Ändring av förordning (EG) nr 2075/2005 om fastställande av särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av trikiner i kött

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, särskilt artikel 18.6, 18.8, 18.10 och 18.12, och

(1) I kommissionens förordning (EG) nr 2075/2005 av den 5 december 2005 om fastställande av särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av trikiner i kött föreskrivs bestämmelser för provtagning av slaktkroppar av arter som är mottagliga för trikininfektion, för bestämning av statusen för anläggningar och regioner samt villkoren för import av kött till unionen. Vidare föreskrivs där referensmetoder och likvärdiga metoder för påvisande av trikiner i prover från slaktkroppar.

(2) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad Efsa) antog den 3 oktober 2011 ett vetenskapligt yttrande om faror för folkhälsan som bör omfattas av besiktning av kött (svin). I yttrandet fastställde Efsa att trikiner utgör en medelstor risk för folkhälsan som är relaterad till konsumtion av griskött. Efsa drar slutsatsen att när det gäller inspektionsmetoder för biologiska faror är säkerhetskontroller av slaktkroppar av svin det enda sättet att garantera en effektiv kontroll av de största farorna. Säkerhetskontrollerna omfattar ett antal förebyggande åtgärder och kontroller som tillämpas både på gårdarna och på slakterierna på ett integrerat sätt.

(3) Efsa identifierade vissa epidemiologiska indikatorer i förhållande till trikiner. Beroende på syftet och den epidemiologiska situationen i landet kan indikatorerna tillämpas på nationell eller regional nivå eller på slakteriet eller anläggningen.

(4) Efsa är medveten om att trikiner förekommer sporadiskt i unionen, främst hos frigående svin och hobbybesättningar av svin. Efsa konstaterade också att typen av produktionssystem är den viktigaste enskilda riskfaktorn när det gäller trikininfektioner. Dessutom visar tillgängliga uppgifter att risken för trikininfektion är försumbar hos svin som kommer från anläggningar som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden.

(5) En försumbar risk för ett land eller en region erkänns inte längre i internationella sammanhang av Världsorganisationen för djurhälsa (OIE). I stället är ett sådant erkännande kopplat till delområden bestående av en eller flera anläggningar som tillämpar särskilda kontrollerade uppfödningsförhållanden.

(6) För att skapa samstämmighet med internationella normer och för att förbättra kontrollsystemet i överensstämmelse med de faktiska folkhälsoriskerna, bör dels de riskreducerande åtgärderna rörande trikiner på slakterier, inklusive importvillkoren, dels villkoren för bestämning av trikininfektionsstatus för länder, regioner eller anläggningar anpassas, rationaliseras och förenklas.

(7) Belgien och Danmark anmälde under 2011 en försumbar trikinrisk för sitt territorium i enlighet med förordning (EG) nr 2075/2005. En sådan försumbar riskstatus för ett land eller en region erkänns emellertid inte längre. Icke desto mindre bör anläggningar och delområden i Belgien och Danmark som uppfyller villkoren för kontrollerade uppfödningsförhållanden den dag då denna förordning träder i kraft tillåtas tillämpa undantaget för sådana anläggningar och delområden utan ytterligare villkor, såsom ytterligare krav på senare officiellt erkännande av den behöriga myndigheten.

(8) EU:s referenslaboratorium för parasiter har rekommenderat att texten i förordningen ska förtydligas i fråga om förfarandet för vissa likvärdiga metoder för trikinundersökning.

(9) Det bör föreskrivas att livsmedelsföretagarna ska se till att döda djur samlas in, identifieras och transporteras utan onödigt dröjsmål i enlighet med artiklarna 21 och 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordningen om animaliska biprodukter) och bilaga VIII till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen.

(10) Antalet fall (importerade och inhemska) av trikininfektion hos människor, inklusive epidemiologiska data, bör rapporteras i enlighet med kommissionens beslut 2000/96/EG av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG.

(11) Förordning (EG) nr 2075/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12) De krav som fastställs i den här förordningen innebär att både livsmedelsföretagarnas och de behöriga myndigheternas nuvarande rutiner måste anpassas. Därför bör tillämpningen av vissa bestämmelser i den här förordningen senareläggas.

