Kommissionens förordning (EU) nr 206/2012 av den 6 mars 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för luftkonditioneringsapparater och komfortfläktar (Text av betydelse för EES)
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkte r, särskilt artikel 15.1,
efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign, och
1 Enligt direktiv 2009/125/EG ska kommissionen fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter som står för betydande försäljnings- och handelsvolymer, har betydande miljöpåverkan och erbjuder stora möjligheter till minskning av miljöpåverkan utan att det medför orimliga kostnader.
2 Enligt led a i artikel 16.2 i direktiv 2009/125/EG ska kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 och kriterierna i artikel 15.2 och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign, på lämpligt sätt införa genomförandeåtgärder för produkter som erbjuder stora möjligheter till kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser, t.ex. produkter för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering.
3 Kommissionen har gjort en förberedande studie för att analysera de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna hos luftkonditioneringsapparater och komfortfläktar som vanligtvis används i hushåll och små affärslokaler. Studien genomfördes i samarbete med berörda aktörer och intresserade parter från EU och tredjeländer, och resultaten har offentliggjorts.
4 De huvudsakliga miljöaspekter som har identifierats för de berörda produkterna såsom viktiga för denna förordning är energiförbrukningen i användningsfasen och ljudeffektnivån. Den förberedande studien visade också att risken för köldmediumläckor är en betydande miljöaspekt när det gäller direkta utsläpp av växthusgaser som i genomsnitt representerar 10–20 % av de kombinerade direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser.
5 Som framgår av den förberedande studien och bekräftas i konsekvensanalysen finns det inte tillräckligt med information om komfortfläktars effektivitet. Genom att införa krav på att komfortfläktar ska vara försedda med uppgifter om apparatens effektivitet och mätmetoden för detta väl synligt på produkten, vill man förse myndigheterna med viktig information som gör det lättare att övervaka marknaden på ett effektivt sätt och i framtiden ta fram minimikrav på energieffektivitet. Dessutom fastställs krav för standby- och frånläge för komfortfläktar.
6 Den årliga elförbrukningen i EU för produkter som omfattas av denna förordning uppskattades till 30 TWh år 2005. Prognoser visar att om inga särskilda åtgärder vidtas kommer den årliga elförbrukningen år 2020 att uppgå till 74 TWh. Den förberedande studien visar att elförbrukningen för produkter som omfattas av denna förordning kan minskas betydligt.
7 Den förberedande studien visar att krav rörande övriga ekodesignparametrar som anges i bilaga I del 1 till direktiv 2009/125/EG inte är nödvändiga, eftersom den mest betydande miljöaspekten är luftkonditioneringsapparaternas elförbrukning och ljudeffektnivå i användningsfasen.
8 Eftersom köldmedier behandlas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser fastställs i denna förordning inga särskilda krav på köldmedier. Det finns dock ett förslag om bonus i samband med ekodesignkraven i syfte att styra marknaden mot användning av köldmedier med mindre skadlig påverkan på miljön. Bonussystemet medför skärpning av minimikraven rörande energieffektivitet för apparater som använder köldmedel med låg global uppvärmningspotential (GWP).
9 Luftkonditioneringar kan ingå i system som installeras i byggnader. Det är möjligt att i nationell lagstiftning som bland annat grundas på Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda fastställa strängare krav för sådana luftkonditioneringssystem, utgående från de beräknings- och mätmetoder som definieras i denna förordning för luftkonditioneringens effektivitet.
10 Apparaternas funktioner i standby- eller frånläge kan stå för en betydande del av den totala energiförbrukningen. För luftkonditioneringsapparater, utom enhetsaggregat med en eller två kanaler (double duct och single duct), ingår de här funktionernas elförbrukning i minimikraven för energiprestanda och i metoden för mätning av säsongseffektivitet. Kraven på standby- eller frånläge för enhetsaggregat med en eller två kanaler grundar sig på ekodesignkraven i kommissionens förordning (EG) nr 1275/2008.
11 De kombinerade verkningarna av ekodesignkraven enligt denna förordning och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 626/2011 av den 4 maj 2011 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU om märkning och standardiserad produktinformation förväntas leda till årliga elbesparingar på 11 TWh till 2020, jämfört med om inga åtgärder vidtas.
