Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1157 av den 11 juli 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 964/2014 vad gäller standardvillkor för finansieringsinstrument för en medinvesteringsfacilitet och en stadsutvecklingsfond

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, särskilt artikel 38.3 andra stycket, och

1 Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 964/2014 fastställs det regler gällande standardvillkoren för tre finansieringsinstrument i syfte att underlätta användningen av de finansieringsinstrument som inrättas på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå och som förvaltas av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar i enlighet med artikel 38.3 a i förordning (EU) nr 1303/2013: en portfölj med riskdelningslån, en portfölj med begränsad garanti och ett renoveringslån.

2 För att göra det ännu lättare för slutmottagare att få stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna måste regler gällande standardvillkoren för ytterligare två finansieringsinstrument fastställas: en medinvesteringsfacilitet och en stadsutvecklingsfond.

3 En medinvesteringsfacilitet är ett lämpligt finansieringsinstrument för att stödja entreprenörskap i små och medelstora företag i olika utvecklingsstadier. Medinvesteringsfaciliteten bör utveckla den lokala värdepappersmarknaden och locka ytterligare kapitalinvesteringar i små och medelstora företag genom partnerskap med privata investerare.

4 En stadsutvecklingsfond är ett lämpligt finansieringsinstrument för att lösa en anhopning av ekonomiska, miljömässiga och sociala problem i stadsområden som ligger i stödområden som anges på en regionalstödskarta i enlighet med artikel 107.3 a och c i fördraget. Stadsutvecklingsfonder bör användas till att mobilisera medinvesteringar från privata investerare i syfte att stödja genomförandet av stadsutvecklingsprojekt, och bör ha som mål att åtgärda marknadsmisslyckanden genom stöd till hållbara stadsutvecklingsstrategier där tillgången till finansiering är begränsad eller investerarna har relativt litet intresse av att stödja stadsutvecklingsprojekt.

5 Genomförandeförordning (EU) nr 964/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

6 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från samordningskommittén för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Syfte

Genomförandeförordning (EU) nr 964/2014 ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 1 ska ersättas med följande:

2 I artikel 3 ska rubriken ersättas med följande:

3 Följande artiklar ska införas som artiklarna 8a och 8b:

4 Bilagorna V och VI i enlighet med bilagan till den här förordningen ska läggas till.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 964/2014 av den 11 september 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller standardvillkor för finansieringsinstrument (EUT L 271, 12.9.2014, s. 16).

BILAGA

BILAGA V

MEDINVESTERINGSFACILITET

Schematisk översikt över principen för medinvesteringsfaciliteten

* Procentandelen inbegriper den finansiella intermediärens bidrag på minst 1 %

Deltagande (90 %–60 %–40 %) + minst 1 % från den finansiella intermediären

Små och medelstora företag 2

Små och medelstora företag 1

Små och medelstora företag X

Privata bidrag från operativa program och/eller privata bidrag (medinvesterare)

Portfölj av små och medelstora företag

Medinvesteringsfacilitet som förvaltas av den finansiella intermediären

Deltagande (minst 10 %– 40 %–60 %) *

Riskkapital- fonder

Affärsänglar och övriga

Företag och banker

Vinst/förlust

Privat

Vinst/förlust

Vinst/förlust

Bidrag

Bidrag från den finansiella intermediären

Programbidrag

Programbidrag

Villkor för medinvesteringsfaciliteten

Finansieringsinstrumentets struktur | Medinvesteringsfaciliteten ska investera bidrag från ESI-fondprogrammet, finansiella intermediärers egna medel och privata medinvesterare i små och medelstora företags egna kapital. Den finansiella intermediären ska vara en privat enhet som beslutar om alla investeringar och avyttringar med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro. Den finansiella intermediären ska vara ekonomiskt och juridiskt oberoende av den förvaltande myndigheten och fondandelsfonden. Privata medinvesterare ska vara privata organ och juridiskt fristående från den finansiella intermediären. Medinvesteringsfaciliteten ska göras tillgänglig genom en insats i det insatsområde som fastställs i det program som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och som anges i den förhandsbedömning som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Målen med instrumentet | Instrumentet ska ha följande som mål: 1. Investera, från fall till fall och genom medfinansieringsavtal (partnerskap) med medinvesterare, i små och medelstora företag i sådd-, start- och expansionsfasen eller i samband med genomförandet av nya projekt, etablering på nya marknader eller nya projekt inom befintliga företag. Dessa investeringar ska omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. 2. Tillhandahålla mer kapital för att öka investeringsvolymerna för små och medelstora företag. Målen hänger samman med följande villkor: Bidrag från ESI-fondprogrammet till medinvesteringsfaciliteten får inte tränga ut finansiering från andra offentliga eller privata investerare. Medinvesteringsfacilitetens belopp och satser ska fastställas så att de åtgärdar den kapitalbrist som konstaterades vid förhandsbedömningen av finansieringsinstrumentet i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013. ESI-fondprogrammet ska förse medinvesteringsfaciliteten med finansiering så att en portfölj med investeringar i små och medelstora företag kan byggas upp. Medinvesteringsfaciliteten ska delta, och den finansiella intermediären och medinvesterare från fall till fall. Om det rör sig om en struktur som avser en fondandelsfond ska fondandelsfonden överföra bidraget från ESI-fondprogrammet till den finansiella intermediär som ansvarar för medinvesteringsfaciliteten. Utöver bidraget från ESI-fondprogrammet kan fondandelsfonden tillhandahålla sina egna medel. Reglerna för statligt stöd ska tillämpas när de medel som tillhandahålls av fondandelsfonden är statliga medel. När medel från fondandelsfonden kombineras med andra statliga medel ska artikel 21 i förordning (EU) nr 651/2014 också tillämpas.

Statligt stöd | Investeringar från medinvesteringsfaciliteten ska genomföras som om de var instrument för statligt stöd. De ska anses vara förenliga med den inre marknaden och inga ad hoc-anmälningar behövs, förutsatt att villkoren för förenlighet enligt artikel 21 i förordning (EU) nr 651/2014 är uppfyllda. Förekomsten av statligt stöd ska bedömas på fondandelsfondens, den finansiella intermediärens, de privata investerarnas och slutmottagarnas nivåer. Framför allt ska det sammanlagda privata deltagandet i samband med små och medelstora företag minst nå upp till följande tröskelvärden, från fall till fall: a) 10 % av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade företagen före deras första kommersiella försäljning på en marknad. b) 40 % av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade företag som har varit verksamma på en marknad mindre än sju år efter sin första kommersiella försäljning. c) 60 % av den riskfinansiering som ges antingen till stödberättigade företag som kräver en första riskfinansieringsinvestering som, på grundval av en affärsplan som utarbetats i avsikt att gå in på en ny produktmarknad eller geografisk marknad, är högre än 50 % av deras genomsnittliga årliga omsättning under de senaste fem åren, eller till uppföljningsinvesteringar i stödberättigade företag efter den sjuårsperiod som följer på den första kommersiella försäljningen. Med privat deltagande avses här investeringar som gjorts av privata organ. När det gäller medinvesteringsfaciliteten kan slutmottagare få stöd om a) privata medinvesterare kan få stöd, b) den finansiella intermediären förvaltas på affärsmässiga grunder och dess finansieringsbeslut är oberoende och vinstmotiverade, och c) tröskelvärdet för det privata deltagandet i artikel 21.10 i förordning (EU) nr 651/2014 har uppnåtts. Kostnaderna för planeringen av investeringsprojekten, due diligence-granskningen och uppföljningen av slutmottagarna ska täckas av förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna för den finansiella intermediär som förvaltar medinvesteringsfaciliteten. Verksamhet som får stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) omfattas av de allmänna reglerna för statligt stöd.

