Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 och artikel 114 jämförd med artikel 1.3–1.13 och artikel 2.5–2.7 i detta direktiv,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Enligt artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG ska varje medlemsstat se till att andelen energi från förnybara källor när det gäller alla former av transporter år 2020 är minst 10 % av den slutliga energianvändningen i transporter i den medlemsstaten. Blandning av biodrivmedel i andra bränslen är en av de metoder som medlemsstaterna kan använda för att uppnå detta mål, och det väntas bidra mest till målet. I direktiv 2009/28/EG betonas det också att det är synnerligen viktigt med energieffektivitet inom transportsektorn, eftersom ett bindande procentmål för energi från förnybara energikällor sannolikt kommer att bli allt svårare att uppnå på ett hållbart sätt om den totala efterfrågan på energi inom transportsektorn fortsätter att öka. På grund av att energieffektivitet också är viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser uppmuntras därför medlemsstaterna och kommissionen att inkludera mer ingående information om energieffektivitetsåtgärder inom transportsektorn i sina rapporter som ska läggas fram i enlighet med bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU och annan unionslagstiftning med relevans för främjandet av energieffektivitet inom transportsektorn.

2 Mot bakgrund av unionens mål att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser och drivmedlens stora andel av dessa utsläpp ska medlemsstaterna, enligt artikel 7a.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG, ålägga leverantörerna av bränsle eller energi att minska växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln med minst 6 % fram till den 31 december 2020 för drivmedel som används i unionen av vägfordon, mobila maskiner som inte är avsedda att användas för vägtransport, jordbruks- och skogsbrukstraktorer och fritidsbåtar när de inte är till sjöss. Blandning av biodrivmedel i fossila bränslen är en av de metoder som leverantörer har tillgång till för att minska växthusgasintensiteten för de fossila bränslen som de tillhandahåller.

3 I direktiv 2009/28/EG fastställs hållbarhetskriterier som biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppfylla för att räknas in med avseende på målen i det direktivet och för att kunna tas med i systemen för offentligt stöd. Dessa kriterier inbegriper krav på minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp som biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppnå jämfört med fossila bränslen. Identiska hållbarhetskriterier för biodrivmedel fastställs i direktiv 98/70/EG.

4 Om betesmark eller jordbruksmark som tidigare var avsedd för livsmedels-, foder- och fibermarknaderna leds om till produktion av biodrivmedel, kommer efterfrågan för andra ändamål än bränsleändamål behöva uppfyllas antingen genom intensifiering av den nuvarande produktionen eller genom att icke-jordbruksmark tas i bruk på annat håll. Det sistnämnda fallet utgör indirekt ändring av markanvändning och vid omställning av mark med stora kollager kan det leda till betydande utsläpp av växthusgaser. Direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG bör därför ändras så att de innehåller bestämmelser för att hantera effekterna av indirekt ändring av markanvändning med tanke på att de biodrivmedel som finns i dag huvudsakligen produceras från grödor som odlas på befintlig jordbruksmark. I dessa bestämmelser bör vederbörlig hänsyn tas till behovet av att skydda redan gjorda investeringar.

5 Utifrån de prognoser för efterfrågan av biodrivmedel som tillhandahållits av medlemsstaterna och de uppskattade utsläpp till följd av indirekt ändring av markanvändning för olika typer av råvaror till biodrivmedel, är det troligt att utsläppen av växthusgaser till följd av indirekt ändring av markanvändning är betydande, och skulle kunna innebära att vinsterna i form av minskade utsläpp av växthusgaser för enskilda biodrivmedel helt eller delvis går förlorade. Detta beror på att nästan hela produktionen av biodrivmedel 2020 förväntas komma från grödor som odlats på mark som skulle kunna användas för att försörja livsmedels- och fodermarknaderna. För att minska sådana utsläpp är det lämpligt att skilja mellan olika grupper av grödor, såsom oljeväxter, socker och spannmål och andra stärkelserika grödor i enlighet med detta. Det är även nödvändigt att uppmuntra forskning om och utveckling av nya avancerade biodrivmedel som inte konkurrerar med livsmedelsgrödor, och fortsätta att undersöka hur olika grupper av grödor påverkar både direkt och indirekt ändring av markanvändning.

6 I syfte att undvika incitament för en avsiktligt ökad produktion av restprodukter från bearbetning på bekostnad av huvudprodukten bör man i definitionen av restprodukt från bearbetning utesluta restprodukter som är resultatet av en produktionsprocess som avsiktligt har ändrats i det syftet.