12 De produkter som omfattas av denna förordning bör göras mer energieffektiva genom tillämpning av befintliga, allmänt tillgängliga och kostnadseffektiva tekniker som kan sänka de sammanlagda kostnaderna för anskaffning och drift av dessa produkter.
13 Ekodesignkraven bör inte ha negativ inverkan på produktens funktionalitet som den uppfattas av slutanvändaren och bör inte ha negativ inverkan på hälsa, säkerhet eller miljön. I synnerhet bör fördelarna med en minskad elförbrukning under användningsfasen mer än kompensera för potentiell ytterligare miljöpåverkan under produktionsfasen.
14 Ekodesignkraven bör introduceras gradvis så att tillverkarna får en tillräcklig tidsfrist för att vid behov omkonstruera de produkter som omfattas av förordningen. Tidsschemat bör fastställas så att negativ inverkan på produkternas marknadsfunktioner undviks och så att hänsyn tas till kostnadseffekterna för slutanvändare och tillverkare, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar att målen för förordningen uppnås i tid.
15 Mätningen av de relevanta produktparametrarna bör göras enligt pålitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder med hänsyn till allmänt vedertagen bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som har antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998 om ändring av direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
16 I enlighet med artikel 8 i direktiv 2009/125/EG, anges i denna förordning tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse.
17 För att underlätta överensstämmelsekontrollerna ska tillverkarna lämna information i form av den tekniska dokumentation som avses i bilagorna IV och V till direktiv 2009/125/EG i den utsträckning som informationen är relaterad till de krav som fastställs i denna förordning.
18 Förutom de juridiskt bindande krav som anges i denna förordning bör indikativa riktmärken för bästa tillgängliga teknik identifieras för att garantera en bred tillgång på enkelt nåbar information om hela livscykelns miljöprestanda för de produkter som omfattas av denna förordning.
19 De åtgärder som fastställs i denna förordning är i överensstämmelse med yttrandet från den kommitté som har inrättats enligt artikel 19.1 i direktiv 2009/125/EG.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Syfte och tillämpningsområde
1 Genom denna förordning fastställs ekodesignkrav för utsläppande på marknaden av elektriska nätanslutna luftkonditioneringsapparater med nominell kapacitet på ≤ 12kW för kylning, eller uppvärmning om produkten inte har någon kylningsfunktion, och komfortfläktar med elektrisk ineffekt ≤ 125W.
2 Denna förordning ska inte tillämpas på
a apparater som inte använder elenergi,
b luftkonditioneringsapparater där kondensorsidan eller evaporatorsidan, eller båda, inte använder luft som värmeöverföringsmedium.
Artikel 2 – Definitioner
I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i direktiv 2009/125/EG gälla.
Därutöver ska följande definitioner gälla: 1. luftkonditioneringsapparat en anordning för kylning eller uppvärmning, eller båda, av inneluft med användning av såväl en ångkompressionscykel som drivs av en elektrisk kompressor, i vilket ingår luftkonditioneringsapparater med tilläggsfunktioner såsom avfuktning, luftrening, ventilation eller tilläggsuppvärmning av luft med elektriskt motstånd som apparater som kan använda vatten (antingen kondensvatten som bildas på evaporatorsidan eller vatten som tillförs utifrån) för förångning på kondensorn, förutsatt att anordningen också kan fungera utan tilläggsvatten, dvs. enbart med luft. 2. enhetsaggregat med två kanaler en luftkonditioneringsapparat där intaget till kondensorn (eller evaporatorn) under kylning eller uppvärmning tas från utemiljön till enheten genom en kanal och släpps ut i utemiljön genom en annan kanal, och som i sin helhet är placerad inom det utrymme som ska konditioneras, nära en vägg. 3. enhetsaggregat med en kanal en luftkonditioneringsapparat där intaget till kondensorn (eller evaporatorn) under kylning eller uppvärmning tas från utrymmet som omger enheten, och släpps ut i miljön utanför detta utrymme. 4. nominell kapacitet (Prated) ångkompressionscykelns kylnings- eller uppvärmningskapacitet för en enhet vid standardförhållanden. 5. komfortfläkt en apparat som primärt är konstruerad för att skapa en luftrörelse kring eller på en del av människokroppen för att ge personlig kylkomfort, inklusive komfortfläktar som kan ha tilläggsfunktioner såsom belysning. 6. fläktens ineffekt (PF) den elektriska ineffekten uttryckt i Watt för en komfortfläkt som drivs på den deklarerade maximala flödeshastigheten, uppmätt med oscillationsfunktionen påslagen (om sådan finns).
