Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1044/2011 av den 19 oktober 2011 om införande av en benämning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Kabanosy [GTS])
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel, särskilt artikel 9.5 tredje stycket, och
1 Polens begäran om registrering av benämningen Kabanosy, som inkom den 22 januari 2007, har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EG) nr 509/2006.
2 Tjeckien, Tyskland och Österrike har framfört invändningar mot registreringen i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 509/2006. Det ansågs möjligt att ta upp dessa invändningar till prövning på grundval av artikel 9.3 första stycket led a i förordningen.
3 Genom skrivelser av den 26 januari 2010 uppmanade kommissionen de berörda medlemsstaterna att inleda lämpliga samråd.
4 Inom den utsatta tidsfristen har överenskommelser nåtts mellan Österrike och Polen och mellan Tjeckien och Polen, men ingen överenskommelse har nåtts mellan Tyskland och Polen. Kommissionen måste därför fatta beslut enligt det förfarande som anges i artikel 18.2 i förordning (EG) nr 509/2006.
5 Invändningarna avsåg bristande överensstämmelse med villkoren i artiklarna 2 och 4 i förordning (EG) nr 509/2006.
6 Vad gäller den påstådda bristande överensstämmelsen med artikel 2 i förordning (EG) nr 509/2006 i fråga om Kabanosys särart kunde inget uppenbart fel upptäckas. Genom sina egenskaper enligt specifikationen (köttets egenskaper, smak och produktens unika form) skiljer sig Kabanosy klart från liknande produkter i samma kategori, och överensstämmer därmed med definitionen av särart i artikel 2.1 a i den förordningen. I specifikationen beskrivs Kabanosy som långa, smala pinnformade torkade korvar som snörts av i ena änden och som är jämnt skrynkliga och vikta i mitten, något som kan anses vara produktens väsentliga fysikaliska egenskaper och därmed inte räknas som produktens presentation. Slutligen utgör en nationell standardisering av Kabanosy inget hinder mot registrering av benämningen, eftersom detta har införts för att definiera produktens särart och därför omfattas av det undantag som anges i artikel 2.2 tredje stycket i förordningen.
7 Vad gäller bristande överensstämmelse med villkoren i artikel 4 i förordning (EG) nr 509/2006 kunde inte heller några uppenbara fel upptäckas. Benämningen Kabanosy avser inte bara allmänna påståenden om en kategori jordbruksprodukter och är inte heller missvisande. Den berörs alltså inte av artikel 4.3 andra stycket i den förordningen. Särarten beror inte heller på produktens härkomst eller geografiska ursprung. I produktspecifikationen anges i stället ett kvalitetskriterium för grispopulationen som påverkar kvaliteten på slutprodukten och därigenom också Kabanosys särart. De viktigaste egenskaperna som utgör Kabanosys traditionella karaktär är dels användningen av traditionella råvaror och dels de traditionella framställningsmetoderna, och dessa aspekter är därför i överensstämmelse med artikel 4.1 i den förordningen.
8 Vad gäller förekomsten av flera andra språkliga eller stavningsmässiga varianter av benämningen är det endast Kabanosy för vilken en ansökan om registrering enligt artikel 6.2 a i förordning (EG) nr 509/2006 föreligger.
9 Skyddet enligt artikel 13.2 i den förordningen har inte begärts. Registrering utan reservation av benämningen innebär emellertid att en registrerad benämning kan fortsätta att användas på märkningen av produkter som inte överensstämmer med den registrerade specifikationen utan uppgiften garanterad traditionell specialitet, förkortningen GTS eller den tillhörande EU-logotypen. Om Kabanosy registreras skulle det fortfarande vara möjligt att framställa och saluföra Kabanosy-liknande produkter under benämningen Kabanosy, men utan hänvisning till EU-registreringen. Registreringen av Kabanosy som garanterad traditionell specialitet skulle därför på intet sätt påverka andra producenters rätt att använda liknande eller t.o.m. samma benämning för sina produkter.
