Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/850 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Avfallshanteringen i unionen bör förbättras i syfte att skydda, bevara och förbättra kvaliteten på miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt, effektivt och rationellt, främja principerna om den cirkulära ekonomin, öka energieffektiviteten samt minska unionens beroende av importerade resurser.

2 De mål som fastställs i rådets direktiv 1999/31/EG för begränsningar för deponering bör stärkas så att de bättre återspeglar unionens ambition att gå över till en cirkulär ekonomi och göra framsteg i genomförandet av kommissionens meddelande av den 4 november 2008 med titeln Råvaruinitiativet – att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa genom att successivt minska deponering av avfall avsett för deponier för icke-farligt avfall till ett minimum. Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att den minskningen passar in i en integrerad politik som säkerställer en god tillämpning av avfallshierarkin, stärker en övergång till förebyggande, inklusive återanvändning, förberedelse för återanvändning och materialåtervinning samt förhindrar en övergång från deponering till förbränning.

3 För att säkerställa en större enhetlighet i unionsrätten på avfallsområdet bör definitionerna i direktiv 1999/31/EG, när det är relevant, anpassas till definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG.

4 Den gällande definitionen av glesbebyggelse behöver anpassas med avseende på de yttersta randområdena, så att hänsyn tas till denna bebyggelses särdrag, som ger upphov till helt andra frågeställningar ur ett miljöperspektiv jämfört med andra regioner.

5 Tillämpningsområdet för direktiv 1999/31/EG bör anpassas till tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG och bör fortsätta att omfatta deponering av avfall från den utvinningsindustri som inte omfattas av direktiv 2006/21/EG.

6 Ytterligare begränsningar av deponering skulle ge tydliga vinster för miljön, ekonomin och samhället, med början från avfallsflöden som genomgår separat insamling, såsom plast, metall, glas, papper och biologiskt avfall. Den tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarheten när det gäller materialåtervinning eller annan återvinning av restavfall som härrör från separat insamlat avfall bör beaktas vid genomförandet av dessa deponeringsbegränsningar.

7 Biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall står för en stor del av det kommunala avfallet. Deponering av obehandlat biologiskt nedbrytbart avfall medför betydande negativa miljöeffekter i form av växthusgasutsläpp och förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft. Även om det i direktiv 1999/31/EG redan fastställs mål för minskad deponering av biologiskt nedbrytbart avfall, bör det införas ytterligare begränsningar för deponering av biologiskt nedbrytbart avfall genom förbud mot deponering av biologiskt nedbrytbart avfall som samlats in separat för materialåtervinning i enlighet med direktiv 2008/98/EG.

8 I syfte att säkerställa korrekt tillämpning av avfallshierarkin bör lämpliga åtgärder vidtas för att från och med 2030 begränsa deponeringen av allt avfall som lämpar sig för materialåtervinning eller annan resurs- eller energiåtervinning. Sådana begränsningar bör inte gälla om det kan visas att avfallet inte lämpar sig för materialåtervinning eller annan återvinning och att deponering skulle vara det sammantaget bästa för miljön i enlighet med den avfallshierarki som anges i direktiv 2008/98/EG.

9 Många medlemsstater har ännu inte helt byggt ut den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering. Att fastställa mål för minskning av deponering kommer att kräva stora förändringar i många medlemsstaters avfallshantering och kommer att underlätta ytterligare framsteg och satsningar på separat insamling, sortering och materialåtervinning av avfall och undvika att materialåtervinningsbara material fastnar längre ned i avfallshierarkin.

10 Det är nödvändigt att successivt minska deponeringen för att förhindra skadliga effekter på människors hälsa och miljön, och för att säkerställa att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial börjar återvinnas gradvis och på ett effektivt sätt genom god avfallshantering och i linje med avfallshierarkin enligt vad som föreskrivs i direktiv 2008/98/EG. Genom denna minskning bör man undvika att det byggs upp en överkapacitet inom anläggningar för behandling av restavfall, till exempel genom energiåtervinning eller lågkvalitativ mekanisk-biologisk behandling av obehandlat kommunalt avfall, eftersom detta skulle kunna försvåra uppnåendet av unionens långsiktiga mål i fråga om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall enligt vad som föreskrivs i direktiv 2008/98/EG. Även om medlemsstaterna, för att förhindra negativ påverkan på människors hälsa och miljön, bör vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att endast behandlat avfall deponeras, bör samtidigt inte efterlevnaden av denna skyldighet skapa överkapacitet för behandling av kommunalt restavfall. I syfte att säkerställa samstämmighet mellan målen i direktiv 2008/98/EG och det mål för minskning av deponering som fastställs i direktiv 1999/31/EG i dess lydelse enligt det här direktivet, och för att säkerställa en samordnad planering av de infrastrukturer och investeringar som krävs för att uppfylla dessa mål, bör dessutom de medlemsstater som, enligt uppgifter som inrapporterats med hjälp av OECD:s och Eurostats gemensamma frågeformulär, deponerade mer än 60 % av sitt kommunala avfall 2013 få besluta att förlänga tidsfristen för att uppfylla det deponeringsmål som fastställts för 2035.

11 I syfte att säkerställa uppgifternas tillförlitlighet är det viktigt att mer exakt fastställa reglerna för medlemsstaternas rapportering av kommunalt avfall som deponerats. Rapporteringen bör baseras på mängden kommunalt avfall som deponeras efter behandling för att förbereda avfallet för deponering, såsom stabilisering av biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall, och på mängden avfall som bortskaffas genom förbränning. När det gäller kommunalt avfall som går in i behandling före materialåtervinning och annan återvinning av avfall, såsom sortering och mekanisk behandling, bör det avfall som härrör från sådan behandling och som slutligen deponeras också beaktas vid beräkningen av deponeringsmålet.