7 Flytande förnybara bränslen kommer troligtvis att krävas för att transportsektorn ska minska sina utsläpp av växthusgaser. Avancerade biodrivmedel, till exempel sådana som framställs från avfall och alger, ger stora minskningar av växthusgasutsläpp med låg risk för indirekt ändring av markanvändning och de konkurrerar inte direkt med livsmedels- och fodermarknaderna om jordbruksmarken. Det är därför lämpligt att uppmuntra till mer forskning om och ökad utveckling och produktion av sådana avancerade biodrivmedel eftersom dessa för närvarande inte är kommersiellt tillgängliga i större mängder, vilket delvis beror på konkurrensen om offentligt stöd med etablerad livsmedels- och grödobaserad biodrivmedelsteknik.

8 Det vore önskvärt att redan 2020 nå en betydligt högre konsumtionsnivå av avancerade biodrivmedel i unionen jämfört med nuvarande förbrukning. Varje medlemsstat bör främja förbrukning av avancerade biodrivmedel och sträva efter att uppnå en lägsta konsumtionsnivå av avancerade biodrivmedel på sina territorier, genom att fastställa ett icke rättsligt bindande nationellt mål som de ska försöka nå inom ramen för skyldigheten att se till att andelen energi från förnybara källor när det gäller alla former av transporter år 2020 är minst 10 % av den slutliga energianvändningen i transporter i den medlemsstaten. Om medlemsstaterna har planer för att nå sina nationella mål, bör de offentliggöras för att öka öppenheten och förutsägbarheten för marknaden.

9 Det är också lämpligt att medlemsstaterna rapporterar till kommissionen om konsumtionsnivån av avancerade biodrivmedel på sina territorier vid tidpunkten för fastställandet av de nationella målen och om vad de uppnått i fråga om dessa nationella mål 2020, om vilket en sammanfattande rapport bör offentliggöras, för att bedöma ändamålsenligheten av de åtgärder som införts genom detta direktiv när det gäller minskning av risken för växthusgasutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning genom främjandet av avancerade biodrivmedel. Avancerade biodrivmedel som påverkar indirekt ändring av markanvändning i liten utsträckning och som ger stora totala minskningar av växthusgasutsläpp och främjandet av dessa förväntas att även fortsättningsvis spela en viktig roll för att minska användningen av fossila drivmedel i transportsektorn och utvecklingen av koldioxidsnål transportteknik efter 2020.

10 Europeiska rådet betonar i sina slutsatser från den 23 och 24 oktober 2014 att det inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 är viktigt att minska växthusgasutsläppen och riskerna med beroendet av fossila bränslen i transportsektorn, och uppmanar kommissionen att ytterligare studera instrument och åtgärder för ett heltäckande och teknikneutralt tillvägagångssätt för att främja utsläppsminskning och energieffektivitet i transportsektorn, för eldrivna transporter och för förnybara energikällor i transportsektorn även efter 2020.

11 Det är också viktigt att färdplanen för energi från förnybara energikällor för perioden efter 2020, som kommissionen ska lägga fram 2018 i enlighet med artikel 23.9 i direktiv 2009/28/EG, även för transportsektorn, utarbetas som en del av en bredare energi- och klimatrelaterad teknik- och innovationsstrategi för unionen, som ska utarbetas i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från den 20 mars 2015. Därför bör man i god tid se över ändamålsenligheten i incitamenten för utveckling och spridning av avancerad biodrivmedelsteknik så att slutsatserna av den översynen kan beaktas fullt ut när färdplanen för perioden efter 2020 utarbetas.