10 Med hänsyn till traditionell skälig praxis och för att undvika den faktiska risken för förväxling bör märkningen Kabanosy innehålla en konsumentuppgift, på språken i de länder där produkten saluförs, om att produkten har framställts i enlighet med polsk tradition.
11 Mot denna bakgrund bör benämningen Kabanosy föras in i registret över garanterade traditionella specialiteter, och produktspecifikationen bör uppdateras i enlighet med detta.
12 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för garanterade traditionella specialiteter.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beteckningen i bilaga I till denna förordning ska föras in i registret över garanterade traditionella specialiteter.
Artikel 2
Den konsoliderade produktspecifikationen återfinns i bilaga II till denna förordning.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.
2 EUT C 156, 9.9.2009, s. 27.
BILAGA I
Produkter i bilaga I till EG-fördraget, avsedda att användas som livsmedel:
Klass 1.2 – Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta, etc.)
POLEN
Kabanosy (GTS)
BILAGA II
ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006 KABANOSY EG-nr: PL-TSG-0007-0050-22.01.2007
1. Den ansökande gruppens namn och adress:
2. Medlemsstat eller tredjeland
Polen
3. Produktspecifikation
3.1 Benämning(ar) som ska registreras (artikel 2 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Kabanosy
Uppgiften Framställd enligt polsk tradition, översatt till språket i det land där produkten saluförs, ska finnas med på märkningen.
3.2 Ange om benämningen
Namnet uttrycker särarten hos produkten. Under 1800-talet i Polen och Litauen användes ordet kaban eller diminutivformen kabanek för extensivt uppfödda unga slaktsvin som brukade gödas främst med potatis. Köttet från dessa grisar brukade kallades kabanina. Kabanos härleds från benämningen på dessa slaktsvin.
3.3 Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006
3.4 Produkttyp
Klass 1.2 – Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)
3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser (artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Kabanosy är långa, smala pinnformade torkade korvar som snörts av i ena änden och som är jämnt skrynkliga. Korvarna viks på mitten och i vecket finns en fördjupning efter hängningen.
Ytan på kabanosy är mörkt röd med anstrykning av körsbär. I genomskärning syns mörkröda köttbitar och krämfärgat fett.
När man tar på den känns ytan len, torr och jämnt skrynklad.
Kabanosy har en kraftig smak av rökt och ugnsbakat griskött och en utsökt rökig eftersmak av kummin och peppar.
Kemisk sammansättning:
Proteininnehåll – minst 15,0 %
Vatteninnehåll – högst 60,0 %
Fettinnehåll – högst 35,0 %
Saltinnehåll – högst 3,5 %
Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll uttryckt som NaNO2 – högst 0,0125 %
Ovannämnda värden för den kemiska sammansättningen är en garant för produktens traditionella kvalitet. Avkastningen i form av slutprodukt i förhållande till det kött som använts som råvara måste vara mindre än 68 %.
3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser (artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Råvaror
Kött (100 kg råvara):
Kryddor (per 100 kg kött)
Andra tillsatser
Utfordring vid produktion av griskött som är avsett att användas i tillverkningen av kabanosy
Med utfordring avses gödning för att få fett kött. Syftet är att föda upp grisar med en kroppsvikt på upp till 120 kg och som har en högre andel intramuskulärt fett (över 3 %).
För gödningen används raser som utvecklas sent, och ett lämpligt gödningssystem gör det möjligt att uppnå det önskade intramuskulära fettinnehållet. De raser som används för gödning har inte RN-genen, och RYR 1T-genen förekommer hos 20 % av populationen.
Gödningen ska ske i tre faser – fas I upp till omkring 60 kg, fas II upp till omkring 90 kg och fas III upp till 120 kg.
Vid gödning av djur upp till 90 kg kroppsvikt används två typer av foderblandningar. Foderblandningarna (givorna) har följande innehåll:
Foderblandningar (givor) för djur på mellan 90 och 120 kg ska innehålla följande:
Följande ämnen får aldrig användas under utfordringscykeln: Vegetabiliska oljor och foder med animaliskt ursprung, t.ex. mjölkpulver, torkad vassle, fiskmjöl.