Investeringspolicy | a) Utbetalning från den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden till medinvesteringsfaciliteten När ett finansieringsavtal har undertecknats mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och den finansiella intermediären ska den berörda förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden överföra bidragen från programmet till medinvesteringsfaciliteten. Överföringen ska täcka investeringarna och förvaltningskostnaderna samt förvaltningsavgifterna. Överföringen ska ske i trancher. Den avsedda investeringsvolymen ska bekräftas i förhandsbedömningen i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013. Det ska finnas en klar exitstrategi i investeringspolicyn för medinvesteringsfaciliteten. Exitstrategin ska beskrivas i finansieringsavtalet. b) Utbetalningar från medinvesteringsfaciliteten till de stödberättigade små och medelstora företagen Medinvesteringsfaciliteten ska delta i medinvesteringen inom en på förhand fastställd tidsperiod, tillsammans med den finansiella intermediären och andra privata investerare. I syfte att samordna intressen ska den utvalda finansiella intermediären, från fall till fall, mobilisera ytterligare finansiering på minst 1 % från den finansiella intermediären eller ett verktyg som är knutet till denna, inklusive från medinvesterare, dvs. privata investerare. Investeringsbeslut ska vara vinstmotiverade. Investeringarna ska uppfylla följande villkor för att vara vinstmotiverade: i) Den finansiella intermediären ska fastställas enligt tillämpliga lagar och stå för ett due diligence-förfarande som ska garantera en kommersiellt sund investeringspolicy, inklusive en policy för lämplig riskspridning som syftar till att uppnå ekonomisk lönsamhet och effektiv volym i fråga om investeringsportföljens storlek och territoriell räckvidd. ii) Investeringar i stödberättigade små och medelstora företag ska grunda sig på en lönsam affärsplan som innehåller uppgifter om produkt-, försäljnings- och lönsamhetsutveckling och som på förhand bedömer hur lönsam investeringen är. iii) Det finns en klar och realistisk exitstrategi för varje investering. Den finansiella intermediären ska tillämpa en konsekvent investeringspolicy som uppfyller tillämpliga branschstandarder och håller sig inom ramarna för den förvaltande myndighetens finansiella intressen och policymål. c) Utbetalningar från medinvesterare till stödberättigade små och medelstora företag Den finansiella intermediären ska identifiera, analysera och bedöma såväl potentiella medinvesteringar i slutmottagare som medinvesterare. Den finansiella intermediären ska göra en due diligence-granskning från fall till fall. Vid due diligence-granskningen ska viktiga aspekter, såsom affärsplanen, investeringens lönsamhet och exitstrategin, bedömas. Affärsplanen ska innehålla uppgifter om produkt-, försäljnings- och lönsamhetsutveckling. Det privata deltagandet i stödberättigade små och medelstora företag ska minst nå upp till tröskelvärdet i artikel 21 i förordning (EU) nr 651/2014. I medinvesteringsavtalet mellan den finansiella intermediären och medinvesterare ska villkor fastställas för investering i slutmottagarna, och den ska uppfylla villkoren i artikel 1.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 821/2014, när den artikeln är tillämplig.

Fondbidrag till finansieringsinstrument: belopp och sats (uppgifter om produkten) | Medinvesteringsfaciliteten ska förse icke börsnoterade små och medelstora företag med kapital förutsatt att de uppfyller minst ett av följande villkor: a) De har inte varit verksamma på någon marknad. b) De har varit verksamma på en marknad mindre än sju år efter sin första kommersiella försäljning. c) De kräver en första riskfinansieringsinvestering som, på grundval av en affärsplan som utarbetats i avsikt att gå in på en ny produktmarknad eller geografisk marknad, är högre än 50 % av deras genomsnittliga årliga omsättning under de senaste fem åren. d) De kräver uppföljningsinvesteringar i stödberättigade företag, inklusive efter den sjuårsperiod som följer på den första kommersiella försäljningen. Medinvesteringens belopp och sats per transaktion ska fastställas på basis av minst följande faktorer: a) Medinvesteringsfacilitetens storlek och inriktning. b) Medinvesterarnas deltagande. c) Medinvesteringsfacilitetens förväntade katalysatoreffekt; ska hållas under tröskelvärdena i artikel 21.10 i förordning (EU) nr 651/2014. Belopp som återbetalas till medinvesteringsfaciliteten från investeringarna inom investeringstidsfristen i finansieringsavtalet ska återanvändas enligt artiklarna 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013. Förmånlig ersättning till privata investerare som enbart syftar till asymmetrisk vinstdelning ska fastställas i enlighet med artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 21.13 b i förordning (EU) nr 651/2014.

Programmets bidrag till finansieringsinstrumentet (verksamheter) | Den underliggande transaktionsportfölj som medinvesteringsfaciliteten finansierar ska inkludera investeringar till förmån för slutmottagare. Urvalskriterierna för inkludering i portföljen fastställs tillsammans med den finansiella intermediären i enlighet med unionslagstiftningen, ESI-fondprogrammet och nationella urvalsregler. Den finansiella intermediären ska ta fram en rimlig uppskattning av portföljens riskprofil. Medinvesteringen ska göras i slutmottagare för den fastställda perioden före en exit i linje med investeringspolicyn.

Den förvaltande myndighetens skyldigheter | Den förvaltande myndighetens skyldigheter med avseende på finansieringsinstrumentet ska överensstämma med artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014. Vid avveckling av medinvesteringsfaciliteten ska den finansiella intermediären göra en noggrann bedömning av riskerna för fordringar på medinvesteringsfaciliteten och säkerställa att tillräckliga medel placeras på spärrkonton för sådana fordringar.

Löptid | Medinvesteringsfaciliteten förväntas vara verksam i tio år, och tidsperioden kan förlängas med den förvaltande myndighetens samtycke. Finansieringsinstrumentets investeringsperiod ska fastställas så att programbidraget enligt artikel 42 i förordning (EU) nr 1303/2013 har använts till investeringar i slutmottagare senast den 31 december 2023. Investeringar som görs efter den 31 december 2020 ska bedömas om de överensstämmer med de regler om statligt stöd som träder i kraft efter det datumet.