12 Skillnaderna i de uppskattade utsläppen till följd av indirekt ändring av markanvändning uppkommer av att olika indata och huvudantaganden använts i fråga om jordbrukets utveckling, till exempel trenderna för jordbrukets avkastning och produktivitet, allokering till samprodukter och observerad global ändrad markanvändning och avskogningstakt, vilka är utanför biodrivmedelstillverkarnas kontroll. De flesta råvarorna för biodrivmedel produceras i unionen, men de uppskattade utsläppen på grund av indirekt ändring av markanvändning förväntas i första hand uppstå utanför unionen, i områden där produktionsökningen sannolikt kommer att åstadkommas till lägsta kostnad. Särskilt antagandena om omvandlingen av tropiska skogar och dräneringen av torvmark utanför unionen påverkar kraftigt de uppskattade utsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning som hör samman med tillverkning av biodiesel från oljegrödor och det är därför ytterst viktigt att se till att sådana data och antaganden ses över i linje med senaste tillgängliga informationen om ändrad markanvändning och avskogning, inbegripet tillvaratagande av framstegen på dessa områden genom pågående internationella program. Kommissionen bör därför, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön, lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet i vilken den granskar ändamålsenligheten i de åtgärder som införs genom detta direktiv när det gäller att begränsa växthusutsläppen i samband med indirekt ändring av markanvändning till följd av produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen, samt granskar möjligheterna att i hållbarhetskriterierna införa justerade faktorer för beräkning av utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning.

13 För att på lång sikt säkerställa konkurrenskraften för biobaserade industrisektorer och, i linje med kommissionens meddelande av den 13 februari 2012 med titeln Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa och kommissionens meddelande av den 20 september 2011 med titeln Färdplan för ett resurseffektivt Europa, främja integrerade och diversifierade bioraffinaderier i hela Europa, bör förbättrade incitament i enlighet med direktiv 2009/28/EG fastställas på ett sätt som ger företräde för användning av biomassa som inte har högt ekonomiskt värde för annan användning än som biodrivmedel.

14 En ökad användning av el från förnybara energikällor är ett sätt att möta många utmaningar inom transportsektorn och andra energisektorer. Det är därför lämpligt att ge ytterligare incitament för att stimulera till användning av el från förnybara källor inom transportsektorn och att höja multipliceringsfaktorerna vid beräkningen av bidraget från el från förnybara energikällor inom eldrivna järnvägstransporter och i eldrivna vägfordon i syfte att förstärka deras införande och genomslag på marknaden. Dessutom bör ytterligare åtgärder som syftar till att uppmuntra energieffektivitet och energibesparingar inom transportsektorn övervägas.

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG bidrar till att unionen närmar sig ett återvinningssamhälle, genom att sträva efter att undvika avfallsgenerering och att använda avfall som en resurs. Genom avfallshierarkin fastställs en prioriteringsordning för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Medlemsstaterna bör stödja användningen av återvinningsmaterial, i enlighet med avfallshierarkin och målet att bli ett återvinningssamhälle, och bör när så är möjligt, inte stödja deponering eller förbränning av sådant återvinningsmaterial. Vissa av de råvaror som medför låga risker för indirekt ändring av markanvändning kan anses vara avfall. De kan dock fortfarande användas för andra ändamål som skulle utgöra en högre prioritering än energiåtervinning i den avfallshierarki som fastställs i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. Därför är det lämpligt att medlemsstaterna tar vederbörlig hänsyn till avfallshierarkiprincipen i alla stimulansåtgärder för att främja biodrivmedel som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning eller andra åtgärder för att minimera incitamenten till bedrägeri i samband med produktionen av dessa biodrivmedel så att incitamenten att använda sådana råvaror för biodrivmedel inte motverkar ansträngningarna för att minska avfallet eller öka återvinningen samt se till att tillgängliga resurser används hållbart och effektivt. Medlemsstaterna kan ta upp åtgärder som de vidtar i detta sammanhang i sin rapportering enligt direktiv 2009/28/EG.

16 Minimitröskeln för växthusgasutsläppsminskningar för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i nya anläggningar bör höjas för att förbättra dessas samlade växthusgasbalans samt avskräcka från ytterligare investeringar i anläggningar med låg prestanda vad gäller minskade växthusgasutsläpp. Genom denna ökning skyddas investeringar i produktionskapacitet för framställning av biodrivmedel och flytande biobränslen i enlighet med artikel 19.6 andra stycket i direktiv 2009/28/EG.

17 För att förbereda övergången till avancerade biodrivmedel och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark och som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av de mål som fastställs i direktiv 2009/28/EG utan att begränsa den totala användningen av sådana biodrivmedel och flytande biobränslen. I enlighet med artikel 193 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) påverkar inte fastställandet av ett gränsvärde på unionsnivå medlemsstaternas möjlighet att föreskriva lägre gränsvärden för mängden biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor i första hand för energiändamål på jordbruksmark och som kan räknas på nationell nivå när det gäller uppfyllandet av de mål som fastställs i direktiv 2009/28/EG.

