Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 336,
med beaktande av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier, särskilt artikel 12,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, som lagts fram efter samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av domstolens yttrande,
med beaktande av revisionsrättens yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 Europeiska unionen, och dess över 50 institutioner och byråer, bör även i fortsättningen ha en europeisk offentlig förvaltning av hög kvalitet, så att den kan uppnå sina mål, genomföra sin politik och sin verksamhet och utföra sina uppgifter på bästa möjliga sätt i enlighet med fördragen, för att möta de inre och yttre utmaningar som den kommer att ställas inför i framtiden och för att stå till unionsmedborgarnas tjänst.
2 Det är därför nödvändigt att säkerställa ramar för att dra till sig, rekrytera och behålla högkvalificerad och flerspråkig personal, som rekryteras över största möjliga geografiska område bland medborgare i medlemsstaterna, och med vederbörlig hänsyn till könsfördelningen, och som är oberoende och har högsta möjliga yrkesstandard, samt att ge denna personal möjlighet att sköta sina arbetsuppgifter så ändamålsenligt och effektivt som möjligt. I detta sammanhang är det nödvändigt att komma till rätta med institutionernas nuvarande svårigheter att rekrytera tjänstemän eller personal från vissa medlemsstater.
3 Med tanke på den europeiska offentliga förvaltningens storlek, sett till unionens mål och befolkning, bör en nedskärning i antalet anställda vid unionens institutioner och byråer inte leda till att de anställda hindras från att utföra sitt arbete, sina uppgifter och funktioner i enlighet med de skyldigheter och befogenheter som fastställs i fördragen. I detta hänseende är det nödvändigt med insyn beträffande personalkostnaderna vid varje enskild institution och byrå när det gäller alla personalkategorier som är anställda av dem.
4 Den europeiska offentliga förvaltningen förväntas uppfylla de strängaste yrkesetiska kraven och i alla lägen förbli oberoende. Avdelning II i tjänsteföreskrifterna, som ger en ram för rättigheter och skyldigheter, bör därför förtydligas. Om en tjänsteman eller före detta tjänsteman underlåter att uppfylla någon av dessa skyldigheter bör disciplinära åtgärder kunna vidtas mot honom eller henne.
5 Den europeiska offentliga förvaltningens värde ligger också i dess kulturella och språkliga mångfald, vilket endast kan säkerställas om en jämn fördelning av tjänstemännens nationalitet uppnås. Vid rekrytering och tillsättning av tjänster bör det säkerställas att personal anställs från ett så brett geografiskt område som möjligt, bland medborgare från samtliga medlemsstater i Europeiska unionen, dock utan att reservera vissa tjänster för medborgare från en viss medlemsstat. Av denna anledning, och för att komma åt betydande obalanser när det gäller tjänstemännens medborgarskap som inte kan motiveras av objektiva kriterier, bör varje institution ges möjlighet att anta berättigade och lämpliga åtgärder. Dessa åtgärder bör aldrig resultera i andra rekryteringskriterier än sådana som baseras på meriter. Kommissionen bör lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av institutionernas lämpliga åtgärder.
6 För att underlätta en rekrytering från ett så stort geografiskt område som möjligt bör institutionerna sträva efter att stödja en flerspråkig och multikulturell utbildning för de anställdas barn. Det är önskvärt att ett bidrag från unionen till finansieringen av Europaskolorna, fastställt av budgetmyndigheten i enlighet med gällande bestämmelser, kommer från unionens budget. Om det behövs för att institutionernas förvaltning ska fungera bör kommissionen ha möjlighet att begära att de behöriga myndigheterna överväger att upprätta en ny Europaskola.
7 Ett mer övergripande syfte bör vara att så långt möjligt effektivisera personaladministrationen i en europeisk offentlig förvaltning som särskilt utmärker sig genom sin expertis, kompetens, oberoende, lojalitet, opartiskhet, kontinuitet samt kulturella och språkliga mångfald, och för sina attraktiva rekryteringsvillkor.
8 Tjänstemän bör omfattas av en provanställningsperiod på nio månader. Vid beslutet om tillsvidareanställning av en tjänsteman bör tillsättningsmyndigheten ta hänsyn till den provanställningsrapport som görs mot slutet av provanställningsperioden och till om den provanställde har uppfyllt sina skyldigheter enligt tjänsteföreskrifterna. Om den provanställdes arbetsinsats är uppenbart otillfredsställande bör det vara möjligt att när som helst upprätta en rapport om den provanställde. I normala fall bör emellertid en rapport endast upprättas i slutet av provanställningsperioden.
9 För att garantera att köpkraften hos tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen utvecklas i takt med köpkraften hos nationella tjänstemän i medlemsstaternas centrala statsförvaltning är det viktigt att behålla principen om en flerårig mekanism för en uppdatering av löner, kallad metoden, genom att se till att den är tillämplig till och med slutet av 2023, med en översyn i början av 2022, inklusive en mekanism för en tillfällig förlängning av metoden. För att lösa de problem som tillämpningen av denna metod tidigare har orsakat, bör man dessutom tillhandahålla en metod som möjliggör en årlig automatisk uppdatering av alla löner, pensioner och tillägg, inklusive en automatisk krisklausul. De gällande belopp som ingår i tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen bör därför ses som referensbelopp som regelbundet och automatiskt kommer att uppdateras. Dessa uppdaterade belopp bör i informationssyfte offentliggöras av kommissionen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Denna uppdateringsmekanism bör också användas av andra instanser om en sådan uppdatering föreskrivs.
10 Det är viktigt att sörja för kvaliteten på de statistiska uppgifter som används vid uppdateringen av lönerna och pensionerna. Nationella statistiska institut eller andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna bör i enlighet med principen om opartiskhet samla in uppgifterna på nationell nivå och överföra dem till Eurostat.
