Kommissionens beslut av den 26 november 2009 om godkännande av årliga och fleråriga program som medlemsstaterna lagt fram för år 2010 och följande år för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser samt gemenskapens finansiella stöd till dessa program [delgivet med nr K(2009) 9131] (2009/883/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet, särskilt artikel 27.5, och

(1) I beslut 2009/470/EG fastställs de förfaranden som bestämmer gemenskapens finansiella stöd till program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser.

(2) Dessutom föreskrivs i artikel 27.1 i beslut 2009/470/EG att en finansiell gemenskapsåtgärd ska införas för att ersätta medlemsstaternas utgifter för finansiering av nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av de djursjukdomar och zoonoser som förtecknas i bilagan till det beslutet.

(3) Genom rådets beslut 2006/965/EG av den 19 december 2006 om ändring av beslut 90/424/EEG om utgifter inom veterinärområdet ersattes artikel 24 i beslut 90/424/EEG med en ny bestämmelse. Enligt övergångsbestämmelser i beslut 2006/965/EG får program för enzootisk bovin leukos och Aujeszkys sjukdom fortsatt finansiering till och med den 31 december 2010.

(4) I kommissionens beslut 2008/341/EG av den 25 april 2008 om fastställande av gemenskapskriterier för nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser föreskrivs att de program som medlemsstaterna lägger fram måste uppfylla kriterierna i bilagan till beslut 2008/341/EG för att kunna godkännas som sådana åtgärder som avses i artikel 27.1 i beslut 2009/470/EG.

(5) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati föreskrivs att medlemsstaterna ska genomföra årliga program för övervakning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos nötkreatur, får och getter.

(6) Även i rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa föreskrivs att medlemsstaterna ska genomföra program för övervakning av fjäderfä och vilda fåglar bland annat för att på grundval av en regelbundet uppdaterad riskbedömning bidra till att öka kännedomen om de risker som vilda fåglar utgör när det gäller alla typer av influensavirus hos fåglar. Dessa årliga program för övervakning, och finansieringen av dem, bör också godkännas.

(7) Vissa medlemsstater har lämnat in årliga program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar, kontrollprogram för förebyggande av zoonoser samt årliga program för utrotning och övervakning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati till kommissionen med begäran om finansiellt stöd från gemenskapen.

(8) Vissa av de fleråriga program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar som medlemsstaterna hade lämnat in för 2008 och 2009 godkändes genom kommissionens beslut 2007/782/EG och kommissionens beslut 2008/897/EG. Utgiftsåtagandena för dessa fleråriga program gjordes i enlighet med artikel 76.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Det första budgetåtagandet för programmen gjordes efter godkännandet. Vid varje följande årliga åtagande på grundval av ett sådant beslut om att bevilja stöd som avses i artikel 27.5 i beslut 2009/470/EG bör kommissionen ta hänsyn till programgenomförandet under föregående år.

(9) I förordning (EG) nr 999/2001, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 103/2009, anges strängare krav som ska uppfyllas om mjölkproducerande besättningar infekterats av klassisk skrapie.

(10) År 2009 lämnade Cypern in ett flerårigt program för övervakning och bekämpning av skrapie, vilket anpassats till den nyligen införda ändringen av förordning (EG) nr 999/2001. Genom kommissionens beslut 2009/560/EG godkändes det fleråriga skrapieprogrammet där kostnaderna för personal som särskilt anlitas för att utföra uppgifter inom programmet och kostnaderna för destruktion av kadaver inkluderas i de kostnader som berättigar till finansiellt stöd från gemenskapen. Det andra och sista året av det fleråriga skrapieprogrammet som Cypern lämnade in bör därför godkännas och beviljas samma omfattning av gemenskapens stöd och stödberättigade åtgärder som under det första året.

(11) Kommissionen har bedömt såväl de årliga program som medlemsstaterna har lagt fram som det påföljande (andra eller tredje) året av de fleråriga program som godkändes 2008 och 2009 ur både veterinär och finansiell synvinkel. Dessa program har konstaterats uppfylla kraven i relevant gemenskapslagstiftning på veterinärområdet, särskilt kriterierna i beslut 2008/341/EG.

