad sammanfattning som sammanställts av Arthur Andersen och är daterat den 19 juni 2001. På sidan 7 i förvärvsutredningen analyserar man HSY:s utestående fordringar och förklarar att Strintzis Lines kortfristiga skulder inte kan drivas in förrän när fartygen levereras 2002. Det bekräftar att resten av köpeskillingen, bortsett från de begränsade förskottsbetalningar som vid den tidpunkten ändå redan hade betalats och inte kunde drivas in längre, inte kunde drivas in förrän fartygen levererades.
133 De grekiska myndigheterna bekräftade i sina skrivelser av den 21 oktober 2004 och den 17 december 2004 i ärende CP 71/02 att HSY ansökte om driftsstöd på 9 procent för de två fartygen som godkändes av det behöriga ministeriet. De grekiska myndigheterna bekräftade emellertid att det inte betalades ut något stöd eftersom HSY inte färdigställde fartygen. Besluten om att bevilja stödet återkallades till sist. Åtgärd 13 c i utvidgningsbeslutet handlar om denna fråga.
134 Se fotnot 127.
135 När det gäller möjligheten att driva in intäkter under kontraktets genomförande (dvs. före leverans) hänvisar kommissionen än en gång till det dokument som det refereras till i fotnot 128 i detta beslut, där det står att de kortfristiga skulderna i samband med kontrakten med OSE endast uppgick till 0,5 miljoner euro den 31 december 2000. Dessutom står det i dokumentet att dessa utestående fordringar kommer att kvittas mot respektive erhållen förskottsbetalning. Det visar att det vid den tidpunkten inte fanns några pengar att hämta från OSE.
136 Den ursprungliga marginalen var 25 räntepunkter, vilket utökades till 125 räntepunkter från och med den 1 april 2000. Kommissionen utgår från den första Deloitterapporten.
137 Enligt följande tidningsartikel påverkades verksamheten för fartygsreparationer inte i någon större utsträckning: Contracts – Hellenic declares business as usual after Athens earthquake, Lloyd’s List International, den 14 september 1999.
138 Skrivelsen med Greklands synpunkter på inledningsbeslutet.
139 Uppgift ur Greklands skrivelse av den 29 juni 2007.
140 Den 19 maj 1999 omvandlades bankkrediten från US-dollar till euro.
141 När det gäller möjligheten att få in pengar innan produkterna levereras hänvisar kommissionen till de dokument som det refereras till i fotnot 128 och fotnot 123. Förvärvsutredningen avser en period då de lån som granskas för närvarande har återbetalats. Det kan emellertid vara bra att förklara att det nästan inte går att få ut några pengar innan en produkt har levererats. Förvärvsutredningen visar till exempel att det den 31 december 2000 nästan inte gick att få ut några pengar från Strintzis, den grekiska flottan, OSE och ISAP.
142 Se Meddelande från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (EGT C 273, 9.9.1997, s. 3).
143 Denna balansräkning återfinns bland de dokument som TKMS och GNSH lämnat och som beskrivs i fotnot 128 i detta beslut.
144 När det gäller ubåtar leder den grekiska statens villkor till att den första ubåten helt och hållet byggs i Kiel (Tyskland) medan de två följande ubåtarna monteras på HSY (se skäl 44 i detta beslut). Det hade med största sannolikhet varit billigare och effektivare att producera alla tre ubåtarna i Tyskland. Det hade också varit mer rationellt att låta HSY, som var ett företag i svårighet och som dessutom inte hade någon erfarenhet av ubåtar, ingå i konsortiet.
145 Vid något tillfälle måste dessa medel ha behövts för att täcka kostnaderna i samband med genomförandet av de berörda militära kontrakten. Vid detta tillfälle fanns det inte längre några medel för att finansiera HSY:s andra verksamheter. Med andra ord upphörde vid detta tillfälle en del av den fördel som staten gett HSY. Den återstående fördelen var att varvet under de föregående kvartalen hade haft gratis tillgång till medlen, samtidigt som företaget inte hade kunnat låna dessa pengar i en bank.