Blandningarnas energiinnehåll är 12–13 MJ i omsättbar energi per kg blandning i alla faser. Proteininnehållet i blandningar bör ligga på 16–18 % i den första gödningsfasen, 15–16 % i den andra och omkring 14 % i den sista fasen.
Givorna av gödningsfodret kan innehålla enbart näringsblandningar eller näringsblandningar och bulkfoder som potatis eller grönfoder.
Produktionssteg för att framställa kabanosy
Steg 1
Förberedande finfördelning av alla köttingredienser. Köttbitarna ska ha en enhetlig storlek (ungefär 5 cm i diameter).
Steg 2
Traditionell insaltning (torrsaltning) i ungefär 48 timmar med en saltblandning.
Steg 3
Klass I-kött reduceras till ungefär 10 mm i storlek, klass IIA- och klass IIB-kött till ungefär 8 mm i storlek.
Steg 4
Alla köttingredienser och kryddor blandas: Peppar, muskot, kummin och socker.
Steg 5
Stoppning i tunn naturtarm av får med en diameter på 20–22 mm och avsnörning i ena änden av de pinnformade korvarna vid cirka 25 cm längd.
Steg 6
Vila vid en temperatur på högst 30 °C i två timmar. Preliminär torkning av ytan; ingredienserna inuti korven får sätta sig.
Steg 7
Torkning av ytan och traditionell varmrökning (i ungefär 150 minuter) samt bakning tills temperaturen är minst 70 °C inuti korvarna.
Steg 8
Rökningen stängs av och kabanosy lämnas kvar i rökningsrummet i ungefär en timme. Därefter kyls de till under 10 °C.
Steg 9
Torkning vid 14–18 °C och 80 % luftfuktighet i 3–5 dagar tills den önskade avkastningen uppnås (högst 68 %).
3.7 Ange särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1216/2007):
Särdragen hos kabanosy kommer från flera egenskaper som är typiska för produkten
Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper
Exceptionell smak och arom
Enhetlig, karakteristisk form
Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper:
Kött från grisar av raser som utvecklas sent och som har götts till en kroppsvikt på ungefär 120 kg och som har de genetiska egenskaper som beskrivs i punkt 3.6 är en nödvändig ingrediens i kabanosy och påverkar korvens särskilda egenskaper. I och med att dessa krav uppfylls får man ett intramuskulärt fettinnehåll på över 3 %, vilket innebär att köttet har de smakegenskaper och tekniska egenskaper som krävs för att framställa kabanosy. Genom att dessa råvaror används och den traditionella tillverkningsmetoden följs, med särskild hänsyn till stegen med finfördelning, saltning och rökning, kan man garantera att kabanosy är ovanligt möra och saftiga. En annan egenskap hos kabanosy är det tydligt hörbara ljudet när de bryts mitt itu. Detta är resultatet av det möra köttet och det sätt som kabanosy bereds på, framför allt torkningen och rökningen.
Exceptionell smak och arom
Smaken och aromen är de egenskaper som skiljer kabanosy från andra korvar. Dessa egenskaper beror på att lämpliga kryddor används i rätt proportioner under tillverkningsprocessen: peppar, muskot, kummin, socker samt den särskilda rökningsprocessen som ytterligare förhöjer produktens smak.
Enhetlig, karakteristisk form
De särskilda egenskaperna hos kabanosy beror framför allt på deras unika form: Kabanosy är långa, smala pinnformade torkade korvar som snörts av i ena änden och som är jämnt skrynkliga.
