Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 766/2012 av den 24 juli 2012 om godkännande av mindre ändringar av produktspecifikationen för en beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar [Patata di Bologna (SUB)]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel, särskilt artikel 9.2 andra meningen, och
1 I enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 har kommissionen granskat Italiens ansökan om godkännande av ändringar av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Patata di Bologna som registrerats genom kommissionens förordning (EU) nr 228/2010.
2 Ansökan gäller ändringar avseende beskrivningen av produkten med den skyddade ursprungsbeteckningen Patata di Bologna och ändringar av det sammanfattande dokumentet.
3 Kommissionen har granskat ändringarna och funnit att de är befogade. Eftersom ändringarna är s.k. mindre ändringar i den mening som avses i artikel 9.2 i förordning (EG) nr 510/2006 får kommissionen godkänna dem utan det förfarande som anges i artiklarna 5, 6 och 7 i den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Produktspecifikation för den skyddade ursprungsbeteckningen Patata di Bologna ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
Artikel 2
Den konsoliderade sammanfattningen av innehållet i produktspecifikationen finns i bilaga II till denna förordning.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.
2 EUT L 69, 19.3.2010, s. 1.
BILAGA I
Följande ändringar av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Patata di Bologna har godkänts:
De olika delarna ändras enligt följande:
Vatten: Det anges vilken analysmetod som laboratoriet ska använda.
Protein: Proteinhalten ändras till 0,9–2,6 %, och det anges vilken analysmetod som laboratoriet ska använda.
Fett: En fetthalt på 0,09–1,12 % av den ätliga potatisen. Enbart det högre värdet ändras.
Den nuvarande detektionsgränsen för den valda analysmetoden är 0,1 %, vilket innebär att halter under detta värde inte går att bestämma. Med tanke på att det är okänt vilken faktisk lägsta halt som är möjlig anses det vara lämpligt att bara ange den högsta halten.
Det anges vilken analysmetod som laboratoriet ska använda.
Kolhydrater: När det gäller kolhydrathalten utvidgas intervallet från 13,5–17,0 % till 8,0–19,0 %. Beträffande analysen anges vidare att analysuppgifter ska erhållas genom att halterna av vatten, aska, fett, protein och fibrer (som i sin tur ska beräknas med hjälp av angivna analysmetoder) dras ifrån siffran 100. De föreslagna ändringarna av den lägsta respektive högsta halten av vissa parametrar medför följaktligen även en förändring av intervallet för kolhydrathalten.
Kostfibrer: När det gäller kostfiberhalten utvidgas intervallet från 2,2–2,7 till 0,9–4,0 %. Det anges vilken analysmetod som laboratoriet ska använda.
Mineraler: Det anses vara lämpligt att inte längre ange varje mineral separat inom parentes, att ersätta termen mineraler med termen råaska, att ange vilken analysmetod som ska användas och att fastställa nya halter.
Det utvidgade intervallet när det gäller halten råaska, som ska användas som parameter för mineralinnehållet, beror på att hänsyn måste tas till de olika faktorer som kan påverka denna halt. Med tanke på hur svårt det är att exakt fastställa de olika variabler som kan påverka askhalten verkar det vara både lämpligt och nödvändigt att utvidga intervallet, samt att fastställa ett förfarande inte bara för stickprovtagning utan även för förberedelser av stickprover inför analys.
Av de olika mineraler som anges i den förra produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen Patata di Bologna anses det vara lämpligt att bara ange den mineral som finns i större mängd i potatisen och som är utmärkande för potatisens näringsvärde, dvs. kalium (K), uttryckt som K i mg/100 g av den ätliga delen. Minimihalten är 250 mg/100 g, vilket fastställs genom analysen EPA 3015A/EPA 6010B.