(13) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Definitioner

Förordning (EG) nr 2075/2005 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ersättas med följande: Artikel 1 Definitioner I denna förordning gäller följande definitioner: 1. trikiner alla nematodarter som tillhör släktet Trichinella. 2. kontrollerade uppfödningsförhållanden en typ av djurhållning där svin oavbrutet hålls under utfodrings- och inhysningsförhållanden som kontrolleras av livsmedelsföretagaren. 3. delområde en grupp anläggningar som tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden. Alla anläggningar som tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden i en medlemsstat kan betraktas som ett delområde.

2. Artiklarna 2 och 3 ska ersättas med följande: Artikel 2 Provtagning av slaktkroppar 1. Slaktkroppar från tamsvin ska som ett led i besiktningen efter slakt provtas på slakterierna enligt följande: a) Alla slaktkroppar av avelssuggor och avelsgaltar eller minst 10 % av slaktkropparna av de djur som sänds in för slakt varje år från varje anläggning som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden ska undersökas för förekomst av trikiner. b) Alla slaktkroppar från anläggningar som inte officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden ska systematiskt undersökas för förekomst av trikiner. Det ska tas ett prov från varje slaktkropp, och provet ska undersökas för förekomst av trikiner med en av följande detektionsmetoder i ett laboratorium som utsetts av den behöriga myndigheten: a) Den referensmetod för detektion som fastställs i kapitel I i bilaga I. b) En likvärdig detektionsmetod som fastställs i kapitel II i bilaga I. 2. I avvaktan på resultaten av trikinundersökningen och under förutsättning att livsmedelsföretagaren garanterar fullständig spårbarhet får slaktkropparna styckas i högst sex delar på ett slakteri eller i en styckningsanläggning belägen i samma lokaler som slakteriet (nedan kallade lokalen). Genom undantag från första stycket får sådana slaktkroppar efter den behöriga myndighetens godkännande styckas i en styckningsanläggning i anslutning till eller åtskild från slakteriet under förutsättning att a) det sker under den behöriga myndighetens överinseende, b) slaktkroppen eller delarna därav inte har mer än en styckningsanläggning som bestämmelseort, c) styckningsanläggningen ligger på medlemsstatens territorium, och d) samtliga styckningsdelar, vid positivt resultat, förklaras otjänliga som livsmedel. 3. Slaktkroppar från hästar, vildsvin och andra hägnade och frilevande djurarter som är mottagliga för trikininfektion ska som ett led i besiktningen efter slakt provtas systematiskt på slakterier eller vilthanteringsanläggningar. Det ska tas ett prov från varje slaktkropp, och provet ska undersökas i enlighet med bilagorna I och III i ett laboratorium som utsetts av den behöriga myndigheten. Artikel 3 Undantag 1. Genom undantag från artikel 2.1 ska kött från tamsvin som har genomgått frysbehandling i enlighet med bilaga II under den behöriga myndighetens överinseende undantas från trikinundersökning. 2. Genom undantag från artikel 2.1 ska slaktkroppar och kött från ej avvanda tamsvin som är yngre än 5 veckor undantas från trikinundersökning. 3. Genom undantag från artikel 2.1 får slaktkroppar och kött från tamsvin undantas från trikinundersökning om djuren kommer från en anläggning eller ett delområde som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden i enlighet med bilaga IV, om något av följande villkor uppfylls: a) Ingen inhemsk trikininfektion hos tamsvin som hålls i anläggningar som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden har påvisats i den medlemsstaten under de senaste tre åren, och under denna tid har kontinuerliga undersökningar utförts i enlighet med artikel 2. b) Tidigare uppgifter om kontinuerliga undersökningar på populationen av slaktade svin visar med 95 % konfidensgrad att trikinprevalensen inte överstiger en på miljonen i den populationen. c) De anläggningar som tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden är belägna i Belgien eller Danmark. 4. Om en medlemsstat tillämpar det undantag som avses i punkt 3, ska den berörda medlemsstaten informera kommissionen och de övriga medlemsstaterna i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa samt lägga fram en årlig rapport till kommissionen innehållande den information som avses i kapitel II i bilaga IV. Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra förteckningen över medlemsstater som använder sig av undantaget. Om en medlemsstat underlåter att lägga fram den årliga rapporten eller om den årliga rapporten inte är tillfredsställande i förhållande till kraven i denna artikel ska undantaget upphöra att gälla för den berörda medlemsstaten.