Investering och riskdelning med avseende på den finansiella intermediären (samordning av intressen) | Samordningen av den förvaltande myndighetens och den finansiella intermediärens intressen ska uppnås genom följande: Resultatavgifter i enlighet med artiklarna 12 och 13 i delegerad förordning (EU) nr 480/2014. Ersättningen till den finansiella intermediären (som ska återspegla den nuvarande marknadsmässiga ersättningen i jämförbara situationer), inklusive prestationsbaserad ersättning, om sådan betalas ut. Medfinansiering från privata medinvesterare enligt det lägsta tröskelvärdet i artikel 21.10 i förordning (EU) nr 651/2014. Medfinansiering med den finansiella intermediärens egna medel på minst 1 % av varje transaktion på samma villkor som medinvesteringsfaciliteten; ytterligare medinvestering från den finansiella intermediären ska omfattas av samma villkor som medinvesteringsfaciliteten. Medfinansiering från andra medinvesterare på samma villkor som de som tillämpas på medinvesteringsfaciliteten, med undantag av om man vid förhandsbedömningen i artikel 37.2 c i förordning (EU) nr 1303/2013 bedömer att en asymmetrisk vinstdelning ska fastställas mellan offentliga och privata investerare; dessa arrangemang ska vara i linje med artikel 21.13 b i förordning (EU) nr 651/2014. Den finansiella intermediären får investera under ett nytt investeringsverktyg som är inriktat på samma typ av slutmottagare först när antingen 75 % av medinvesteringsfacilitetens åtaganden har investerats och det finns ett åtagande att investera återstoden på 25 %, eller investeringsperioden för medinvesteringsfaciliteten är slut, om denna infaller tidigare. Innan investeringar görs i en slutmottagare ska den utvalda finansiella intermediären fastställa förfaranden för att undvika intressekonflikter mellan denne, medinvesterare och investeringsobjekt.

Stödberättigade finansiella intermediärer och medinvesterare | Den utvalda finansiella intermediären (fondförvaltaren av medinvesteringsfaciliteten) ska utgöras av ett privat organ som är etablerat på internationell, nationell eller regional nivå i en medlemsstat. Organet ska enligt lag ha rätt att förse företag som är etablerade i medlemsstaterna, såsom finansinstitut eller andra institut som har rätt att tillhandahålla finansieringsinstrument, med eget kapital. Privata organ ska anses vara privata juridiska personer som ägs av privata eller offentliga investerare som investerar på egen risk och med egna medel. Den förvaltande myndigheten och fondandelsfonden ska följa unionslagstiftningen då de väljer finansiella intermediärer. Valet av finansiella intermediärer ska vara öppet, icke-diskriminerande och ge god insyn. Vid valet av finansiella intermediärer ska en lämplig riskdelning vid förmånlig ersättning och en eventuell prestationsbaserad ersättning fastställas. Den finansiella intermediären ska vid valet fastställa villkor och kriterier för utvärdering av medinvesterare. Dessa ska vara förståeliga och finnas tillgängliga för eventuella medinvesterare. Den finansiella intermediären ska leta efter och investera med medinvesterare på ett icke-diskriminerande sätt. Utvärderingen av medinvesterare kan kontrolleras i efterhand. Finansiella intermediärer ska förvaltas på affärsmässiga grunder. Detta krav anses uppfyllt om villkoren i artikel 21.15 i förordning (EU) nr 651/2014 är uppfyllda. Medinvesteringsfaciliteten ska försöka anlita de medinvesterare som tillämpar bästa praxis. Medinvesterarna ska vara långsiktiga privata investerare som investerar egna medel, t.ex. riskkapitalfonder, affärsänglar, förmögna privatpersoner, family offices eller företag med bevisad sakkunskap och operativ förmåga. En medinvesterare är en investerare som enligt den finansiella intermediärens rimliga fastställande verkar under omständigheter som motsvarar den marknadsekonomiska investerarprincipen i en fri marknadsekonomi, oberoende av rättslig ställning och ägarstruktur. Medinvesterarna och den finansiella intermediären ska vara fristående från investeringens slutmottagare, förutom vid uppföljningsinvesteringar i slutmottagare som redan är en del av medinvesteringsfaciliteten.

Slutmottagares stödberättigande | Slutmottagarna ska vara berättigade till stöd enligt unionslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, det relevanta ESI-fondprogrammet, finansieringsavtalet och villkoren i artikel 21.5 i förordning (EU) nr 651/2014. Slutmottagarna ska ha uppfyllt följande stödkriterier senast det datum då investeringen undertecknas: a) De ska vara mikroföretag, små eller medelstora företag (inklusive enskilda entreprenörer/egenföretagare) enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG. b) De får inte uteslutas av artikel 1.2–1.5 i förordning (EU) nr 651/2014. c) De får inte bedriva verksamhet i någon eller några begränsade sektorer. d) De får inte vara ett företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EU) nr 651/2014. e) De får inte ha underlåtit att betala något annat lån eller leasingarrangemang som antingen beviljats av en finansiell intermediär eller av något annat finansinstitut i enlighet med de kontroller som görs enligt den finansiella intermediärens interna riktlinjer och vanlig kreditpolicy. f) De ska vara etablerade och verksamma i den berörda region/jurisdiktion som omfattas av ESI-fondprogrammet. g) Av skäl som hänger samman med statligt stöd får investeringar inte göras i börsnoterade företag (små och medelstora företag som noteras på en alternativ handelsplattform ska inte betraktas som börsnoterade vid tillämpningen av detta instrument). h) De får inte erhålla investeringar i form av ersättningskapital (inklusive management buyout eller buy-in). i) De ska uppfylla villkoren i artiklarna 10 och 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014, om det är fråga om små och medelstora företag som är verksamma inom fiskeri och vattenbruk.

Egenskaper hos den produkt som beviljas slutmottagarna | Medinvesteringsfacilitetens belopp och satser ska överensstämma med resultaten från förhandsbedömningen i artikel 37.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 och ska uppfylla villkoren i förordning (EU) nr 651/2014. Den finansiella intermediären ska investera i små och medelstora företag i form av investeringar i eget kapital eller investeringar av kapital likställt med eget kapital som medfinansieras genom det offentliga programbidraget, den finansiella intermediärens egna bidrag och medinvesterarnas bidrag (det privata bidraget kan inkluderas i medfinansieringen av ESI-fonderna som ett privat programbidrag) enligt ett medinvesteringsavtal som undertecknas mellan den finansiella intermediären och medinvesterarna. Dessa investeringar i medinvesteringsfaciliteten ska bidra till ESI-fondprogrammets mål. Den totala investeringen (dvs. en eller flera investeringsrundor inklusive uppföljningsinvesteringar) bestående av både de offentliga och privata medel som tillhandahållits får inte överstiga 15 miljoner euro per stödberättigad slutmottagare enligt artikel 21.9 i förordning (EU) nr 651/2014. Den totala tillåtna investeringen per stödberättigad slutmottagare ska kontrolleras genom att man räknar med riskfinansieringsinvesteringar som gjorts enligt andra riskfinansieringsåtgärder.