Ytterligare definitioner för termer som används i bilagorna finns i bilaga I.
Artikel 3 – Krav på ekodesign, tidtabell
1 Ekodesignkraven för luftkonditioneringsapparater och komfortfläktar anges i bilaga I.
2 De enskilda kraven på ekodesign ska gälla i enlighet med följande tidtabell:
Från den 1 januari 2013:
Luftkonditioneringsapparater, utom enhetsaggregat med en eller två kanaler, ska uppfylla kraven enligt punkt 2 b och punkt 3 a, 3 b och 3 c i bilaga I.
Luftkonditioneringsapparater ska uppfylla ekodesignkraven enligt punkt 2 c i bilaga I.
3 Överensstämmelsen med krav på ekodesign ska mätas och beräknas i enlighet med kraven i bilaga II.
Artikel 4 – Bedömning av överensstämmelse
1 Förfarandet för bedömning av överensstämmelse enligt artikel 8 i direktiv 2009/125/EG ska vara en intern designkontroll enligt bilaga IV till det direktivet eller det ledningssystem som anges i bilaga V till det direktivet.
2 För bedömning av överensstämmelse enligt artikel 8 i direktiv 2009/125/EG ska den tekniska dokumentationen innehålla resultaten av den beräkning som anges i bilaga II till denna förordning.
Artikel 5 – Kontrollförfarande för marknadsövervakningsändamål
Medlemsstaterna ska tillämpa det kontrollförfarande som beskrivs i bilaga II till denna förordning när de gör marknadsövervakningskontrollerna enligt artikel 3.2 i direktiv 2009/125/EG rörande efterlevnad av kraven enligt bilaga I till denna förordning.
Artikel 6 – Riktmärken
Indikativa riktmärken för bäst presterande luftkonditioneringsapparater på marknaden vid den tidpunkt då denna förordning träder i kraft anges i bilaga IV.
Artikel 7 – Översyn
Kommissionen ska göra en översyn av denna förordning med hänsyn till den tekniska utvecklingen och lägga fram resultatet av översynen för samrådsforumet för ekodesign senast fem år efter det att denna förordning har trätt i kraft. Översynen ska särskilt gälla kraven på effektivitet och ljudeffektnivå, principen om att främja användning av köldmedier med låg global uppvärmningspotential (GWP) och tänkbara ändringar av marknadsandelarna för olika typer av apparater, inklusive luftkonditioneringsapparater med nominell uteffekt över 12 kW. Översynen ska också omfatta lämpligheten hos kraven för standby och frånläge samt metoden för beräkningar och mätningar rörande säsongseffektivitet, inklusive beaktanden vid utvecklingen av en eventuell säsongsmässig beräknings- och mätmetod för alla former av luftkonditioneringsanläggningar för kylnings- och uppvärmningssäsonger.
Artikel 8 – Ikraftträdande och tillämpning
1 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2 Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2013.
1 EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.
2 EUT L 161, 14.6.2006, s. 1.
3 EUT L 153, 18.6.2010, s. 13.
4 EUT L 339, 18.12.2008, s. 45.
5 EUT L 178, 6.7.2011, s. 1.
6 EGT L 217, 5.8.1998, s. 18.
BILAGA I
Ekodesignkrav
1. DEFINITIONER SOM ÄR TILLÄMPLIGA I BILAGORNA
mått på hur mycket 1 kg av det köldmedium som används i ångkompressionscykeln uppskattas bidra till den globala uppvärmningen, uttryckt i kg koldioxidekvivalenter över en tid på 100 år.
De GWP-värden som avses kommer att vara de som anges i bilaga 1 i förordning (EG) nr 842/2006.
För fluorerade köldmedier ska GWP-värdena vara de som offentliggjorts i den tredje utvärderingsrapport som antagits av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (2001 IPCC:s GWP-värden för en 100-årsperiod).
