Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/834 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 trädde i kraft den 16 augusti 2012. Förordningens krav, närmare bestämt kravet på central clearing av standardiserade OTC-derivatkontrakt, krav på marginalsäkerheter och krav på begränsning av operativ risk för OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt, rapporteringsskyldigheter när det gäller derivatkontrakt, kraven på centrala motparter och kraven på transaktionsregister bidrar till att minska systemrisken genom att öka genomlysningen av OTC-derivatmarknaden och minska motpartskreditrisken och den operativa risken i samband med OTC-derivat.

2 Förenklingen på vissa områden som omfattas av förordning (EU) nr 648/2012 och ett mer proportionellt angreppssätt när det gäller dessa områden är i överensstämmelse med kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat som framhåller behovet av kostnadsminskningar och förenkling för att unionens politik ska uppnå sina mål så effektivt som möjligt och som framför allt syftar till att minska regelbördan och den administrativa bördan. Denna förenkling och ett mer proportionellt angreppssätt bör emellertid inte påverka de övergripande målen – att främja den finansiella stabiliteten och avhjälpa systemriskerna i linje med G20-ledarnas uttalande vid toppmötet den 26 september 2009 i Pittsburgh.

3 Effektiva och motståndskraftiga efter-handel-system och marknader för säkerheter är av grundläggande betydelse för en väl fungerande kapitalmarknadsunion och förstärker ansträngningarna att främja investeringar, tillväxt och sysselsättning i enlighet med kommissionens politiska prioriteringar.

4 Under 2015 och 2016 genomförde kommissionen två offentliga samråd om tillämpningen av förordning (EU) nr 648/2012. Kommissionen fick även in synpunkter på tillämpningen av den förordningen från Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010, Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010, och Europeiska centralbankssystemet (ESCB). Dessa offentliga samråd visade att målen med förordning (EU) nr 648/2012 hade intressenternas stöd och att det inte behövdes någon mer genomgripande ändring av förordningen. Den 23 november 2016 antog kommissionen en allmän rapport i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012. Även om alla bestämmelser i förordning (EU) nr 648/2012 inte var fullt tillämpliga och en fullständig utvärdering av förordningen därför inte var möjlig pekade den rapporten på områden där det skulle behövas riktade åtgärder för att säkerställa att målen med förordning (EU) nr 648/2012 skulle uppnås på ett mer proportionellt, effektivt och ändamålsenligt sätt.

5 Förordning (EU) nr 648/2012 bör omfatta alla finansiella motparter som skulle kunna utgöra en betydande systemrisk för det finansiella systemet. Definitionen av finansiell motpart bör därför ändras.

6 Aktiesparplaner för anställda är system som inrättas vanligen av ett företag genom vilket personer direkt eller indirekt kan teckna, köpa, ta emot eller äga aktier i det företaget eller i ett annat företag inom samma grupp, förutsatt att denna plan åtminstone gynnar de anställda eller tidigare anställda i det företaget eller i ett annat företag inom samma grupp eller ledamöter eller tidigare ledamöter i företagets styrelse eller i styrelsen för ett annat företag inom samma grupp. I kommissionens meddelande av den 8 juni 2017 om halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen identifieras åtgärder avseende aktiesparplaner för anställda som en möjlig åtgärd för att stärka kapitalmarknadsunionen i syfte att främja investeringar av icke-professionella investerare. Ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) eller en alternativ investeringsfond (AIF-fond), som inrättats uteslutande för att genomföra en eller flera aktiesparplaner för anställda, bör därför i enlighet med proportionalitetsprincipen inte kategoriseras som finansiell motpart.

7 Vissa finansiella motparter använder sig av OTC-derivatmarknaderna på ett sätt som är för begränsat för att utgöra en betydande systemrisk för det finansiella systemet och för begränsat för att central clearing ska vara ekonomiskt genomförbart. Dessa motparter, vanligen kallade små finansiella motparter, bör undantas från clearingkravet men bör fortsättningsvis omfattas av kravet på utväxling av säkerheter för att minska eventuell systemrisk. Om en finansiell motpart tar position som överskrider clearingtröskeln för åtminstone en klass av OTC-derivat, beräknat på gruppnivå, bör emellertid clearingkravet tillämpas för alla klasser av OTC-derivat med tanke på de inbördes kopplingarna mellan finansiella motparter och den systemrisk som skulle kunna uppstå för det finansiella systemet om dessa OTC-derivatkontrakt inte skulle clearas centralt. Den finansiella motparten bör ha möjlighet att när som helst visa att dess positioner inte längre överskrider clearingtröskeln för någon klass av OTC-derivat, varvid clearingkravet bör upphöra att tillämpas.

