Rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804 av den 17 maj 2016 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322.2,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska revisionsrättens yttrande, och

1 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 omarbetades genom rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014. Förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 ska träda i kraft samma dag som rådets beslut 2014/335/EU, Euratom. Beslutet har emellertid ännu inte trätt i kraft.

2 För att ge kommissionen (Eurostat) tillräcklig tid att bedöma alla relevanta uppgifter om bruttonationalinkomst (BNI) och ge BNI-kommittén tillräckligt med tid att utarbeta ett yttrande om BNI-uppgifter bör det vara möjligt att ändra BNI-uppgifter för ett budgetår till och med den 30 november det fjärde året efter det budgetåret. Kravet på att bevara styrkande dokument som rör egna medel från mervärdesskatt (moms) och BNI bör följaktligen också ges förlängd tillämpning från och med den 30 september till och med den 30 november det fjärde året efter det budgetår som de avser.

3 Den här förordningen bör återspegla den nuvarande ordningen enligt vilken kommissionens konton för egna medel enligt artikel 9 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (kommissionens konton för egna medel) förs av varje medlemsstats finansförvaltning eller centralbank. Begreppet finansförvaltning bör även omfatta andra offentliga enheter som utövar liknande funktioner.

4 Kommissionens konton för egna medel bör vara fria från avgifter och räntor. En tillämpning av avgifter eller negativa räntor skulle minska unionens budget och därmed leda till en ojämlik behandling av medlemsstaterna. När negativ ränta är tillämplig på kommissionens konton för egna medel bör därför berörda medlemsstater kreditera ett belopp som motsvarar beloppet för negativ ränta. Eftersom vissa medlemsstater inte har möjlighet att undvika de finansiella effekterna av skyldigheten att kreditera kommissionens konton för egna medel med sådana belopp av negativ ränta bör kommissionen ha som mål att vid täckande av sitt likviditetsbehov minska denna effekt genom att i första hand använda de belopp som krediterats de berörda kontona.

5 Kommissionens konton för egna medel bör endast debiteras på instruktion från kommissionen. Detta bör inte påverka tillämpningen av negativ ränta.

6 För att göra lagtexten tydligare och lättare att läsa bör artikel 10 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 delas upp i flera artiklar.

7 Kommissionen bör alltid ha tillräckligt med likvida medel för att kunna verkställa de betalningskrav som ingår i budgetgenomförandet, vilka som regel är särskilt koncentrerade till årets första månader. Kommissionen har redan möjlighet att uppmana medlemsstaterna att tidigarelägga ytterligare upp till två tolftedelar för det särskilda syftet att betala utgifter för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013. För att ytterligare minska risken för betalningsförseningar till följd av tillfällig brist på likvida medel bör kommissionen kunna uppmana medlemsstaterna att tidigarelägga upp till en ytterligare halv tolftedel för det särskilda syftet att betala utgifter för europeiska struktur- och investeringsfonderna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013, förutsatt att detta är motiverat av behovet av likvida medel. För att undvika alltför stort tryck på de nationella finansförvaltningarna bör det totala belopp som kan tidigareläggas till samma månad inte överstiga två ytterligare tolftedelar. Vidare får detta mot bakgrund av de särskilda betalningskrav som gäller EGFJ inte tillämpas till skada för EGFJ.

8 Enligt förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 ska kommissionen beräkna justeringar av de moms- och BNI-baserade egna medlen, och informera medlemsstaterna därom, i så god tid att de kan föra in dessa justeringar på kommissionens konto för egna medel den första arbetsdagen i december. De belopp som efter justeringarna behövde göras tillgängliga den första arbetsdagen i december 2014 var högre än någonsin tidigare. För att undvika orimliga finanspolitiska påfrestningar för medlemsstaterna strax före årsskiftet infördes det genom rådets förordning (EU, Euratom) nr 1377/2014 en ändring i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 som gör det möjligt för medlemsstaterna att i vissa undantagsfall senarelägga krediteringen av kommissionens konto för egna medel med de belopp som följer av sådana justeringar.

9 När förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 träder i kraft kommer förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 i sin ändrade lydelse att upphöra att vara tillämplig. Detta får dock inte påverka giltigheten av de senarelägganden av kreditering av justeringar som redan hade formellt begärts enligt förordning (EU, Euratom) nr 1377/2014 när den förordningen fortfarande var i kraft.