146 Sidan 30 i skrivelsen av den 30 oktober 2006.
147 Till exempel nämndes den mycket omfattande skuldavskrivningen för den militära verksamheten i beslut C 10/94 men bedömdes inte enligt reglerna om statligt stöd. Nedläggningskostnaderna för den militära verksamheten nämndes i beslut N 513/01 men bedömdes inte enligt reglerna om statligt stöd, och detsamma gäller för flera åtgärder i utvidgningsbeslutet.
148 Till exempel står det i inbjudan att lämna bindande anbud om att förvärva aktier i Hellenic Shipyards SA av den 2 juli 2001 att om det skulle utdömas böter till följd av en eventuell överträdelse av EU:s regler om statligt stöd så skulle högstbjudande inte behöva betala dessa böter. Denna försäkran skulle också ha företräde framför överlåtelsen av aktierna.
149 I protokollet från mötet den 14 september 2001, som undertecknades av parterna, står det att man kommit överens om att EU:s godkännande är ett villkor för att det undertecknade avtalet ska träda i kraft. Parterna kom överens om att ETVA, om EU:s beslut skulle försenas eller inte vara tillfredsställande, skulle åta sig att lämna en garanti till HDW-Ferrostaal för eventuella utestående frågor som rör EU när det gäller eventuella tidigare och nuvarande statliga subventioner i samband med HSY.
150 Till exempel skriver Alpha Finance, som var statens och ETVA:s rådgivare, följande i en skrivelse av den 6 december 2001 som var adresserad till HDW och kopierades till Ferrostaal: Vi har av utvecklingsministeriet och ETVA fått i uppdrag att översända ETVA:s förslag till formulering i det garantibrev som ETVA ska lämna till HDW/Ferrostaal om klausul 1.2.3 i avtalet inte uppfylls. I faxmeddelanden av den 23 januari 2002, den 31 januari 2002 och den 8 mars 2002 skickade HDW synpunkter om den exakta formuleringen i garantin till Alpha Finance.
151 Piraeus Bank har lämnat flera tidningsartiklar från perioden oktober 2001–maj 2002 som visar att regeringen var direkt inblandad i privatiseringen av HSY.
152 I skrivelsen av den 23 maj 2005 står följande: Försäljningen av HSY företogs genom ett avnationaliseringsförfarande (lag 2001/1990). Det deklarationsförfarande som föregick, först, ingåendet av köpeavtalet av den 11 oktober 2001 och därefter, genomförandeavtalet (den 31 maj 2002) innehöll alla nödvändiga villkor för överlåtelsen och även den finansiella rådgivarens analys (från april 2001) samt inkomna anbud. Villkoret för garantin angavs under alla dessa stadier då alla intresserade parter (inklusive klaganden) hade tillgång till informationen. Som också understryks i skrivelsen av den 17 december 2004 rör det sig således inte bara om ett juridiskt och finansiellt vanligt villkor, utan också om ett villkor som från början ingick i förhandlingarna om privatiseringen av varvet, och framför allt i form av ett avgörande och oeftergivligt villkor, utan vilket det inte hade varit möjligt att sälja aktierna i HSY. Som nämndes ovan är det karakteristiskt att detta villkor, med olika bestämmelser men alltid med samma syfte, dvs. att skäligen underlätta transaktionen i enlighet med marknadens regler, förekommer redan från privatiseringsförfarandets början i följande dokument: Rådgivarens deklaration. Inbjudan att lämna bindande anbud. Erbjudandet om ett gemensamt inköpsföretag (finns dock inte med i deklarationen om att avstå från dess villkor). Förhandlingsdokumenten. Aktieköpsavtalet av den 11 oktober 2001. Den garantideklaration som finns med i tillägget till garantikontraktet av den 31 maj 2002 var från början således avsedd för