Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1050/2011 av den 20 oktober 2011 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Darjeeling [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel, särskilt artikel 7.5 tredje stycket, och

1 Indiens begäran om registrering av beteckningen Darjeeling som skyddad geografisk beteckning inkom den 12 november 2007 och har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 510/2006.

2 Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike, Storbritannien och en indisk medborgare lämnade in invändningar mot en sådan registrering i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 510/2006. Det ansågs möjligt att pröva dessa invändningar på grundval av artikel 7.3 första stycket leden a, c och d i förordningen. Genom en skrivelse av den 11 juni 2010 anmodade kommissionen de berörda parterna att söka nå en gemensam överenskommelse.

3 En överenskommelse nåddes mellan Frankrike och Indien. Genom denna kunde klargöranden införas i det sammanfattande dokumentet om att bara bulkförpackningar behöver framställas i det geografiska området, medan konsumentförpackningar kan framställas i och utanför detta. Om märkningen bör det därför klargöras att det obligatoriska licensnumret och angiven logotyp bara krävs för produkter som i bulkförpackningar levereras från det geografiska området.

4 Inom den angivna tidsfristen nåddes endast en partiell överenskommelse mellan Tyskland, Italien, Österrike, Storbritannien och den indiske medborgaren å ena sidan och Indien å den andra. Enligt överenskommelsen bör det botaniska namnet Camellia sinensis M Kuntz korrekt återges som Camellia sinensis L.O. Kuntze och framställning av bulkförpackningar med Darjeeling te bör begränsas till det geografiska området. Andra typer av förpackande eller ompackande, inklusive förpackande för slutkonsumenten kan ske i och utanför det geografiska området.

5 Vidare hävdade parterna som rest invändningar att artikel 2 i förordning (EG) nr 510/2006 inte följdes.

6 Det hävdades att ett samband saknas mellan produktionsområdet och produktens renommé och goda rykte. Det har dock kunnat konstateras att produktspecifikationen visar att produkten är specifik och att producenternas kunnande och tillägnade färdigheter har väsentlig påverkan på produktens kännetecken och är kärnan till dess goda rykte. Samma påverkan har också det geografiska områdets jord- och klimatförhållanden och geografiska miljö (naturlig dränering av marken, komplex kombination av mycket regn och konstant låg temperatur).

7 När det gäller invändningen att analysuppgifterna i det sammanfattande dokumentet skulle vara irrelevanta, så syftar dessa bara till att beskriva själva produkten och påverkar inte sambandet som grundar sig på gott rykte. I förordning (EG) nr 510/2006 föreskrivs det dock inte att analysens källa ska röjas.

8 Namnet Darjeeling bör bara användas som ett handelsnamn för te som helt producerats i det geografiska området och i enlighet med specifikationen. Blandning av sådant te får dock ske i eller utanför det geografiska området. Blandningar av Darjeeling och andra tesorter bör dock inte bära namnet Darjeeling som handelsnamn och bör i övrigt märkas i enlighet med unionens märkningsregler, för att undvika att konsumenterna vilseleds på ett avgörande sätt.

9 Av invändningarna framgår att namnet Darjeeling används som beteckning på vissa produkter som inte överensstämmer med specifikationerna, men som kan jämföras med den berörda produkten. Fortsatt användning av namnet på de produkterna skulle undergräva namnet Darjeeling. Därför bör producenterna av sådana produkter under en övergångsperiod på fem år få använda namnet i fråga, i enlighet med artikel 13.3 förordning (EG) nr 510/2006. Förutsättningen är dock att produkterna lagligen har saluförts i minst fem år före den 14 oktober 2009 och att unionens lagstiftning följs, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel.

10 Det har påståtts att det för registrering föreslagna namnet skulle vara generiskt, men detta har inte bevisats.

11 Mot denna bakgrund bör namnet Darjeeling införas i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar. Det sammanfattande dokumentet bör också uppdateras i enlighet med detta och offentliggöras.

12 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilaga I till denna förordning ska registreras.

Artikel 2

Registreringen ska omfattas av en övergångsperiod på fem år då namn där Darjeeling ingår får användas på produkter som inte framställts i enlighet med specifikationen, förutsatt att produkterna lagligen har saluförts i minst fem år före den 14 oktober 2009 och att unionens lagstiftning följs, särskilt beträffande avgörande vilseledande av konsumenter enligt artikel 2 i direktiv 2000/13/EG.