10 För enkelhetens skull och för att begränsa de ekonomiska påfrestningarna på medlemsstaterna och kommissionen, särskilt mot slutet av året, bör förfarandet för att justera de egna medlen från moms och BNI rationaliseras. Man bör förlänga tidsfristen från det att en medlemsstat tar emot en formell underrättelse om de justeringar som krävs till det att dessa krediteras kommissionens konto för egna medel. En sådan underrättelse och kreditering bör infalla under ett och samma år, och detta år bör också användas som referens i fråga om inverkan på de offentliga finanserna och vid tillämpningen av stabilitets- och tillväxtpakten. Det bör ske en omedelbar omfördelning av det totala beloppet av justeringar medlemsstaterna emellan som en anpassning till deras respektive andelar av de BNI-baserade egna medlen. Detta skulle undanröja behovet av det undantag som införts genom förordning (EU, Euratom) nr 1377/2014.

11 För att uppnå unionens mål bör förfarandet för beräkning av ränta utformas så att det kan garanteras att unionens egna medel görs tillgängliga i tid och i sin helhet.

12 I syfte att åstadkomma ökad rättssäkerhet och större tydlighet bör man i fråga om momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel fastställa i vilka fall som dröjsmålsränta ska betalas. Med tanke på det som särskilt kännetecknar dessa egna medel, som har en kontrollcykel som möjliggör korrigeringar respektive justeringar inom en period på fyra år, bör ändringar av momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel som följer av sådana korrigeringar eller justeringar inte medföra retroaktiv beräkning av ränta. Ränta avseende dessa medel bör därför endast betalas för försenad kreditering av belopp av månatliga tolftedelar och belopp som följer av den årliga beräkningen av justeringar för föregående budgetår. För att upprätthålla ett ordentligt incitament för vidtagande av korrigerande åtgärder bör ränta även betalas vid försening att kreditera belopp som följer av särskilda korrigeringar av momsredovisningar det datum som anges i enlighet med åtgärder som vidtas av kommissionen enligt artikel 9.1 andra stycket i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89. Om en medlemsstat inte inom den explicita tidsfrist som fastställts av kommissionen lämnar de korrigeringar av BNI-uppgifter som är nödvändiga för att åtgärda punkter som anmälts av kommissionen eller en medlemsstat bör ränta också tillämpas på varje ökning av egna medel som följer av en justering som genomförs som en följd av att den anmälda punkten åtgärdats. Denna ränta bör tillämpas från och med den tidpunkt när beloppet för justeringen skulle ha krediterats, det vill säga den första arbetsdagen i juni året efter det år då den av kommissionen explicit angivna tidsfristen löpte ut, till och med den tidpunkt när det justerade beloppet krediteras kontot. I linje med gällande regler och praxis bör varje försening av kreditering i fråga om traditionella egna medel medföra beräkning av ränta.

13 Det räntesatssystem som anges i artikel 12 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 bygger på en schablonmässig ökning med 2 procentenheter av basräntesatsen plus en ökning med 0,25 procentenheter för varje månad som krediteringen försenats, varvid den höjda räntesatsen är tillämplig på hela förseningsperioden. Detta räntesatssystem har starkt bidragit till att belopp i egna medel gjorts tillgängliga i tid och i sin helhet och systemets huvuddrag bör därför behållas.

14 Inte desto mindre har de nuvarande reglerna med konstant ökande räntesats lett till betalning av mycket höga räntesatser i exceptionella fall där det handlat om förseningar med många år. För att se till att systemet förblir proportionellt med bibehållen avskräckande verkan bör den ackumulerade ökningen i förhållande till bassatsen begränsas till ett årligt högsta värde på 16 procentenheter.

15 Å andra sidan kan den befintliga schablonmässiga ökningen med 2 procentenheter av basräntesatsen särskilt när det gäller kortvariga förseningar, utgöra ett negativt incitament mot att ställa egna medel till förfogande i tid, i situationer när refinansieringskostnaderna på penningmarknaden är högre än dröjsmålsräntan. För att systemet ska fungera ännu bättre bör därför den schablonmässiga ökningen av basräntesatsen höjas till 2,5 procentenheter, och den resulterande räntesats som tillämpas bör inte understiga den procentsatsen, även om den tillämpliga bassatsen är negativ. Denna ändring bör särskilt förebygga förseningar i tillhandahållandet av de månatliga tolftedelarna av egna medel baserade på moms och BNI, som för närvarande utgör mer än 80 % av unionens budgetinkomster.

16 För att främja ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen och beakta de nyligen införda bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013, bör medlemsstaterna kunna fritas från skyldigheten att tillhandahålla unionen sådana belopp i traditionella egna medel som visat sig vara omöjliga att uppbära, i fall där detta beror på att bokföringen av eller underrättelsen om tullskulder har skjutits upp i syfte att inte skada en brottsutredning som påverkar unionens ekonomiska intressen. Kommissionen bör med minsta möjliga dröjsmål meddela medlemsstaterna, och vid behov uppdatera, de kriterier som kommer att vägleda bedömningen av fall där denna eventualitet föreligger.

17 Beloppsgränsen för rapportering av fall där traditionella egna medel förklarats eller bedömts omöjliga att uppbära bör höjas i syfte att minska den administrativa bördan för såväl medlemsstaterna som kommissionen.

18 Det bör klargöras att möjligheten för kommissionen att, i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 och endast i fall där ett lån som beviljats eller som det ställts garanti för inte återbetalas, överskrida sina tillgångar för att se till att unionens skyldigheter uppfylls inte bara ska gälla utlåning eller garantier som beviljats inom ramen för rådets förordningar och beslut, utan även inom ramen för förordningar och beslut som från och med Lissabonfördraget ska antas av Europaparlamentet och rådet tillsammans i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

19 Förutom i exceptionella fall bör kommissionen till medlemsstaterna, eller deras nationella centralbanker, anmäla de order om transaktioner i likvida medel som påverkar sådana konton som öppnats för egna medel minst en dag innan dessa order ska verkställas.

20 Förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

21 Av konsekvensskäl bör den här förordningen träda i kraft samma dag som förordning (EU, Euratom) nr 609/2014. Den ändring som föreskrivs i den här förordningen av artikel 18 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 bör tillämpas från och med den 1 januari 2014 för att garantera en fortsatt tillämpning av det undantag som infördes genom förordning (EU, Euratom) nr 1377/2014 till den dag då den här förordningen träder i kraft. Den ändring som föreskrivs i den här förordningen av artikel 12 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 bör tillämpas i de fall där förfallodagen för de egna medlen infaller efter det att den här förordningen har trätt i kraft. Av proportionalitetsskäl bör medlemsstaterna emellertid även omfattas av begränsningen av den totala ökningen av räntesatsen, samt av begränsningen för betalning av ränta för momsbaserade egna medel endast i samband med förseningar som anges i artikel 12 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014, i dess ändrade lydelse genom den här förordningen, för egna medel som förföll innan den här förordningen trädde i kraft, när dessa egna medel blev kända efter dagen för ikraftträdandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Tillhandahållande av traditionella egna medel

Förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 ska ändras på följande sätt:

1 I artikel 3 ska andra stycket ersättas med följande:

2 Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

3 Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

4 Artikel 10 ska ersättas med följande:

5 I artikel 11 ska punkt 2 ersättas med följande:

6 Artikel 12 ska ersättas med följande:

7 Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

8 I artikel 14 ska punkterna 3 och 4 ersättas med följande:

9 Artikel 15 ska ersättas med följande:

10 Artikel 18 ska ersättas med följande:

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 träder i kraft.

Med förbehåll för tredje och fjärde styckena ska den tillämpas från och med samma dag.

Artikel 1.6 ska tillämpas vid beräkningen av dröjsmålsränta för försenade inbetalningar av belopp i egna medel som förfaller efter dagen för denna förordnings ikraftträdande. Begränsningen av den totala ökningen av räntesatsen till 16 procentenheter och begränsningen av betalning av ränta för momsbaserade egna medel till att gälla endast i samband med dröjsmål med att kreditera belopp som följer av särskilda justeringar därav, den dag som angetts i enlighet med åtgärder som vidtagits av kommissionen, ska emellertid också tillämpas vid beräkningen av dröjsmålsränta för försenade inbetalningar av egna medel som förfallit före dagen för denna förordnings ikraftträdande, om dessa egna medel blir kända för kommissionen eller den berörda medlemsstaten först efter det att denna förordning träder i kraft.

Artikel 1.10 ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

1 Europaparlamentets yttrande av den 15 december 2015.

2 EUT C 5, 8.1.2016, s. 1.

3 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, 31.5.2000, s. 1).

4 Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39).

5 Rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 105).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

8 Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1377/2014 av den 18 december 2014 om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EUT L 367, 23.12.2014, s. 14).

9 Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt (EGT L 155, 7.6.1989, s. 9).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).