(12) Med tanke på dels hur viktiga de årliga och fleråriga programmen är för att uppnå gemenskapens mål på djur- och folkhälsoområdet, dels att det är obligatoriskt att tillämpa programmen för transmissibel spongiform encefalopati och aviär influensa i alla medlemsstater, bör en lämplig nivå fastställas på gemenskapens finansiella stöd till ersättning för medlemsstaternas kostnader för de åtgärder som avses i detta beslut, upp till ett maximibelopp för varje program.

(13) För att uppnå en bättre förvaltning, en effektivare användning av gemenskapens medel och bättre insyn är det också nödvändigt att för varje program, där så är tillämpligt, fastställa såväl de genomsnittliga kostnader som ska ersättas i fråga om medlemsstaternas kostnader för exempelvis de tester som görs i medlemsstaterna som ersättning till djurägare för deras förluster på grund av slakt eller utslaktning av djur.

(14) Enligt rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska program för bekämpning och övervakning av djursjukdomar finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket. För finansiell kontroll gäller artiklarna 9, 36 och 37 i den förordningen.

(15) Finansiellt stöd från gemenskapen bör beviljas på villkor att de åtgärder som planeras genomförs effektivt, och på villkor att de behöriga myndigheterna lämnar alla nödvändiga uppgifter inom de tidsfrister som fastställs i detta beslut.

(16) Av administrativa effektivitetsskäl bör alla utbetalningsansökningar som medlemsstaterna lämnar in för att erhålla finansiellt stöd från gemenskapen uttryckas i euro. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 bör omräkningskursen för utgifter i en annan valuta än euro vara den senaste växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före första dagen i den månad då den berörda medlemsstaten lämnade in sin ansökan.

(17) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I ÅRLIGA PROGRAM

Artikel 1 – Bovin brucellos

1. De program för utrotning av bovin brucellos som lagts fram av Spanien, Italien, Malta, Cypern, Portugal och Förenade kungariket godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för laboratorietestning, ersättning till djurägare för värdet på de djur som slaktats inom ramen för programmen och inköp av vaccindoser, och det får inte överstiga

a) 2000000 euro för Spanien,

b) 5000000 euro för Italien,

c) 75000 euro för Cypern,

d) 15000 euro för Malta,

e) 2500000 euro för Portugal,

f) 2700000 euro för Förenade kungariket.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För Rose Bengal-tester: 0,2 euro/test.

b) För serumagglutinationstester: 0,2 euro/test.

c) För komplementbindningstester: 0,4 euro/test.

d) För ELISA-tester: 1 euro/test.

e) För slaktade djur: 375 euro/djur.

Artikel 2 – Bovin tuberkulos

1. De program för utrotning av bovin tuberkulos som lagts fram av Irland, Spanien, Italien, Portugal och Förenade kungariket godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för tuberkulintester, gammainterferontester och ersättning till djurägare för värdet på de djur som slaktats inom ramen för programmen, och det får inte överstiga

a) 12000000 euro för Irland,

b) 7500000 euro för Spanien,

c) 4000000 euro för Italien,

d) 1000000 euro för Portugal,

e) 10000000 euro för Förenade kungariket.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För tuberkulintester: 1,75 euro/test.

b) För gammainterferontester: 5 euro/test.

c) För slaktade djur: 375 euro/djur.

Artikel 3 – Ovin och kaprin brucellos

1. De program för utrotning av ovin och kaprin brucellos som lagts fram av Spanien, Italien, Cypern och Portugal godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för inköp av vaccin, laboratorietestning och ersättning till djurägare för värdet på de djur som slaktats inom ramen för programmen, och det får inte överstiga

a) 4500000 euro för Spanien,

b) 3500000 euro för Italien,

c) 75000 euro för Cypern,

d) 1100000 euro för Portugal.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För Rose Bengal-tester: 0,2 euro/test.

b) För komplementbindningstester: 0,4 euro/test.

c) För slaktade djur: 50 euro/djur.