Vitaminer: Termen vitaminer är alltför allmän. Det föreslås därför att denna parameter inte längre ska användas, eftersom det skulle påverka analyskostnaderna avsevärt om man genom analyser skulle fastställa alla vitaminer som finns i produkten, utan att detta skulle ge några relevanta uppgifter i fråga om näringsvärde och karakterisering. En analys av vitamin C (L-askorbinsyra), som är den vitamin som det finns mest av i knölarna, skulle inte heller ge några uppgifter som kan bidra till karakterisering av produkten, eftersom C-vitaminhalten påverkas av ett flertal parametrar som inte har något samband med varandra (lagringstid, analysmetod, säsongsbetingade förhållanden, snabb nedbrytning under analytisk detektion).
Torrsubstans: Den halt som anges inom parentes tas bort, eftersom denna information är överflödig och motsäger ovannämnda parameter för vattenhalten i den genomsnittliga sammansättningen per 100 g ätliga delar.
BILAGA II
SAMMANFATTANDE DOKUMENT RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006 PATATA DI BOLOGNA EG-nr: IT-PDO-0105-0934-02.01.2012 SGB ( ) SUB ( X )
1. Beteckning
Patata di Bologna
2. Medlemsstat eller tredjeland
Italien
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1. Produkttyp
Klass 1.6 – Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
3.2. Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig
Produkten ska tillhöra sorten Primura och måste kunna identifieras genom sina fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper enligt följande: knölarnas form: regelbunden, avlångt äggrund med ytliga och inte särskilt uttalade ögon; slätt och helt skal utan yttre defekter som ändrar egenskaperna; knölarnas storlek: homogen, 40–75 mm.
Fast kött med vit till blekgul färg.
God hållbarhet.
Genomsnittlig sammansättning per 100 g ätliga delar:
Vatten: 70,0–85,0 %, med den laboratoriemetod som anges i ministerdekretet av den 27 maj 1985 (Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana nr 145, 2 juni 1985).
Protein: 0,9–2,6 %, med laboratoriemetoden ISO 937-1978 (E) och AOAC Official Method 932.08.
Högsta fetthalt: 1,12 %, med laboratoriemetoden ISTISAN 1996/34, s. 41–43.
Kolhydrater: 8,0–19,0 %. Analysuppgifter erhållna genom avdrag från 100 av halter av vatten, aska, fett, protein och kostfiber.
Kostfibrer: 0,9–4,0 %, med laboratoriemetoden AOAC 985.29, 17:e upplagan, 2003.
Råaska: 0,4–1,45 %, med analysmetoderna Istisan 1996/34, s. 77–78, och ISO 936:1998 (E).
Kalium (K), med en lägsta halt på minst 250 mg/100 g per produkt, med analysmetoderna EPA 3015A och EPA 6010B.
Sorten Primura är symbolen för Patata di Bologna tack vare dess tilltalande utseende, genomsnittliga torrsubstansinnehåll, fasta konsistens, typiska men inte alltför utpräglade smak och långa hållbarhet. Dessa egenskaper är resultatet av att sorten odlas i en jordmån som passar den och som varit densamma under årens lopp, vilket har gjort att potatisen fortfarande uppfyller marknadskraven.
3.3. Råvaror (endast för bearbetade produkter)
—
3.4. Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)
—
3.5. Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Alla steg i produktionsprocessen, från sättning till slutlig skörd av knölarna, måste äga rum i det geografiska produktionsområdet.
3.6. Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.
Förberedelser och förpackning måste äga rum i provinsen Bologna. Att produkten förpackas korrekt är av avgörande betydelse för att de utmärkta organoleptiska och kommersiella egenskaperna hos den skyddade ursprungsbeteckningen Patata di Bologna ska bevaras. Lokala aktörer har omfattande kunskaper om hur produkten bör hanteras, transporteras och omhändertas omedelbart efter skörd (inte minst vad gäller kyllagring) för att begränsa vattenförlusten. Dessa kunskaper och den praxis som har utvecklats på plats gör det möjligt att bevara de goda egenskaperna hos Patata di Bologna men samtidigt respektera den naturliga fysiologiska processen.