Artikel 3

En uppdaterad sammanfattning av produktspecifikationen återfinns i bilaga II till denna förordning.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

2 EUT C 246, 14.10.2009, s. 12.

3 EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

BILAGA I

Jordbruksprodukter i bilaga I till fördraget avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.8: Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)

INDIЕN

Darjeeling (SGB)

BILAGA II

SAMMANFATTANDE DOKUMENT RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006 DARJEELING EG-nr: IN-PGI-0005-0659–12.11.2007 SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning

Darjeeling

2. Medlemsstat eller tredjeland

Indien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.8: Övriga produkter i bilaga I till fördraget

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

Det vetenskapliga namnet på tebusken Darjeeling är Camellia sinensis L.O. Kuntze. Tebusken Darjeeling är härdig och har flera stammar, växer långsamt, är städsegrön och kan bli 2,5 meter hög. Det tar omkring 6 till 8 år innan en nyplanterad buske kan ge ekonomiskt bärkraftiga skördar och den kan under goda odlingsförhållanden ge skördar i långt över 100 år. Den kan stå emot hårda vintrar, utdragna perioder av torka och de höga höjderna i Darjeeling. De gröna bladen är små, ljusa och glänsande, ofta täcka med ett silvrigt ludd, och bladknopparna är långa. De tebuskar som odlas i Darjeeling har en mycket lägre produktivitet än de som odlas i andra områden, vilket gör teet dyrt att skörda och producera. Den lägre produktiviteten beror på att det geografiska området ligger på mycket hög höjd och har ovanliga klimatförhållanden. Tebusken Darjeeling började odlas i början av 1800-talet. Under årens lopp har den anpassat sig till sin naturliga miljö och utvecklat sin speciella smak, dvs. den unika karaktär hos Darjeelingte som erkända teprovare och konsumenter hänvisar till.

När teet bryggs får det en färg som varierar från svagt citrongul till fylligt bärnstensfärgad. Teet sägs ge en mycket skiftande klar, kraftig och fyllig brygd. Brygden ger ifrån sig en välluktande doft och har en komplex och behaglig smak samt en aromatisk eftersmak fylld med bouquet och finess. När det gäller de organoleptiska egenskaperna sägs det ofta att te från Darjeeling har en fyllig, mjuk, rund, delikat, mogen, söt, livlig, torr och frisk smak.

De kemiska komponenter som finns i mycket höga koncentrationer i Darjeelingte är linalooloxid I, II, III och IV. Linalool, geraniol, metylsalicylat, bensylalkohol, 2-fenyletanol, dihydroaktinidiolid, hexansyra, cis-3-hexensyra, trans-2-hexensyra, trans-geranylsyra, 3,7-dimetyl-1,5,7-oktatrien-3-ol (kan kvantifieras i % som 0,36 %–1,24 %) och 2,6-demetyl-3, 7-oktadien-2, 6-diol (kvantifierat i % som 3,36 %–9,99 %). De två sista komponenterna förekommer i mycket höga koncentrationer (upp till 1,24 % respektive 9,99 %).

Den unika smak som kännetecknar te från Darjeeling är ett direkt resultat av växtgener som hör hemma i Darjeelingområdet, jordmånens kemiska sammansättning med rikligt med mineraler, den bergiga naturen med ett regnigt klimat (upp till 4064 mm per år), den höga höjden (600–2 250 m ö.h.) samt unika temperaturväxlingar (mellan 5 och 30 °C). Odlingsförhållandena, inklusive ljus, temperatur, luftfuktighet, nederbörd etc., spelar en viktig roll för produktionen av kvalitetsrelaterade sekundära metaboliter för Darjeelingte. Man har konstaterat att vissa sorter som odlas i andra delar av landet – med andra odlingsförhållanden – inte producerar te med samma unika doft/smak som det te som odlas i Darjeeling.

Teindustrin i Darjeeling tillämpar en rad etablerade jordbruksmetoder som har utvecklats och använts i över 150 år för att säkerställa att nya skott växer ut, samtidigt som buskarna beskärs till en för handplockning lämplig höjd. Varje kilo producerat te består av omkring 20000 individuellt handplockade skott. Detta ger en uppfattning om de stora arbetsinsatser som krävs för att producera det.

Darjeelingte bearbetas endast enligt en traditionell ortodox metod, där mänskliga insatser och traditionella kunskaper genomsyrar varje led – något som brukar kallas den darjeelingska tillverkningsmetoden.

Te från Darjeeling delas traditionellt in i tre olika storlekar som går under benämningarna Whole Leaf (hela blad), Brokens (sönderbrutna blad) och Fannings (ännu mindre blad).

