Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/787 av den 8 maj 2017 om fastställande av en minsta referensstorlek för bevarande för fläckpagell i Nordostatlanten

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer, särskilt artikel 45.1, och

1 I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs åtgärder för bevarande och hållbart utnyttjande av marina biologiska resurser, bland annat minsta referensstorlekar för bevarande, som definieras som storleken på en levande marin akvatisk art med hänsyn till mognad, under vilken det tillämpas begränsningar eller incitament som syftar till att undvika fångst genom fiskeverksamhet.

2 Enligt artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 syftar den gemensamma fiskeripolitiken till att säkerställa att nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som kan ge ett maximalt hållbart uttag.

3 I artikel 45.1 i förordning (EG) nr 850/98 anges att om det krävs en omedelbar insats för att bevara vissa bestånd av marina organismer, får kommissionen komplettera eller avvika från bestämmelserna i den förordningen och vidta nödvändiga åtgärder. I bilaga XII till samma förordning fastställs minsta referensstorlekar för bevarande för marina organismer. För närvarande föreskrivs ingen minsta referensstorlek för bevarande för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i den bilagan.

4 Fläckpagell är en långlivad och långsamt växande djuphavsart som mognar sent, har låg produktivitet och är sårbar inom fisket i Nordostatlanten. Märkningsdata visar att fläckpagell har ett stort spridningsområde. Den vandrar mellan Medelhavet och Atlanten. Av biologiska skäl och förvaltningsskäl anser Internationella havsforskningsrådet (Ices) att det finns tre olika grupper av denna population i Nordostatlanten, nämligen i a) Ices-delområdena VI, VII och VIII, b) i Ices-delområde IX och angränsande områden, och c) i Ices-delområde X (Azorerna).

5 Enligt Ices senaste utlåtande från juni 2016 för fläckpagell (nedan kallat senaste Ices-utlåtandet) i Ices-delområdena VI, VII och VIII är beståndet kraftigt utarmat och för första gången rekommenderas det att den totala tillåtna fångstmängden (TAC) fastställs till noll. Ices angav att fångsterna av fläckpagell i Ices-delområdena VI, VII och VIII ligger kring 1–2 % av de historiska nivåerna på 1960- och 1970-talen. På grundval av resultaten från de tre bottentrålundersökningarna i Frankrike, Spanien och Irland för att övervaka detta fiske, rapporterar Ices att arten sällan fångas under dessa vetenskapliga undersökningar, vilket bekräftar bedömningen att lekbeståndets biomassa är mycket låg. Ices rekommenderar därför att med alla medel minska dödligheten så att beståndet får möjlighet att återhämta sig. Ices betonar dessutom vikten av att akut genomföra förvaltningsåtgärder för att skydda ungfisk, särskilt genom att fastställa en minsta landningsstorlek för att förhindra fångst av småfisk.

6 Enligt Ices senaste utlåtande för fläckpagell i Ices-delområde IX rekommenderas att fångsterna minskas med 13 % för 2017 och med ytterligare 14 % för 2018. Ices anser att fångsterna legat betydligt lägre än TAC sedan 2009 och har minskat från 718 ton år 2009 till 152 ton år 2015. Ices uppger även att fördelningen av bestånden sträcker sig utanför Ices-delområde IX och att fångststatistiken är ofullständig.

7 Enligt Ices senaste utlåtande för fläckpagell i Ices-delområde X rekommenderas att fångsterna minskas med 12 % för 2017 och med ytterligare 12 % för 2018. I Ices-delområde X har fångsterna av fläckpagell legat på omkring två tredjedelar av nivån för 2009 och de föregående åren. I april 2015 konstaterade STECF att både fläckpagellfångsterna och fångsten per enhetsansträngning har minskat under de senaste åren, vilket tyder på att även den biomassa som kan fiskas har minskat när det gäller fläckpagell; detta visar att de åtgärder som nu är i kraft inte har varit tillräckligt effektiva för att förhindra en sådan försämring.

8 Ices rekommenderar att det införs en förvaltningsplan som omfattar hela utbredningsområdet för beståndet, vilket omfattar angränsande Cecaf- (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) och AKFM- (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) områden, framför allt mot bakgrund av att stora fångster ur beståndet i område IX tas i angränsande områden som inte regleras av nuvarande TAC och där beståndsinformation saknas. Ices rekommenderar att det genomförs förvaltningsåtgärder som säkerställer ett balanserat utnyttjande av yngre och äldre fisk, vilket kan uppnås genom fastställande av en minsta landningsstorlek.