För icke-fluorerade gaser är GWP-värdena de som offentliggjorts i den första IPPC-utvärderingen under en 100-årsperiod.
GWP-värden för blandningar av köldmedier ska vara baserade på den formel som anges i bilaga I i förordning (EG) nr 842/2006.
För köldmedier som inte ingår i ovannämnda hänvisningar ska IPCC UNEP 2010-rapport om kylning, luftkonditionering och värmepumpar från februari 2011, eller senare, användas som referens.
den deklarerade kylningslasten (Pdesignc) och/eller den deklarerade uppvärmningslasten (Pdesignh) (kW) vid dimensionerande referenstemperatur, där
Pdesignc vid kylningsläge är samma som den deklarerade kylningskapaciteten vid Tj lika med Tdesignc,
Pdesignh vid uppvärmningsläge är samma som dellasten vid Tj lika med Tdesignh.
2. MINIMIKRAV PÅ ENERGIEFFEKTIVITET, HÖGSTA EFFEKTFÖRBRUKNING I FRÅNLÄGE OCH STANDBYLÄGE OCH KRAV PÅ HÖGSTA LJUDEFFEKTNIVÅ
a Från och med den 1 januari 2013 ska enhetsaggregat med en eller två kanaler uppfylla de krav som anges i tabellerna 1–3, beräknat enligt bilaga II. Enhetsaggregat med en eller två kanaler och komfortfläktar ska uppfylla kraven på standbyläge och frånläge enligt tabell 2. Minimikraven på energieffektivitet och högsta ljudeffekt ska relatera till de standardförhållanden som anges i tabell 2 i bilaga II.
b Från och med den 1 januari 2013 ska luftkonditioneringsapparater, utom enhetsaggregat med en eller två kanaler, uppfylla minimikraven på energieffektivitet och högsta ljudeffektnivå enligt tabellerna 4 och 5, beräknat enligt bilaga II. Kraven på energieffektivitet ska tillämpas med beaktande av de dimensionerande referensförhållanden som anges i tabell 3 i bilaga II, med användning av genomsnittlig uppvärmningssäsong där detta är tillämpligt. Kraven på ljudeffekt ska relatera till de standardförhållanden som anges i tabell 2 i bilaga II.
c Från och med den 1 januari 2014 ska luftkonditioneringsapparater uppfylla de krav som anges i tabell 6, beräknat enligt bilaga II. Kraven på energieffektivitet för luftkonditioneringsapparater, utom enhetsaggregat med en eller två kanaler, ska relatera till de dimensionerande referensförhållanden som anges i tabell 3 i bilaga II med användning av genomsnittlig uppvärmningssäsong, där detta är tillämpligt. Kraven på lägsta energieffektivitet för enhetsaggregat med en eller två kanaler ska relatera till de standardförhållanden som anges i tabell 2 i bilaga II.
d Från och med den 1 januari 2014 ska enhetsaggregat med en eller två kanaler uppfylla de krav som anges i tabell 7, beräknat enligt bilaga II.
3. KRAV PÅ PRODUKTINFORMATION
a Från och med den 1 januari 2013 ska den information som anges nedan och som har beräknats enligt bilaga II tillhandahållas
b Tillverkare av luftkonditioneringsapparater och komfortfläktar ska på begäran förse laboratorierna som gör marknadsövervakningskontroller med nödvändig information om de inställningar som tillämpas vid bestämning av deklarerad kapacitet, SEER/EER, SCOP/COP och driftsvärde och ange var sådan information kan fås.
c Informationskrav för luftkonditioneringsapparater, utom enhetsaggregat med en eller två kanaler.
d Informationskrav för enhetsaggregat med en eller två kanaler.
e Informationskrav för komfortfläktar.
1 IPCC Third Assessment Climate Change 2001. A Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change: http://www.ipcc.ch/publications_and_data/publications_and_data_reports.shtml
2 Climate Change, The IPCC Scientific Assessment, J.T. Houghton, G.J.Jenkins, J.J. Ephraums (ed.) Cambridge University Press, Cambridge (UK) 1990.