3.3 Råvaror

Ej tillämpligt.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

Ej tillämpligt.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

De första bladen plockas i slutet av februari eller början av mars och skörden pågår fram till mitten av november, beroende på väderförhållanden och temperatur. Under de kalla vintermånaderna från december till februari har tebuskarna sin viloperiod. En tebuske i Darjeeling ger endast 50 till 100 gram färdigt te per år. Plockningen av Darjeelingte kräver att man behärskar en särskild teknik som förs vidare från generation till generation. Tebladen plockas i huvudsak av mycket erfarna kvinnor eftersom de gröna bladen kräver en varsam hantering för att kvaliteten ska bibehållas.

Efter skörden bearbetas tebladen enligt den traditionella ortodoxa metoden, dvs. uteslutande enligt den typiska darjeelingska tillverkningsmetoden i de fabriker som ligger på de angivna plantagerna inom det avgränsade teodlingsområdet i Darjeeling. Den traditionella kunskapen har gått i arv från generation till generation och genomsyrar varje tillverkningssteg. Varsam behandling passar bäst för de försiktigt plockade gröna tebladens inneboende känsliga natur. Samtidigt som de olika bladvarianterna kräver intrikata variationer i bearbetningen, är de produktionssteg som följs enhetliga.

Tebladen bearbetas endast i fabriker på de anmälda teplantagerna. Torkningen, sorteringen, graderingen och bulkförpackandet av teet sker uteslutande i fabriker på teplantagerna inom det avgränsade området. Det är viktigt att notera att det inte sker någon bearbetning utanför teplantagerna.

Alla produktionssteg (skörd, torkning och bearbetning) sker följaktligen inom de avgränsade områdena.

När bladen når fabriken inleds nedvissningen. Dennas syfte är att under 14–16 timmar långsamt avlägsna fukt från de gröna bladen. De krymper och blir så mjuka att de kan utsättas för mekanisk vridning och rullning. Nu börjar även brygdegenskaperna att utvecklas efter fysiska och kemiska förändringar av bladstrukturen.

De gröna bladen separeras och sprids ut jämnt på metallnät som placeras över särskilt utformade tråg som liknar mycket långa trälådor. Varje tråg är ett luftrum som gör det möjligt för frisk, torr luft att på ett reglerat sätt passera genom de gröna bladen ända tills den önskade nedvissningen uppnåtts. Omkring 75 % av vattnet i de färska gröna bladen avdunstar under detta steg.

De vissnade bladen avlägsnas sedan från trågen och läggs ned och vrids i rullmaskiner, där de vissnade bladen vrids genom en rullande rörelse under tryck, cellerna sönderdelas och naturliga safter pressas ur, vilket främjar oxidering och påskyndar pigmentering. Det rullande trycket och de olika sekvenserna övervakas mycket noga för att få fram den optimala smaken, utan negativa överhettningseffekter.

Bladen sprids sedan ut i tunna lager i ett svalt, välventilerat rum för att långsamt oxidera (fermentera). I detta steg reagerar flavanolerna med syre, vilket pågår i två till fyra timmar, främst beroende av den omgivande temperaturen och relativa luftfuktigheten. En erfaren tetillverkare bedömer regelbundet kvalitetsutvecklingen utifrån bladens gradvist allt starkare doft. Denna sensoriska bedömning är avgörande för kvaliteten på teet sedan det fått stå och dra. För besökare är den fylliga blomdoft som strömmar ut från lokaler i Darjeeling där teblad rullas och fermenterar (oxiderar) berusande och definitivt oförglömlig.

Efter optimal fermentering (oxidering) rostas (eller torkas) de oxiderade bladen för att inaktivera de enzymer som finns i dem och därmed undvika ytterligare fermentering (oxidering) och för att avlägsna nästan all återstående fukt i dem. I en behållare för torkning av te (en s.k. Tea Dryer) exponeras de fermenterade (oxiderade) bladen för het och torr luft vid reglerade, varierande temperaturer under 20–30 minuter. Genom en noggrann rostning reduceras fuktinnehållet i slutprodukten till mindre än 2 %, vilket ger ett friskt torrt te som sedan graderas efter storlek genom att tebladen siktas genom vibrerande nät. Dessa graderingar paketeras slutligen i partier/buntar i folieklädda paket vilket gör att teet behåller sin friskhet och kvalitet under lång tid.

Efter slutgraderingen delas teet in i olika klasser beroende på bladens storlek. Det finns tre olika klasser:

a Whole Leaf – FTGOP – Fine Tippy Golden Flowery Orange Pekoe.

b Brokens – TGBOP – Tippy Golden Broken Orange Pekoe.

c Fannings – GOF – Golden Orange Fannings.