anbudsgivaren och utgör därför inte statligt stöd till den slutliga köparen. Samma villkor skulle ha gällt för alla anbudsgivare eftersom det, som redan har nämnts, fanns med i avnationaliseringsförfarandet. Eftersom avnationaliseringsförfarandet inleddes i februari 2001 (vid en tidpunkt då den grekiska staten var huvudsaklig aktieägare i den då säljande banken ETVA) är det också uppenbart att staten, som säljare av ETVA till Piraeus Bank, också borde ha lämnat en egen garanti till köparen av statens aktier i ETVA (Piraeus Bank), vilket den faktiskt också gjorde, för den tillgång som var till salu, dvs. varvet, eftersom säljaren var tvungen att lämna en sådan garanti. Dessa garantier som, vilket redan har betonats, är tydligt och öppet angivna i alla avtalstexter i samband med avnationaliseringen, och framför allt i köpeavtalet av den 11 oktober 2001, är förknippade med den här typen av transaktion (försäljning av en definitiv tillgång), gäller alla anbudsgivare och innebär inga ytterligare fördelar för någon. Mot bakgrund av ovanstående framgår garantins verkliga natur (som ett nödvändigt villkor för transaktionen och ett vanligt villkor enligt reglerna på marknaden), samt dess bindande karaktär, utifrån alla de förfaranden som föregick privatiseringen, men även utifrån själva köpeavtalet av aktierna i HSY av den 11 oktober 2001, som därefter följdes av köpeavtalet för aktierna i ETVA av den 18 oktober 2001 och den första ändringen av avtalet mellan ETVA och den grekiska staten av den 18 mars 2002. Den grundläggande punkten är emellertid – och detta betonas verkligen – att villkoret för garantin finns med under hela avnationaliseringsförfarandet och inte anges för första gången efter det att avtalet ingåtts. Det uppfanns med andra ord inte i sista minuten, som klaganden vill visa och vars målsättning är att kringgå gemenskapsreglerna om statligt stöd. Den grekiska staten, som säljare av aktierna i ETVA, borde överlåta sina aktier i ETVA till Piraeus Bank utan några förpliktelser, inte bara vid tecknandet av avtalet av den 18 oktober 2001 utan även enligt lagstiftningen. Med tanke på att Piraeus Bank inte var inblandad i HSY:s avnationaliseringsförfarande bör Piraeus Bank, i enlighet med lagstiftningen och handelsbruk, skyddas mot eventuella förpliktelser till följd av avtalet om överlåtelse av HSY, som Piraeus Bank inte var inblandad i. Den grekiska statens garanti av den 18 mars 2002 innebär just detta skydd. Garantin var självklar och laglig. Den grekiska staten lämnade garantin eftersom den hade en skyldighet att göra det enligt avtalet, eftersom den gentemot Piraeus Bank agerade som en avtalspart, dvs. som privat finansiär, och inte som en offentlig makt. Kommissionen erinrar om att Grekland, när denna skrivelse skrevs, kommenterade Elefsis’ anklagelse om att garantin utgjorde stöd till HDW/Ferrostaal och ville visa att garantin inte utgjorde någon selektiv fördel för HDW/Ferrostaal utan lämnades till alla anbudsgivare (inklusive Elefsis) som deltog i privatiseringen av HSY. Grekland som insåg att kommissionen kunde anse att garantin utgjorde stöd till HSY försökte i sina kommande skrivelser till kommissionen ifrågasätta att åtgärden kunde tillskrivas staten genom att påstå att garantin hade lämnats först i maj 2002, vilket går stick i stäv med de påståenden som gjordes i skrivelsen av den 23 maj 2005.
153 Som förklarades i skäl 59 i detta beslut fattades beslutet om privatiseringen av den berörda interministeriella privatiseringskommittén genom beslut nr 14/3–1-2001.
