Upprättande av en utkastplan för Venus spp. i Italiens territorialvatten
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG, särskilt artikel 15.6,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94, särskilt artikel 15a, och
(1) Förordning (EU) nr 1380/2013 har som mål att gradvis eliminera utkast inom alla unionens fisken genom införande av en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.
(2) Genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 ges kommissionen befogenhet att genom delegerade akter anta utkastplaner för en period om högst tre år, på grundval av gemensamma rekommendationer som tagits fram av medlemsstaterna i samråd med de berörda rådgivande nämnderna. Utkastplanerna får också inbegripa tekniska åtgärder för fiske.
(3) Som enda medlemsstat med ett direkt förvaltningsintresse i fisket efter Venus spp. i italienska territorialvatten har Italien lagt fram en rekommendation för kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013. Denna rekommendation lämnades i form av en nationell utkastplan för beståndet av Venus spp., efter samråd med den rådgivande nämnden för Medelhavet (Mediterranean Advisory Council, Medac). Efter det att denna rekommendation lades fram har vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) granskat de vetenskapliga underlag som lämnats av Italien. De åtgärder som ingår i den gemensamma rekommendationen är förenliga med bestämmelserna i artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.
(4) Genom artikel 15a i förordning (EG) nr 1967/2006 ges kommissionen befogenhet att, med avseende på att anta utkastplaner och för arter som omfattas av landningsskyldigheten, fastställa en minsta referensstorlek för bevarande i syfte att säkerställa skydd av unga exemplar av marina organismer. Minsta referensstorlekar för bevarande får, vid behov, avvika från de storlekar som fastställs i bilaga III till den förordningen.
(5) Enligt STECF:s slutsatser om den nationella utkastplanen för beståndet av Venus spp., tillhör Venus spp. de arter som har god överlevnadsförmåga, vilket motiverar en begäran om undantag från landningsskyldigheten för den del av fångsten som inte uppfyller storlekskraven. En minskning av minsta referensstorlek för bevarande från 25 mm till 22 mm är inte oförenlig med könsmognadslängden, och skulle därför inte påverka skyddet av unga exemplar i någon högre grad. Den förväntas endast leda till en liten minskning av beståndets reproduktionspotential, vilket inte anses få några större konsekvenser för beståndet. Slutligen drogs slutsatsen att det föreslagna vetenskapliga övervakningsprogrammet sannolikt kommer att ge tillräckliga data för att bedöma effekterna av utkastplanen.
(6) För att garantera lämplig kontroll av genomförandet av landningsskyldigheten bör medlemsstaten upprätta en förteckning över fartyg som omfattas av denna förordning.
(7) Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar den ekonomiska verksamhet som är knuten till fiske och unionsfartygens planering av fiskeåret, bör den träda i kraft den tredje dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I enlighet med artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör den här förordningen gälla i högst tre år.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Syfte
I denna förordning fastställs närmare bestämmelser för genomförandet av den landningsskyldighet som ska gälla för fisket efter Venus spp. i italienska territorialvatten, i enlighet med artikel 15.1 d i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 2 – Minsta referensstorlek för bevarande
1. Genom undantag från den minsta referensstorlek för bevarande som fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 1967/2006, och vid tillämpning av artikel 15.11 i förordning (EU) nr 1380/2013, ska minsta referensstorlek för bevarande för Venus spp. i italienska territorialvatten vara en total längd på 22 mm.
2. Mätningen av storleken på Venus spp. ska ske i enlighet med bilaga IV till förordning (EG) nr 1967/2006.
Artikel 3 – Förteckning över fartyg
1. Medlemsstatens myndigheter ska fastställa vilka fartyg som omfattas av landningsskyldigheten.
2. Senast den 31 december 2016 ska medlemsstatens myndigheter, genom unionens säkra webbplats för fiskerikontroll, förelägga kommissionen en förteckning över alla fartyg som har tillstånd att fiska efter Venus spp. med hydrauliska skrapredskap i italienska territorialvatten. Medlemsstatens myndigheter ska hålla denna förteckning ständigt uppdaterad.
Artikel 4 – Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019.
Artikel 3 ska emellertid tillämpas från och med dagen för ikraftträdandet.
1 EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.
2 EUT L 409, 30.12.2006, s. 11.