8 Icke-finansiella motparter har färre inbördes kopplingar än finansiella motparter. Deras verksamhet inskränker sig dessutom ofta främst till bara en klass av OTC-derivat. Därför utgör deras verksamhet en mindre systemrisk för det finansiella systemet än finansiella motparters verksamhet. Clearingkravets tillämpning på icke-finansiella motparter som väljer att beräkna sina positioner var tolfte månad i förhållande till clearingtrösklarna bör därför inskränkas. Dessa icke-finansiella motparter bör endast omfattas av clearingkravet avseende de klasser av OTC-derivat som överskrider clearingtröskeln. De icke-finansiella motparterna bör emellertid fortfarande vara underställda kravet att de ska utväxla säkerheter när någon av clearingtrösklarna överskrids. Icke-finansiella motparter som väljer att inte beräkna sina positioner i förhållande till clearingtrösklarna bör omfattas av clearingkravet för alla klasser av OTC-derivat. Den icke-finansiella motparten bör ha möjlighet att när som helst visa att dess positioner inte längre överskrider clearingtröskeln för en klass av OTC-derivat, varvid clearingkravet för denna klass av OTC-derivat bör upphöra att tillämpas.

9 För att ta hänsyn till eventuell utveckling på finansmarknaderna bör Esma regelbundet se över clearingtrösklarna och vid behov uppdatera dessa. Denna regelbundna översyn bör åtföljas av en rapport.

10 Kravet att vissa OTC-derivatkontrakt som ingåtts innan clearingkravet fått verkan ska clearas leder till rättsosäkerhet och praktiska svårigheter samtidigt som dess nytta är begränsad. Detta krav ger framför allt upphov till ytterligare kostnader och bördor för motparterna i dessa kontrakt och skulle även kunna påverka marknadens goda funktion utan att leda till någon betydande förbättring av den enhetliga och konsekventa tillämpningen av förordning (EU) nr 648/2012 eller av skapandet av lika spelregler för marknadsdeltagarna. Detta krav bör därför avskaffas.

11 Motparter med en begränsad aktivitet på OTC-derivatmarknaden har svårt att få tillgång till central clearing både som kunder till en clearingmedlem och genom indirekta clearingarrangemang. Det bör därför finnas ett krav att clearingmedlemmar och clearingmedlemmars kunder som tillhandahåller clearingtjänster antingen direkt till andra motparter eller indirekt genom att tillåta att deras egna kunder tillhandahåller andra motparter dessa tjänster ska göra detta på rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor. Detta krav bör inte leda till prisreglering eller en skyldighet att ingå kontrakt, men clearingmedlemmar och kunder bör tillåtas att kontrollera de risker som är förknippade med de clearingtjänster som erbjuds, exempelvis motpartsriskerna.

12 I information om vilka finansiella instrument som omfattas av auktorisationer av centrala motparter anges eventuellt inte alla klasser av OTC-derivat som en central motpart är auktoriserad att cleara. För att säkerställa att Esma kan utföra sina uppgifter och uppdrag med avseende på clearingkravet bör de behöriga myndigheterna utan dröjsmål underrätta Esma om all information som de erhåller från en central motpart om dennes avsikt att börja cleara en klass av OTC-derivat som omfattas av dess befintliga auktorisation.

13 Clearingkravet bör kunna upphävas tillfälligt i vissa exceptionella situationer. Ett sådant tillfälligt upphävande bör vara möjligt om de kriterier enligt vilka särskilda klasser av OTC-derivat har underställts clearingkravet inte längre uppfylls. Detta kan vara fallet om klasser av OTC-derivat inte längre är lämpliga för obligatorisk central clearing eller om det har skett en väsentlig förändring av sådana kriterier avseende givna klasser av OTC-derivat. Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet bör även vara möjligt om en central motpart upphör att erbjuda en clearingtjänst för särskilda klasser av OTC-derivat eller för en särskild typ av motpart och andra centrala motparter inte tillräckligt snabbt kan träda in och överta dessa clearingtjänster. Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet bör även vara möjligt om det anses vara nödvändigt för att undvika ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten i unionen. I syfte att säkerställa finansiell stabilitet och undvika störningar på marknaden bör Esma, med samtidigt beaktande av G20-målen, säkerställa att ett avskaffande av clearingkravet, om ett sådant är lämpligt, påbörjas under det tillfälliga upphävandet av clearingkravet och i tillräckligt god tid för att möjliggöra ändringen av relevanta tekniska standarder för tillsyn.