11 För att uppväga eventuella fördelar för tjänstemän och andra anställda i Europeiska unionen som tillämpningen av metoden kan medföra bör systemet med en avgift återinföras. Precis som i fallet med metoden kan tillämpningen av en solidaritetsavgift tillfälligt förlängas. Det förefaller i nuläget lämpligt att höja solidaritetsavgiften, jämfört med den särskilda avgift som var tillämplig från 2004 till 2012, och att införa en mer progressiv avgift. Detta sker av hänsyn till den särskilt svåra ekonomiska och sociala situationen i unionen, och dess konsekvenser för de offentliga finanserna i hela unionen. Behovet av att konsolidera de offentliga finanserna i unionen, även på kort sikt, kräver snabba och extra solidariska insatser från personalen vid unionens institutioner. Solidaritetsavgiften bör därför tillämpas på alla tjänstemän och övriga anställda i unionen från och med den 1 januari 2014.
12 I sina slutsatser av den 8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen framhöll Europeiska rådet att behovet av att konsolidera de offentliga finanserna på kort, medellång och lång sikt kräver att varje offentlig förvaltning och dess personal gör en särskild insats för att effektivisera verksamheten och anpassa sig till en ekonomisk verklighet stadd i förändring. Uppmaningen var en upprepning av målet i kommissionens förslag 2011 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, som strävar efter att säkerställa kostnadseffektivitet och en bekräftelse på att de utmaningar som Europeiska unionen står inför ställer krav på alla offentliga förvaltningar och var och en av deras anställda att effektivisera arbetet och anpassa sig till de förändrade ekonomiska och sociala förutsättningarna i Europa. Europeiska rådet efterlyste dessutom, som en del av reformen av tjänsteföreskrifterna, en justering av lönerna och pensionerna för alla anställda vid Unionens institutioner genom att inte tillämpa metoden under två år och genom att återinföra solidaritetsavgiften som en del av reformen av lönemetoden.
13 Mot bakgrund av dessa slutsatser, och för att bemöta kommande budgetrestriktioner och visa solidaritet från den europeiska offentliga förvaltningens sida med hänsyn till de kraftåtgärder som medlemsstaterna vidtagit på grund av den värsta finanskrisen någonsin och den särskilt svåra sociala och ekonomiska situationen i medlemsstaterna och i unionen som helhet, är det nödvändigt att inte tillämpa metoden på tjänstemännens löner, pensioner och tillägg under två års tid samtidigt som solidaritetsavgiften tillämpas under denna tid.
14 De demografiska förändringarna och den ändrade åldersstrukturen hos den berörda befolkningen förutsätter att pensionsåldern höjs, men övergångsåtgärder bör tillämpas på Europeiska unionens tjänstemän och övriga anställda som redan är i tjänst. Dessa övergångsåtgärder är nödvändiga för att respektera de rättigheter som förvärvats av tjänstemän som redan är i tjänst, eftersom de har betalat in avgifter till den fiktiva pensionsfonden för Europeiska unionens tjänstemän. Pensionsåldern bör också göras mer flexibel genom att underlätta för personalen att om de så önskar fortsätta att arbeta fram till 67 års ålder och göra det möjligt att under särskilda omständigheter och i undantagsfall arbeta till 70 års ålder.
15 Eftersom Europeiska unionens pensionssystem är i försäkringsteknisk balans och denna balans måste upprätthållas på kort och lång sikt, bör den personal som anställts före 1 januari 2014 kompenseras för sina pensionsinbetalningar i form av övergångsåtgärder, t.ex. en justerad utvecklingstakt för tjänsteår efter att den pensionsberättigade åldern uppnåtts (Barcelonainitiativet) och en halvering av den minskning som sker vid förtidspension mellan 60 års ålder och den fastställda pensionsåldern.
16 Enligt gängse försäkringsteknisk praxis bör tidigare noteringar under en period på 20–40 år användas för räntesatserna och löneutvecklingen för att balans ska uppnås i pensionssystemen. Det glidande medelvärdet för räntesatser och löneutveckling bör därför ökas till 30 år, med en övergångsperiod på sju år.
17 Rådet begärde att kommissionen skulle utföra en studie och lägga fram lämpliga förslag avseende artikel 5.4, bilaga I avsnitt A och artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna, för att fastställa ett klart samband mellan ansvar och lönegrad och för att se till att ansvarsnivån ges en större tyngd vid jämförelsen av meriter i samband med befordringsförfarandet.
18 Med hänsyn till denna begäran är det lämpligt att befordran till en högre lönegrad sker på villkor att tjänstemannen visar prov på personligt engagemang, ökad kunskap och kompetens samt utför uppgifter som till sin betydelse motiverar att vederbörande utnämns till den högre lönegraden.
19 Karriärsystemet i tjänstegrupperna AD och AST bör omstruktureras så att de högsta lönegraderna reserveras för ett begränsat antal tjänstemän som har ett ansvar på den högsta nivån. Handläggare bör därför inte kunna nå längre än till lönegrad AD 12, såvida de inte utses till en särskild tjänst över den lönegraden, och lönegraderna AD 13 och 14 bör reserveras för personal vars uppgifter innebär betydande ansvar. På motsvarande sätt bör tjänstemän i lönegrad AST 9 kunna befordras till lönegrad AST 10 endast i enlighet med förfarandet i artiklarna 4 och 29.1 i tjänsteföreskrifterna.
20 I syfte att justera karriärstrukturerna för den nuvarande AST-personalen så att de ännu bättre återspeglar de olika ansvarsnivåerna och som en nödvändig åtgärd för att bidra till begränsningen av de administrativa utgifterna bör en ny tjänstegrupp för sekreterare och kontorister införas med beteckningen AST/SC. Lönerna och befordringstakten bör utformas så att de anställdas ansvarsnivå återspeglas på lönenivån. På så sätt blir det möjligt att bevara en stabil och övergripande europeisk offentlig förvaltning. Kommissionen bör utvärdera och rapportera om omfattningen och verkningarna av att införa denna nya tjänstegrupp, särskilt med hänsyn till kvinnors situation, så att en stabil och omfattande europeisk offentlig förvaltning kan säkerställas.
