Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/62 av den 10 oktober 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller bruttosoliditetsgraden (Text av betydelse för EES)
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, särskilt artikel 456.1 j, och
1 Bruttosoliditetsgraden beräknad i enlighet med artikel 429 i förordning (EU) nr 575/2013 ska offentliggöras av institut från och med den 1 januari 2015, och fram till detta datum är kommissionen bemyndigad att anta en delegerad akt för att ändra exponerings- och kapitalmåttet för beräkning av bruttosoliditetsgraden, i syfte att korrigera eventuella brister som upptäckts på grundval av institutens rapportering.
2 Skillnader har iakttagits i fråga om de rapporterade bruttosoliditetsgrader som avses i artikel 429.2 i förordning (EU) nr 575/2013 på grund av institutens olikartade tolkning av nettningen av säkerheter vid värdepappersfinansiering och repor. Dessa skillnader beträffande tolkning och rapportering har uppenbarats till följd av den analytiska rapport som offentliggjordes av Europeiska bankmyndigheten (EBA) den 4 mars 2014.
3 Mot bakgrund av att bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013 speglade Baselstandarderna, lämpar sig lösningarna för att ta itu med Baselregelverkets brister även för att hantera motsvarande brister hos de berörda bestämmelserna i denna förordning.
4 Den 14 januari 2014 antog Baselkommittén en omarbetad regeltext avseende bruttosoliditetsgraden, framför allt med ytterligare arrangemang beträffande mätning och nettning i samband med repor och transaktioner för värdepappersfinansiering. En anpassning av bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013 beträffande beräkningen av bruttosoliditetsgraden till de internationellt överenskomna reglerna borde innebära att man tog itu med de tolkningsskiljaktigheter som råder mellan olika institut beträffande nettningen av säkerhet i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering och repor, och det borde även öka den internationella jämförbarheten samt skapa lika villkor för institut som är etablerade inom unionen och som är internationellt verksamma.
5 Clearing via centrala motparter enligt den principmodell som är vedertagen inom unionen ger upphov till dubbel beräkning av bruttosoliditeten i exponeringsmåttet för ett institut som är verksamt som clearingmedlem.
6 Clearing av transaktioner för värdepappersfinansiering, framför allt av repor, genom kvalificerade centrala motparter kan medföra fördelar såsom multilateral nettning och robusta förfaranden för förvaltning av säkerhet, vilket ökar den finansiella stabiliteten. Det borde därför vara tillåtet att netta kontantfordringar och -skulder för repor och omvända repor via samma kvalificerade centrala motpart.
7 Repor som kan avslutas vilken dag som helst och som är föremål för en överenskommen period för anmälan av återkallelse bör anses vara likvärdiga med att ha en explicit löptid motsvarande perioden för anmälan av återkallelse och samma explicita sista avslutningsdatum bör anses uppfyllas, så att sådana transaktioner kan komma i fråga för nettning av kontantfordringar och -skulder av repor och omvända repor med samma motpart.
8 Den reviderade bruttosoliditetsgraden bör leda till ett noggrannare mått på bruttosoliditeten och borde fungera som ett proportionerligt hinder för ackumuleringen av bruttosoliditet vid institut som är etablerade inom unionen.
9 Point-in-time-rapportering av bruttosoliditeten vid slutet av kvartalsrapporteringsperioden snarare än rapportering på grundval av ett tremånadersgenomsnitt innebär en bättre anpassning av bruttosoliditetsgraden till solvensrapporteringen.
10 Användningen av teoretiska bruttobelopp för skriftligt kreditskydd som utfärdats av ett institut speglar bruttosoliditeten på ett mer passande sätt än användningen av marknadsvärdering beträffande dessa instrument.
11 Konsolideringsområdet för att beräkna bruttosoliditetsgraden bör anpassas till det lagstadgade konsolideringsområde som används för att fastställa riskviktade kapitalrelationer.
12 De ändringar som införs genom denna förordning bör leda till bättre jämförbarhet beträffande den bruttosoliditet som offentliggörs av instituten och bör bidra till att man kan undvika att vilseleda marknadsdeltagare i fråga om institutens verkliga bruttosoliditet. Det är därför nödvändigt att denna förordning träder i kraft så snart som möjligt.
13 Förordning (EU) nr 575/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Beräkning av bruttosoliditetsgraden
Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 429 ska ersättas med följande:
2 Följande artikel ska införas som artikel 429a och 429b:
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.