Den största skillnaden mellan de tre klasserna är storleken på bladen.

Orange Pekoe är en benämning som främst används för att beskriva en gradering i det graderingssystem med samma namn som används för sortering av svart te. Systemet baseras uteslutande på storleken på de bearbetade och torkade svarta tebladen.

De graderingar som anges ovan avser endast storleken på det hela tebladet efter bearbetning och inte kvalitetsskillnader. Samtliga graderingar utgår från samma gröna teblad. Klasserna används för att särskilja det färdiga teets gradering alltefter tebladens storlek efter bearbetning.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Det finns inga särskilda förpackningskrav för te från Darjeeling. Teet når slutkonsumenten i EU i bulkförpackningar eller konsumentförpackningar och 95 % av allt förpackande – även i konsumentförpackningar – sker i EU (resten förpackas i Indien).

3.7. Särskilda regler för märkning

Varje förpackning måste vara försedd med tillverkarens/förpackarens licensnummer enligt ett system i Darjeeling från 1999 för skydd av registrerade varumärken (Darjeeling Protection Certified Trade Mark Scheme). Systemet administreras av den indiska testyrelsen (Tea Board), som är ett tillsynsorgan som upprättades genom 1953 års lag om te (Tea Act) som ger styrelsen rätt att övervaka tillverkningen av te. Varje förpackning måste dessutom vara försedd med den registrerade logotypen för Darjeeling (en stiliserad cirkelformad bild av en indisk kvinna med teblad i handen). Kvinnan har ett stiliserat cirkelformat örhänge och är piercad i näsan. Längs cirkelns vänstra kant står ordet Darjeeling. Tillsammans bildar dessa element Darjeeling-logotypen.

Te som har certifierats av testyrelsen som överensstämmande med de standarder och egenskaper som kännetecknar te från Darjeeling måste förses med den särskilda Darjeeling-logotypen, som skapades 1983 och är ett registrerat kollektivt varumärke i Indien. Sedan den infördes har Darjeeling-logotypen alltid kunnat ses på de förpackningar/lådor som omfattas av styrelsens övervakning.

Testyrelsen har registrerat Darjeeling-logotypen som ett kontrollmärke enligt den indiska lagen om handels- och varumärken från 1958 (Trade and Merchandise Marks Act).

Testyrelsen har även registrerat Darjeeling-logotypen enligt den nya lagen om geografiska varubeteckningar (registrering & skydd) från 1999 (Geographical Indication of Goods [Registration & Protection] Act).

Det finns ingen skyldighet att ange graderingsklasser i märkningen.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Darjeelingte odlas i distriktet Darjeeling, som ligger i den indiska delstaten Västbengalen. Teplantager finns i följande delområden i distriktet Darjeeling i delstaten Västbengalen: delområdet Sadar, endast bergsområdena i delområdet Kalimpong som omfattar plantagerna Samabeong, Ambiok, Mission Hill, Upper Fagu och Kumai, vidare delområdet Kurseong, exklusive områdena i jurisdiktionsförteckningen 20, 21, 23, 24, 29, 31 och 33, som omfattar plantagen New Chumta i delområdet Subtiguri, plantagen Simulbari och Marionbari i Kurseong Police station i delområdet Kurseong. Teplantagerna ligger på 600–2250 meter över havet på branta sluttningar som ger ideala avrinningsförhållanden för de rikliga regnen i distriktet.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Teplantagerna ligger på 600–2250 meter över havet på branta sluttningar som ger en idealisk naturlig vattenavrinning för de rikliga regn som faller i distriktet. Det är viktigt att notera den roll som den höga höjden spelar, eftersom den är specifik för Darjeelingkvaliteten. Utöver detta bidrar vädret med omväxlande moln och sol till att skapa Darjeelingteets unika egenskaper.

Jordmånen är bördig och den bergiga terrängen ger en naturlig vattenavrinning för de rikliga regnen i distriktet.

Till följd av den konstant låga temperaturen är metabolismen (fotosyntesen) i tebusken Darjeeling mycket lägre än i någon annan tebuske, vilket hämmar de gröna bladens utveckling och ökar koncentrationen av de naturliga kemiska ämnena.