18 Medlemsstaterna bör ha möjlighet att välja att tillämpa gränsvärdet på mängden biodrivmedel som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark som kan räknas när det gäller uppfyllandet av det mål som fastställs i artikel 7a i direktiv 98/70/EG.

19 Medlemsstaterna bör, i överenstämmelse med behovet att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark, ha som mål att fasa ut stöd till förbrukning av sådana biodrivmedel och flytande biobränslen när den överskrider gränsvärdet.

20 En begränsning av mängden biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark, och som kan räknas mot de mål som fastställs i direktiv 2009/28/EG påverkar inte medlemsstaternas frihet att själva planera hur de ska gå till väga för att iaktta den föreskrivna andelen konventionella biodrivmedel inom det övergripande målet på 10 %. Följaktligen är tillträdet till marknaden för de biodrivmedel som produceras av anläggningar i drift före utgången av 2013 fortfarande helt öppet. Det här direktivet påverkar därför inte de berättigade förväntningarna hos aktörer som driver sådana anläggningar.

21 De preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp som orsakas genom indirekta ändringar av markanvändningen bör ingå i drivmedelsleverantörernas och kommissionens rapportering av växthusgasutsläpp från biodrivmedel enligt direktiv 98/70/EG samt i kommissionens rapportering av växthusgasutsläpp från biodrivmedel och flytande biobränslen enligt direktiv 2009/28/EG. Biodrivmedel som framställs av råvaror som inte leder till ytterligare efterfrågan på mark, t.ex. avfallsråvaror bör tilldelas en nollutsläppsfaktor.

22 Risk för indirekt ändring av markanvändning kan uppstå om särskilda grödor för icke-livsmedelsändamål som i första hand odlas för energiändamål odlas på befintlig jordbruksmark som används för produktion av livsmedel och foder. Jämfört med livsmedels- och fodergrödor kan dock särskilda sådana grödor som i första hand odlas för energiändamål ge större skördar och bidra till återställandet av allvarligt skadad och kraftigt förorenad mark. Informationen om produktionen av biodrivmedel och flytande biobränslen från sådana särskilda grödor och hur den påverkar en ändrad markanvändning är knapphändig. Därför bör kommissionen också övervaka och regelbundet rapportera om läget vad gäller produktionen och förbrukningen i unionen av biodrivmedel och flytande biobränslen som framställts från sådana särskilda grödor samt övervaka och rapportera om de därmed förbundna effekterna. Befintliga projekt i unionen bör identifieras och användas för att förbättra informationsbasen för en mer ingående analys av både risker och fördelar i fråga om miljöhållbarhet.

23 Ökad avkastning i jordbrukssektorer genom intensifierad forskning, teknisk utveckling och kunskapsöverföring som överstiger de nivåer som skulle ha gällt om det inte hade funnits några produktionsfrämjande system för biodrivmedel som baseras på foder- och livsmedelsgrödor, samt odling av en andra årlig gröda på områden som inte tidigare användes för att odla en andra årlig gröda, kan bidra till att begränsa indirekt ändring av markanvändning. I den mån åtgärder för att minska indirekt ändring av markanvändning på nationell nivå eller projektnivå kan kvantifieras skulle åtgärder som införs genom detta direktiv kunna återspegla dessa produktionsförbättringar både när det gäller minskningar av de beräknade utsläppsvärdena för indirekt ändring av markanvändning och bidraget från biodrivmedel som baseras på livsmedels- och fodergrödor till det mål för andelen energi från förnybara källor inom transportsektorn som ska uppnås 2020.

24 Frivilliga certifieringssystem spelar en allt större roll i att tillhandahålla bevisning för uppfyllnad av hållbarhetskraven i direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG. Det är därför lämpligt att ge kommissionen mandat att kräva att man inom frivilliga certifieringssystem, inbegripet inom dem som redan har erkänts av kommissionen i enlighet med artikel 7c.6 i direktiv 98/70/EG och artikel 18.6 i direktiv 2009/28/EG, regelbundet ska rapportera om sin verksamhet. Sådana rapporter bör offentliggöras i syfte att öka insynen och förbättra kommissionens kontroll. Vidare skulle en sådan rapportering tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att kunna rapportera om hur de frivilliga certifieringssystemen fungerar i syfte att kunna peka på bästa praxis och vid behov lägga fram ett förslag om hur denna bästa praxis bör främjas ytterligare.