3 EUT L 390, 31.12.2004, s. 24.
5 För multisplitapparater, ska uppgifter anges för kapacitetsfaktor 1.
6 För enheter med stegvis kapacitetskontroll deklareras två värden separerade med snedstreck (/) i varje ruta i sektionen Enhetens deklarerade kapacitet och Enhetens deklarerade EER/COP.
7 Om standardvärdet Cd = 0,25 används krävs inga (resultat från) cykeltest. I annat fall krävs värde från testning av uppvärmnings- eller kylningscykeln.
BILAGA II
Mätningar och beräkningar
1. För efterlevnad och verifiering av efterlevnad av kraven i denna förordning ska mätningar och beräkningar göras med användning av de harmoniserade standarder vars referensnummer har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller med användning av någon annan tillförlitlig, exakt och reproducerbar metod där man beaktar allmänt godtagna metoder på modern teknisk nivå vars resultat bedöms ha liten osäkerhet. De ska uppfylla alla av de nedan angivna tekniska parametrarna.
2. Vid bestämning av säsongvis energiförbrukning och säsongsköldfaktor (SEER) och säsongsvärmekoefficient (SCOP) ska följande beaktas: a) Europeiska kylnings- och uppvärmningssäsonger enligt tabell 1. b) Dimensionerande referensförhållanden enligt tabell 3. c) Elenergiförbrukning för alla relevanta driftlägen, med användning av de tidsperioder som anges i tabell 4. d) Tomgångsförlusternas effekter på energieffektiviteten till följd av på/av-cykler (om tillämpligt) beroende på typen av styrning av kylnings- och/eller uppvärmningskapaciteten. e) Korrigering av effektivitetens säsongskoefficienter i förhållanden där uppvärmningslasten är för stor för uppvärmningskapaciteten. f) Bidraget från en backupvärmare (om tillämpligt) i beräkningen av säsongseffektiviteten för en enhet i uppvärmningsläge.
3. I fall där informationen rörande en viss modell som är en kombination av inomhus- och utomhusenhet(er) har tagits fram genom beräkningar som grundar sig på konstruktion och/eller extrapolering från andra kombinationer, ska dokumentationen innehålla uppgifter om dessa beräkningar och/eller extrapoleringar liksom om testning som har gjorts för att bekräfta beräkningarnas noggrannhet (inklusive uppgifter om den matematiska modellen för beräkning av kombinationernas prestanda och om mätningar som gjorts för att verifiera modellen).
4. Den nominella köldfaktorn (EERrated), och där det är tillämpligt, den nominella värmefaktorn (COPrated), för enhetsaggregat med en eller två kanaler ska fastställas vid de standardförhållanden som anges i tabell 2.
5. Beräkningen av säsongsvis elförbrukning för kylning (och/eller uppvärmning) ska göras med beaktande av elektrisk effektförbrukning för alla relevanta driftlägen som anges i tabell 3, med användning av drifttimmar, som anges i tabell 4.
6. Effektiviteten hos komfortfläktar ska fastställas på grundval av förhållandet mellan enhetens nominella luftflöde och enhetens nominella elektriska ineffekt.