Teodlingsområdet i Darjeeling ligger i de sju dalar som skär genom bergen i Darjeeling med direkt utsikt över Himalaya och Kanchenjunga, som är världens tredje högsta berg. Den kalla vind som blåser från Himalaya genom de sju dalarna med varierande temperaturer under året bidrar till Darjeelingteets unika smak. På nätterna täcks bergen i Darjeeling dessutom av en dimma vars kondenserade vattenmolekyler ömt fuktar tebuskarnas blad under natten. Bergen i Darjeeling utsätts för mycket kraftiga regn (högst 4064 mm och minst 2032 mm per år) och har bara 4–5 soltimmar per dygn under endast omkring 180 dagar om året. Dessa naturliga förutsättningar har stor betydelse för utvecklingen av den unika smak och de unika egenskaper som kännetecknar te från Darjeeling.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

Te från Darjeeling är berömt för sin smak som är så unik att den inte kan kopieras någon annanstans i världen. Omväxlande regn, sol samt en fuktig mild dimma ger näring åt tebuskarna som har odlats i bergstrakterna i Darjeeling i över 150 år. Teplockarna plockar endast de spädaste två bladen och knoppen för att bevara den särskilda smaken. Med dessa gynnsamma naturliga förhållanden har det enkla faktum att endast cirka 9–10 miljoner kg Darjeelingte produceras årligen i distriktet Darjeeling gjort det exklusivt och åtråvärt. Det rör sig alltså om en nischad lyxprodukt. Det är för att kunna garantera denna förstklassiga kvalitet som skördarna blir extremt små. Producenterna i Darjeeling gör allt för att säkerställa högsta möjliga kvalitet, trots de höga kostnaderna. Konsten att plocka te har ett artistiskt värde och förs i norr vidare från generation till generation. Den mänskliga faktorn är närvarande i flera steg av tetillverkningen (se ovan).

Te från Darjeeling bearbetas endast enligt den traditionella ortodoxa metoden, där mänskliga insatser och traditionella kunskaper genomsyrar varje led.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Geografiska och klimatologiska odlingsförhållanden: Den unika och komplexa kombinationen av regionens klimatologiska odlingsförhållanden (som gäller för samtliga av de 87 teplantagerna i distriktet Darjeeling) och de produktionsregler som testyrelsen utfärdat, gör att te som produceras i denna region har de distinkta och naturligt förekommande organoleptiska egenskaperna i fråga om smak, doft och struktur som har vunnit anseende och erkännande hos sofistikerade kunder över hela världen och som nischat in te från Darjeeling som en lyxprodukt.

Topografi: Teplantagerna i Darjeeling ligger på 600–2250 meter över havet på branta sluttningar som skapar ideala avrinningsförhållanden för de rikliga regnen i distriktet. Darjeelingteets unika smak är ett resultat av kombinationen av växtgenerna, jordmånens kemiska sammansättning, höjdförhållandena, temperaturen och regnen och är unik för bergstrakterna i Darjeeling. Teindustrin i Darjeeling tillämpar en rad etablerade jordbruksmetoder som har utvecklats och använts i över 150 år för att säkerställa att nya skott växer ut, samtidigt som buskarna beskärs till en för handplockning lämplig höjd.

Skörd: En tebuske i Darjeeling producerar endast 100 gram färdigt te på ett år (i distriktet Darjeeling produceras 9–10 miljoner kilo Darjeelingte om året). Varje kilo producerat fint te består av över 20000 individuellt handplockade skott. Detta ger en uppfattning om de omfattande mänskliga insatser som krävs för att producera detta te.

Andra faktorer: Historiska, traditionella, kulturella och sociala, samt den särprägel och det särskilda anseende som förknippas med Darjeeling. Faktum är att det te som produceras i Darjeelingregionen och har de ovan nämnda särskilda egenskaperna både är och under lång tid har varit känt för branschen och allmänheten i Indien och utomlands som Darjeelingte. Som sådant har det fått ett stort inhemskt och internationellt anseende. Branschfolk och allmänheten i Indien eller utomlands som beställer Darjeelingte eller ser te som marknads- eller saluförs som Darjeelingte förväntar sig att det te de beställer eller som marknads- och saluförs också är det te som odlas, växer och produceras i nämnda region i distriktet Darjeeling, med de ovannämnda särskilda egenskaperna. Beteckningen Darjeeling för te från distriktet Darjeeling i delstaten Västbengalen har följaktligen fått en särprägel och åtnjuter ett särskilt anseende hos allmänheten när det används för te som produceras i den ovannämnda regionen i det nämnda distriktet. Detta innebär att alla som har ett vederbörligt samband med denna region har särskild rätt att använda denna beteckning på sådant te. Priset på te från Darjeeling är dessutom högre än på andra teer i Indien och på världsmarknaden. Beteckningen Darjeeling är med andra ord godkänd som en geografisk beteckning i Indien när den används för te.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

http://ec.europa.eu/agriculture/quality/door/publishedName.html?denominationId=1900