14 Den skyldighet som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 för motparter att bedriva handel med derivat som omfattas av clearingkravet på handelsplatser utlöses, i enlighet med det förfarande i samband med handelsskyldigheten som beskrivs närmare i den förordningen, när en klass av derivat förklaras vara föremål för clearingkravet. Ett tillfälligt upphävande av clearingkravet skulle kunna förhindra att motparter kan uppfylla handelsskyldigheten. Om ett tillfälligt upphävande av clearingkravet har begärts och det sker en väsentlig förändring i de kriterier som ligger till grund för handelsskyldigheten, bör Esma således ha möjlighet att föreslå ett samtidigt tillfälligt upphävande av handelsskyldigheten på grundval av förordning (EU) nr 648/2012 i stället för förordning (EU) nr 600/2014.

15 Retroaktiv rapportering av kontrakt har visat sig vara svår eftersom det saknas vissa uppgifter som inte behövde rapporteras innan förordning (EU) nr 648/2012 trädde i kraft men som krävs i dag. Detta har lett till en kraftig underrapportering och till att de inrapporterade uppgifterna är av dålig kvalitet, samtidigt som den börda som rapportering av dessa kontrakt medför är betydande. Det är därför mycket sannolikt att dessa retroaktiva uppgifter inte kommer att användas. När tidsfristen för retroaktiv rapportering löper ut kommer flera av dessa kontrakt dessutom redan att ha förfallit och därmed även de exponeringar och risker som är förbundna med dem. Av detta skäl bör kravet på retroaktiv rapportering av kontrakt avskaffas.

16 Transaktioner inom grupper med icke-finansiella motparter utgör en relativt liten andel av alla OTC-derivatkontrakt och används främst för intern säkring inom grupper. Dessa transaktioner bidrar därför inte i väsentlig grad till systemrisker och graden av sammankoppling, samtidigt som skyldigheten att rapportera dessa transaktioner medför betydande kostnader och bördor för icke-finansiella motparter. Transaktioner mellan motparter inom en grupp där minst en av motparterna är en icke-finansiell motpart bör därför undantas från rapporteringsskyldigheten, oavsett den icke-finansiella motpartens etableringsort.

17 Kommissionen inledde 2017 en kontroll av ändamålsenligheten i offentlig rapportering från företag. Syftet med kontrollen är att samla in uppgifter om enhetligheten, samstämmigheten, ändamålsenligheten och effektiviteten för unionens rapporteringsram. Mot bakgrund av detta bör möjligheten att undvika onödigt dubbelarbete vad gäller rapporteringen och att minska eller förenkla rapporteringen för derivatkontrakt som inte är OTC-derivat analyseras ytterligare, med beaktande av behovet av rapportering i rätt tid och de åtgärder som antagits enligt förordningarna (EU) nr 648/2012 och (EU) nr 600/2014. I denna analys bör i synnerhet följande beaktas: de inrapporterade uppgifterna, de berörda myndigheternas åtkomst till uppgifter och åtgärder för att ytterligare förenkla rapporteringskedjorna för derivat som inte är OTC-derivatkontrakt, i synnerhet för icke-finansiella motparter som inte omfattas av clearingkravet, utan onödig förlust av information. En mer allmän bedömning av ändamålsenligheten och effektiviteten hos de åtgärder som införts i förordning (EU) nr 648/2012 för att rapporteringen av OTC-derivatkontrakt ska fungera bättre och vara mindre betungande bör övervägas när det föreligger tillräcklig erfarenhet och tillräckliga uppgifter om tillämpningen av den förordningen, i synnerhet vad gäller kvaliteten på och tillgängligheten av de uppgifter som rapporterats till transaktionsregister samt införandet och genomförandet av delegerad rapportering.

18 För att minska rapporteringsbördan avseende OTC-derivatkontrakt för icke-finansiella motparter som inte omfattas av clearingkravet bör den finansiella motparten i regel vara ensamt ansvarig, även juridiskt sett, för rapportering både för egen räkning och för en icke-finansiell motpart som inte omfattas av clearingkravet av OTC-derivatkontrakt som ingås av dessa motparter samt för att säkerställa att de inrapporterade uppgifterna är korrekta. För att säkerställa att den finansiella motparten har de uppgifter som krävs för att uppfylla sin rapporteringsskyldighet bör den icke-finansiella motparten tillhandahålla de uppgifter som rör de OTC-derivatkontrakt som den finansiella motparten rimligen inte kan förväntas inneha. Det bör dock vara möjligt för icke-finansiella motparter att välja att rapportera sina OTC-derivatkontrakt. I sådana fall bör den icke-finansiella motparten informera den finansiella motparten om detta och vara ansvarig, även juridiskt sett, för rapportering av dessa uppgifter och för säkerställande av att de är korrekta.

