Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/849 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiven 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra kvaliteten på miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt, effektivt och rationellt samt främja principerna om den cirkulära ekonomin.

2 För att minska regelbördan för små verksamhetsutövare bör tillståndsgivning och registreringskrav för små verksamhetsutövare förenklas.

3 De genomföranderapporter som medlemsstaterna utarbetar vart tredje år har inte visat sig vara ett effektivt verktyg för att kontrollera att lagstiftningen efterlevs eller säkerställa ett korrekt genomförande, och de ger dessutom upphov till onödiga administrativa bördor. Det är därför lämpligt att upphäva bestämmelser som ålägger medlemsstaterna att utarbeta sådana rapporter. I stället bör efterlevnadskontrollen baseras uteslutande på de uppgifter som medlemsstaterna varje år rapporterar till kommissionen.

4 Medlemsstaternas rapportering av uppgifter är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur unionsrätten på avfallsområdet efterlevs av medlemsstaterna. Uppgifternas kvalitet, tillförlitlighet och jämförbarhet bör förbättras genom att man inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, utför riktmärkning av de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport.

5 Tillförlitlig rapportering av uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande och för att säkerställa att uppgifter är jämförbara mellan medlemsstater. När medlemsstaterna rapporterar om hur målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG, 2006/66/EG och 2012/19/EU har uppnåtts bör de därför använda de senaste regler som tagits fram av kommissionen och metoder som utvecklats av de respektive nationella behöriga myndigheterna med ansvar för genomförandet av de direktiven.

6 Den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG gäller som prioritetsordning i unionens lagstiftning om förebyggande och hantering av avfall. När medlemsstaterna uppfyller målen för detta direktiv bör de vidta nödvändiga åtgärder för att beakta avfallshierarkins prioriteringar och säkerställa det praktiska genomförandet av dessa prioriteringar.

7 Som ett led i unionens åtagande att övergå till en cirkulär ekonomi bör direktiven 2000/53/EG, 2006/66/EG och 2012/19/EU ses över och vid behov ändras, med beaktande av genomförandet av dem och med hänsyn bland annat till möjligheten att fastställa mål för särskilda material som ingår i de relevanta avfallsflödena. Vid översynen av direktiv 2000/53/EG bör man också uppmärksamma problemet med uttjänta fordon som det inte redovisats för, inklusive transporter av begagnade fordon som misstänks vara uttjänta, samt tillämpningen av kontaktorganens riktlinjer nr 9 för transporter av fordon som utgör avfall. Vid översynen av direktiv 2006/66/EG bör man också beakta den tekniska utvecklingen av nya batterier där det inte används några farliga ämnen.

8 För att ändra och komplettera direktiv 2000/53/EG samt för att ändra direktiv 2012/19/EU bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller artiklarna 4.2 b, 5.5, 6.6 och 8.2 i direktiv 2000/53/EG, i deras lydelse enligt det här direktivet, och artikel 19 i direktiv 2012/19/EU, i dess lydelse enligt det här direktivet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

9 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 2000/53/EG med avseende på artiklarna 7.2 och 9.1d i det direktivet, i deras lydelse enligt det här direktivet, och för genomförandet av direktiv 2012/19/EU med avseende på artikel 16.9 i det direktivet, i dess lydelse enligt det här direktivet, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

10 Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra avfallshanteringen inom unionen och därigenom bidra till skyddet, bevarandet och förbättringen av kvaliteten på miljön samt det varsamma och rationella utnyttjandet av naturresurser, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

11 Direktiven 2000/53/EG, 2006/66/EG och 2012/19/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

12 I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Ändring av direktiv 2000/53/EG

Direktiv 2000/53/EG ska ändras på följande sätt:

1 I artikel 4.2 ska led b ersättas med följande:

2 Artikel 5.5 ska ersättas med följande:

3 Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

4 I artikel 7.2 ska tredje stycket ersättas med följande:

5 Artikel 8.2 ska ersättas med följande:

6 Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

7 Följande artikel ska införas:

8 Följande artikel ska införas:

9 Artikel 11 ska ersättas med följande:

Artikel 2 – Ändring av direktiv 2006/66/EG

Direktiv 2006/66/EG ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 10.3 ska ersättas med följande:

2 Artikel 12.5 ska ersättas med följande:

3 Artikel 22 ska utgå.

4 Följande artikel ska införas:

5 Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

Artikel 3 – Ändring av direktiv 2012/19/EU

Direktiv 2012/19/EU ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

2 Följande artikel ska införas:

3 Artikel 19.1 ska ersättas med följande:

Artikel 4 – Införlivande

1 Medlemsstaterna ska senast den 5 juli 2020 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2 Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala åtgärder i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen ska underrätta övriga medlemsstater om detta.

Artikel 5 – Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6 – Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT C 264, 20.7.2016, s. 98.

2 EUT C 17, 18.1.2017, s. 46.

3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 22 maj 2018.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (EUT L 266, 26.9.2006, s. 1).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

8 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

10 EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

12 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

14 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik (EGT L 332, 9.12.2002, s. 1).

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).