3. Artiklarna 8–12 ska ersättas med följande: Artikel 8 Officiellt erkännande av anläggningar som tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden 1. Vid tillämpningen av denna förordning får den behöriga myndigheten officiellt erkänna en anläggning eller ett delområde som tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden i de fall då kraven i bilaga IV är uppfyllda. 2. Anläggningar eller delområden som tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden i Danmark eller Belgien i enlighet med artikel 3.3 c den dag då denna förordning börjar tillämpas, anses ha officiellt erkänts tillämpa de kontrollerade uppfödningsförhållanden som förtecknas i bilaga IV till denna förordning. Artikel 9 Livsmedelsföretagares skyldighet att informera Livsmedelsföretagare på anläggningar som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden ska informera den behöriga myndigheten när något krav i bilaga IV inte längre uppfylls eller om eventuella andra ändringar som skulle kunna påverka anläggningarnas trikinstatus. Artikel 10 Revision av anläggningar som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden Den behöriga myndigheten ska se till att regelbundna revisioner genomförs på anläggningar som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden. Revisionsfrekvensen ska vara riskbaserad och ta hänsyn till sjukdomshistoria och prevalens, tidigare resultat, geografiskt område, mottagliga vilda djur inom området, djurhållningspraxis, veterinärtillsyn och jordbrukarnas efterlevnad av bestämmelserna. Den behöriga myndigheten ska kontrollera att tamsvin från dessa anläggningar undersöks i enlighet med artikel 2.1. Artikel 11 Övervakningsprogram Den behöriga myndigheten får genomföra ett övervakningsprogram som omfattar tamsvinspopulationen från en anläggning eller ett delområde som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden, i syfte att kontrollera att trikiner faktiskt inte förekommer i den populationen. Provtagningsfrekvens, antal djur som ska provtas och urvalsplan ska fastställas i övervakningsprogrammet. För det ändamålet ska köttprover samlas in och undersökas för förekomst av trikiner i enlighet med kapitel I eller II i bilaga I. Övervakningsprogrammet kan som ett ytterligare verktyg omfatta serologiska metoder när EU:s referenslaboratorium har validerat ett lämpligt test. Artikel 12 Återkallande av det officiella erkännandet av att anläggningar tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden 1. Om resultaten av de revisioner som genomförs i enlighet med artikel 10 visar att kraven i bilaga IV inte längre uppfylls, ska den behöriga myndigheten återkalla anläggningens officiella erkännande utan dröjsmål. 2. Om tamsvin från en anläggning som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden vid provtagning visar sig vara trikinpositiva ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål vidta följande åtgärder: a) Återkalla anläggningens officiella erkännande. b) Undersöka samtliga tamsvin på den anläggningen vid tidpunkten för slakt. c) Spåra och provta alla avelsdjur som kommit till anläggningen och, så långt det är möjligt, alla de som lämnat anläggningen under åtminstone de senaste sex månaderna före det positiva resultatet; för det ändamålet ska köttprover samlas in och undersökas för förekomst av trikiner med de detektionsmetoder som föreskrivs i kapitlen I och II i bilaga I. d) Vid behov och så långt det är möjligt, utreda den spridning av parasitinfektionen som orsakats av distribution av kött från tamsvin som slaktats under perioden före det positiva resultatet. e) Informera kommissionen och de övriga medlemsstaterna. f) Vid behov inleda en epidemiologisk undersökning för att klarlägga vad som förorsakat infektionen. g) Vidta lämpliga åtgärder om smittade slaktkroppar inte kan identifieras på slakteriet, däribland i) öka storleken på de köttprov som tas för undersökning av de misstänkta slaktkropparna, eller ii) förklara slaktkropparna otjänliga som livsmedel, och iii) vidta lämpliga åtgärder för att bortskaffa såväl misstänkta som positiva slaktkroppar eller delar därav. 3. Efter återkallandet av ett erkännande kan anläggningar åter erkännas officiellt när de identifierade problemen har lösts och den behöriga myndigheten anser att kraven i bilaga IV uppfylls tillfredsställande. 4. Om man vid inspektionen konstaterar bristande efterlevnad av skyldigheterna i artikel 9 eller utför en provtagning med positivt resultat på en anläggning i ett delområde, bör den berörda anläggningen avlägsnas från delområdet fram till dess att efterlevnaden har återställts.