9 Den senaste utvecklingen (som redovisas ovan) visar att ett kraftigt utnyttjande av fläckpagell till följd av överfiske och bristande förvaltning har lett till att beståndet i Ices-delområdena VI, VII och VIII blivit kraftigt utarmat och att beståndet reducerats till låga nivåer i Ices-delområdena IX och X.

10 Mot bakgrund av ovanstående finns det tydliga tecken på att fläckpagellbeståndet i Nordostatlanten överutnyttjas med risk för kollaps i alla områden, om inte omedelbara åtgärder vidtas för att skydda ungfisk.

11 De metoder som hittills använts för att minska dödligheten för fläckpagell har sedan 2003 inbegripit TAC samt införande av en minsta referensstorlek för bevarande på 33 cm för Medelhavet genom rådets förordning (EG) nr 1967/2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet på grundval av vetenskapliga utlåtanden. I förordning (EG) nr 850/98 som fastställer minsta referensstorlekar för bevarande för marina organismer i vissa andra områden, inklusive Atlanten, föreskrivs för närvarande inte någon minsta storlek för fläckpagell.

12 Enligt vetenskapliga utlåtanden mognar atlantisk fläckpagell vid en storlek mellan 33 och 36 cm i områdena VI, VII, VIII, IX och X. Vid bedömningen av åtgärdens proportionalitet, särskilt när det gällde att avgöra om en minsta storlek på 33 cm bör tillämpas för beståndet, granskade kommissionen vetenskapliga utlåtanden och tog hänsyn till behovet av samstämmighet med den gemensamma fiskeripolitiken och målet att gradvis eliminera utkast. De vetenskapliga utlåtandena visar att 75 % av fläckpagell av hankön och 25 % av fläckpagell av honkön har nått mognad vid 33 cm. Därmed är storleken 33 cm den storlek vid vilken fläckpagell kan fortplanta sig och fylla på beståndet. Dessutom skulle en minimistorlek på 36 cm leda till utkast av fläckpagell och följaktligen inte vara förenlig med målet att gradvis eliminera utkast.

13 En minimistorlek för fläckpagell på 33 cm tillämpas för närvarande i Medelhavet. Eftersom fläckpagell vandrar mellan Medelhavet och Nordostatlanten är det nödvändigt att föreskriva samma grad av skydd för alla utbredningsområden för beståndet så att åtgärderna bli effektiva. Detta skulle också förhindra felrapportering. Att tillåta fångst och landning av fläckpagell under storleken 33 cm skulle påverka artens reproduktionskapacitet negativt och orsaka ett allvarligt hot mot bevarandet av bestånden i Nordostatlanten.

14 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning avser bevarande av uttömliga fiskbestånd. De syftar till att undvika överutnyttjande av fläckpagell och att återuppbygga bestånden till säkra biologiska gränser. Fastställandet av en minimistorlek på 33 cm för dessa bestånd gäller även för unionens produkter och importerade produkter, oavsett ursprung. Vidare kommer åtgärderna att bli tillämpliga i förening med övriga unionsåtgärder för bevarande som antagits för att åtgärda liknande problem, däribland rådets förordning (EU) nr 1367/2014.

15 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Vid tillämpning av förordning (EG) nr 850/98 och som ett tillägg till bilaga XII till den förordningen ska en minsta referensstorlek för bevarande på 33 cm tillämpas för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i regionerna 1–5 enligt definitionen i artikel 2 i den förordningen.

Artikel 2

Före utgången av 2018 ska kommissionen bedöma huruvida de åtgärder som införs genom denna förordning fortfarande är nödvändiga.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EGT L 125, 27.4.1998, s. 1.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

3 Ices utlåtande av den 3 juni 2016, 9.3.43 fläckpagell i delområde 6, 7 och 8

4 Ices utlåtande av den 3 juni 2016, 9.3.43 fläckpagell i delområde 6, 7 och 8

5 Ices utlåtande av den 3 juni 2016, 9.3.41 fläckpagell i delområde 9.

6 Ices WGDEEP Report 2016, s. 535.

7 Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

8 SEK(2002) 888 (Bryssel,16.8.2002) Report of the ad hoc working group on evaluation of recovery plans of Andalucia and Sicily och dokument SEK(2004) 772, s. 406).

9 Rapport från STECF, 16–09 – Red seabream_JRC101980, Minimum conservation size for Red Seabream (Pagellus bogaraveo) s. 9, styckena 5, 6 och 7.

10 Rådets förordning (EU) nr 1367/2014 av den 15 december 2014 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2015 och 2016 (EUT L 366, 20.12.2014, s. 1).