19 Det bör även fastställas vem som ska ansvara för rapportering av OTC-derivatkontrakt om en eller båda motparterna är fondföretag eller alternativa investeringsfonder. Det bör därför närmare anges att förvaltningsbolag för fondföretag ska vara ansvariga, även juridiskt sett, för rapportering för sådana fondföretags räkning av OTC-derivatkontrakt som ingås av sådana fondföretag samt för att säkerställa att de inrapporterade uppgifterna är korrekta. På samma sätt bör förvaltare av alternativa investeringsfonder vara ansvariga, även juridiskt sett, för rapportering för sådana alternativa investeringsfonders räkning av OTC-derivatkontrakt som ingås av sådana alternativa investeringsfonder samt för att säkerställa att de inrapporterade uppgifterna är korrekta.

20 För att undvika skillnader i tillämpningen av riskbegränsningstekniker inom unionen på grund av komplexiteten hos riskhanteringsförfaranden som kräver en utväxling av säkerheter mellan motparterna som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad och som inbegriper användning av interna modeller, bör behöriga myndigheter validera dessa riskhanteringsförfaranden eller betydande ändringar av sådana förfaranden, innan de tillämpas.

21 Behovet av internationell regleringsmässig konvergens och behovet för icke-finansiella motparter och små finansiella motparter av att minska de risker som är förknippade med deras valutariskexponeringar gör det nödvändigt att fastställa särskilda riskhanteringsförfaranden för fysiskt avvecklade valutaterminer och fysiskt avvecklade valutaswappar. Med tanke på deras särskilda riskprofil bör den obligatoriska utväxlingen av variationssäkerheter på fysiskt avvecklade valutaterminer och fysiskt avvecklade valutaswappar begränsas till transaktioner mellan de mest systemviktiga motparterna i syfte att begränsa uppkomsten av systemrisk och undvika internationella regleringsmässiga skillnader. Internationell regleringsmässig konvergens bör också säkerställas med avseende på riskhanteringsförfaranden för andra klasser av derivat.

22 Riskreduceringstjänster efter handel inbegriper tjänster såsom portföljkompression. Portföljkompression omfattas inte av den handelsskyldighet som föreskrivs i förordning (EU) nr 600/2014. För att anpassa förordning (EU) nr 648/2012 till förordning (EU) nr 600/2014 när så är nödvändigt och lämpligt, samtidigt som hänsyn tas till skillnaderna mellan dessa två förordningar, till möjligheten att kringgå clearingkravet samt till den utsträckning till vilken riskreduceringstjänster efter handel begränsar eller minskar riskerna, bör kommissionen, i samarbete med Esma och ESRB, bedöma vilken eventuell handel som är ett resultat av riskreduceringstjänster efter handel som bör beviljas undantag från clearingkravet.

23 För att öka transparensen och förutsebarheten när det gäller initialsäkerheter och få centrala motparter att avhålla sig från att ändra sina modeller för initialsäkerheter på ett sätt som kan vara procykliskt bör centrala motparter ge sina clearingmedlemmar verktyg för att simulera sina initialsäkerheter och en detaljerad översikt över de modeller för beräkning av initialsäkerheter som de använder. Detta är i överensstämmelse med de internationella standarder som offentliggjorts av CPMI (Committee on Payments and Market Infrastructures) och Iosco (International Organisation of Securities Commissions) och i synnerhet med de regler om informationslämnande som offentliggjordes i december 2012 och de standarder för centrala motparters lämnande av kvantitativ information som offentliggjordes 2015, vilka är relevanta för att främja en rättvisande bild av de risker och kostnader som är förbundna med clearingmedlemmars deltagande i en central motpart och för att öka centrala motparters transparens gentemot marknadsdeltagare.

24 Medlemsstaternas nationella insolvensrätt bör inte hindra centrala motparter från att med tillräcklig rättslig säkerhet kunna överföra kundpositioner eller betala ut intäkterna från en likvidation direkt till kunderna om en clearingmedlem blir insolvent med avseende på tillgångar på kunders separerade samlingskonton (omnibuskonton) och på individuellt separerade konton. För att uppmuntra och förbättra tillgången till clearing bör medlemsstaternas nationella insolvensrätt inte hindra en central motpart från att följa obeståndsförfarandena i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på de tillgångar och positioner som innehas på kunders separerade samlingskonton och på individuellt separerade konton hos clearingmedlemmen och den centrala motparten. Om indirekta clearingarrangemang upprättas bör indirekta kunder dock fortsätta att åtnjuta ett skydd som är likvärdigt med det som föreskrivs enligt de regler för separering och överförbarhet som fastställs i förordning (EU) nr 648/2012.