Rapportering och målresultat | Den finansiella intermediären ska minst kvartalsvis förse den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden med uppgifter i ett standardiserat format och i en standardiserad omfattning. Rapporten ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt för den förvaltande myndigheten att uppfylla villkoren i artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013. Medlemsstaterna ska också uppfylla sina rapporterings- och överblickbarhetsskyldigheter enligt förordning (EU) nr 651/2014. Indikatorerna ska anpassas efter de specifika målen för den berörda prioriteringen i det ESI-fondprogram som finansierar finansieringsinstrumentet och efter de förväntade resultat som angetts i förhandsbedömningen. De ska minst en gång i kvartalet mätas och rapporteras till medinvesteringsfaciliteten och minst anpassas efter kraven i förordning (EU) nr 1303/2013. Utöver de gemensamma indikatorerna för ESI-fondprogrammets insatsområde är övriga indikatorer följande: a) Belopp som investeras i små och medelstora företag (med uppgifter om hur de fördelas). b) Antalet små och medelstora företag som finansieras. c) De finansierade investeringarnas värde. d) Vinster eller förluster till följd av investeringen (om tillämpligt). e) Antalet anställda vid investeringen och antalet anställda vid exit i de små och medelstora företag som får stöd.

Utvärdering av den ekonomiska fördel som erhålls genom programbidraget | Det finansiella stödet från det offentliga programbidraget till instrumentet ska överföras till slutmottagarna. Denna princip ska inarbetas i finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och den finansiella intermediären.

1 Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 821/2014 av den 28 juli 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller närmare bestämmelser för överföring och förvaltning av programbidrag, rapportering om finansieringsinstrument, tekniska krav på informations- och kommunikationsåtgärder gällande verksamheter och systemet för registrering och lagring av uppgifter (EUT L 223, 29.7.2014, s. 7).

3 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EUT L 138, 13.5.2014, s. 5).

4 Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36). Företag med mindre än 250 anställda och med en omsättning på mindre än 50 miljoner euro eller totala tillgångar på mindre än 43 miljoner euro och som inte heller utgör en del av en grupp som överskrider dessa tröskelvärden. Enligt kommissionens rekommendation ska [v]arje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet […] anses som ett företag.

5 Följande ekonomiska sektorer anses tillsammans utgöra de begränsade sektorerna: a) Olagliga ekonomiska verksamheter: all produktion, handel eller annan verksamhet som är olaglig enligt lag eller föreskrifter i den jurisdiktion där denna produktion, handel eller verksamhet har sitt säte. b) Tobak och destillerade alkoholhaltiga drycker: produktion av och handel med tobak och destillerade, alkoholhaltiga drycker samt liknande produkter. c) Framställning av och handel med vapen och ammunition: finansiering av framställningen av och handeln med vapen och ammunition, oavsett slag. Denna begränsning gäller inte om sådana verksamheter ingår i eller hör ihop med specifik EU-politik. d) Kasinon: kasinon och likvärdiga företag. e) Begränsningar inom it-sektorn: forskning, utveckling eller tekniska applikationer som rör elektroniska dataprogram eller lösningar, som i) särskilt syftar till a) att stödja någon verksamhet som ingår i de begränsade sektorer som anges i leden a–d, b) hasardspel på internet eller onlinekasinon eller c) pornografi, eller som ii) är avsedd att göra det möjligt att på olaglig väg a) ta sig in i elektroniska datanätverk eller b) ladda ner elektroniska data. f) Begränsningar inom sektorn för biovetenskap: vid tillhandahållande av stöd till finansieringen av forskning, utveckling eller tekniska applikationer som gäller i) mänsklig kloning för forskningsändamål eller terapeutiska ändamål eller ii) genetiskt modifierade organismer (GMO).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (EUT L 149, 20.5.2014, s. 1).

BILAGA VI

STADSUTVECKLINGSFONDEN

Schematisk översikt över principen för stadsutvecklingsfonden

Stadsutvecklingsfond som förvaltas av den finansiella intermediären

Ny portfölj med lån till stadsutvecklingsfonden

Stadsprojekt X

Återkrav

Medinvesterings- avtal

* Andra medinvesterare på projektnivå

Stadsprojekt 1

Stadsprojekt 2

Stadsprojekt 3

Förluster

Lån

Portfölj Förluster

Lån till stads- projekt under marknads- räntan

Lån från med- investerare på projektnivå

Stads- utveckling Lånebidrag (i enlighet med riskdelnings- satsen)

Bidrag från den finansiella intermediären och medinvesterare på fondnivå

Programbidrag

Programbidrag

Villkor för stadsutvecklingsfonden

Finansieringsinstrumentets struktur | Stadsutvecklingsfonden ska utgöras av en lånefond som ska inrättas och förvaltas av en finansiell intermediär med bidrag från programmet, den finansiella intermediären och medinvesterare för att finansiera nyutfärdade lån till stadsutvecklingsprojekt. Stadsutvecklingsfonden ska göras tillgänglig inom ramen för en insats i det insatsområde som fastställs i det program som medfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) och definieras i den förhandsbedömning som krävs i förordning (EU) nr 1303/2013.

Målet med instrumentet | Instrumentet ska ha följande som mål: 1. Kombinera resurser från ESI-fondprogrammet, den finansiella intermediären och medinvesterare för att stödja finansiering av stadsutvecklingsprojekt. 2. Ge stadsutvecklingsprojekt i stödområden enligt en godkänd regionalstödskarta för perioden 1 juli 2014–31 december 2020 i enlighet med artikel 107.3 a och c i fördraget lättare tillgång till finansiering som erbjuder projektpengar till förmånliga villkor. Dessa investeringar ska omfattas av förordning (EU) nr 651/2014. Målen hänger samman med följande villkor: Stadsutvecklingsfondinstrumentet ska vara en del av genomförandet av planerade insatser i ett integrerat tillvägagångssätt för en hållbar stadsutvecklingsstrategi. Bidraget från ESI-fondprogrammet till den finansiella intermediären ska inte tränga ut finansiering från andra privata eller offentliga investerare. ESI-fondprogrammet ska förse den finansiella intermediären med finansiering så att en portfölj med lån till stadsutvecklingsprojekt kan byggas upp. Programmet ska också delta i förlusterna, betalningsförsummelserna, inkomsterna och återkraven när det gäller lån från stadsutvecklingsfonden i denna portfölj, och deltagandet ska bedömas skilt för varje enskilt lån. Medfinansieringen av ESI-fondprogrammet ska tillhandahållas på ett av följande sätt: den förvaltande myndighetens bidrag till programmet, den finansiella intermediärens bidrag, medinvesterarnas bidrag vad gäller medinvesteringar i fonden, medinvesteringar genom lån till stadsutvecklingsprojekt och medinvesteringar av andra medinvesterare. Om det rör sig om en struktur som avser en fondandelsfond ska fondandelsfonden överföra bidraget från ESI-fondprogrammet till den finansiella intermediären. Utöver bidraget från ESI-fondprogrammet kan fondandelsfonden tillhandahålla sina egna medel som kombineras med den finansiella intermediärens medel. I detta fall ska fondandelsfonden stå för en del av riskdelningen mellan de olika bidragen i låneportföljen. Artikel 16 i förordning (EU) nr 651/2014 måste tillämpas om de medel som tillhandahålls från fondandelsfonden är statliga medel eller kombineras med andra statliga medel.