25 För att bidra till en väl fungerande inre marknad är det lämpligt att förtydliga under vilka villkor principen om ömsesidigt erkännande gäller mellan alla typer av system som säkerställer att hållbarhetskriterierna uppfylls för biodrivmedel och flytande biobränslen som inrättats i enlighet med direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG.

26 Det är mycket viktigt på alla nivåer med en god förvaltning och en rättighetsbaserad strategi, som omfattar alla mänskliga rättigheter, när det gäller att trygga livsmedels- och näringsförsörjningen, och det bör råda samstämmighet mellan olika strategier i händelse av negativa effekter på livsmedels- och näringstryggheten. I detta sammanhang är en god förvaltning av och säkerhet för besittningsrätt och nyttjanderätt till mark av särskild vikt. Därför bör medlemsstaterna respektera principerna för ansvarsfulla investeringar i jordbruks- och livsmedelssystem, som antogs av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations kommitté för globalt tryggad livsmedelsförsörjning i oktober 2014. Medlemsstaterna uppmuntras också att stödja genomförandet av de frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull förvaltning av besittningsrätt till mark, fiske och skogar inom ramen för nationell livsmedelstrygghet, som antogs av kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning i oktober 2013.

27 Trots att biodrivmedel som baseras på livsmedels- och fodergrödor generellt förknippas med risker för indirekt ändring av markanvändning finns det undantag. Medlemsstaterna och kommissionen bör uppmuntra utveckling och användning av system som på ett tillförlitligt sätt kan visa att en viss mängd råvara för biodrivmedel som producerats inom ett visst projekt inte har trängt undan produktion för andra ändamål. Exempel på detta kan vara när produktionen av biodrivmedel är lika stor som mängden överskottsproduktion som uppnåtts genom investeringar i förbättrad produktivitet över de nivåer som annars skulle ha uppnåtts i avsaknad av sådana produktivitetsfrämjande system, eller när biodrivmedel produceras på mark där direkt ändrad markanvändning förekommit utan betydande negativa effekter på markens befintliga ekosystemtjänster, inbegripet skydd av kollagren och den biologiska mångfalden. Medlemsstaterna och kommissionen bör undersöka möjligheterna att fastställa kriterier för identifiering och certifiering av sådana system som på ett tillförlitligt sätt kan visa att en viss mängd råvara för biodrivmedel som producerats inom ett visst projekt inte har förflyttat produktion i andra syften än framställning av biodrivmedel och att denna råvara för biodrivmedel har producerats i överensstämmelse med unionens hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Endast den mängd råvaror som svarar mot den faktiska minskningen av förflyttningen som uppnås genom systemet får beaktas.

28 Det är lämpligt att anpassa reglerna för användningen av normalvärden för att säkerställa likabehandling för producenter oavsett var produktionen äger rum. Medan tredje länder har möjlighet att använda normalvärden måste unionens producenter använda sig av faktiska beräkningar om dessa är högre än normalvärdena eller om en rapport inte har lämnats in av medlemsstaten, vilket ökar deras administrativa börda. De nuvarande reglerna bör därför förenklas så att användningen av normalvärden inte begränsas till områden inom unionen som ingår i de förteckningar som avses i artikel 19.2 i direktiv 2009/28/EG och artikel 7d.2 i direktiv 98/70/EG.

29 Till följd av ikraftträdandet av EUF-fördraget måste de befogenheter som i enlighet med direktiven 2009/28/EG och 98/70/EG tilldelas kommissionen anpassas till artikel 290 och 291 i EUF-fördraget.

30 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 98/70/EG och 2009/28/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

31 I syfte att göra det möjligt att anpassa direktiv 98/70/EG till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på tillägg av uppskattade typiska värden och normalvärden för biodrivmedel och anpassning av tillåtna analysmetoder när det gäller specifikationerna för bränsle och undantaget för ångtryck som tillåts för bensin som innehåller bioetanol, samt fastställande av normalvärden för växthusgasutsläpp när det gäller förnybara flytande och gasformiga transportbiodrivmedel av icke-biologiskt ursprung och avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål.