154 Kommissionen erkänner att formuleringarna och strukturen i avtalet av den 20 mars 2002 är förvirrande. Enligt artikel 8.2.4 i avtalet av den 20 mars 2002 skulle staten, när det gäller det stöd som anges i artiklarna 3–6 i lag 2941/2001 (en beskrivning av denna lag finns i skäl 33 i detta beslut), betala Piraeus Bank 100 procent av det belopp som ETVA skulle betala till HDW/Ferrostaal. Artikel 8.2.4 i avtalet av den 20 mars 2002 gäller emellertid inte återbetalning av stöd som inte omfattas av artiklarna 3–6 i lag 2941/2001. Därför är artikel 8.2.1 tillämplig. Enligt denna artikel ska staten till Piraeus Bank bara betala 57,7 procent av det belopp som ETVA skulle betala till HDW/Ferrostaal. Kommissionen konstaterar dock att det enligt artikel 8.2.2 i avtalet, trots att en majoritet av aktierna i ETVA såldes till Piraeus Bank, är staten – och inte Piraeus Bank/ETVA – som ska sköta den pågående försäljningen av HSY. Enligt denna artikel, framför allt 8.2.2 d, garanterar staten att köparen (dvs. Piraeus Bank) inte ska lida någon skada till följd av privatiseringen av Hellenic Shipyards. Eftersom avtalet, som framgick av artikel 8.2.4 (och artikel 7.4 i avtalet av den 18 december 2001), byggde på antagandet att det snart skulle ske en sammanslagning av Piraeus Bank och ETVA så skulle statens åtagande i artikel 8.2.2 inte iakttas om staten till Piraeus Bank endast skulle betala 57,7 procent av det belopp som ETVA betalat till HDW/Ferrostaal. För att uppfylla åtagandet i artikel 8.2.2 – dvs. se till att Piraeus Bank inte lider någon skada till följd av försäljningen av HSY – så måste mekanismen i artikel 8.2.4 med andra ord gälla för alla fall av återbetalning av stöd och inte bara fall som rör återbetalning av stöd enligt lag 2941/2001.
155 Genom en skrivelse av den 28 maj 2002 rådgjorde Piraeus Bank med regeringen om formuleringen i den garanti som ETVA avsåg att lämna till HDW/Ferrostaal och begärde bekräftelse på att artikel 8.2.4 i avtalet av den 20 mars 2002 skulle gälla om garantin skulle åberopas. Genom en skrivelse av den 31 maj 2002 gav regeringen sitt samtycke till att ETVA skulle lämna denna garanti och bekräftade att artikel 8.2.4 skulle gälla om garantin skulle åberopas. Det innebär att även om staten enligt avtalet av den 20 mars 2002, stick i stäv med föregående slutsats, bara hade varit tvungen att till Piraeus Bank betala 57,7 procent av det belopp som ETVA betalat till HDW/Ferrostaal så har detta ändrats genom regeringens skrivelse av den 31 maj 2002, i vilken regeringen tydligt förklarar att mekanismen i artikel 8.2.4 i avtalet av den 20 mars 2002 (dvs. 100 procents ersättning) gäller.
156 Som svar på kommissionens uttryckliga fråga i en skrivelse av den 12 februari 2008 bekräftade Grekland i sin skrivelse av den 3 mars 2008 att staten till Piraeus Bank skulle vara tvungen att betala hela (dvs. 100 procent och inte 57,7 procent) det belopp som ETVA betalat till HDW/Ferrostaal.
157 Som förklarades vid bedömningen av åtgärd E7 ägde de anställda aktierna men hade inte betalat den köpeskilling som de borde ha betalat till ETVA.
158 Se skäl 33 för en beskrivning av lagen.
159 Mål C-334/99, Förbundsrepubliken Tyskland mot kommissionen, punkterna 133–141.
160 Kommissionen konstaterar dessutom att såvitt den vet är inga av de lån och garantier som omfattas av artikel 296 förenliga med villkoren i avsnitt 3.1 i detta beslut. De skulle därför inte ha varit godtagbara för en investerare i en marknadsekonomi.