Stadsutvecklingsprojekt | Stadsutvecklingsprojektet ska vara en del av genomförandet av planerade insatser i ett integrerat tillvägagångssätt för en hållbar stadsutvecklingsstrategi och bidra till att målen i strategin uppnås. Dessutom ska alla stadsutvecklingsprojekt uppvisa följande parametrar: Finansiell hållbarhet: Stadsutvecklingsprojekt ska grunda sig på en företagsmodell som uppskattar kassaflödena och riktar sig till eventuella privata investerare. Stadsutvecklingsprojekt ska vara utformade så att de inkomster som de genererar eller de utgifter som de minskar är tillräckliga för att betala tillbaka lånet från stadsutvecklingsfonden, och de ska vara utformade så att ett eventuellt statligt stöd fastställs till det minimibelopp som behövs för att projektet inte ska snedvrida konkurrensen. Internräntan för projekten ska vara sådan att den inte attraherar finansiering på enbart kommersiella grunder. Strategisk anpassning: Stadsutvecklingsprojekt ska ingå i en integrerad strategi för en hållbar stadsutveckling och kunna attrahera ytterligare finansiering från andra offentliga och privata investerare. Stadsutvecklingsprojekt ska överensstämma med målen och insatserna i ESI-fondprogrammet och bidra till att tillämpliga aktivitetsindikatorer i ESI-fondprogrammet uppnås. Stadsutvecklingsprojekt ska genomföras i den berörda regionen/jurisdiktionen och bidra till att målen (inklusive de kvantitativa resultaten) i ESI-fondprogrammet uppnås. Följande investeringsprioriteringar kan få stöd från stadsutvecklingsfonden: Investeringar i koldioxidsnåla strategier i stadsområden. Investeringar för att säkerställa motståndskraft mot katastrofer. Investeringar i klimatanpassning. Investeringar för att förbättra stadsmiljön, inklusive sanering av industriområden och minskning av luftföroreningar. Investeringar i hållbara transportlösningar i städerna. Investeringsstöd till verksamhet som egenföretagare och företagsetablering. Investeringar i infrastruktur för offentliga arbetsförmedlingstjänster. Investeringar i hälso- och sjukvård samt på det sociala området, oavsett om det är fråga om infrastruktur, forskning och utveckling eller innovativa tjänster, som bidrar till lokal utveckling och övergången från institutionella tjänster till tjänster i närsamhället och grundläggande hälso- och sjukvård samt förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster. Investeringar i fysiskt och ekonomiskt återställande av utarmade stads- och landsbygdssamhällen. Investeringar i bevarande, skydd, främjande och utveckling av kulturarvet. Investeringar i högre utbildning, inklusive samarbete med företag. Investeringar i IKT-utveckling.

Statligt stöd | Investeringen ska anses vara förenlig med den inre marknaden och inte kräva någon ad hoc-anmälan, förutsatt att den uppfyller kraven i artikel 16 i förordning (EU) nr 651/2014. Förekomsten av statligt stöd ska bedömas på fondandelsfondens, den finansiella intermediärens, de privata investerarnas och slutmottagarnas nivåer. Den finansiella intermediären och fondandelsfonden ska därför uppfylla följande villkor: a) Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna till den finansiella intermediären och fondandelsfonden ska återspegla den nuvarande marknadsmässiga ersättningen i jämförbara situationer, vilket är fallet när den senare har valts genom ett öppet och icke-diskriminerade urvalsförfarande med god insyn eller om ersättningen överensstämmer med artiklarna 12 och 13 i delegerad förordning (EU) nr 480/2014 och staten inte beviljar några andra förmåner. När fondandelsfonden endast överför Esif-bidraget till den finansiella intermediären, har ett uppdrag i allmänhetens intresse, inte bedriver någon kommersiell verksamhet när åtgärden genomförs och inte medinvesterar med sina egna medel – och därför inte anses vara en stödmottagare – räcker det med att fondandelsfonden inte överkompenseras. b) Det privata bidraget till samtliga stadsutvecklingsprojekt är minst 30 % av den totala finansiering som ges i enlighet med artikel 16.6 i förordning (EU) nr 651/2014. c) Stadsutvecklingsfonden ska förvaltas på affärsmässiga grunder och garantera vinstmotiverade finansieringsbeslut. Med privat bidrag avses här investeringar av privata organ. Kostnaderna för due diligence-granskningen av stadsutvecklingsprojekten ska täckas av förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna för den finansiella intermediär som förvaltar stadsutvecklingsfonden. Förmånlig ersättning (asymmetriska villkor för riskdelning) till bidrag från fondandelsfonder, finansiella intermediärer och medinvesterare på fond- och projektnivå i form av lån, om tillämpligt, ska fastställas i enlighet med artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt artikel 16.8 b och c i förordning (EU) nr 651/2014, enligt vad som närmare anges under rubriken Prispolicy. Inga asymmetriska villkor finns för andra medinvesterare på projektnivå eftersom deras bidrag inte investeras i lån eller utanför stadsutvecklingsfonden.