32 I syfte att göra det möjligt att anpassa direktiv 2009/28/EG till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på eventuella tillägg i förteckningen över råvaror för framställning av biodrivmedel och biodrivmedel vilkas bidrag till målet i artikel 3.4 ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll och även med avseende på tillägg av uppskattade typiska värden och normalvärden för möjliga biodrivmedels- och flytande biobränsleproduktionskedjor, samt anpassning av energiinnehållet i transportdrivmedel i enlighet med bilaga III till direktiv 2009/28/EG till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

33 Det är av särskilt betydelse att kommissionen vid tillämpningen av direktiv 98/70/EG och 2009/28/EG genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

34 Kommissionen bör, mot bakgrund av de bästa och senast tillgängliga vetenskapliga rönen, göra en översyn av hur ändamålsenliga de åtgärder som införs genom detta direktiv har varit när det gäller att begränsa effekten växthusgasutsläpp som orsakas av indirekt ändring av markanvändning och att hitta möjliga vägar för att minimera effekterna av den effekten.

35 Det är viktigt att kommissionen utan dröjsmål lägger fram ett heltäckande förslag till en kostnadseffektiv och teknikneutral strategi efter 2020 för att skapa ett långsiktigt perspektiv för investeringar i hållbara biodrivmedel som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning och andra sätt att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn.

36 I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011 har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

37 Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att säkerställa en inre marknad för bränsle för vägtransporter och mobila maskiner som inte är avsedda att användas för vägtransporter och säkerställa efterlevnad av minimigränserna för miljöskydd vid användning av sådant bränsle, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

38 Direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Ändring av direktiv 98/70/EG

Direktiv 98/70/EG ska ändras på följande sätt:

1 I artikel 2 ska följande punkter läggas till:

2 Artikel 7a ska ändras på följande sätt:

3 Artikel 7b ska ändras på följande sätt:

4 Artikel 7c ska ändras på följande sätt:

5 Artikel 7d ska ändras på följande sätt:

6 Artikel 7e.2 ska ersättas med följande:

7 Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

8 I artikel 8a ska punkt 3 ersättas med följande:

9 I artikel 9.1 ska följande led läggas till:

10 Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

11 Följande artikel ska införas:

12 Artikel 11 ska ersättas med följande:

13 Bilaga IV ska ändras och bilaga V läggas till i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

Artikel 2 – Ändring av direktiv 2009/28/EG

Direktiv 2009/28/EG ska ändras på följande sätt:

1 I artikel 2 andra stycket ska följande led läggas till:

2 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

3 I artikel 5 ska punkt 5 ersättas med följande:

4 I artikel 6 ska punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

5 Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

6 Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

7 Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

8 Artikel 21 ska utgå.

9 I artikel 22.1 ska andra stycket ändras på följande sätt:

10 Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

11 Artikel 25 ska ersättas med följande:

12 Följande artikel ska införas:

13 Bilaga V ska ändras och bilagorna VIII och IX läggas till i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

Artikel 3 – Översyn

1 Kommissionen ska senast den 31 december 2016 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av tillgången till de nödvändiga kvantiteterna kostnadseffektiva biodrivmedel på unionens marknad som produceras med råvaror som inte kräver markanvändning och icke-livsmedelsgrödor fram till 2020 och av deras miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser, behovet av ytterligare kriterier för att säkerställa att de är hållbara samt de bästa tillgängliga vetenskapliga rönen om växthusgasutsläpp som orsakas av indirekt ändring av markanvändning till följd av produktionen av biodrivmedel och flytande biobränslen. Rapporten ska vid behov åtföljas av förslag till ytterligare åtgärder, med beaktande av ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

2 Kommissionen ska senast den 31 december 2017 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet i vilken kommissionen, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön, bedömer

a hur ändamålsenliga de åtgärder som införs genom detta direktiv har varit när det gäller att begränsa växthusgasutsläppen i samband med indirekt ändring av markanvändning till följd av produktionen av biodrivmedel och flytande biobränslen; rapporten ska även innehålla senast tillgängliga uppgifter om huvudantaganden som påverkar resultaten av de modeller för utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen, däribland tendenser som mätts i fråga om jordbrukets avkastning och produktivitet, allokering av samprodukter och observerad global ändrad markanvändning och avskogningstakt, samt eventuell inverkan av unionens politik såsom miljö-, klimat- och jordbrukspolitiken, och därvid inbegripa intressenter i bedömningsförfarandet,

b ändamålsenligheten i incitamenten för biodrivmedel producerade med råvaror som inte kräver markanvändning samt icke-livsmedelsgrödor enligt artikel 3.4 i direktiv 2009/28/EG, inklusive huruvida användningen av biodrivmedel framställda av råvaror och andra drivmedel som ingår i förteckningen i bilaga IX, del A, i unionen som helhet förväntas uppgå till 0,5 procentenheter uttryckt som energiinnehåll av andelen energi från förnybara energikällor inom alla former av transporter år 2020,