21 Minimiperioden på två år i en lönegrad innan en tjänsteman befordras till den närmast högre lönegraden behålls för att ge utrymme för snabbare befordran för högpresterande. Varje institution bör se till att dess interna personalpolitik utnyttjar de möjligheter som tjänsteföreskrifterna erbjuder för att tjänstemän med hög potential och högpresterande tjänstemän ska kunna befordras på lämpligt sätt.
22 Den arbetstid som tillämpas inom institutionerna bör anpassas till den som gäller i vissa av Europeiska unionens medlemsstater för att kompensera för personalminskningen inom institutionerna. I samband med denna anpassning bör man beakta den arbetstid som tillämpas inom medlemsstaternas offentliga förvaltningar. Att det införs ett minsta antal arbetstimmar per vecka kommer att säkerställa att de anställda vid institutionerna har möjlighet att klara av den arbetsbörda som följer av Europeiska unionens politiska mål, och innebär samtidigt en harmonisering av arbetsvillkoren inom institutionerna, vilket är till fördel för solidariteten inom unionens offentliga förvaltning.
23 Flexibla arbetstidslösningar är ett viktigt inslag i en modern och effektiv offentlig förvaltning, eftersom de möjliggör familjevänliga arbetsvillkor och en lämplig könsfördelning inom institutionerna. Det är därför nödvändigt att införa en uttrycklig hänvisning till dessa arrangemang i tjänsteföreskrifterna.
24 Reglerna för resdagarna och det årliga bidraget för resor mellan anställningsorten och ursprungsorten bör moderniseras, rationaliseras och kopplas samman med status som utlandsstationerad arbetstagare, i syfte att göra tillämpningen av dem enklare och öppnare. Särskilt bör de årliga resdagarna ersättas av ledighet i hemlandet och begränsas till högst två och en halv dag.
25 På samma sätt bör bestämmelserna om ersättning för flyttkostnader förenklas, för att underlätta tillämpningen av dem för både förvaltningen och de berörda anställda. Det bör därför införas kostnadstak som anpassas efter tjänstemannens eller den berörda anställdas familjesituation och de genomsnittliga kostnaderna för flyttning och därtill knutna försäkringar.
26 Vissa tjänstemän åker ofta på tjänsteresor till de orter där institutionen har sina andra huvudkontor. Dessa situationer beaktas för närvarande inte på ett lämpligt sätt i reglerna för tjänsteresor. Reglerna bör därför anpassas så att ersättningen för logi i dessa fall ska betalas ut som schablonbelopp.
27 Arbetsvillkoren bör moderniseras för personal i tredjeland och göras mer kostnadseffektiva, samtidigt som kostnadsbesparingar bör uppnås. Den årliga ledigheten bör justeras och en möjlighet bör tillhandahållas för att införa ännu flera parametrar för att fastställa tillägget för levnadsvillkor, utan att det påverkar det allmänna målet att uppnå kostnadsbesparingar. Villkoren för att bevilja ersättning för tillfällig bostad bör ses över för att bättre beakta de lokala förhållandena och minska den administrativa bördan.
28 Det är lämpligt att tillhandahålla en flexiblare ram för kontraktsanställning. Unionens institutioner bör därför kunna rekrytera kontraktsanställda för högst sex år för att utföra arbetsuppgifter under överinseende av tjänstemän eller tillfälligt anställda. Trots att merparten av tjänstemännen även framöver kommer att anställas på grundval av öppna uttagningsprov bör institutionerna dessutom ges rätt att anordna interna uttagningsprov som undantagsvis och på särskilda villkor kan vara öppna även för kontraktsanställda.
29 Det bör införas övergångsbestämmelser så att de nya bestämmelserna och åtgärderna kan börja tillämpas gradvis, med hänsyn till de anställdas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar, innan dessa ändringar av tjänsteföreskrifterna träder i kraft.
30 Precis som all annan personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna täcks även personal vid byråerna av EU:s pensionssystem. Byråer som är helt självfinansierade betalar för närvarande arbetsgivaravgift till systemet. För att säkerställa insyn i budgeten och en jämnare fördelning av bördan bör byråer som delvis finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget betala den del av arbetsgivaravgifterna som motsvarar förhållandet mellan byråns intäkter utan subventionerna från Europeiska unionens allmänna budget och byråns totala intäkter. Eftersom denna nya bestämmelse kan komma att kräva en justering av de gällande bestämmelserna om de avgifter som tas ut av byråerna, bör den gälla först från och med den 1 januari 2016. Kommissionen bör vid behov lägga fram förslag om att anpassa dessa bestämmelser.
31 För enkelhetens skull och för att kunna genomföra en konsekvent personalpolitik bör de bestämmelser som kommissionen antar för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna tillämpas på motsvarande sätt för byråerna. För att de särskilda förhållandena vid varje byrå vid behov ska kunna beaktas bör byråerna ha rätt att begära kommissionens godkännande för att anta egna tillämpningsföreskrifter som avviker från dem som antagits av kommissionen, eller att inte alls tillämpa kommissionens föreskrifter.
32 Ett register över alla bestämmelser som antagits för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna bör inrättas och förvaltas vid Europeiska unionens domstol. Detta register, som alla institutioner, byråer och medlemsstater kan ta del av, medger insyn och främjar en konsekvent tillämpning av tjänsteföreskrifterna.
33 För att harmonisera och förtydliga reglerna om antagandet av tillämpningsföreskrifterna och med hänsyn till reglernas interna och administrativa karaktär är det lämpligt att relevanta befogenheter att fatta beslut tilldelas tillsättningsmyndigheten och den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal.