3.8 Traditionella särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1216/2007)
Traditionell tillverknings- och lagringsmetod
Kabanosy, eller tunna, torkade och rökta grisköttskorvar i naturtarm av får, åts i hela Polen redan under 1920- och 1930-talet. De tillverkades hos små lokala slaktare under samma namn men i olika regionala varianter. De viktigaste skillnaderna var vilka kryddor som användes, men även kvaliteten i korvarna varierade. Dåtidens kokböcker och livsmedelstidskrifter, som M. Karczewskas Wyrób wędlin i innych przetworów mięsnych sposobem domowym, som gavs ut i Warszawa 1937, innehöll recept och bidrog till att standardisera framställningstekniken för kabanosy, vilket gjorde det möjligt att konsolidera varumärket och förbättra kvaliteten. Dessa korvar smakade gott och konserveringstekniker som rökning och torkning innebar att de kunde lagras lång tid.
Efter 1945 infördes en standardisering i ett försök att förbättra produktkvaliteten. Kabanosy släpptes officiellt för konsumtion genom ett dekret från ministrarna för livsmedel, industri och handel den 15 september 1948 (officiell tidning 1948/44 punkt 334). Därefter standardiserades tekniska aspekter och tillverkningsaspekter (standard nr RN54/MPMIM1-Mięs-56 av den 30 december 1954). År 1964 utfärdade den polska köttbranschens huvudkontor i Warszawa ett standardrecept för kabanosy med utgångspunkt i traditionella tillverkningsmetoder (interna bestämmelser nr 21).
Kabanosy var ytterst populära under kommunisttiden (1945–1989) – alla köpte dem. De serverades vid eleganta måltider vid särskilda tillfällen och passade lika bra som picknickmat för resenärer, som gåva eller som tillbehör till vodka. Tillsammans med skinka och bacon blev de också en polsk exportspecialitet.
Traditionell ingrediens – griskött
Kabanosy tillverkas av särskilt uppfödda slaktsvin som brukade kallas kabany. Termen kaban förekommer i den episka dikten Pan Tadeusz från 1834 av Polens nationalskald Adam Mickiewicz. Från början avsåg ordet vildsvin, slaktsvin och till och med hästar. På 1800-talet hade begreppet enligt 1863 års Encyklopedyja Powszechna, volym 13, generellt börjat användas för att beteckna ett välgött, fett ungt slaktsvin. Slaktsvinen göddes särskilt för att få fram ett delikat, utsökt kött med en hög andel intramuskulärt fett, vilket gav produkter som framställdes av köttet en stark särpräglad smak, mörhet och saftighet. Begreppet kabanina, som härletts ur kaban, användes också allmänt. Enligt definitionen i den polska ordbok som gavs ut i Vilnius 1861 avsåg uttrycket vanligtvis griskött.
Köttet från grisar som föds upp för framställning av kabanosy måste ha ett intramuskulärt fettinnehåll på mer än 3 % – detta är den marmorering som ger produkten den önskade mörheten, saftigheten och den utsökta smaken. Användningen av detta kött har en avgörande inverkan på slutproduktens kvalitet och dess särdrag och är förenlig med den traditionella tillverkningsmetoden.
3.9 Minimikrav och förfarande för kontroll av särarten (artikel 4 i förordning (EG) nr 1216/2007)
När det gäller särarten hos kabanosy är det särskilt följande faktorer som ska kontrolleras:
1 Kvaliteten på de råvaror som används i framställningen (griskött, kryddor), bl.a.
2 Rökningsprocessen för kabanosy
3 Slutproduktens kvalitet:
4 Produktens form.
Kontrollfrekvens
De ovannämnda stegen ska kontrolleras varannan månad. Om samtliga steg utförs korrekt kan kontrollfrekvensen minskas till två gånger per år.
Om det förekommer oegentligheter i något steg ska kontrollfrekvensen för det steget ökas (till en gång varannan månad). Kontroller av övriga steg får göras en gång i halvåret.
4. Myndigheter eller organ som kontrollerar att produktspecifikationen följs:
4.1 Namn och adress
Offentlig | Privat
4.2 Myndighetens eller organets specifika uppgifter
Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för övervakningen av alla kriterier i specifikationen.