Tabell 1 Bin-villkor för kylnings- och uppvärmningssäsong (j = bin-index, Tj = utetemperatur, hj = timmar per år per bin-villkor) där db = torr temperatur
KYLNINGSSÄSONG
j # | Tj °C db | hj h/år
1 | 17 | 205
2 | 18 | 227
3 | 19 | 225
4 | 20 | 225
5 | 21 | 216
6 | 22 | 215
7 | 23 | 218
8 | 24 | 197
9 | 25 | 178
10 | 26 | 158
11 | 27 | 137
12 | 28 | 109
13 | 29 | 88
14 | 30 | 63
15 | 31 | 39
16 | 32 | 31
17 | 33 | 24
18 | 34 | 17
19 | 35 | 13
20 | 36 | 9
21 | 37 | 4
22 | 38 | 3
23 | 39 | 1
24 | 40 | 0
Total-timmar | 2602
UPPVÄRMNINGSSÄSONG
j # | Tj °C db | hj h/år
Medelvärde | Varmare | Kallare
1 till 8 | – 30 till – 23 | 0 | 0 | 0
9 | –22 | 0 | 0 | 1
10 | –21 | 0 | 0 | 6
11 | –20 | 0 | 0 | 13
12 | –19 | 0 | 0 | 17
13 | –18 | 0 | 0 | 19
14 | –17 | 0 | 0 | 26
15 | –16 | 0 | 0 | 39
16 | –15 | 0 | 0 | 41
17 | –14 | 0 | 0 | 35
18 | –13 | 0 | 0 | 52
19 | –12 | 0 | 0 | 37
20 | –11 | 0 | 0 | 41
21 | –10 | 1 | 0 | 43
22 | –9 | 25 | 0 | 54
23 | –8 | 23 | 0 | 90
24 | –7 | 24 | 0 | 125
25 | –6 | 27 | 0 | 169
26 | –5 | 68 | 0 | 195
27 | –4 | 91 | 0 | 278
28 | –3 | 89 | 0 | 306
29 | –2 | 165 | 0 | 454
30 | –1 | 173 | 0 | 385
31 | 0 | 240 | 0 | 490
32 | 1 | 280 | 0 | 533
33 | 2 | 320 | 3 | 380
34 | 3 | 357 | 22 | 228
35 | 4 | 356 | 63 | 261
36 | 5 | 303 | 63 | 279
37 | 6 | 330 | 175 | 229
38 | 7 | 326 | 162 | 269
39 | 8 | 348 | 259 | 233
40 | 9 | 335 | 360 | 230
41 | 10 | 315 | 428 | 243
42 | 11 | 215 | 430 | 191
43 | 12 | 169 | 503 | 146
44 | 13 | 151 | 444 | 150
45 | 14 | 105 | 384 | 97
46 | 15 | 74 | 294 | 61
Total-timmar | 4910 | 3590 | 6446
Apparat | Funktion | Inneluftens temperatur (°C) | Uteluftens temperatur (°C)
Luftkonditioneringsapparater, utom enhetsaggregat med en kanal | Kylning | 27 (19) | 35 (24)
Uppvärmning | 20 (max. 15) | 7 (6)
Enhetsaggregat med en kanal | Kylning | 35 (24) | 35 (24)
Uppvärmning | 20 (12) | 20 (12)
Funktion/säsong | Inneluftens temperatur (°C) | Uteluftens temperatur (°C) | Bivalent-temperatur (°C) | Gränstemperatur för drift (°C)
Tin | Tdesignc/Tdesignh | Tbiv | Tol
Kylning | 27 (19) | Tdesignc = 35 (24) | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt
Uppvärmning/genomsnitt | 20 (15) | Tdesignh = – 10 (– 11) | max. 2 | max. – 7
Uppvärmning/varmare | Tdesignh = 2 (1) | max. 7 | max. 2
Uppvärmning/kallare | Tdesignh = – 22 (– 23) | max. – 7 | max. – 15
Typ av apparat/funktion (om tillämpligt) | Enhet | Uppvärmningssäsong | Påläge | Termostatfrånläge | Standbyläge | Frånläge | Vevhusvärmarläge
Kylning: HCE Uppvärmning: HHE | HTO | HSB | HOFF | HCK
Kylningsläge, om apparaten endast ger kylning | h/år | 350 | 221 | 2142 | 5088 | 7760
Kylnings- och uppvärmningsläge, om apparaten ger båda | Kylningsläge | h/år | 350 | 221 | 2142 | 0 | 2672
Uppvärmningsläge | h/år | Medelvärde | 1400 | 179 | 0 | 0 | 179
Varmare | 1400 | 755 | 0 | 0 | 755
Kallare | 2100 | 131 | 0 | 0 | 131
Uppvärmningsläge, om apparaten endast ger uppvärmning | h/år | Medelvärde | 1400 | 179 | 0 | 3672 | 3851
Varmare | 1400 | 755 | 0 | 4345 | 4476
Kallare | 2100 | 131 | 0 | 2189 | 2944
Kylningsläge, om apparaten endast ger kylning | h/60 min | 1 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt
Kylnings- och uppvärmningsläge, om apparaten ger båda | Kylningsläge | h/60 min | 1 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt
Uppvärmningsläge | h/60 min | 1 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt
Uppvärmningsläge, om apparaten endast ger uppvärmning | h/60 min | 1 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt
Kylningsläge | h/60 min | 1 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt
Uppvärmningsläge | h/60 min | 1 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt
1 För enhetsaggregat med en kanal matas kondensorn (evaporatorn) vid kylning (uppvärmning) inte med utomhusluft, utan med inomhusluft.