Artikel 4 – Blåtunga i högriskområden eller områden där sjukdomen är endemisk

1. De program för utrotning och övervakning av blåtunga som lagts fram av Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för vaccinering, laboratorietester för virologisk, serologisk och entomologisk övervakning samt inköp av fällor och vaccin, och det får inte överstiga

a) 4500000 euro för Belgien,

b) 6000 euro för Bulgarien,

c) 1600000 euro för Tjeckien,

d) 50000 euro för Danmark,

e) 16800000 euro för Tyskland,

f) 130000 euro för Estland,

g) 80000 euro för Irland,

h) 70000 euro för Grekland,

i) 20000000 euro för Spanien,

j) 40000000 euro för Frankrike,

k) 2700000 euro för Italien.

l) 310000 euro för Lettland,

m) 630000 euro för Litauen,

n) 300000 euro för Luxemburg,

o) 780000 euro för Ungern,

p) 4000 euro för Malta,

q) 110000 euro för Nederländerna,

r) 1000000 euro för Österrike,

s) 70000 euro för Polen,

t) 5200000 euro för Portugal,

u) 110000 euro för Rumänien,

v) 590000 euro för Slovenien,

w) 50000 euro för Slovakien,

x) 490000 euro för Finland,

y) 1700000 euro för Sverige.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a)

För ELISA-tester: 2,5 euro/test.

b)

För PCR-tester: 10 euro/test.

c)

För inköp av monovalenta vacciner: 0,3 euro/dos.

d)

För inköp av bivalenta vacciner: 0,45 euro/dos.

e) För administration av vaccin till nötkreatur: 1,50 euro per nötkreatur som vaccineras, oavsett antalet vaccindoser och vilken typ av vaccin som används.

f) För administration av vaccin till får eller getter: 0,75 euro per får eller get som vaccineras, oavsett antalet vaccindoser och vilken typ av vaccin som används.

Artikel 5 – Salmonellos (zoonotisk salmonella) hos avels-, värphöns- och slaktkycklingflockar av Gallus gallus och kalkonflockar (Meleagris gallopavo)

1. De program för bekämpning av vissa zoonotiska salmonellastammar hos avels-, värphöns- och slaktkycklingflockar av Gallus gallus samt i kalkonflockar (Meleagris gallopavo) som lagts fram av Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Tyskland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Förenade kungariket godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för bakteriologisk testning och serotypning vid officiell provtagning, bakteriologisk testning för att kontrollera desinfektionens effektivitet, tester för påvisande av en antimikrobiell eller bakterieväxthämmande effekt på vävnader från fåglar i flockar som testats med avseende på förekomst av salmonella, inköp av vaccindoser och ersättning till djurägare för värdet på såväl utslaktade värphöns- och slaktkycklingflockar av Gallus gallus som utslaktade avelskalkoner av Meleagris gallopavo samt för destruerade ägg enligt specifikationen i punkt 3 och får inte överstiga

a) 2000000 euro för Belgien,

b) 20000 euro för Bulgarien,

c) 2500000 euro för Tjeckien,

d) 200000 euro för Danmark,

e) 15000 euro för Estland,

f) 800000 euro för Tyskland,

g) 100000 euro för Irland,

h) 550000 euro för Grekland,

i) 2500000 euro för Spanien,

j) 3500000 euro för Frankrike,

k) 1250000 euro för Italien,

l) 100000 euro för Cypern,

m) 420000 euro för Lettland,

n) 160000 euro för Litauen,

o) 10000 euro för Luxemburg,

p) 2500000 euro för Ungern,

q) 150000 euro för Malta,

r) 3500000 euro för Nederländerna,

s) 960000 euro för Österrike,

t) 3500000 euro för Polen,

u) 255000 euro för Portugal,

v) 600000 euro för Rumänien,

w) 117000 euro för Slovenien,

x) 730000 euro för Slovakien,

y) 52000 euro för Förenade kungariket.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För bakteriologiska tester (odling/isolering): 5,0 euro/test.

b) För inköp av vaccindoser mot salmonella: 0,05 euro/dos.

c) För serotypning av relevanta isolat av Salmonella spp.: 20 euro/test.

d) För bakteriologisk testning för att kontrollera desinfektionens effektivitet i fjäderfähus efter utslaktning av salmonellapositiva flockar: 5 euro/test.

e) För tester för påvisande av en antimikrobiell eller bakterieväxthämmande effekt på vävnader från fåglar i flockar som testats med avseende på förekomst av salmonella: 5 euro/test.

f) För kompensation för värdet av utslagna föräldrafåglar i avelsflockar av Gallus gallus: 4 euro/fågel.

g) För kompensation för värdet av utslagna kommersiella värphöns av Gallus gallus: 2,20 euro/fågel.

h) För kompensation för värdet av utslagna föräldraavelskalkoner av Meleagris gallopavo: 12 euro/fågel.

i) För kompensation för kläckägg av föräldrafåglar i avelsflockar av Gallus gallus: 0,20 euro/destruerat kläckägg.

j) För kompensation för konsumtionsägg av Gallus gallus: 0,04 euro/destruerat konsumtionsägg.

k) För kompensation för kläckägg av föräldrafåglar i avelsflockar av Meleagris gallopavo: 0,40 euro/destruerat kläckägg.

Artikel 6 – Klassisk svinpest och afrikansk svinpest

1. De program för bekämpning och övervakning av

a) klassisk svinpest som lagts fram av Bulgarien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Ungern, Rumänien, Slovenien och Slovakien godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010,

b) afrikansk svinpest som lagts fram av Italien godkänns härmed för perioden den 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för utförande av virologiska och serologiska tester av tamsvin och vildsvin, samt för Bulgariens, Tysklands, Frankrikes, Rumäniens och Slovakiens program även till 50 % av kostnaderna för såväl inköp som distribution av vaccin och åtlar för vaccinering av vildsvin, och det får inte överstiga

a) 240000 euro för Bulgarien,

b) 1400000 euro för Tyskland,

c) 720000 euro för Frankrike,

d) 110000 euro för Italien,

e) 25000 euro för Luxemburg,

f) 300000 euro för Ungern,

g) 1200000 euro för Rumänien,

h) 30000 euro för Slovenien,

i) 515000 euro för Slovakien.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader för ELISA-tester i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga 2,50 euro per test.

Artikel 7 – Vesikulär svinsjuka

1. Det program för utrotning av vesikulär svinsjuka som lagts fram av Italien godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd ska uppgå till 50 % av kostnaderna för laboratorietestning och får inte överstiga 450000 euro.

Artikel 8 – Aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar

1. De program för undersökningar av aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar som lagts fram av Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till medlemsstaterna ska uppgå till 50 % av kostnaderna för utförande av laboratorietester och en klumpsumma för provtagning av vilda fåglar, och det får inte överstiga

a) 135000 euro för Belgien,

b) 50000 euro för Bulgarien,

c) 85000 euro för Tjeckien,

d) 200000 euro för Danmark,

e) 350000 euro för Tyskland,

f) 10000 euro för Estland,

g) 110000 euro för Irland,

h) 70000 euro för Grekland,

i) 300000 euro för Spanien,

j) 250000 euro för Frankrike,

k) 650000 euro för Italien,

l) 20000 euro för Cypern,

m) 60000 euro för Lettland,

n) 10000 euro för Luxemburg,

o) 300000 euro för Ungern,

p) 10000 euro för Malta,

q) 350000 euro för Nederländerna,

r) 55000 euro för Österrike,

s) 100000 euro för Polen,

t) 200000 euro för Portugal,

u) 400000 euro för Rumänien,

v) 40000 euro för Slovenien,

w) 35000 euro för Slovakien,

x) 35000 euro för Finland,

y) 200000 euro för Sverige,

z) 300000 euro för Förenade kungariket.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader för testning/provtagning inom ramen för programmen får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För ELISA-tester: 2 euro/test.

b) För agar-gel immundiffusionstester (AGID): 1,2 euro/test.

c) För HI-tester avseende H5/H7: 12 euro/test.

d) För virusisoleringstester: 40 euro/test.

e) För PCR-tester: 20 euro/test.

f) För provtagning av vilda fåglar: 20 euro/prov.

Artikel 9 – Transmissibel spongiform encefalopati (TSE), bovin spongiform encefalopati (BSE) och skrapie

1. De program för dels övervakning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE), dels utrotning av bovin spongiform encefalopati (BSE) och skrapie vilka lagts fram av Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 100 % av kostnaderna för snabbtester på djur i enlighet med kapitel A delarna I och II punkterna 1–5 i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 samt bilaga VII till den förordningen, bekräftande tester och primära molekylära särskiljande tester i enlighet med kapitel C punkt 3.2 c i i bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001, till 50 % av medlemsstaternas kostnader för ersättning till djurägare för värdet på de djur som utslagits och destruerats enligt de nationella programmen för utrotning av BSE och skrapie och till 50 % av kostnaderna för analys av prover för gentypning, och det får inte överstiga

a) 1670000 euro för Belgien,

b) 720000 euro för Bulgarien,

c) 900000 euro för Tjeckien,

d) 1000000 euro för Danmark,

e) 7810000 euro för Tyskland,

f) 200000 euro för Estland,

g) 3570000 euro för Irland,

h) 2000000 euro för Grekland,

i) 5300000 euro för Spanien,

j) 12500000 euro för Frankrike,

k) 6000000 euro för Italien,

l) 50000 euro för Cypern,

m) 240000 euro för Lettland,

n) 460000 euro för Litauen,

o) 75000 euro för Luxemburg,

p) 1150000 euro för Ungern,

q) 20000 euro för Malta,

r) 2500000 euro för Nederländerna,

s) 1010000 euro för Österrike,

t) 3100000 euro för Polen,

u) 1350000 euro för Portugal,

v) 1000000 euro för Rumänien,

w) 180000 euro för Slovenien,

x) 650000 euro för Slovakien,

y) 410000 euro för Finland,

z) 650000 euro för Sverige,

za) 4700000 euro för Förenade kungariket.

3. Gemenskapens finansiella stöd till de program som avses i punkt 1 ska vara avsett för utförd testning samt för djur som utslagits och destruerats och det får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För test på nötkreatur: 5 euro/test.

b) För test på får och getter: 30 euro/test.

c) För bekräftande tester och primära molekylära särskiljande tester: 175 euro/test.

d) För gentypningstest: 10 euro/test.

e) Per utslaget nötkreatur: 500 euro.

f) Per utslaget får eller utslagen get: 70 euro.

Artikel 10 – Rabies

1. De program för utrotning av rabies som lagts fram av Bulgarien, Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för laboratorietestning för påvisande av antigen eller antikroppar mot rabies, karakterisering av rabiesvirus, påvisande av biomarkörer och titrering av vaccinåtlar samt inköp och distribution av såväl vaccin som åtlar inom programmen, och det får inte överstiga

a) 820000 euro för Bulgarien,

b) 880000 euro för Ungern,

c) 4100000 euro för Polen,

d) 1800000 euro för Rumänien,

e) 370000 euro för Slovakien.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För ELISA-tester: 8 euro/test.

b) För påvisande av tetracyklin i ben: 8 euro/test.

c) För fluorescerande antikroppstest (FAT): 12 euro/test.

Artikel 11 – Enzootisk bovin leukos

1. De program för utrotning av enzootisk bovin leukos som lagts fram av Estland, Litauen, Malta och Polen godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för laboratorietestning och ersättning till djurägare för värdet på de djur som slaktats inom ramen för programmen, och det får inte överstiga

a) 20000 euro för Estland,

b) 20000 euro för Litauen,

c) 500000 euro för Malta,

d) 1400000 euro för Polen.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader i samband med det program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För ELISA-tester: 0,5 euro/test.

b) För agar-gel immundiffusionstester (AGID): 0,5 euro/test.

c) För slaktade djur: 375 euro/djur.

Artikel 12 – Aujeszkys sjukdom

1. De program för utrotning av Aujeszkys sjukdom som lagts fram av Bulgarien, Spanien, Ungern och Polen godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de program som avses i punkt 1 ska uppgå till 50 % av de berörda medlemsstaternas kostnader för laboratorietestning, och det får inte överstiga

a) 25000 euro för Bulgarien,

b) 122000 euro för Ungern,

c) 3764000 euro för Polen,

d) 870000 euro för Spanien.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader för ELISA-tester i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga 1 euro per test.

KAPITEL II FLERÅRIGA PROGRAM

Artikel 13 – Rabies

1. De fleråriga programmen för utrotning av rabies som lagts fram av Litauen och Österrike godkänns härmed för perioden 1 januari 2010–31 december 2012.

2. Det tredje året av de fleråriga program för utrotning av rabies som lagts fram av Estland, Lettland, Slovenien och Finland godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

3. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkterna 1 och 2 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för laboratorietestning för påvisande av antigen eller antikroppar mot rabies, karakterisering av rabiesvirus, påvisande av biomarkörer och åldersbestämning samt titrering av vaccinåtlar och såväl inköp som distribution av vaccin och åtlar inom programmen, och det får inte överstiga

a) 950000 euro för Estland,

b) 1130000 euro för Lettland,

c) 1000000 euro för Litauen,

d) 110000 euro för Österrike,

e) 550000 euro för Slovenien,

f) 100000 euro för Finland.

4. Ersättningen för de berörda medlemsstaternas kostnader i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För ELISA-tester: 8 euro/test.

b) För påvisande av tetracyklin i ben: 8 euro/test.

c) För fluorescerande antikroppstest (FAT): 12 euro/test.

5. De belopp som ska anslås för de följande åren kommer att beslutas utifrån genomförandet av programmet under 2010.

Artikel 14 – Aujeszkys sjukdom

1. Det tredje året av det fleråriga program för utrotning av Aujeszkys sjukdom som lagts fram av Belgien godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd ska uppgå till 50 % av Belgiens kostnader för laboratorietestning och får inte överstiga 262000 euro.

3. Ersättningen för Belgiens kostnader för ELISA-tester i samband med det program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga 1 euro per test.

Artikel 15 – Enzootisk bovin leukos

1. Det andra året av de fleråriga program för utrotning av enzootisk bovin leukos som lagts fram av Italien, Lettland och Portugal godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella stöd till de medlemsstater som anges i punkt 1 ska uppgå till 50 % av kostnaderna för laboratorietestning och ersättning till djurägare för värdet på de djur som slaktats inom ramen för programmen, och det får inte överstiga

a) 800000 euro för Italien,

b) 55000 euro för Lettland,

c) 750000 euro för Portugal.

3. Ersättningen för medlemsstaternas kostnader i samband med de program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För ELISA-tester: 0,5 euro/test.

b) För agar-gel immundiffusionstester (AGID): 0,5 euro/test.

c) För slaktade djur: 375 euro/djur.

Artikel 16 – Skrapie

1. Det andra året av det fleråriga programmet för övervakning och utrotning av skrapie som Cypern lade fram den 18 mars 2009 godkänns härmed för perioden 1 januari–31 december 2010.

2. Gemenskapens finansiella bidrag får inte överstiga 8200000 euro och uppgår till

a) 100 % av Cyperns kostnader för de snabbtester som avses i kapitel A del II punkterna 1–5 i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 och i bilaga VII till den förordningen, och för primära molekylära särskiljande tester i enlighet med kapitel C punkt 3.2 c i i bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001,

b) 75 % av Cyperns kostnader för ersättning till ägare för värdet av deras djur som utslagits och destrueras i enlighet med programmet för övervakning och utrotning av skrapie,

c) 50 % av kostnaderna för

i) analys av prover för gentypning,

ii) inköp av preparat för slakt av djuren,

iii) personal som särskilt anlitas för att utföra verksamhet inom programmet,

iv) destruktion av kadavren.