4. Artikel 13 ska ersättas med följande: Artikel 13 Hälsokrav vid import Kött från djurarter som kan vara bärare av trikiner och som innehåller tvärstrimmig muskulatur och kommer från ett tredjeland, får endast importeras till unionen om det före export har undersökts för förekomst av trikiner i enlighet med artiklarna 2 och 3 i det berörda tredjelandet.

5. Artikel 14 ska utgå.

6. Artikel 15 ska ersättas med följande: Artikel 15 Dokument Det hälsointyg som åtföljer importerat kött enligt artikel 13 ska innehålla ett intygande av den officiella veterinären om att köttet har undersökts för förekomst av trikiner i enlighet med artikel 13 i det tredjeland där det har sitt ursprung. Dokumentet som åtföljer köttet ska vara en originalhandling om inte undantag har beviljats i enlighet med artikel 14.4 i förordning (EG) nr 854/2004.

7. Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

8. Bilaga IV ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juni 2014.

1 EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.

2 EUT L 338, 22.12.2005, s. 60.

3 The EFSA Journal, vol. 9(2011):10, artikelnr 2351 [198 s.], publicerade den 3 oktober 2011.

4 EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.

5 EUT L 54, 26.2.2011, s. 1.

6 EGT L 28, 3.2.2000, s. 50.

BILAGA I

Bilaga I till förordning (EG) nr 2075/2005 ska ändras på följande sätt:

1) I kapitel 1, punkt 3. Utförande ska följande punkt läggas till: IV. Rengörings- och dekontamineringsförfarande efter ett positivt eller osäkert resultat När undersökningen av ett samlingsprov eller ett enskilt prov ger ett positivt eller osäkert resultat med latexagglutinationstestet, ska allt material som varit i kontakt med kött (mixerskål, bägare, omrörarstav, temperaturgivare, konisk filtrertratt, sil och pincett) dekontamineras noggrant genom blötläggning i några sekunder i varmt vatten (65–90 °C). Köttrester eller inaktiverade larver som kan finnas kvar på ytan kan tas bort med en ren svamp och vattenledningsvatten. Vid behov kan man tillsätta några droppar rengöringsmedel för att avfetta utrustningen. Det är då rekommenderat att efterskölja alla delar noggrant för att avlägsna allt rengöringsmedel.