161 Om man tar hänsyn till de ekonomiska aktörernas ovilja att ta risker så skulle de bara ha föredragit en försäljning av HSY framför en likvidation av företaget om det statistiskt sett var sannolikt att kostnaderna för garantin skulle vara betydligt lägre än 6 miljoner euro.
162 Se skäl 33 för en beskrivning av lagen.
163 Kommissionen har redan analyserat detta i utvidgningsbeslutet, framför allt i beskrivningen och bedömningen av åtgärd 18 a. Kommissionen noterar också att det står följande i den andra Deloitterapporten: När det gäller fördelningen av ersättningen mellan ett belopp som är avsett för en aktiekapitalökning och ett erbjudet pris för att förvärva befintliga aktier utifrån ett fastställt förhållande på 2:1 är klausul d ovan av vår erfarenhet från liknande transaktioner inte ett särskilt vanligt villkor. Med tanke på företagets stora operativa problem och försämrade finansiella ställning så anser vi att säljarna (och deras rådgivare) fattade ett både rationellt och rimligt beslut när de fastställde dessa villkor (s. 9–2). Kommissionen tolkar detta som en bekräftelse på att fördelningen av köpeskillingen var en rationell och rimlig begäran från staten om man tänker på att dess mål var att se till att HSY:s verksamhet kunde fortsätta på lång sikt (mål som offentlig myndighet) men inte om man tänker på att dess mål var att maximera intäkterna från försäljningen (mål som en investerare i en marknadsekonomi).
164 Se fotnot 148.
165 Kommissionen påstår inte att alla de åtgärder som måste återbetalas enligt detta beslut hade identifierats vid en förvärvsutredning, men vissa av dem. TKMS/GNSH bifogade till sin skrivelse av den 21 juni 2007 några förvärvsutredningar som Arthur Andersen genomförde åt HDW/Ferrostaal 2001. Arthur Andersen förklarar i utredningarna att det inte är uteslutet att HSY har erhållit statligt stöd som bör återbetalas i framtiden.
166 Eftersom ETVA och Grekland i det anbudsmaterial som delades ut till anbudsgivarna hade lovat att bevilja garantin så skulle det faktum att garantin inte nämndes som ett villkor i det anbudsmaterial som Elefsis delade ut inte ha hindrat Elefsis från att begära garantin längre fram under förhandlingarna.
167 Denna punkt bekräftas i den andra Deloitterapporten, i vilken det påstås att HDW/Ferrostaal inte skulle ha köpt HSY om HDW/Ferrostaal hade varit tvunget att riskera att behöva återbetala det statliga stöd som HSY mottagit under tidigare år.
168 Detta framgår av det sjunde direktivet om stöd till varvsindustrin och av dess struktur, där Investeringsstöd ingår i Kapitel III Omstruktureringsstöd.
169 Se den mycket stora skuldavskrivning som nämns i beslut C 10/94, betalningen av de nedläggningskostnader som nämns i beslut N 513/01 och allt det statliga finansiella stöd som omfattas av artikel 296 och som nämns i utvidgningsbeslutet.
170 Till exempel när det gäller det statliga finansiella stöd som HSY fick och som inte var öronmärkt för att finansiera en viss verksamhet så har kommissionen gjort bedömningen att endast 25 procent av det statliga stödet gick till den civila verksamheten. Om bara 25 procent av det statliga stödet återkrävs så innebär det emellertid att endast 6,25 procent (dvs. 25 procent av 25 procent) av det statliga stödet faktiskt återkrävdes från den civila verksamheten. Det skulle inte återställa förhållandena till ursprungsläget för HSY:s civila verksamhet, eftersom den erhöll 25 procent av det statliga stödet och då bara skulle återbetala 6,25 procent.
171 EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.