c vilka effekter den ökade efterfrågan på biomassa har på de sektorer som utnyttjar den,

d möjligheten att fastställa kriterier för identifiering och certifiering av biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning och som produceras enligt de hållbarhetskriterier som anges i direktiven 98/70/EG och 2009/28/EG, så att bilaga V till direktiv 98/70/EG och bilaga VIII till direktiv 2009/28/EG kan anpassas när så är lämpligt,

e potentiella ekonomiska och miljömässiga fördelar och risker med ökad produktion och användning av särskilda grödor för icke-livsmedelsändamål som i första hand odlas för energiändamål, även genom att använda uppgifter som avser befintliga projekt,

f den relativa andelen bioetanol och biodiesel på unionsmarknaden och andelen energi från förnybara källor i bensin; kommissionen ska även bedöma vilka faktorer som påverkar andelen energi från förnybara källor i bensin, samt eventuella hinder för dess utbredning; bedömningen ska omfatta kostnader, drivmedelsstandarder, infrastruktur och klimatförhållanden; när så är lämpligt får kommissionen lägga fram rekommendationer om hur eventuella hinder som identifierats ska övervinnas, och

g fastställande av vilka medlemsstater som har valt att tillämpa gränsvärdet för mängden biodrivmedel producerade av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark, i syfte att uppnå målet i artikel 7a i direktiv 98/70/EG, och huruvida problem uppstått i samband med genomförandet eller uppnåendet av målet i artikel 7a i direktiv 98/70/EG; kommissionen ska även bedöma i vilken utsträckning biodrivmedel producerade av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark levereras för att uppnå målet i artikel 7a i direktiv 98/70/EG över de nivåer som kan bidra till målen i direktiv 2009/28/EG; bedömningen ska omfatta en utvärdering av effekterna av indirekta ändringar av markanvändning, samt hur kostnadseffektivt medlemsländernas tillvägagångssätt är.

3 Kommissionen ska, om så är lämpligt mot bakgrund av rapporterna från de frivilliga systemen i enlighet med artikel 7c.6 andra stycket i direktiv 98/70/EG och artikel 18.6 andra stycket i direktiv 2009/28/EG, lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet om ändring av bestämmelserna i de direktiv som rör frivilliga system i syfte att främja bästa praxis.

Artikel 4 – Införlivande

1 Medlemsstaterna ska senast den 10 september 2017 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2 Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. De ska vid samma tillfälle underrätta kommissionen om sina fastställda nationella mål i enlighet med artikel 3.4 e i direktiv 2009/28/EG och i förekommande fall om sina nationella måls avvikelse från det referensvärde som där avses samt om skälen till detta.

Artikel 5 – Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6 – Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT C 198, 10.7.2013, s. 56.

2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 september 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 9 december 2014 (EUT C 50, 12.2.2015, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 28 april 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 juli 2015.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

8 EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

11 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 239, 15.9.2015, s. 1).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

BILAGA I

Bilagorna till direktiv 98/70/EG ska ändras på följande sätt:

1 Bilaga IV, del C, punkt 7 ska ersättas med följande:

2 Följande bilaga ska läggas till:

1 Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664.

2 Åkermark enligt definitionen i IPCC.

3 Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.

BILAGA V

Del A. Preliminära beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av produktion av biodrivmedel (gCO2eq/MJ)

Råvarugrupp | Medelvärde | Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen

Spannmål och andra stärkelserika grödor | 12 | 8 till 16

Socker | 13 | 4 till 17

Oljegrödor | 55 | 33 till 66

Del B. Biodrivmedel för vilka utsläppen på grund av indirekt ändring av markanvändning anses vara noll

Biodrivmedel som produceras av följande råvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning:

1 De råvaror som inte anges i del A i denna bilaga.

2 Råvaror vars produktion har lett till direkt ändrad markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, dvs. skogsmark, gräsmark, våtmark, bebyggelse och annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor. I sådana fall ska ett värde för utsläpp till följd av direkt ändrad markanvändning (el) beräknas i enlighet med bilaga IV, del C, punkt 7.