12 Vid uppfyllandet av skyldigheten enligt direktiv 1999/31/EG att ombesörja behandling av avfall innan det deponeras bör medlemsstaterna tillämpa den lämpligaste behandlingen, däribland en stabilisering av den organiska delen av avfallet, för att i möjligaste mån minska de negativa effekterna av deponering av sådant avfall på miljön och människors hälsa. Vid bedömningen av huruvida en behandling är lämplig bör medlemsstaterna beakta åtgärder som redan genomförts för att minska dessa negativa effekter, särskilt separering av biologiskt avfall och separat insamling av papper och kartong.

13 För att säkerställa att detta direktiv genomförs på ett bättre, punktligare och enhetligare sätt och för att föregripa brister i genomförandet bör ett system med rapporter för tidig varning inrättas så att brister kan upptäckas och åtgärdas innan tidsfristerna för att uppfylla målen går ut.

14 För att bidra till att uppnå målen för direktiv 1999/31/EG och stärka övergången till en cirkulär ekonomi bör kommissionen främja samordning och utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstaterna och olika sektorer i ekonomin.

15 De genomföranderapporter som medlemsstaterna utarbetar vart tredje år har inte visat sig vara ett effektivt verktyg för att kontrollera att lagstiftningen efterlevs eller säkerställa ett korrekt genomförande, och de ger dessutom upphov till onödiga administrativa bördor. Det är därför lämpligt att upphäva bestämmelser som ålägger medlemsstaterna att utarbeta sådana rapporter. I stället bör efterlevnadskontrollen baseras uteslutande på de uppgifter som medlemsstaterna varje år rapporterar till kommissionen.

16 Medlemsstaternas rapportering av uppgifter är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur unionsrätten på avfallsområdet efterlevs av medlemsstaterna. Uppgifternas kvalitet, tillförlitlighet och jämförbarhet bör förbättras genom att man inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort föråldrade rapporteringskrav, utför riktmärkning av de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport. Tillförlitlig rapportering av uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande, för god planering av infrastruktur för avfallsbehandling och för att säkerställa att uppgifter är jämförbara mellan medlemsstater. När medlemsstaterna rapporterar om hur målen i direktiv 1999/31/EG, i dess lydelse enligt det här direktivet, har uppnåtts bör de därför använda de senaste regler som tagits fram av kommissionen och metoder som utvecklats av de respektive nationella behöriga myndigheterna med ansvar för genomförandet av det här direktivet.

17 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 1999/31/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på artiklarna 5a.4, 15.5, 15b och 15c i det direktivet, i deras lydelse enligt det här direktivet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

18 Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra avfallshanteringen inom unionen och därigenom bidra till skyddet, bevarandet och förbättringen av kvaliteten på miljön samt det varsamma och rationella utnyttjandet av naturresurser, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

19 Direktiv 1999/31/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

20 I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011 har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Ändringar

Direktiv 1999/31/EG ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 1.1 ska ersättas med följande:

2 Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

3 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

4 Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

5 Följande artiklar ska införas:

6 I artikel 6 a ska följande mening läggas till:

7 I artikel 11.2 ska andra stycket utgå.

8 Artikel 15 ska ersättas med följande:

9 Följande artiklar ska införas:

10 Artikel 16 ska ersättas med följande:

11 Artikel 17 ska ersättas med följande:

12 I bilaga I ska punkt 3.5 utgå.

13 I bilaga II ska punkt 5 utgå.

14 I bilaga III punkt 2 ska första stycket utgå.

15 Bilaga IV ska läggas till i enlighet med bilagan till det här direktivet.

Artikel 2 – Införlivande

1 Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 5 juli 2020. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2 Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar på det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

Artikel 3 – Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4 – Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT C 264, 20.7.2016, s. 98.

2 EUT C 17, 18.1.2017, s. 46.

3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 22 maj 2018.

4 Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1.)

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 15).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

8 EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

BILAGA

Följande bilaga ska läggas till:

BILAGA IV

GENOMFÖRANDEPLAN SOM SKA LÄMNAS IN I ENLIGHET MED ARTIKEL 5.6

Den genomförandeplan som ska lämnas in i enlighet med artikel 5.6 ska innehålla följande:

1 En bedömning av tidigare, nuvarande och planerad omfattning av materialåtervinning, deponering och annan behandling av kommunalt avfall och de flöden det består av.

2 En bedömning av genomförandet av avfallsplaner och avfallsförebyggande program som införts enligt artiklarna 28 och 29 i direktiv 2008/98/EG.

3 Skälen till att medlemsstaten anser att den kanske inte kommer att hinna uppnå det relevanta målet i artikel 5.5 inom den tidsfrist som där fastställts och en bedömning av vilken förlängning av tidsfristen den behöver för att uppnå detta mål.

4 De åtgärder som är nödvändiga för att uppnå de mål som anges i artikel 5.8 i detta direktiv och som ska gälla för medlemsstaten under den förlängda tidsfristen, inbegripet de lämpliga ekonomiska styrmedel och andra åtgärder för att ge incitament till tillämpningen av avfallshierarkin som fastställs i artikel 4.1 i och bilaga IVa till direktiv 2008/98/EG.

5 En tidsplan för genomförandet av de åtgärder som anges i punkt 4, fastställande av vilket organ som ska vara behörigt för genomförandet samt en bedömning av åtgärdernas enskilda bidrag till uppnåendet av de mål som är tillämpliga vid en förlängd tidsfrist.

6 Information om finansieringen av avfallshanteringen i enlighet med principen om att förorenaren betalar.

7 Åtgärder för att vid behov förbättra uppgifternas kvalitet i syfte att uppnå bättre planerings- och övervakningsresultat inom avfallshanteringen.