3. Ersättningen för Cyperns kostnader i samband med det program som avses i punkt 1 får i genomsnitt inte överstiga följande belopp:

a) För test på får och getter: 30 euro/test.

b) För primära molekylära särskiljande tester: 175 euro/test.

c) För gentypningstester: 10 euro/test.

d) För utslagna får eller getter: 100 euro/djur.

KAPITEL III ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Ersättning till djurägare för värdet på djur som utslagits eller slaktats och för destruerade produkter ska beviljas inom 90 dagar efter det att djuren slaktats eller utslagits eller produkterna destruerats eller ägaren lämnat in den ifyllda ansökan.

Vid utbetalning av ersättning efter det att perioden på 90 dagar har löpt ut ska artikel 9.1, 9.2 och 9.3 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2006 tillämpas.

Artikel 18

1. De utgifter som medlemsstaterna lägger fram med avseende på finansiellt stöd från gemenskapen ska anges i euro och uppges exklusive mervärdesskatt och andra skatter.

2. Om en medlemsstats utgifter är i en annan valuta än euro ska den berörda medlemsstaten omräkna dem till euro med tillämpning av den senaste växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före den första dagen i den månad då medlemsstaten lämnar in ansökan.

Artikel 19

1. Finansiellt stöd från gemenskapen till de program som avses i artiklarna 1–16 ska beviljas under förutsättning att de berörda medlemsstaterna

a) genomför programmen i enlighet med relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen, inbegripet reglerna för konkurrens och offentlig upphandling,

b) senast den 1 januari 2010 sätter i kraft de lagar och andra författningar som krävs för genomförandet av de program som avses i artiklarna 1–16,

c) senast den 31 juli 2010 överlämnar de tekniska och finansiella delrapporterna för de program som avses i artiklarna 1–16 till kommissionen, i enlighet med artikel 27.7 a i beslut 2009/470/EG,

d) för de program som avses i artikel 8 genom kommissionens on-linesystem rapporterar positiva och negativa undersökningsresultat från övervakningen av fjäderfä och vilda fåglar till kommissionen var tredje månad inom fyra veckor efter slutet av den sista månad som rapporten omfattar,

e) för de program som avses i artiklarna 1–16 i enlighet med artikel 27.7 b i beslut 2009/470/EG senast den 30 april 2011 överlämnar en slutrapport till kommissionen om det tekniska genomförandet av programmet, tillsammans med handlingar som styrker medlemsstatens utgifter och de resultat som uppnåtts under perioden 1 januari–31 december 2010,

f) genomför de program som avses i artiklarna 1–16 effektivt,

g) för de program som avses i artiklarna 1–16 inte lämnar in ytterligare ansökningar om annat gemenskapsstöd till dessa åtgärder och inte tidigare har lämnat in sådana ansökningar.

2. Om en medlemsstat inte följer reglerna i punkt 1 ska kommissionen minska gemenskapens finansiella stöd till den medlemsstaten beroende på vilken typ av överträdelse det rör sig om och hur allvarlig den är, samt hur stor ekonomisk förlust gemenskapen har lidit.

Artikel 20

Detta beslut ska tillämpas från och med 1 januari 2010.

Artikel 21

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT L 155, 18.6.2009, s. 30.

2 EUT L 397, 30.12.2006, s. 22.

3 EUT L 115, 29.4.2008, s. 44.

4 EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

5 EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

6 EUT L 314, 1.12.2007, s. 29.

7 EUT L 322, 2.12.2008, s. 39.

8 EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

9 EUT L 34, 4.2.2009, s. 11.

10 EUT L 194, 25.7.2009, s. 56.

11 EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

12 EUT L 171, 23.6.2006, s. 1.