1 (+) De medelvärden som rapporteras här utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden. Omfattningen av värdena i bilagan är känslig för det urval antaganden (såsom behandlingen av samprodukter, avkastningens utveckling, kollager och förflyttning av andra råvaror) som används i de ekonomiska modeller som tagits fram för att beräkna dessa. Även om det därför inte är möjligt att få en fullständig bild av det osäkerhetsintervall som är kopplat till sådana beräkningar har det gjorts en känslighetsanalys på grundval av dessa resultat och som bygger på slumpmässig variation hos nyckelparametrar, den s.k. Monte Carlo-analysen.

2 De medelvärden som här ingår utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden.

3 Det intervall som här ingår avspeglar 90 % av de resultat som erhålls med hjälp av det femte och nittiofemte percentilvärdet från analysen. Det femte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 5 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat under 8, 4 och 33 gCO2eq/MJ). Det nittiofemte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 95 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat över 16, 17 och 66 gCO2eq/MJ).

6 (++) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.

BILAGA II

Bilagorna till direktiv 2009/28/EG ska ändras på följande sätt:

1 Bilaga V, del C, punkt 7 ska ersättas med följande:

2 Följande bilaga ska läggas till:

3 Följande bilaga ska läggas till:

1 Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664.

2 Åkermark enligt definitionen i IPCC.

3 Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.

BILAGA VIII

Del A. Preliminära beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av de råvaror som används för produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen (gCO2eq/MJ)

Råvarugrupp | Medelvärde | Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen

Spannmål och andra stärkelserika grödor | 12 | 8 till 16

Socker | 13 | 4 till 17

Oljegrödor | 55 | 33 till 66

Del B. Biodrivmedel för vilka utsläppen på grund av indirekt ändring av markanvändning anses vara noll

Biodrivmedel som produceras av följande råvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning:

1 De råvaror som inte anges i del A i denna bilaga.

2 Råvaror vars produktion har lett till direkt ändrad markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, dvs. skogsmark, gräsmark, våtmark, bebyggelse och annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor. I sådana fall ska ett värde för utsläpp till följd av direkt ändrad markanvändning (el) beräknas i enlighet med bilaga V, del C, punkt 7.

1 (+) De medelvärden som rapporteras här utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden. Omfattningen av värdena i bilagan är känslig för det urval antaganden (såsom behandlingen av samprodukter, avkastningens utveckling, kollager och förflyttning av andra råvaror) som används i de ekonomiska modeller som tagits fram för att beräkna dessa. Även om det därför inte är möjligt att få en fullständig bild av det osäkerhetsintervall som är kopplat till sådana beräkningar har det gjorts en känslighetsanalys på grundval av dessa resultat och som bygger på slumpmässig variation hos nyckelparametrar, den s.k. Monte Carlo-analysen.

2 De medelvärden som här ingår utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden.

3 Det intervall som här ingår avspeglar 90 % av de resultat som erhålls med hjälp av det femte och nittiofemte percentilvärdet från analysen. Det femte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 5 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat under 8, 4 och 33 gCO2eq/MJ). Det nittiofemte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 95 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat över 16, 17 och 66 gCO2eq/MJ).

6 (++) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.

BILAGA IX

Del A. Råvaror och bränslen vars bidrag till det mål som avses i artikel 3.4 första stycket ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll:

a Alger, om de odlas på land i dammar eller fotobioreaktorer.

b Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG.

c Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från privata hushåll som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet.

d Biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inbegripet material från detalj- och partihandeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen och med undantag för de råvaror som förtecknas i del B i denna bilaga.

e Halm.

f Stallgödsel och avloppsslam.

g Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar.

h Tallbeck.

i Råglycerin.

j Bagass.

k Press- och jäsningsrester från vinframställning.

l Nötskal.

m Agnar.

n Kolvar som rensats från majsgroddarna.

o Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbruk och skogsbaserad industri såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin och tallolja.

p Annan cellulosa från icke-livsmedel enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led s.

q Annat material som innehåller både cellulosa och lignin enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led r, utom sågtimmer och fanerstockar.

r Förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung.

s Avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål, om energikällan är förnybar i enlighet medartikel 2 andra stycket led a.

t Bakterier, om energikällan är förnybar i enlighet med artikel 2 andra stycket led a.

Del B. Råvaror vars bidrag till det mål som avses i första stycket i artikel 3.4 ska anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll

a Använd matolja.

b Animaliska fetter som klassificeras enligt kategorierna 1 och 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009.

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).