34 Med hänsyn till det stora antalet tillfälligt anställda inom byråerna och behovet av att fastställa en konsekvent personalpolitik är det nödvändigt att inrätta en ny kategori av tillfälligt anställda och att fastställa särskilda regler för denna kategori.
35 Kommissionen bör fortsätta att övervaka budgetläget för det gemensamma sjukförsäkringssystemet och vidta alla åtgärder som krävs i händelse av strukturella obalanser i systemet.
36 Enligt artikel 15 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska vissa uppgifter om tjänstemän och andra anställda meddelas medlemsstaternas regeringar.
37 I syfte att uppnå de mål som anges i tjänsteföreskrifterna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen, i synnerhet med avseende på vissa aspekter av arbetsvillkoren. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 1d ska ändras på följande sätt:
2 Artikel 1e.1 ska ersättas med följande:
3 Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
4 Artikel 6 ska ersättas med följande:
5 Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
6 I andra meningen i artikel 10 första stycket ska ordet institutionerna ersättas med institutionernas tillsättningsmyndigheter.
7 Artikel 11 ska ersättas med följande:
8 Artikel 16 ska ersättas med följande:
9 Artikel 18.1 ska ersättas med följande:
10 Artikel 19 ska ersättas med följande:
11 I artikel 21a ska följande punkt läggas till:
12 Följande artikel ska införas:
13 I artikel 26a ska ordet institutionerna ersättas med institutionernas tillsättningsmyndigheter.
14 Artikel 27 ska ersättas med följande:
15 Artikel 29.1 ska ersättas med följande:
16 Artikel 30 ska ersättas med följande:
17 I artikel 31.2 första stycket ska första meningen ersättas med följande:
18 I artikel 32 tredje stycket ska ordet institutionen ersättas med varje institutions tillsättningsmyndighet.
19 Artikel 34 ska ersättas med följande:
20 I artikel 35 ska följande led läggas till:
21 I artikel 37.b andra strecksatsen ska ordet gemenskapsinstitutionerna ersättas med institutionernas tillsättningsmyndigheter.
22 Artikel 40 ska ändras på följande sätt:
23 Artikel 42a ska ersättas med följande:
24 I Avdelning III kapitel 2 ska följande avsnitt läggas till:
25 Artikel 43 ska ersättas med följande:
26 Artikel 44 ska ersättas med följande:
27 Artikel 45 ska ändras på följande sätt:
28 Artikel 45a ska ändras på följande sätt:
29 I artikel 48 tredje stycket ska orden tjänstegrupp AST ersättas med tjänstegrupperna AST och AST/SC.
30 I artikel 50 åttonde stycket ska siffran 55 ersättas med 58.
31 Artikel 51 ska ersättas med följande:
32 Artikel 52 ska ersättas med följande:
33 Artikel 55 ska ändras på följande sätt:
34 Artikel 55a.2 ska ersättas med följande:
35 Artikel 56 tredje stycket ska ersättas med följande:
36 Artikel 56a andra stycket ska ersättas med följande:
37 Artikel 56b andra stycket ska ersättas med följande:
38 Artikel 56c andra stycket ska ersättas med följande:
39 I artikel 57 första stycket ska orden unionens institutioner ersättas med tillsättningsmyndigheterna vid unionens institutioner.
40 Artikel 58 ska ersättas med följande:
41 Artikel 61 ska ersättas med följande:
42 Artikel 63 ska ersättas med följande:
43 Artikel 64 ska ersättas med följande:
44 Artikel 65 ska ersättas med följande:
45 Artikel 66 ska ändras på följande sätt:
46 Artikel 66a ska ersättas med följande:
47 Artikel 67.3 ska ersättas med följande:
48 Artikel 72 ska ändras på följande sätt:
49 I artikel 73.1 ska orden unionens institutioner ersättas med tillsättningsmyndigheterna vid unionens institutioner.
50 I andra meningen i artikel 76a ska ordet institutionerna ersättas med institutionernas tillsättningsmyndigheter.
51 Artikel 77 ska ersättas med följande:
52 Artikel 78 ska ersättas med följande:
53 I artikel 80 ska sjätte stycket ersättas med följande:
54 Artikel 81a.1 ska ändras på följande sätt:
55 Artikel 82.2 ska ersättas med följande:
56 I artikel 83.1 ska andra stycket utgå.
57 Artikel 83a.2, 83a.3, 83a.4 och 83a.5 ska ändras på följande sätt:
58 Avdelning VIII ska utgå.
59 Artikel 110 ska ersättas med följande:
60 Följande artiklar ska läggas till:
61 Bilaga I ska ändras på följande sätt:
62 Bilaga II ska ändras på följande sätt:
63 Den enda artikeln i bilaga IV ska ändras på följande sätt:
64 Bilaga IVa ska ändras på följande sätt:
65 Bilaga V ska ändras på följande sätt:
66 Bilaga VI ska ändras på följande sätt:
67 Bilaga VII ska ändras på följande sätt:
68 Bilaga VIII ska ändras på följande sätt:
69 Bilaga IX ska ändras på följande sätt:
70 Bilaga X ska ändras på följande sätt:
71 Bilaga XI ska ersättas med följande:
72 Bilaga XII ska ändras på följande sätt:
73 Bilaga XIII ska ändras på följande sätt:
Artikel 2
Anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 1 ska andra strecksatsen utgå.
2 I artikel 2 ska följande led läggas till:
3 Artikel 3 ska utgå.
4 I artikel 3b b ska led i ersättas med följande:
5 I artikel 8 första stycket ska orden artikel 2 a ersättas med artikel 2 a eller artikel 2 f.
6 Artikel 10.4 ska utgå.
7 Artikel 11 ska ändras på följande sätt:
8 Artikel 12 ska ändras på följande sätt:
9 Artikel 14 ska ersättas med följande:
10 I artikel 15.1 ska följande mening läggas till i första stycket:
11 Artikel 16 ska ersättas med följande:
12 Artikel 17 ska ersättas med följande:
13 Artikel 20 ska ändras på följande sätt:
14 Artikel 28a ska ändras på följande sätt:
15 I artikel 33.1 andra stycket ska orden 65 år ersättas med 66 år.
16 Artikel 34 ska ersättas med följande:
17 I artikel 36 första stycket tredje meningen ska orden artikel 2 a, c eller d ersättas med artikel 2 a, c, d, e eller f.
18 I artikel 37 fjärde stycket ska orden 63 års ålder ersättas med pensionsberättigande ålder och orden artikel 2 a, c eller d ersättas med artikel 2 a, c, d, e eller f.
19 Artikel 39.1 ska ersättas med följande:
20 I artikel 42 ska första stycket ersättas med följande:
21 Artikel 47 ska ersättas med följande:
22 Följande artikel ska införas:
23 Artikel 50c.2 ska utgå.
24 Följande kapitel ska läggas till i avdelning II:
25 Avdelning III ska utgå.
26 I artikel 79.2 ska orden Varje institution ersättas med Den myndighet som avses i artikel 6 första stycket.
27 Artikel 80 ska ändras på följande sätt:
28 Artikel 82 ska ändras på följande sätt:
29 Artikel 84 ska ersättas med följande:
30 I artikel 85.3 ska orden artikel 314 i EG-fördraget ersättas med artikel 55.1 i fördraget om Europeiska unionen.
31 Artikel 86.1 ska ändras på följande sätt:
32 I artikel 88 första stycket led b ska orden tre år ersättas med sex år.
33 Artikel 91 ska ersättas med följande:
34 I artikel 95 ska orden 63 års ålder ersättas med pensionsberättigande ålder.
35 Artikel 96 ska ändras på följande sätt:
36 I artikel 101.1 andra stycket andra meningen ska orden 65 års ålder ersättas med 66 års ålder.
37 Artikel 103 ska ändras på följande sätt:
38 I artikel 106.4 ska orden 63 års ålder ersättas med pensionsberättigande ålder.
39 I artikel 120 ska orden varje institution ersättas med den myndighet som avses i artikel 6 första stycket.
40 Följande artikel ska införas:
41 Artikel 139 ska ändras på följande sätt:
42 I artikel 141 ska orden varje institution ersättas med den myndighet som avses i artikel 6 första stycket.
43 Följande artikel ska läggas till:
44 Bilagan ska ändras på följande sätt:
Artikel 3
1 Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2 Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014, förutom artiklarna 1.44 och 1.73 d, som ska tillämpas från det datum då denna förordning träder i kraft.
1 Yttrande av den 22 mars 2012 (ej offentliggjort i EUT).
2 EUT C 205, 12.7.2012, s. 1.
3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 2 juli 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 10 oktober 2013.
4 Tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska unionen, fastställda i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
6 Rådets förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 av den 9 februari 1976 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för skiftarbete samt storleken på och villkoren för denna ersättning (EGT L 38, 13.2.1976, s. 1,
7 Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 av den 29 februari 1968 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskaperna (EGT L 56, 4.3.1968, s. 8. Svensk specialutgåva: Område 01 Volym 1 s. 45).
8 Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.
9 Council Regulation (Euratom, ECSC, EEC) No 2530/72 of 4 December 1972 introducing special and temporary measures applicable to the recruitment of officials of the European Communities in consequences of the accession of new Member States, and for the termination of service of officials of those Communities (ej översatt till svenska) (EGT L 272, 5.12.1972, s. 1)
10 Council Regulation (ECSC, EEC Euratom) No 1543/73 of 4 June 1973 introducing special measures temporarily applicable to officials of the European Communities paid from research and investment funds (ej översatt till svenska) (EGT L 155, 11.6.1973, s. 1).
11 Antalet tjänster som parlamentsvaktmästare i Europaparlamentet ska inte överstiga 85.
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (EUT L 287, 29.10.2013, s. 15).
BILAGA XI
REGLER FÖR GENOMFÖRANDE AV ARTIKLARNA 64 OCH 65 I TJÄNSTEFÖRESKRIFTERNA
KAPITEL 1 ÅRLIG UPPDATERING AV LÖNENIVÅN ENLIGT ARTIKEL 65.1 I TJÄNSTEFÖRESKRIFTERNA
Avsnitt 1 Faktorer som påverkar de årliga uppdateringarna
Artikel 1
1. Rapport från Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat)
Med avseende på den uppdatering som föreskrivs i artikel 65.1 i tjänsteföreskrifterna och i artikel 13 i bilaga X ska Eurostat varje år före utgången av oktober månad utarbeta en rapport om förändringarna av levnadskostnaderna i Belgien och Luxemburg, de ekonomiska pariteterna mellan Bryssel och vissa orter i medlemsstaterna och, vid behov, i tredjeländer och förändringar av köpkraften för lönerna för nationella tjänstemän i central statsförvaltning.
2. Förändringar av levnadskostnader i Belgien och Luxemburg
Eurostat ska utarbeta ett index för att mäta förändringar i levnadskostnaderna för unionens tjänstemän i Belgien och Luxemburg. Indexet (nedan kallat gemensamma indexet) ska beräknas genom att den nationella inflationen (mätt genom harmoniserat konsumentprisindex för Belgiens del och konsumentprisindex för Luxemburgs del) mellan juni månad föregående år och juni månad innevarande år viktas mot personalstyrkan i de medlemsstaterna.
3. Förändringar av levnadskostnader utanför Bryssel
a Eurostat ska, i överenskommelse med nationella statistikkontor eller andra lämpliga myndigheter i medlemsstaterna enligt vad som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (nedan kallat nationella statistikkontor eller andra lämpliga myndigheter i medlemsstaterna), beräkna de ekonomiska pariteter som fastställer likvärdigheten i köpkraft
b De ekonomiska pariteterna ska hänföra sig till juni månad varje år.
c De ekonomiska pariteterna ska beräknas på så sätt att varje post kan uppdateras två gånger per år och prövas genom en direktkontroll minst en gång vart femte år. Eurostat ska uppdatera de ekonomiska pariteterna med hjälp av förändringarna i medlemsstaternas harmoniserade konsumentprisindex och de lämpligaste index enligt definitionen från den arbetsgrupp för artiklarna 64 och 65 i tjänsteföreskrifterna, som avses i artikel 13.
d Förändringarna av levnadskostnaderna utanför Belgien och Luxemburg under referensperioden skall mätas med implicita index. Dessa index beräknas genom att det gemensamma indexet multipliceras med förändringen av den ekonomiska pariteten.
4. Förändringar i köpkraft för lönerna för nationella tjänstemän i central statsförvaltning (särskilda indikatorer)
a I syfte att kunna mäta såväl den positiva som den negativa procentuella köpkraftsutvecklingen för lönerna för nationella tjänstemän i central statsförvaltning ska Eurostat, på grundval av uppgifter som före utgången av september månad tillhandahålls av de nationella statistikinstitutionerna eller andra lämpliga myndigheter i medlemsstaterna, beräkna särskilda indikatorer som avspeglar reallöneförändringar för tjänstemän i central statsförvaltning mellan juli månad föregående år och juli månad innevarande år. De ska omfatta en tolftedel av alla löneförmåner som utbetalas årligen.
b På Eurostats begäran ska de behöriga nationella statistiska institutionerna eller andra lämpliga myndigheter i medlemsstaterna tillhandahålla den kompletterande information som Eurostat anser nödvändig för att utarbeta en särskild indikator som korrekt mäter förändringar i köpkraft för medlemsstaternas nationella tjänstemän i central statsförvaltning.
c Förutom de särskilda indikatorerna ska Eurostat fastställa och beräkna lämpliga kontrollindikatorer. En av dessa ska läggas fram i form av data om per capita-ersättningar i reala termer i central statsförvaltning, utarbetade i enlighet med nationalräkenskapsdefinitionerna i det gällande Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS).
Artikel 2
Kommissionen ska, i enlighet med artikel 15 i denna bilaga, regelbundet övervaka institutionernas rekryteringsbehov.
Avsnitt 2 Närmare regler för den årliga uppdateringen av löner och pensioner
Artikel 3
1. Enligt artikel 65 i tjänsteföreskrifterna ska, på grundval av de kriterier som föreskrivs i avsnitt 1 i denna bilaga, löner och pensioner uppdateras före utgången av varje år, med verkan från den 1 juli.
2. Värdet av uppdateringen ska fås genom att det gemensamma indexet multipliceras med den särskilda indikatorn. Uppdateringen ska fastställas som nettovärde i form av en enhetlig procentsats.
3. Värdet av den uppdatering som fastställs på så sätt ska i enlighet med följande metod införas i grundlönetabellerna i artikel 66 i tjänsteföreskrifterna och i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och i artiklarna 20, 93 och 133 i anställningsvillkoren för övriga anställda: a) Nettolönen och nettopensionen utan korrigeringskoefficient ska ökas eller minskas med hjälp av den uppdatering som avses ovan. b) Den nya grundlönetabellen ska upprättas genom att det beräknas ett bruttobelopp som efter skatteavdrag enligt punkt 4 och obligatoriska avdrag för avgifter för social trygghet och pensionsavgifter motsvarar nettobeloppet. c) Omräkningen av nettobelopp till bruttobelopp ska grundas på situationen för en ogift tjänsteman som inte får de olika bidrag och tillägg som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna.
4. Vid tillämpningen av förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 ska beloppen i artikel 4 i den förordningen multipliceras med en faktor bestående av a) den faktor som är resultatet av den föregående uppdateringen, och/eller b) procentsatsen för den uppdatering av lönerna som avses i punkt 2.
5. Ingen korrigeringskoefficient ska tillämpas i Belgien och Luxemburg. Korrigeringskoefficienterna som är tillämplig a) på löner till tjänstemän i Europeiska unionen som tjänstgör i övriga medlemsstater och på vissa anställningsorter, b) med avvikelse från artikel 82.1 i tjänsteföreskrifterna, på pensioner från Europeiska unionen som betalas ut i övriga medlemsstater, till den del som avser rättigheter som har förvärvats före den 1 maj 2004, ska fastställas utgående från förhållandena mellan de motsvarande ekonomiska pariteterna som avses i artikel 1 i denna bilaga och de växelkurser för länderna i fråga, som anges i artikel 63 i tjänsteföreskrifterna. De bestämmelser som fastställs i artikel 8 i denna bilaga avseende retroaktiv tillämpning av korrigeringskoefficienter på anställningsorter med hög inflation ska tillämpas.
6. Institutionerna ska göra motsvarande positiva eller negativa uppdatering av löner och pensioner till tjänstemän, före detta tjänstemän och andra berörda personer med retroaktiv verkan för tiden mellan den dag då beslutet om den nya uppdateringen får verkan och den dag då det träder i kraft. Om den retroaktiva uppdateringen innebär att för högt utbetalda belopp ska återbetalas kan återbetalningen fördelas över högst 12 månader räknat från den dag då beslutet om nästa årliga uppdatering träder i kraft.
KAPITEL 2 MELLANLIGGANDE UPPDATERINGAR AV LÖNER OCH PENSIONER (ARTIKEL 65.2 I TJÄNSTEFÖRESKRIFTERNA)
Artikel 4
1. Mellanliggande uppdateringar av löner och pensioner, enligt artikel 65.2 i tjänsteföreskrifterna, med verkan från och med den 1 januari, ska göras om levnadskostnaderna mellan juni och december förändras väsentligt (i förhållande till det tröskelvärde som avses i artikel 6 i denna bilaga) och med vederbörlig hänsyn tagen till prognoserna för köpkraftsutvecklingen under den löpande årliga referensperioden.
2. Dessa mellanliggande uppdateringar ska beaktas vid den årliga uppdateringen av lönerna.
Artikel 5
1. Eurostat ska i mars varje år göra en prognos för köpkraftsutvecklingen för den aktuella perioden på grundval av den information som tillhandahålls vid det sammanträde som föreskrivs i artikel 13 i denna bilaga. Om denna prognos förutser en negativ procentsats ska hälften av procentsatsen beaktas vid beräkningen av den mellanliggande uppdateringen.
2. Förändringar i levnadskostnader i Belgien och Luxemburg ska mätas med det gemensamma indexet för perioden från juni till december det föregående kalenderåret.
3. För var och en av de anställningsorter för vilka en korrigeringskoefficient har fastställts (utom Belgien och Luxemburg) ska en uppskattning av de ekonomiska pariteter som avses i artikel 1.3 göras för december. Förändringarna av levnadskostnaderna ska beräknas i enlighet med artikel 1.3.
Artikel 6
1. Tröskelvärdet för den sexmånadersperiod som avses i artikel 5.2 i denna bilaga ska vara den procentsats som motsvarar 6 % för en tolvmånadersperiod.
2. Om inte annat följer av tillämpningen av artikel 5.1 andra stycket i denna bilaga ska tröskelvärdet tillämpas i enlighet med följande förfarande: a) Om tröskelvärdet nås eller överskrids i Belgien och Luxemburg (mätt med utvecklingen av det gemensamma indexet mellan juni och december) ska löner för alla anställningsorter uppdateras i enlighet med det årliga uppdateringsförfarandet. b) Om tröskelvärdet inte nås i Belgien och Luxemburg ska korrigeringskoefficienter uppdateras endast på de orter där förändringen av levnadskostnaderna (mätt med som implicit index mellan juni och december) har överskridit tröskelvärdet.
Artikel 7
Vid tillämpningen av artikel 6 i denna bilaga gäller följande:
Värdet av uppdateringen ska motsvara det gemensamma indexet, i förekommande fall multiplicerat med hälften av den särskilda indikator som framgår av prognosen, om prognosen är negativ.
Korrigeringskoefficienterna ska vara lika med förhållandet mellan den relevanta ekonomiska pariteten och motsvarande växelkurs enligt artikel 63 i tjänsteföreskrifterna, samt, om uppdateringströskeln inte nås för Belgien och Luxemburg, multiplicerat med värdet av uppdateringen.
KAPITEL 3 DAG DÅ EN KORRIGERINGSKOEFFICIENT FÅR VERKAN (ANSTÄLLNINGSORTER MED SNABB ÖKNING AV LEVNADSKOSTNADERNA)
Artikel 8
1. För orter med snabb ökning av levnadskostnaderna (enligt vad som uppmätts genom ändringarna i de implicita indexen) ska korrigeringskoefficienten få verkan före den 1 januari för den mellanliggande uppdateringen eller före den 1 juli för den årliga uppdateringen. Syftet är att anpassa förlusten i köpkraft till situationen på en anställningsort där förändringen av levnadskostnaderna motsvarar tröskelvärdet.
2. Den årliga uppdateringen ska få verkan enligt följande: a) Den 16 maj för anställningsorter där inflationen överstiger 6 % och b) den 1 maj för anställningsorter där inflationen överstiger 10 %.
3. Den mellanliggande uppdateringen ska få verkan enligt följande: a) Den 16 november för anställningsorter där inflationen överstiger 6 %, och b) den 1 november för anställningsorter där inflationen överstiger 10 %.
KAPITEL 4 UTARBETANDE OCH UPPHÄVANDE AV KORRIGERINGSKOEFFICIENTER (ARTIKEL 64 I TJÄNSTEFÖRESKRIFTERNA)
Artikel 9
1. En behörig myndighet i den berörda medlemsstaten, förvaltningen vid en unionsinstitution eller representanter för unionstjänstemän på en viss anställningsort får begära att en särskild korrigeringskoefficient fastställs för den orten. Denna begäran bör styrkas av objektiva faktorer som visar på en väsentlig skillnad under flera år i levnadskostnader mellan anställningsorten i fråga och huvudstaden i den berörda medlemsstaten (utom för Nederländerna, där Haag används i stället för Amsterdam). Om Eurostat bekräftar att skillnaden är väsentlig (över 5 %) och bestående ska kommissionen fatta beslut genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 111 och 112 i tjänsteföreskrifterna om fastställande av en korrigeringskoefficient för den orten.
2. Kommissionen ska, genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 111 och 112 i tjänsteföreskrifterna, besluta att den särskilda korrigeringskoefficienten för en viss ort ska upphävas. Beslutet ska grunda sig på någon av följande omständigheter: a) En begäran från en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten, från förvaltningen vid en unionsinstitution eller från representanter för unionstjänstemän på en viss anställningsort, av vilken det framgår att levnadskostnaderna på den orten inte längre skiljer sig väsentligt (mindre än 2 %) från levnadskostnaderna i huvudstaden i den berörda medlemsstaten. Eurostat ska bekräfta att utjämningen är bestående. b) Unionen har inte längre några tjänstemän och tillfälligt anställda som tjänstgör på orten.
KAPITEL 5 ÄNDRINGS- OCH UNDANTAGSKLAUSULER
Artikel 10
För värdet på den särskilda indikator som används för den årliga uppdateringen ska ett övre gränsvärde på 2 % och ett nedre gränsvärde på – 2 % gälla. Om värdet på den särskilda indikatorn överstiger det övre gränsvärdet eller understiger det lägre gränsvärdet ska gränsvärdet användas för beräkning av uppdateringsvärdet.
Första stycket ska inte tillämpas när artikel 11 tillämpas.
Den återstod av den årliga uppdateringen, som kvarstår som ett resultat av skillnaden mellan det uppdateringsvärde som beräknats med hjälp av den särskilda indikatorn och det uppdateringsvärde som beräknats med hjälp av gränsvärdet ska tillämpas från och med den 1 april under det därpå följande året.
Artikel 11
1. Om unionens reala bruttonationalprodukt enligt kommissionen förutses minska under det innevarande året och den särskilda indikatorn är positiv ska endast en del av den särskilda indikatorn användas för att beräkna värdet av uppdateringen. Den återstod av uppdateringsvärdet som motsvarar återstoden av den särskilda indikatorn ska tillämpas från och med ett senare datum under det följande året. Återstoden av uppdateringsvärdet ska inte beaktas vid tillämpningen av artikel 10. Värdet av unionens bruttonationalprodukt, konsekvenserna av att den särskilda indikatorn uppdelas samt tillämpningsdatumet ska definieras enligt följande tabell: Unionens bruttonationalprodukt Konsekvenser för den särskilda indikatorn Datum för utbetalningen av den andra delen [– 0,1 %; – 1 %] 33 %; 67 % Den 1 april år n + 1 [– 1 %; – 3 %] 0 %; 100 % Den 1 april år n + 1 under – 3 % 0 % —
2. Om prognosen i punkt 1 inte stämmer överens med de av kommissionen tillgängliggjorda slutliga uppgifterna om unionens bruttonationalprodukt och dessa slutliga uppgifter skulle medföra ändringar av de konsekvenser som fastställts i tabellen i punkt 1, ska de nödvändiga korrigeringarna, inbegripet anpassningar i efterhand, antingen uppåt eller nedåt, företas i enlighet med samma tabell.
3. Eventuella uppdaterade referensbelopp som följer av en korrigering ska kommissionen, inom två veckor efter uppdateringen, i informationssyfte offentliggöra i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
4. När tillämpningen av punkt 1 eller 2 medfört att värdet på den särskilda indikatorn inte tjänat uppdateringen av löner och pensioner ska detta värde utgöra beräkningsgrund för en kommande uppdatering efter det att den sammanlagda ökningen av unionens bruttonationalprodukt, enligt mätningar från och med det år som punkt 1 eller 2 tillämpats, uppvisat ett positivt värde. Det värde som omnämns i första meningen ska i alla händelser på motsvarande sätt omfattas av de gränsvärden och principer som fastställs i artikel 10 i denna bilaga. Eurostat ska för detta ändamål regelbundet mäta utvecklingen av unionens bruttonationalprodukt.
5. Om så är relevant ska de juridiska konsekvenserna av tillämpningen av artikel 10 och denna artikel ha fortsatt full verkan till och med efter den dag då denna bilaga upphör att gälla, såsom avses i artikel 15.
KAPITEL 6 EUROSTATS ROLL OCH FÖRBINDELSER MED NATIONELLA STATISTISKA INSTITUT ELLER ANDRA LÄMPLIGA MYNDIGHETER I MEDLEMSSTATERNA
Artikel 12
Eurostat ska ha till uppgift att övervaka kvaliteten på de grundläggande uppgifter och statistiska metoder som används för att utarbeta de faktorer som beaktas vid uppdateringen av lönerna. Eurostat ska i synnerhet göra alla bedömningar och studier som kan krävas för denna övervakning.
Artikel 13
Eurostat ska i mars varje år sammankalla en arbetsgrupp bestående av experter från nationella statistiska institut eller andra lämpliga myndigheter i medlemsstaterna. Gruppen ska kallas arbetsgruppen för artiklarna 64 och 65 i tjänsteföreskrifterna.
Vid sammanträdet ska de statistiska metoderna och deras tillämpning i fråga om särskilda indikatorer och kontrollindikatorer, det gemensamma indexet och ekonomiska pariteter behandlas.
Vid sammanträdet ska också framläggas de uppgifter som behövs för att ställa den prognos för köpkraftsutvecklingen som ska användas för den mellanliggande uppdateringen av lönerna, liksom uppgifter om arbetstid i central statsförvaltning.
Artikel 14
Varje medlemsstat ska på begäran informera Eurostat om alla faktorer som direkt eller indirekt kan påverka sammansättningen och förändringar av lönerna till tjänstemän i central statsförvaltning.
KAPITEL 7 SLUTBESTÄMMELSE OCH ÖVERSYNSKLAUSUL
Artikel 15
1. Bestämmelserna i denna bilaga ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2023.
2. Kommissionen ska före den 31 mars 2022 lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet. I rapporten ska det tas hänsyn till den undersökning som gjorts enligt artikel 2 i denna bilaga och bedömas framför allt om köpkraftsutvecklingen för uniontjänstemäns löner och pensioner stämmer överens med förändringarna i köpkraften för lönerna för nationella tjänstemän i central statsförvaltning. Utgående från denna rapport ska kommissionen vid behov lägga fram ett förslag om ändring av denna bilaga samt av artikel 66a i tjänsteföreskrifterna på grundval av artikel 336 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
3. Så länge som Europaparlamentet och rådet inte antagit en förordning utgående från ett förslag från kommissionen ska denna bilaga och artikel 66a i tjänsteföreskrifterna fortsätta att tillämpas provisoriskt, även efter de utgångsdatum som fastställts i punkt 1 i den här artikeln och i artikel 66a i tjänsteföreskrifterna.
4. Kommissionen ska vid utgången av 2018 överlämna en interimsrapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna bilaga och av artikel 66a i tjänsteföreskrifterna.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).