Utlåningspolicy | a) Utbetalning från den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden till den finansiella intermediären När ett finansieringsavtal har undertecknats mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och den finansiella intermediären, ska den berörda förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden överföra de offentliga bidragen från programmet till den finansiella intermediären som ska placera bidragen i en särskild stadsutvecklingsfond. Överföringen ska ske i trancher och respektera taken i artikel 41 i förordning (EU) nr 1303/2013. Den avsedda utlåningsvolymen och ränteintervallet ska bekräftas i förhandsbedömningen i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013 och ska beaktas då instrumentets karaktär (revolverande eller inte revolverande instrument) fastställs. b) Utfärdande av en låneportfölj Den finansiella intermediären ska inom en på förhand fastställd och begränsad tidsperiod utfärda en portfölj med godtagbara lån till stadsutvecklingsprojekt utöver sina nuvarande låneverksamheter, som delvis finansieras av de medel som betalas ut inom ramen för programmet med den riskdelningssats som avtalas i finansieringsavtalet. Den finansiella intermediären ska tillämpa en konsekvent utlåningspolicy på grundval av en överenskommen investeringsstrategi som möjliggör en sund kreditportföljsförvaltning, samtidigt som den uppfyller tillämpliga branschstandarder och håller sig inom ramarna för den förvaltande myndighetens finansiella intressen och politiska mål. Investeringsstrategin ska fastställas inom ramen för den integrerade hållbara stadsutvecklingsstrategin och vara inriktad på verksamhet, fysiska områden och stödberättigade utgifter. Identifieringen, urvalet, due diligence-granskningen, dokumentationen och utfärdandet av lånen till slutmottagarna ska utföras av den finansiella intermediären i enlighet med dess standardförfaranden och de principer som anges i det berörda finansieringsavtalet. När det gäller medinvesterare som ger lån till stadsutvecklingsprojekt bör ett medinvesteringsavtal undertecknas mellan den finansiella intermediären och de medinvesterare som ger lån direkt till ett stadsutvecklingsprojekt. Avtalet bör innehålla villkoren för investering i slutmottagare, och ska, om tillämpligt, vara förenligt med artikel 1.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 821/2014. I avtalet bör även villkor för en eventuell riskdelning anges. c) Återanvändning av medel som betalas tillbaka till finansieringsinstrumentet De medel som betalas tillbaka till finansieringsinstrumentet ska antingen återanvändas inom samma finansieringsinstrument (revolvera inom samma finansieringsinstrument) eller, efter att ha betalats tillbaka till den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden, användas i enlighet med artiklarna 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013. Denna revolverande strategi som tas upp i artiklarna 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska inbegripas i finansieringsavtalet. När de revolverar inom samma finansieringsinstrument ska de belopp som kan hänföras till stödet från Esif och som återbetalats och/eller återkrävts av den finansiella intermediären från lån till slutmottagarna inom tidsramen för investeringarna, av principskäl göras tillgängliga för ny användning inom samma finansieringsinstrument. Alternativt, om den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden får tillbaka pengarna direkt, ska återbetalningarna ske regelbundet och spegla i) återbetalningarna av kapitalbeloppet, ii) eventuella återkrävda belopp och förlustavdrag med avseende på lånen och iii) eventuella räntebetalningar. Dessa medel ska användas i enlighet med artiklarna 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013. d) Förlustersättning Den finansiella intermediären ska vidta återkravsåtgärder i förhållande till varje lån som förfaller till betalning och som finansieras genom stadsutvecklingsfonden, i enlighet med sina interna riktlinjer och förfaranden. De belopp (efter avdrag av eventuella återkravs- och utmätningskostnader) som den finansiella intermediären har återkrävt ska fördelas mellan den finansiella intermediären, den förvaltande myndigheten och fondandelsfonden. e) Räntor och andra intäkter Ränta och andra intäkter som genereras genom stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till finansieringsinstrumentet ska användas i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Prispolicy | När den finansiella intermediären lägger fram sitt pris ska den sänka det övergripande kravet på säkerhet och den räntesats som debiteras för varje lån i portföljen till det anslag som erhållits genom programmets offentliga bidrag och riskdelning. Prispolicyn ska åtminstone bestå av följande: 1. Räntesatsen för den finansiella intermediärens deltagande ska fastställas på marknadsbasis (dvs. i enlighet med den finansiella intermediärens egen policy). 2. Den övergripande räntesats som ska debiteras de lån till de stödberättigade stadsutvecklingsprojekt som ingår i portföljen måste sänkas i proportion till det anslag som erhålls genom programmets offentliga bidrag. Denna sänkning ska ta hänsyn till de avgifter som den förvaltande myndigheten kan komma att ta ut för programbidraget och riskdelningen. 3. Prispolicyn ska förbli densamma under stödberättigandeperioden.

Programmets bidrag till finansieringsinstrumentet: belopp och sats (uppgifter om produkten) | Den faktiska riskdelningssatsen, det offentliga programbidraget, den förmånliga ersättningen och räntesatsen för lånen ska baseras på resultaten från förhandsbedömningen och ska kunna säkerställa att den fördel som slutmottagarna erhåller uppfyller kraven i artikel 16.8 b i förordning (EU) nr 651/2014. Storleken på stadsutvecklingsfondens målportfölj ska fastställas på grundval av den förhandsbedömning som motiverar stödet till finansieringsinstrumentet i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013 och ta hänsyn till instrumentets revolverande strategi (i tillämpliga fall). Anslaget från stadsutvecklingsfonden och riskdelningssatsen ska fastställas för att åtgärda de brister som angetts i förhandsbedömningen, och ska uppfylla villkoren i denna bilaga. Den lägsta medfinansieringssats som avtalas med den finansiella intermediären ska fastställas för varje godtagbart lån som ingår i portföljen, och satsen ska motsvara den högsta andel av det godtagbara lånets kapitalbelopp som finansieras av programmet. Den riskdelningssats som avtalas med den finansiella intermediären ska avgöra hur stor andel av förlusterna som ska delas mellan den finansiella intermediären, medinvesterare (på fond- och projektnivå) och programmets bidrag i brist på andra alternativ. Detaljerade villkor för finansiering från en stadsutvecklingsfond ska fastställas innan en investering görs i ett stadsutvecklingsprojekt på grundval av de finansiella prognoser som gjorts för stadsutvecklingsprojektet och som granskats av den finansiella intermediären.

Programmets bidrag till finansieringsinstrumentet (verksamheter) | Den underliggande transaktionsportfölj som stadsutvecklingsfonden finansierar ska inkludera lån till stadsutvecklingsprojekt. Urvalskriterierna för inkludering i portföljen fastställs tillsammans med den finansiella intermediären i enlighet med unionslagstiftningen, ESI-fondprogrammet, nationella urvalsregler och investeringsstrategin (en del av det integrerade tillvägagångssättet för en hållbar stadsutvecklingsstrategi). Den finansiella intermediären ska ta fram en rimlig uppskattning av portföljens riskprofil. Den finansiella intermediären ska identifiera, investera i och på ett hållbart sätt förvalta en portfölj med stadsutvecklingsprojekt som grundar sig på en investeringsstrategi som bekräftas i förhandsbedömningen. Portföljen som den finansiella intermediären förvaltar ska utgöra en del av genomförandet av planerade insatser i ett integrerat tillvägagångssätt för en hållbar stadsutvecklingsstrategi. För varje stadsutvecklingsprojekt ska den finansiella intermediären tillhandahålla åtminstone följande: a) En allmän beskrivning av projektet och tidtabellen för projektet, inklusive en förteckning över medfinansieringsparter och andelsägare samt en detaljerad finansieringsplan för projektet. b) En motivering av det projekt som väljs ut för bidrag från programmet, inklusive en första bedömning av projektets lönsamhet och behov av investering från stadsutvecklingsfonden. c) Identifiering av riskerna. d) Förenligheten med projektets mål i relevant program. Detta innebär att utvalda stadsutvecklingsprojekt ska bidra till att målen (inklusive de kvantitativa resultaten) i programmet uppnås, såsom fastställts i de tillämpliga prioriterade områdena för programmet. Vid förvaltandet av portföljen ska den finansiella intermediären framför allt a) identifiera, investera i och leda förhandlingarna om och struktureringen av finansiella investeringar i bärkraftiga stadsutvecklingsprojekt som uppfyller de krav och kriterier som är tillämpliga på relevant program, b) göra både en förenlighets- och en investeringsbedömning av kraven i investeringsstrategin; ett lönsamhetstest måste visa att projektet inte skulle klara sig utan investering från stadsutvecklingsfonden, c) rapportera om stadsutvecklingsprojekt i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013, d) säkerställa att minst 30 % av den totala finansieringen till ett stadsutvecklingsprojekt kommer från privat håll och att bästa möjliga hävstångseffekt när det gäller privata resurser nås.