3.7. Särskilda regler för märkning
Vid saluföring av Patata di Bologna till konsumenterna ska följande typer av förpackningar användas:
Säckar om 4 kg, 5 kg, 10 kg och 25 kg med en mittremsa på minst 10 cm.
Nätsäckar om 0,5 kg, 1 kg, 1,5 kg, 2 kg och 2,5 kg.
Förpackningar: Vertbags, quickbags, girsacs och påsar om 0,5 kg, 1 kg, 1,5 kg, 2 kg, 2,5 kg och 5 kg.
Lådor med 0,5 kg, 0,75 kg och 1 kg.
Kartonger och korgar med 10 kg, 12,5 kg, 15 kg, 20 kg och 25 kg.
På förpackningen ska följande anges: Patata di Bologna följt av SUB och av följande logotyp: en stiliserad bild av en potatis diagonalt genomkorsad av ett rött och ett blått band enligt följande:
Den stiliserade potatisens gula färg: Pantone Yellow 116 C, fyrfärg 0/20/100/0.
Det första diagonalbandets röda färg: Pantone Warm Red C, fyrfärg 0/100/100/0.
Det andra diagonalbandets blå färg: Pantone Blue 286 C, fyrfärg 100/70/0/0.
För hela texten används typsnittet Avenir, i normal- och fetstil.
Märket på förpackningen ska mäta minst 20 mm i basen, och texten Patata di Bologna SUB ska vara skriven med större bokstäver än övrig text på etiketten.
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Provinsen Bologna.
5. Samband med det geografiska området
5.1. Specifika uppgifter om det geografiska området
Bolognaslätten präglas av medelvarma vårtemperaturer från slutet av februari/början av mars, vilket är idealiskt för groningen hos knölarna, vilka sätts under denna period. Under det maximala tillväxtstadiet, dvs. perioden april–juni, ligger temperaturerna på 25–28 °C, vilket främjar knölarnas utveckling och tillväxt och en stadig mognad. Nederbörden är fördelad över hela året, vilket främjar odlingen under den första tillväxtperioden och det inledande utvecklingsskedet. Den garanterar också grundvattenbildningen och underlättar beredningen av jorden innan potatisen sätts.
Tack vare de naturliga bäckarna och floderna (Idice, Reno, Gaiana, Fossatone, Quaderna, Rido, Sillaro, Samoggia och Savena) och de kanaler som byggts i bevattningssyfte (t.ex. kanalen i Emilia Romagna) förses odlingarna med vatten under vår och sommar, dvs. de årstider då behovet är som störst.
De morfologiska egenskaperna hos jordmånen, som mestadels är alluvial och skiktad och därför syrerik, skapar mycket gynnsamma förutsättningar för potatisens utveckling.
5.2. Specifika uppgifter om produkten
Patata di Bologna erhålls uteslutande från sorten Primura. Primura är väl anpassad till jordmånen och klimatförhållandena i produktionsområdet och har blivit en symbol för Patata di Bologna. Vad gäller organoleptiska egenskaper är Patata di Bolognas innanmäte mycket hållbart och i regel fast, vilket gör den lämplig för många typer av tillredning, t.ex. stekning, kokning eller bakning. Den typiska men inte alltför utpräglade smaken och den goda hållbarheten är resultatet av att sorten odlas i lämplig jordmån och med jordbruksmetoder som har långa traditioner. Tack vare detta har den etablerat sig som en referensprodukt på marknaden.