2) I kapitel II del D ska punkt 3 ersättas med följande: 3. Utförande I. För kompletta samlingsprov (bestående av 100 g prover): a) 16 ± 0,5 ml 25 % saltsyra (slutkoncentration 0,2 %) tillsätts en 3-liters glasbägare innehållande 2,0 ± 0,2 l vattenledningsvatten som värmts upp till 46–48 °C. En omrörarstav läggs i bägaren som ställs på den förvärmda plattan och därefter startas omrörningen. b) 10 ± 1 g pepsin i pulverform (eller 30 ± 3 ml pepsinlösning) tillsätts. c) 100–115 g prov som tagits i enlighet med punkt 2 finfördelas i mixern med 150 ± 15 ml förvärmd digestionsvätska. d) Det finfördelade köttet töms i 3-litersbägaren som innehåller vattnet, pepsinet och saltsyran. e) Insatsen i mixern doppas upprepade gånger i digestionsvätskan i bägaren, och mixerskålen sköljs med en liten mängd av vätskan, så att eventuella kvarvarande köttrester avlägsnas. f) Bägaren täcks med aluminiumfolie. g) Magnetomröraren ska ställas in så att den håller en konstant temperatur på 44–46 °C under arbetets gång. Under omrörningen ska digestionsvätskan rotera i en så hög hastighet att en djup virvel bildas utan att stänk uppstår. h) Digestionsvätskan rörs om tills köttpartiklarna försvinner (cirka 30 minuter). Därefter stängs magnetomröraren av och digestionsvätskan silas ned i sedimentationskonen. Längre digestionstid kan behövas (ej över 60 minuter) vid bearbetning av vissa typer av kött (tunga, vilt etc.). i) Digestionsprocessen anses vara tillfredsställande om högst 5 % av ursprungsprovets vikt finns kvar i silen. j) Nylonfiltret med maskstorlek 20 μm placeras i filtreringssystemet. Den koniska ståltratten fixeras i filtreringssystemet med hjälp av låssystemet och stålsilen (maskstorlek 180 μm) placeras i tratten. Vakuumpumpen kopplas ihop med filtreringssystemet och med behållaren i metall eller plast för att samla upp digestionsvätskan. k) Magnetomröraren stängs av och digestionsvätskan silas ned i filtreringssystemet. Bägaren sköljs med cirka 250 ml varmt vatten. Sköljningsvätskan silas genom filtreringssystemet efter det att digestionsvätskan har filtrerats färdigt. l) Filtret fattas i kanten med pincetten och tas upp. Filtret viks i minst fyra delar och placeras i den koniska 15 ml-tuben. Valet av konisk tub måste vara anpassat till mortelstöten. m) Filtret trycks mot botten av den koniska 15 ml-tuben med hjälp av mortelstöten och pressas därefter kraftigt genom att mortelstöten cirka 20 gånger rörs fram och tillbaka; mortelstöten bör placeras inuti det vikta filtret enligt tillverkarens anvisningar. n) 0,5 ± 0,01 ml av spädningsmedlet för provet pipetteras i den koniska 15 ml-tuben och filtret homogeniseras genom att mortelstöten rörs fram och tillbaka med små rörelser under cirka 30 sekunder; undvik ryckiga rörelser för att minimera risken för stänk enligt tillverkarens anvisningar. o) Alla prov, den negativa kontrollen och den positiva kontrollen pipetteras i varsitt fält på kortet för agglutinationstestet enligt tillverkarens anvisningar. p) Latexkulorna pipetteras också i varje fält på kortet för agglutinationstestet enligt tillverkarens anvisningar, dock utan att komma i kontakt med prov och kontroller. Latexkulorna blandas därefter försiktigt i varje fält med en engångssticka till dess att en homogen vätska täcker hela fältet. q) Kortet för agglutinationstestet placeras därefter på en skakapparat med 3-dimensionella rörelser och skakas i 10 ± 1 minuter enligt tillverkarens anvisningar. r) Efter den tidsperiod som anges i tillverkarens anvisningar stängs skakapparaten av, kortet för agglutinationstestet placeras på en plan yta och reaktionsresultaten avläses omedelbart enligt tillverkarens anvisningar. För ett positivt prov ska latexkulorna ha bildat aggregat. För ett negativt prov ska blandningen fortfarande vara homogen och inga aggregat ska ha bildats. II. Samlingsprover på mindre än 100 g enligt föreskrifterna i kapitel I.3.II För samlingsprover på mindre än 100 g ska förfarandet i kapitel I.3.II följas. III. Positiva eller osäkra resultat Om en undersökning av ett samlingsprov ger ett positivt eller osäkert resultat med latexagglutinationstestet, ska ett ytterligare prov på 20 g tas från varje svin i enlighet med kapitel I.2 a. Proverna på 20 g från fem svin samlas och undersöks enligt metoden i avsnitt I. På detta sätt ska prover från 20 grupper om fem svin undersökas. När ett positivt resultat med latexagglutinationstestet erhålls från en grupp om fem svin ska ytterligare prover på 20 g tas från varje svin i gruppen, och varje prov ska därefter undersökas separat enligt metoden i avsnitt I. När ett positivt eller osäkert resultat med latexagglutinationstestet erhålls ska minst 20 g svinmuskel skickas till det nationella referenslaboratoriet för bekräftelse enligt en av metoderna i kapitel I. Parasitprover ska förvaras i 90 % etylalkohol för konservering och artidentifiering vid EU:s referenslaboratorium eller det nationella referenslaboratoriet. Efter uttagning av parasiter ska positiva vätskor dekontamineras genom uppvärmning till minst 60 °C. IV. Rengörings- och dekontamineringsförfarande efter ett positivt eller osäkert resultat När undersökningen av ett samlingsprov eller enskilt prov ger ett positivt eller osäkert resultat med latexagglutinationstestet, ska allt material som varit i kontakt med kött (mixerskål, bägare, omrörarstav, temperaturgivare, konisk filtrertratt, sil och pincett) dekontamineras noggrant genom blötläggning i några sekunder i varmt vatten (65–90 °C). Köttrester eller inaktiverade larver som kan finnas kvar på ytan kan tas bort med en ren svamp och vattenledningsvatten. Vid behov kan man tillsätta några droppar rengöringsmedel för att avfetta utrustningen. Det är då rekommenderat att efterskölja alla delar noggrant för att avlägsna allt rengöringsmedel.

