Eu-LISA
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av artikel 4 i protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands regering i en skrivelse till rådets ordförande av den 19 juli 2018 om att, såsom anges i den skrivelsen, få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket, och
(1) Genom beslut 2000/365/EG bemyndigade rådet Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (nedan kallad Storbritannien) att delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket, i enlighet med villkoren i det beslutet.
(2) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 inrättades Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad byrån), vanligen kallad eu-LISA, för att säkerställa den operativa förvaltningen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), Informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac och vissa aspekter av deras infrastruktur för kommunikation samt potentiellt av andra stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, på grundval av separata unionsrättsakter som baseras på artiklarna 67–89 i EUF-fördraget.
(3) Genom beslut 2010/779/EU bemyndigade rådet Förenade kungariket att delta i förordning (EU) nr 1077/2011 i den mån som den hänför sig till den operativa förvaltningen av VIS och de delar av SIS II i vilka Förenade kungariket inte deltar.
(4) Den 29 juni 2017 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (nedan kallat förslaget till förordning).
(5) Enligt förslaget till förordning kommer byrån att ersättas och efterträdas av Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) (nedan kallad den föreslagna byrån), som kommer att vara byråns rättsliga efterträdare. Den föreslagna byrån ska, i likhet med byrån, göras ansvarig för den operativa förvaltningen av SIS II, VIS och Eurodac. Den förslagna byrån kommer även att ansvara för förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av in- och utresesystemet (EES), DubliNet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och kan göras ansvarig för förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av andra stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa om så föreskrivs genom relevanta unionsrättsakter som baseras på artiklarna 67–89 i EUF-fördraget.
(6) SIS II är en del av Schengenregelverket. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF reglerar dess inrättande, drift och användning. Förenade kungariket har dock bara deltagit i antagandet av beslut 2007/533/RIF, som utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som avses i artikel 1 a ii i beslut 2000/365/EG.
(7) VIS är också en del av Schengenregelverket. Förenade kungariket deltog inte i antagandet av, och är ej heller bundet av, rådets beslut 2004/512/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 och beslut 2008/633/RIF, vilka reglerar inrättandet, driften och användningen av VIS.
(8) Eurodac är inte en del av Schengenregelverket. Förenade kungariket har deltagit i antagandet av, och är bundet av, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013, som reglerar inrättandet, driften och användningen av Eurodac.
(9) EES är en del av Schengenregelverket. Förenade kungariket har inte deltagit i antagandet av, och är inte bundet av, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226, som reglerar inrättandet, driften och användningen av EES.
(10) Etias är också en del av Schengenregelverket. Förenade kungariket har inte deltagit i antagandet av, och är inte bundet av, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240, som reglerar inrättandet, driften och användningen av Etias.
(11) DubliNet är inte en del av Schengenregelverket. Förenade kungariket är inte bundet av kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 genom vilken DubliNet, en separat kanal för säker elektronisk kommunikation, inrättas.
(12) Mot bakgrund av Förenade kungarikets deltagande i Eurodac och DubliNet och dess partiella deltagande i SIS II har landet rätt att delta i den föreslagna byråns verksamhet, i den mån som den, i likhet med byrån, kommer att ansvara för den operativa förvaltningen av SIS II, i enlighet med beslut 2007/533/RIF, och av Eurodac och DubliNet.
(13) Den föreslagna byrån bör, i likhet med byrån, utgöra en enda juridisk person och karakteriseras av en enhetlig organisations- och budgetstruktur. I detta syfte bör den föreslagna byrån inrättas genom ett enda lagstiftningsinstrument som bör bli föremål för omröstning i rådet i sin helhet. Vidare bör förordningen, när den väl har antagits, vara till alla delar tillämplig i de medlemsstater för vilka den är bindande. Härigenom utesluts möjligheten till partiell tillämpning för Förenade kungariket.
(14) För att säkerställa att förslaget till förordning är förenligt med fördragen och tillämpliga protokoll och för att samtidigt garantera dess enhetlighet och följdriktighet, har Förenade kungariket begärt att få delta i förslaget till förordning i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 19, i den mån som dess bestämmelser avser byråns ansvar för den operativa förvaltningen av SIS II, i enlighet med förordning (EG) nr 1987/2006, och av VIS, EES och Etias.
(15) Rådet erkänner Förenade kungarikets rätt att, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 19, göra en begäran om deltagande i förslaget till förordning, i den mån som Förenade kungariket inte kommer att delta i förslaget till förordning på någon annan grund.
(16) Förenade kungarikets deltagande i förslaget till förordning skulle inte påverka det faktum att Förenade kungariket för närvarande varken deltar eller kan delta i bestämmelserna i Schengenregelverket om fri rörlighet för tredjelandsmedborgare, viseringspolitik och personers passage av medlemsstaternas yttre gränser. Detta skulle rättfärdiga att man i förslaget till förordning inför särskilda bestämmelser som återspeglar Förenade kungarikets särskilda ställning, särskilt när det gäller begränsad rösträtt i byråns styrelse.
(17) Den gemensamma kommitté som upprättats i enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket har informerats om förberedelserna till detta beslut i enlighet med artikel 5 i det avtalet.
(18) Den gemensamma kommitté som upprättats i enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket har underrättats om detta beslut under förberedelse i enlighet med artikel 5 i det avtalet.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I enlighet med beslut 2000/365/EG och 2010/779/EU ska Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland delta i Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011, i den mån som den hänför sig till den operativa förvaltningen av VIS, de delar av SIS II i vilka Förenade kungariket inte deltar och EES och Etias.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
1 Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EUT L 131, 1.6.2000, s. 43).
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).
3 Rådets beslut 2010/779/EU av den 14 december 2010 om begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket om inrättande av en europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 333, 17.12.2010, s. 58).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 381, 28.12.2006, s. 4).
5 Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 205, 7.8.2007, s. 63).
6 Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 213, 15.6.2004, s. 5).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (EUT L 218, 13.8.2008, s. 60).
8 Rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott (EUT L 218, 13.8.2008, s. 129).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 180, 29.6.2013, s. 1).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011 (EUT L 327, 9.12.2017, s. 20).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 1077/2011, (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226 (EUT L 236, 19.9.2018, s. 1).
12 Kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 av den 2 september 2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (EUT L 222, 5.9.2003, s. 3).
13 EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.
14 EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.