Den förvaltande myndighetens skyldigheter | Den förvaltande myndighetens skyldigheter med avseende på finansieringsinstrumentet ska överensstämma med artikel 6 i delegerad förordning (EU) nr 480/2014. De förluster som täcks är de kapitalbelopp som ska betalas och är utestående samt standardränta (men exklusive avgifter för sena betalningar och andra kostnader och utgifter).

Löptid | Finansieringsinstrumentets utlåningsperiod ska fastställas så att det säkerställs att programbidraget enligt artikel 42 i förordning (EU) nr 1303/2013 används för lån som betalas ut till slutmottagare senast den 31 december 2023. Det bör bedömas om investeringar som görs efter den 31 december 2020 överensstämmer med de regler om statligt stöd som träder i kraft efter det datumet.

Utlåning och riskdelning med avseende på den finansiella intermediären (samordning av intressen) | Samordningen av intressen mellan den förvaltande myndigheten, medinvesterare och den finansiella intermediären ska uppnås genom följande: Resultatavgifter i enlighet med artiklarna 12 och 13 i delegerad förordning (EU) nr 480/2014. Ersättningen till den finansiella intermediären (som ska återspegla den nuvarande marknadsmässiga ersättningen i jämförbara situationer). Den finansiella intermediären ska stå för minst 30 % av det totala finansieringsåtagandet när det gäller lån till stadsutvecklingsprojekt. Av dessa 30 % ska den finansiella intermediären investera minst 1 % av stadsutvecklingsfondens totala finansieringsåtagande till varje projekt från sina egna medel på samma villkor som programbidraget. Ytterligare minst 29 % ska tillhandahållas av den finansiella intermediären och medinvesterare på fond- eller projektnivå genom lån. Den totala privata finansieringen ska vara minst 30 % av den totala finansiering som beviljas ett stadsutvecklingsprojekt. Medfinansiering av medinvesterare kan betraktas antingen som nationell medfinansiering från Esif så länge som den inte härstämmar från slutmottagarnas egna medel (där medfinansieringen därefter investeras i stödberättigande utgifter) eller som komplement till det offentliga programbidraget. Riskdelningen mellan den finansiella intermediären och medinvesterare (på fondnivå eller på stadsutvecklingsprojektnivå) ska göras proportionellt i fråga om programbidraget, förutom om det i förhandsbedömningen enligt artikel 37.2 c i förordning (EU) nr 1303/2013 bedöms att en förmånlig ersättning krävs i form av en asymmetrisk riskdelning mellan offentliga och privata medinvesterare. Sådana arrangemang ska vara i linje med artikel 16.8 b och c i förordning (EU) nr 651/2014 och tas med i medinvesteringsavtalet mellan parterna. Sådana arrangemang ska inte tillämpas på den procent som den finansiella intermediären investerar av sina egna medel, i enlighet med vad som krävs för en samordning av intressen.

Stödberättigade finansiella intermediärer | Den utvalda finansiella intermediären ska utgöras av ett offentligt eller ett privat organ som är etablerat i en medlemsstat och som enligt lag har rätt att bevilja lån till stadsutvecklingsprojekt som finns i den jurisdiktion för det program som bidrar till finansieringsinstrumentet. Den stödberättigade finansiella intermediären ska också kunna uppvisa att den har kapacitet att förvalta en stadsutvecklingsfond och övervaka portföljen för stadsutvecklingsprojekt. Här handlar det om de kriterier som krävs i artikel 7 i delegerad förordning (EU) nr 480/2014. Den stödberättigade finansiella intermediären ska också kunna uppvisa att den har erfarenhet av den relevanta målmarknaden och styrkt erfarenhet av förvaltning av likvärdiga eller liknande projekt eller finansiella verktyg som investerar i projekt som liknar dem som planeras av stadsutvecklingsfonden, inklusive erfarenhet av användningen av Esif. Den finansiella intermediären ska regleras på lämpligt sätt av relevant nationellt tillsynsorgan för finansiella tjänster och den ska tillämpa bästa praxis för professionell fondförvaltning. Den finansiella intermediären ska förvaltas på affärsmässiga grunder. Detta krav ska anses vara uppfyllt om villkoren i artikel 16.9 i förordning (EU) nr 651/2014 är uppfyllda. Privata organ ska anses vara privata juridiska personer som ägs av privata eller offentliga investerare som investerar på egen risk och med egna medel. Stadsutvecklingsfondens rättsliga struktur ska tillåta ytterligare finansiering för att stimulera programbidrag från andra investerare i stadsutvecklingsprojekt. Den förvaltande myndigheten och fondandelsfonden ska följa unionslagstiftningen då de väljer finansiella intermediärer. Valet av finansiella intermediärer ska vara öppet, icke-diskriminerande och ge god insyn. Vid val av finansiella intermediärer ska en lämplig riskdelning vid förmånlig ersättning fastställas. Urvalsprocessen av den finansiella intermediären ska utvärdera stadsutvecklingsfondens investeringsstrategi, beslutsfattande och övergripande styre, förvaltningskapacitet och den finansiella intermediärens bidrag av de egna medlen till stadsutvecklingsfonden. Under urvalsprocessen ska ett av urvalskriterierna i valet av finansiell intermediär vara dennes kapacitet att föreslå och utveckla en portfölj med finansierbara stadsutvecklingsprojekt, med hänsyn till den mest konkurrenskraftiga prispolicy som föreslagits av den finansiella intermediär som deltar i urvalsprocessen. Den finansiella intermediären ska ansvara för identifiering och utvärdering av stadsutvecklingsprojekt. När den finansiella intermediären väl är vald ska den förvalta en förteckning över stadsutvecklingsprojekt. Förteckningen över stadsutvecklingsprojekt ska bestå av projekt som den finansiella intermediären åtar sig att finansiera, på basis av den information som finns tillgänglig vid den tidpunkten. En investerare är en som enligt den finansiella intermediärens rimliga fastställande verkar under omständigheter som motsvarar den marknadsekonomiska investerarprincipen i en fri marknadsekonomi, oberoende av rättslig ställning och ägarstruktur. Den finansiella intermediären ska vid valet fastställa villkor och kriterier för utvärdering av medinvesterare. Dessa ska vara förståeliga och finnas tillgängliga för eventuella medinvesterare. Den finansiella intermediären ska leta efter och investera med medinvesterare på ett icke-diskriminerande sätt. Utvärderingen av medinvesterare kan kontrolleras i efterhand.