BILAGA II

BILAGA IV

KAPITEL I OFFICIELLT ERKÄNNANDE AV ATT ANLÄGGNINGAR ELLER DELOMRÅDEN TILLÄMPAR KONTROLLERADE UPPFÖDNINGSFÖRHÅLLANDEN

A. Livsmedelsföretagare ska uppfylla följande krav för att anläggningarna ska bli officiellt erkända:

a) Livsmedelsföretagaren ska vidta samtliga praktiska försiktighetsåtgärder i fråga om konstruktion och underhåll av byggnaderna för att förhindra att gnagare, andra däggdjur och köttätande fåglar kommer in i byggnaderna där djuren hålls.

b) Livsmedelsföretagaren ska genomföra ett program för skadedjursbekämpning, särskilt av gnagare, för att effektivt förebygga infektion hos svinen. Livsmedelsföretagaren ska dokumentera programmet i överensstämmelse med den behöriga myndighetens krav.

c) Livsmedelsföretagaren ska se till att allt foder kommer från anläggningar som producerar foder i enlighet med principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005.

d) Foder som är avsett för arter som är mottagliga för trikiner ska lagras i stängda silor eller andra behållare där gnagare inte kan ta sig in. Allt annat foder ska värmebehandlas eller produceras och lagras i överensstämmelse med den behöriga myndighetens krav.

e) Livsmedelsföretagaren ska se till att döda djur samlas in, identifieras och transporteras utan onödigt dröjsmål i enlighet med artiklarna 21 och 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 och med bilaga VIII till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011.

f) Om det ligger en soptipp i närheten av anläggningen ska livsmedelsföretagaren underrätta den behöriga myndigheten om detta. Den behöriga myndigheten ska därefter bedöma de risker som detta medför och avgöra om ett erkännande kan utfärdas om att anläggningen tillämpar kontrollerade uppfödningsförhållanden.

g) Livsmedelsföretagaren ska se till att både smågrisar som kommer till anläggningen utifrån och inköpta svin är födda och uppfödda under kontrollerade uppfödningsförhållanden.

h) Livsmedelsföretagaren ska se till att svin är identifierbara så att varje djur kan spåras tillbaka till anläggningen.

i) Livsmedelsföretagaren får införa nya djur till anläggningen endast om de kommer från anläggningar som också har officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden.

j) Inga djur får vistas utomhus om inte livsmedelsföretagaren på grundval av en riskanalys kan bevisa för den behöriga myndigheten att tidsperioden, platsen och förhållandena utomhus inte medför någon risk för att anläggningen ska infekteras med trikiner.

B. Om kraven i punkt A inte längre uppfylls eller om det sker andra ändringar som skulle kunna påverka anläggningens status, ska livsmedelsföretagare på anläggningar som officiellt erkänts tillämpa kontrollerade uppfödningsförhållanden informera den behöriga myndigheten om detta.

C. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna får endast erkänna en anläggning eller en kategori av anläggningar under förutsättning att de har kontrollerat att kraven i punkt A är uppfyllda.

KAPITEL II RAPPORTERING OM SITUATIONEN NÄR DET GÄLLER TRIKININFEKTION

a) Antalet fall (importerade och inhemska) av trikininfektion hos människor, inklusive epidemiologiska data, ska rapporteras i enlighet med kommissionens beslut 2000/96/EG.

b) Antalet undersökningar och resultaten av undersökningar av förekomsten av trikiner hos tamsvin, vildsvin, häst, vilt och eventuella andra djur av mottagliga arter ska lämnas in enligt bilaga IV till direktiv 2003/99/EG. Uppgifter om tamsvin ska åtminstone tillhandahålla specifik information avseende följande:

i) Undersökningar av djur som fötts upp under kontrollerade uppfödningsförhållanden.

ii) Undersökningar av avelssuggor, avelsgaltar och slaktsvin.

1 EUT L 35, 8.2.2005, s. 1.

2 EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.

3 EUT L 54, 26.2.2011, s. 1.

4 EGT L 28, 3.2.2000, s. 50.