BILAGA III
Kontrollförfarande för marknadsövervakningsändamål
När medlemsstaternas myndigheter genomför marknadsövervakningskontroller enligt artikel 3.2 i direktiv 2009/125/EG ska de använda nedan beskrivna kontrollförfarande i fråga om de krav som anges i bilaga I.
1. Medlemsstatens myndigheter ska testa en enda enhet.
2. Luftkonditioneringsapparatens modell, utom för enhetsaggregat med en eller två kanaler, ska anses uppfylla tillämpliga krav enligt bilaga I till denna förordning om säsongsköldfaktorn (SEER), eller för säsongsvärmekoefficienten (SCOP), om det är tillämpligt, inte understiger det deklarerade värdet minus 8 % av enhetens deklarerade kapacitet. SEER- och SCOP-värdena ska fastställas i enlighet med bilaga II. En modell av enhetsaggregat med en eller två kanaler ska anses uppfylla kraven enligt bilaga I till denna förordning, enligt det som är tillämpligt, om resultaten för förhållandena vid standby- och frånläge inte överskrider gränsvärdena med mer än 10 % och köldfaktorn (EERrated) eller värmefaktorn (COPrated), om det är tillämpligt, inte understiger det deklarerade värdet minus 10 %. SEER- och SCOP-värdena ska fastställas i enlighet med bilaga II. Luftkonditioneringsapparatens modell ska anses uppfylla kraven enligt denna förordning, där det är tillämpligt, om den maximala ljudeffektnivån inte överstiger det deklarerade värdet med mer än 2 dB(A).
3. Om resultatet från punkt 2 inte är tillfredsställande, ska marknadsövervakningsmyndigheten testa tre nya slumpmässigt utvalda enheter av samma modell.
4. Luftkonditioneringsapparatens modell, utom för enhetsaggregat med en och två kanaler, ska anses uppfylla tillämpliga krav enligt bilaga I till denna förordning om genomsnittet för tre enheter för säsongsköldfaktorn (SEER) eller säsongsvärmefaktorn (SCOP) inte understiger det deklarerade värdet minus 8 % av enhetens deklarerade kapacitet. SEER- och SCOP-värdena ska fastställas i enlighet med bilaga II. En modell av enhetsaggregat med en eller två kanaler ska anses uppfylla kraven enligt bilaga I till denna förordning, enligt det som är tillämpligt, om genomsnittet för resultaten av de tre enheterna från förhållanden vid standby- och frånläge inte överskrider gränsvärdena med mer än 10 % och genomsnittet för köldfaktorn (EERrated) eller genomsnittet för värmefaktorn (COPrated), om det är tillämpligt, inte understiger det deklarerade värdet minus 10 %. EER- och COP-värdena ska fastställas i enlighet med bilaga II. Luftkonditioneringsapparatens modell ska anses uppfylla kraven enligt denna förordning, där det är tillämpligt, om genomsnittet av den maximala ljudeffektnivån inte överstiger det deklarerade värdet med mer än 2 dB(A).
5. Om resultaten från punkt 4 inte är tillfredsställande anses modellen inte uppfylla kraven enligt denna förordning.
Vid kontroll av överensstämmelse med kraven i denna förordning ska medlemsstaterna tillämpa de förfaranden som anges i bilaga II och de harmoniserade standarder vars referensnummer har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller någon annan tillförlitlig, exakt och reproducerbar metod för beräkning och mätningar där man beaktar allmänt godtagna metoder på modern teknisk nivå.
BILAGA IV
Riktmärken
När denna förordning träder i kraft anses bästa teknik på marknaden för luftkonditioneringsapparater när det gäller energiprestanda vara följande:
Luftkonditioneringsapparater, utom enhetsaggregat med en eller två kanaler | Enhetsaggregat med två kanaler | Enhetsaggregat med en kanal
SEER | SCOP | EER | COP | EER | COP
8,50 | 5,10 | 3,00 | 3,15 | 3,15 | 2,60
1 På grundval av effektiviteten hos evaporatorkylda enhetsaggregat med en kanal.