Slutmottagares stödberättigande | Slutmottagarna ska vara berättigade till stöd enligt unionslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, det relevanta ESI-fondprogrammet, finansieringsavtalet och villkoren i artikel 16 i förordning (EU) nr 651/2014. Slutmottagarna ska ha uppfyllt följande stödkriterier senast det datum då lånet undertecknas: a) De ska vara aktörer inom stadsutveckling, dvs. företag med rättslig ställning som kan ta lån och genomföra stadsutvecklingsprojekt, med olika ägarstrukturer, till exempel en kombination av privat och offentligt kapital. b) De ska vara aktiva partner för regionala och lokala myndigheter som främjar stadsutveckling genom att investera i stadsutvecklingsprojekt. Slutmottagare måste ha ett rättmätigt rättsligt intresse i den tillgång som investeringen görs i. c) De får inte uteslutas av artikel 1.2–1.5 i förordning (EU) nr 651/2014. d) De får inte bedriva verksamhet i någon eller några begränsade sektorer. e) De får inte vara ett företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EU) nr 651/2014. f) De får inte ha försummat eller underlåtit att betala något annat lån eller leasingarrangemang som antingen beviljats av den finansiella intermediären eller av något annat finansinstitut i enlighet med de kontroller som görs enligt den finansiella intermediärens interna riktlinjer och vanliga kreditpolicy. g) De ska investera i stadsutvecklingsprojekt i stödområden enligt en godkänd regionalstödskarta för perioden 1 juli 2014–31 december 2020 i enlighet med artikel 107.3 a och c i fördraget. Dessutom ska slutmottagarna, vid tidpunkten för investeringen och under återbetalningen av lånet, ha en registrerad plats i en medlemsstat och den verksamhet för vilken lånet betalades ut ska finnas i den berörda medlemsstat och region/jurisdiktion som omfattas av ESI-fondprogrammet.

Egenskaper hos den produkt som beviljas slutmottagarna | Stadsutvecklingsfonden ska bevilja slutmottagarna sådana lån som bidrar till programmets mål och som medfinansieras genom programmet. Stadsutvecklingsfondens belopp och satser ska överensstämma med resultaten från den förhandsbedömning som avses i artikel 37.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 och uppfylla villkoren i förordning (EU) nr 651/2014. Lånen får endast användas för följande godkända ändamål: a) Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar. b) Rörelsekapital med anknytning till utvecklings- eller utbyggnadsverksamheter som är sidoverksamheter (och kopplade) till verksamheterna i led a (vars sidokaraktär bland annat ska bevisas genom stadsutvecklingsprojektets affärsplan och storleken på finansieringen). Lån från stadsutvecklingsfonden som ingår i portföljen ska vid varje tidpunkt uppfylla följande urvalskriterier: c) Lånen ska vara nyutfärdade, och får inte användas för återfinansiering av befintliga lån eller finansiering av slutförda projekt. d) Stadsutvecklingsfondens totala investering i stadsutvecklingsprojekt får inte överstiga 20 miljoner euro enligt artikel 16.3 i förordning (EU) nr 651/2014. e) Lånen ska tillhandahålla finansiering för ett eller flera av de godkända ändamålen i euro och/eller i nationell valuta i den berörda jurisdiktionen och/eller, i förekommande fall, i någon annan valuta. f) Lånen får inte utgöras av blandade lån, mindre prioriterade skulder eller hybridkapital. g) Lånen får inte utgöras av revolverande kreditlinor. h) Lånen ska ha en återbetalningsplan, som ska inbegripa regelbundna amorteringar och/eller betalning vid kredittidens slut. i) Lånen får inte finansiera rent ekonomiska verksamheter eller tillhandahållandet av konsumentkrediter. j) Löptid: Lånen ska ha en minsta löptid på 12 månader (inklusive den i förekommande fall amorteringsfria perioden), och en längsta löptid på 360 månader.

Rapportering och målresultat | Den finansiella intermediären ska minst kvartalsvis förse den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden med uppgifter i ett standardiserat format och i en standardiserad omfattning. Rapporten ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt för den förvaltande myndigheten att uppfylla villkoren i artikel 46 i förordning (EU) nr 1303/2013. Medlemsstaterna ska också uppfylla sina rapporterings- och överblickbarhetsskyldigheter enligt förordning (EU) nr 651/2014. Indikatorerna ska anpassas efter de specifika målen för den berörda prioriteringen i det ESI-fondprogram som finansierar finansieringsinstrumentet och efter de förväntade resultat som angetts i förhandsbedömningen. De ska mätas och rapporteras åtminstone en gång i kvartalet till stadsutvecklingsfonden och minst anpassas efter kraven i förordning (EU) nr 1303/2013. Utöver de gemensamma indikatorerna för ESI-fondprogrammets insatsområde är övriga indikatorer följande: a) Antalet lån/projekt som finansieras. b) Lånebelopp som finansieras. c) Betalningsförsummelser (antal och belopp). d) Medel som betalats tillbaka och intäkter.

Utvärdering av den ekonomiska fördel som erhålls genom programbidraget | Den finansiella fördelen med programmets offentliga bidrag till instrumentet ska överföras till slutmottagarna, och hänsyn ska, vid behov, tas till de gynnsamma finansieringsvillkor som tillhandahålls genom programmets offentliga bidrag till stadsutvecklingsfonden. Den finansiella intermediären ska sänka den övergripande effektiva räntesats (och i förekommande fall säkerhetspolicyn) som debiteras slutmottagarna inom ramen för varje godtagbart lån i portföljen, för att spegla de gynnsamma finansieringsvillkoren för programmets bidrag till stadsutvecklingsfonden. Denna princip ska inarbetas i finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden och den finansiella intermediären.

1 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 821/2014 av den 28 juli 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller närmare bestämmelser för överföring och förvaltning av programbidrag, rapportering om finansieringsinstrument, tekniska krav på informations- och kommunikationsåtgärder gällande verksamheter och systemet för registrering och lagring av uppgifter (EUT L 223, 29.7.2014, s. 7).

2 Följande ekonomiska sektorer anses tillsammans utgöra de begränsade sektorerna: a) Olagliga ekonomiska verksamheter: all produktion, handel eller annan verksamhet som är olaglig enligt lag eller föreskrifter i den jurisdiktion där denna produktion, handel eller verksamhet har sitt säte. b) Tobak och destillerade alkoholhaltiga drycker: produktion av och handel med tobak och destillerade, alkoholhaltiga drycker samt liknande produkter. c) Framställning av och handel med vapen och ammunition: finansiering av framställningen av och handeln med vapen och ammunition, oavsett slag. Denna begränsning gäller inte om sådana verksamheter ingår i eller hör ihop med specifik EU-politik. d) Kasinon: kasinon och likvärdiga företag. e) Begränsningar inom it-sektorn: forskning, utveckling eller tekniska applikationer som rör elektroniska dataprogram eller lösningar, som i) särskilt syftar till a) att stödja någon verksamhet som ingår i de begränsade sektorer som anges i leden a–d, b) hasardspel på internet eller onlinekasinon eller c) pornografi, eller som ii) är avsedd att göra det möjligt att på olaglig väg a) ta sig in i elektroniska datanätverk eller b) ladda ner elektroniska data. f) Begränsningar inom sektorn för biovetenskap: vid tillhandahållande av stöd till finansieringen av forskning, utveckling eller tekniska applikationer som gäller i) mänsklig kloning för forskningsändamål eller terapeutiska ändamål eller ii) genetiskt modifierade organismer (GMO).