5.3. Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)
Kvalitetsegenskaperna hos den skyddade ursprungsbeteckningen Patata di Bologna, t.ex. doft, smak och den intensiva färgen på kött och skal, bestäms inte bara genetiskt utan också av den miljö där den växer (jordmån, klimat, odlingsmetoder och lagringssätt). Därav det naturliga sambandet mellan Patata di Bologna och provinsen Bologna. Potatisodlingen i provinsen Bologna har långa traditioner och bygger på områdets särskilt lämpliga jordmån, de kvalitetsmässiga och organoleptiska egenskaperna hos vissa potatissorter och jordbrukarnas traditionella odlingsmetoder. Det var behovet av att föda befolkningen, särskilt när veteskörden slagit fel (vete har alltid betraktats som ett baslivsmedel), samt övertygelsen att potatisodling skulle gynna provinsen genom att minska beroendet av livsmedel från andra håll, som gav upphov till traditionen att odla potatis i Bolognaregionen. Sambandet stärktes efterhand till följd av odlarnas hårda ansträngningar att utveckla nästan fulländade odlingsmetoder, allt effektivare utrustning som är anpassad till produkten, avancerade metoder för lagring av produkten och marknadsföringsstrukturer som till fullo drar nytta av produktens kommersiella och kvalitetsmässiga egenskaper. Detta har i synnerhet varit möjligt tack vare den höga graden av specialisering i området.
Tack vare den särskilda miljö som är ett resultat av samverkan mellan jordmån (markförhållanden och hydrografiska förhållanden) och klimat (regniga höstar och vintrar, medelvarma vårtemperaturer redan från slutet av februari och optimala temperaturer, dvs. kring 25 °C, under knölarnas tillväxt) får den potatis som växer i regionen fysiska egenskaper (konsistens och kornstorlek) och organoleptiska egenskaper (specifik doft och smak) som ligger till grund för dess särskilda kvalitet.
Contri beskriver i sitt verk (1817) att jorden i provinsen Bologna är lämplig för potatisodling eftersom potatis trivs i jord som frilagts från vatten och som förhöjts genom flodavlagringar, vilket är typiskt för de dränerade markerna i Bologna. De förändringar i jordmånen som skett undan för undan har gett upphov till slättområden bestående av sediment från floder och bäckar med ursprung i Apenninerna som finns kvar än i dag. Detta har gett en jordart med halvfin eller fin textur som har ett gott djup, god dräneringsförmåga och ett alkaliskt pH-värde samt som innehåller betydande mängder organiskt material och är rik på näringsämnen som är viktiga för potatis, såsom kalium, fosfor och kväve. Allt detta skapar ideala förutsättningar för odling av potatis, inte minst för att växten har klasaktiga, icke roterande men kraftiga rotsystem.
Historiska och kulturella hänvisningar
I början av 1800-talet började odlingen av potatis att breda ut sig i Bolognaregionen. Den stöddes främst av agronomen Pietro Maria Bignami, som gjorde den känd bland jordbrukarna. Förutom att användas som foder började potatisen nu också att förekomma på middagsborden.
I slutet av 1700-talet och under hela 1800-talet beskrev flera lärda potatisens för- och nackdelar, men det är framför allt tack vare Contris verk, följt av en rundskrivelse från den påvlige legaten kardinal Opizzoni (1817) och den praktiska beskrivning som författades av en man vid namn Benni, som potatisodlingen fick sitt verkliga genombrott.
Det är också viktigt att nämna de verk om potatisodling i Bolognaregionen som författats av Berti-Pichat och Bignardi och som publicerades under 1800-talets andra hälft. I början av 1900-talet hade potatisodlingen nått sin kulmen och blivit en viktig inkomstkälla för den lokala jordbruksekonomin, från slättlandskapet till bergsområdena. En hel ekonomisk bransch utvecklades kring potatisen som i sin tur gav upphov till moderna lagrings- och handelsstrukturer anpassade till en effektiv produkthantering.
Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen
Ministeriet inledde det nationella förfarandet för invändningar i och med att ansökan om ändring av den skyddade geografiska beteckningen Patata di Bologna offentliggjordes i Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana nr 263 av den 11 november 2011.
Den konsoliderade versionen av produktspecifikationen finns på följande webbadress:
http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335
eller
kan hämtas direkt från ministeriets webbplats (www.politicheagricole.it) där man klickar på Qualità e sicurezza (högst upp till höger på skärmen) och sedan på Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE.