Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 120/2014 av den 7 februari 2014 om ändring av förordning (EG) nr 1981/2006 om tillämpningsföreskrifter för artikel 32 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 när det gäller gemenskapens referenslaboratorium för genetiskt modifierade organismer (Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder, särskilt artikel 32 andra och femte stycket, och
1 Tillämpningsföreskrifter för artikel 32 i förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1981/2006, ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 503/2013. Det är nödvändigt att uppdatera dessa föreskrifter, särskilt vad gäller sökandes ekonomiska bidrag, i syfte att beakta förändringar av kostnaderna för testning och validering av detekteringsmetoder och förändringar vad gäller fördelningen av arbetsuppgifter i medlemsstaterna.
2 Förordningen bör även ta hänsyn till det ökade antalet genetiskt modifierade organismer som innehåller staplade transformationshändelser (stacked events) med fler och fler kombinationer av transformationshändelser.
3 Det är nödvändigt att uppdatera förteckningen över de nationella referenslaboratorier som utsetts för att bistå det referenslaboratorium i gemenskapen som avses i artikel 32 första stycket i förordning (EG) nr 1829/2003 (nedan kallat referenslaboratoriet) med testning och validering av detekteringsmetoder, i syfte att beakta förändringar vad gäller medlemsstaternas utnämnande av nationella referenslaboratorier och att införa referenslaboratorierna i de medlemsstater som nyligen anslutit sig till unionen.
4 Övergångsbestämmelser bör fastställas så att de sökande som har fått bekräftelse från den nationella behöriga myndigheten på att ansökan om godkännande har mottagits enligt förordning (EG) nr 1829/2003 innan den här förordningen träder i kraft, kan betala de ekonomiska bidragen enligt förordning (EG) nr 1981/2006.
5 Vederbörlig hänsyn bör tas till de offentliga forskningsinstitutioner som är etablerade i EU och som ansöker om godkännande av genetiskt modifierade organismer i samband med projekt som huvudsakligen finansieras av den offentliga sektorn, och en minskning av bidragsbeloppet bör därför föreskrivas i sådana fall.
6 Förordning (EG) nr 1981/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.
7 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Bidrag
Förordning (EG) nr 1981/2006 ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 2 ska led a ersättas med följande:
2 I artikel 2 ska följande definitioner läggas till:
3 Artikel 3 ska ersättas med följande:
4 Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
5 Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
6 I artikel 6 ska punkt 2 ersättas med följande punkter 2 och 3:
7 I bilaga I ska led a ersättas med följande:
8 Bilaga II skall ersättas med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2 – Övergångsbestämmelser
Artiklarna 3–5 i förordning (EG) nr 1981/2006 om finansiella bidrag ska fortsätta att tillämpas på sökande som har fått bekräftelse från den nationella behöriga myndigheten på att ansökan om godkännande har mottagits enligt förordning (EG) nr 1829/2003 innan den här förordningen träder i kraft.
Artikel 3 – Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
2 EUT L 368, 23.12.2006, s. 99.
3 EUT L 157, 8.6.2013, s. 1.
4 http://gmo-crl.jrc.ec.europa.eu/doc/Min_Perf_Requirements_Analytical_methods.pdf, referenslaboratoriet och Europeiska nätverket för GMO-laboratorier, 13 oktober 2008.
5 EUT L 157, 8.6.2013, s. 1.
BILAGA
BILAGA II
Nationella referenslaboratorier som avses i artikel 6.1 som biträder gemenskapens referenslaboratorium när det gäller testning och validering av detekteringsmetoder
Belgique/België
Centre wallon de Recherches agronomiques (CRA-W),
Institut Scientifique de Santé Publique (ISP) – Wetenschappelijk Instituut Volksgezondheid (WIV),
Instituut voor Landbouw- en Visserijonderzoek (ILVO);
Bulgaria
Национален цeнтър по обществено здраве и анaлизи (НЦОЗА), София, Сектор ГМО;
Česká republika
Výzkumný ústav rostlinné výroby, v.v.i. (VÚRV), Praha;
Danmark
Danmarks Tekniske Universitet, DTU Fødevareinstituttet, Afdeling for Toksikologi og Risikovurdering,
Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, Fødevarestyrelsen, Sektion for Plantediagnostik, Ringsted;
Deutschland
Chemisches und Veterinäruntersuchungsamt (CVUA) Freiburg,
Landwirtschaftliches Technologiezentrum Augustenberg (LTZ),
Bayerisches Landesamt für Gesundheit und Lebensmittelsicherheit (LGL),
Landeslabor Berlin-Brandenburg, Berlin,
Landeslabor Berlin-Brandenburg, Frankfurt/Oder,
Institut für Hygiene und Umwelt der Hansestadt Hamburg,
Landesbetrieb Hessisches Landeslabor – Standort Kassel,
Landesamt für Landwirtschaft, Lebensmittelsicherheit und Fischerei (LALLF) Mecklenburg-Vorpommern,
Niedersächsisches Landesamt für Verbraucherschutz und Lebensmittelsicherheit (LAVES) – Lebensmittel- und Veterinärinstitut Braunschweig/Hannover,
Landesuntersuchungsamt Rheinland-Pfalz – Institut für Lebensmittelchemie Trier,
Landwirtschaftliche Untersuchungs- und Forschungsanstalt (LUFA) Speyer,
Landesamt für Verbraucherschutz – Abteilung D Veterinärmedizinische, mikro- und molekularbiologische Untersuchungen, Saarland,
Staatliche Betriebsgesellschaft für Umwelt und Landwirtschaft, Geschäftsbereich Labore Landwirtschaft, Sachsen,
Landesuntersuchungsanstalt für das Gesundheits- und Veterinärwesen Sachsen (LUA),
Landesamt für Verbraucherschutz Sachsen-Anhalt – Fachbereich Lebensmittelsicherheit,
Landeslabor Schleswig-Holstein,
Thüringer Landesamt für Verbraucherschutz (TLV),
Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR),
Bundesamt für Verbraucherschutz und Lebensmittelsicherheit (BVL);
Eesti
Tallinna Tehnikaülikooli (TTÜ) geenitehnoloogia instituut, DNA analüüsi labor;
Éire
Food and Environment Research Agency (FERA) Sand Hutton, York;
Elláda
Ελληνικός Γεωργικός Οργανισμός ΔΗΜΗΤΡΑ, Γενική Διεύθυνση Αγροτικής Έρευνας, Ινστιτούτο Τεχνολογίας Γεωργικών Προϊόντων, Εργαστήριο Γενετικής Ταυτοποίησης, Αθήνα,
Υπουργείο Οικονομικών, Γενική Γραμματεία Δημοσίων Εσόδων, Γενική Διεύθυνση Γενικού Χημείου του Κράτους (ΓΧΚ), Διεύθυνση Τροφίμων; Αθήνα;
España
Centro Nacional de Alimentación, Agencia Española de Seguridad Alimentaria y Nutrición (CNA-AESAN),
Laboratorio Arbitral Agroalimentario del Ministerio de Agricultura, Alimentación y Medio Ambiente (LAA-MAGRAMA);
France
Groupement d’Intérêt Public – Groupe d’Etude et de contrôle des Variétés et des Semences (GIP-GEVES),
Laboratoire du Service Commun des Laboratoires (SCL) d’Illkirch-Graffenstaden,
Laboratoire de la Santé des Végétaux (ANSES), Angers;
Hrvatska
Odsjek za kvantifikaciju GMO i procjenu rizika, Hrvatski zavod za javno zdravstvo;
Italia
Centro di Ricerca per la Sperimentazione in Agricoltura, Centro di Sperimentazione e Certificazione delle Sementi (CRA-SCS), Sede di Tavazzano – Laboratorio,
Istituto Superiore di Sanità, Dipartimento di Sanità Pubblica Veterinaria e Scurezza Alimentare – Reparto OGM e xenobiotici di origine fungina (ISS-DSPVSA),
Istituto Zooprofilattico Sperimentale delle Regioni Lazio e Toscana, Centro di Referenza Nazionale per la Ricerca di OGM (CROGM);
Kypros
'Γενικό Χημείο του Κράτους (ΓΧΚ);
Latvija
Pārtikas drošības, dzīvnieku veselības un vides zinātniskais institūts BIOR;
Lietuva
Nacionalinio maisto ir veterinarijos rizikos vertinimo instituto Molekulinės biologijos ir Genetiškai modifikuotų organizmų tyrimų skyrius;
Luxembourg
Laboratoire National de Santé (LNS), Division du contrôle des denrées alimentaires;
Magyarország
Nemzeti Élelmiszerlánc-biztonsági Hivatal (NÉBIH);
Malta
LGC Limited UK;
Nederland
RIKILT – Wageningen UR,
Nederlandse Voedsel en Waren Autoriteit (NVWA);
Österreich
Österreichische Agentur für Gesundheit und Ernährungssicherheit GmbH – Institut für Lebensmittelsicherheit Wien, Abteilung für Molekular- und Mikrobiologie (AGES – MOMI),
Umweltbundesamt GmbH;
Polska
Instytut Hodowli i Aklimatyzacji Roślin (IHAR); Laboratorium Kontroli Genetycznie Modyfikowanych Organizmów, Błonie,
Instytut Zootechniki – Państwowy Instytut Badawczy, Krajowe Laboratorium Pasz, Lublin,
Państwowy Instytut Weterynaryjny – Państwowy Instytut Badawczy, Puławy,
Regionalne Laboratorium Badań Żywności Genetycznie Modyfikowanej w Tarnobrzegu;
Portugal
Laboratório de OGM, Instituto Nacional de Investigação Agrária e Veterinária (INIAV), Unidade Estratégica de Investigação e Serviços de Sistemas Agrários e Florestais e Sanidade Vegetal (UEIS-SAFSV);
România
Laboratorul Național de Referință pentru OMG din alimente și furaje, Institutul de Diagnostic și Sănătate Animală, București;
Slovenija
Kmetijski inštitut Slovenije (KIS), Ljubljana,
Nacionalni inštitut za biologijo (NIB), Ljubljana;
Slovensko
Ústredný kontrolný a skúšobný ústav poľnohospodársky, Oddelenie molekulárnej biológie NRL Bratislava,
Štátny veterinárny a potravinový ústav, Dolný Kubín (State Veterinary and Food Institute Dolný Kubín);
Suomi/Finland
Tullilaboratorio,
Elintarviketurvallisuusvirasto Evira;
Sverige
Livsmedelsverket (SLV);
United Kingdom
Food and Environment Research Agency (FERA),
LGC Limited (LGC),
Science and Advice for Scottish Agriculture (SASA).
1 Till och med den 1 januari 2014.