25 De avgifter som Esma kan påföra för transaktionsregister som står under myndighetens direkta tillsyn bör vara tillräckligt effektiva, proportionella och avskräckande för att göra Esmas tillsynsbefogenheter verkningsfulla och öka genomlysningen av positioner i och exponeringar mot derivat. De avgiftsbelopp som ursprungligen föreskrevs i förordning (EU) nr 648/2012 är inte tillräckligt avskräckande med tanke på transaktionsregistrens nuvarande omsättning, vilket potentiellt kan begränsa verkningsfullheten hos Esmas tillsynsbefogenheter enligt den förordningen i förhållande till transaktionsregister. Taket för avgifternas basbelopp bör därför höjas.

26 Myndigheter i tredjeland bör ha tillgång till uppgifter som rapporteras till transaktionsregister i unionen om det berörda tredjelandet uppfyller vissa villkor rörande behandlingen av dessa uppgifter och har en rättsligt bindande och verkställbar skyldighet som ger unionens myndigheter direkt tillgång till uppgifter som rapporteras till transaktionsregister i detta tredjeland.

27 Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 får transaktionsregister som redan har registrerats i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012 och som vill utvidga denna registrering till att även omfatta tillhandahållandet av tjänster i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering omfattas av ett förenklat registreringsförfarande. Ett liknande förenklat registreringsförfarande bör införas för registrering av transaktionsregister som redan har registrerats i enlighet med förordning (EU) 2015/2365 och som vill utvidga denna registrering till att även omfatta tillhandahållande av tjänster i samband med derivatkontrakt.

28 Att kvaliteten och transparensen hos uppgifter som görs tillgängliga av transaktionsregister är otillräcklig innebär att det är svårt för enheter som har beviljats tillgång till dessa uppgifter att använda dem för att övervaka derivatmarknader, och förhindrar reglerings- och tillsynsmyndigheter från att i god tid upptäcka risker för den finansiella stabiliteten. För att förbättra uppgifternas kvalitet och transparens och anpassa rapporteringskraven i förordning (EU) nr 648/2012 till kraven i förordningarna (EU) 2015/2365 och (EU) nr 600/2014 krävs att rapporteringsregler och rapporteringskrav harmoniseras ytterligare och i synnerhet en ytterligare harmonisering av datastandarder, format, metoder och arrangemang för rapportering, samt harmonisering av förfaranden som transaktionsregister ska tillämpa för validering av inrapporterade uppgifters fullständighet och korrekthet samt förfarandena för avstämning av uppgifterna mot andra transaktionsregister. Transaktionsregister bör dessutom på begäran och på skäliga handelsvillkor ge icke rapporterande motparter tillgång till alla uppgifter som rapporteras för deras räkning.

29 När det gäller de tjänster som tillhandahålls av transaktionsregister har en konkurrensutsatt miljö upprättats genom förordning (EU) nr 648/2012. Motparter bör därför kunna välja vilket transaktionsregister de vill rapportera till och kunna byta transaktionsregister om de så önskar. För att underlätta byten och säkerställa att uppgifterna fortsatt är tillgängliga utan att det krävs upprepade förfaranden bör transaktionsregister fastställa lämpliga riktlinjer för att säkerställa att överföring av inrapporterade uppgifter till andra transaktionsregister sker under ordnade former om en rapporteringsskyldig motpart begär detta.

30 I förordning (EU) nr 648/2012 fastställs att clearingkravet inte ska tillämpas på pensionssystem innan de centrala motparterna har utvecklat en lämplig teknisk lösning för överföring av icke-kontanta säkerheter som variationssäkerheter. Eftersom ingen lämplig lösning för att möjliggöra central clearing för pensionssystem hittills har tagits fram bör denna övergångsperiod förlängas och tillämpas i åtminstone ytterligare två år. Central clearing bör emellertid fortsätta att vara det yttersta målet med tanke på att utvecklingen på regleringsområdet och på marknaden gör det möjligt för marknadsdeltagare att ta fram lämpliga tekniska lösningar inom denna tidsperiod. Kommissionen bör med bistånd från Esma, Europeiska bankmyndigheten (EBA), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010, Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010, och ESRB övervaka de framsteg som görs av centrala motparter, clearingmedlemmar och pensionssystem mot lämpliga lösningar som gör det lättare för pensionssystem att delta i central clearing och sammanställa en rapport om dessa framsteg. Denna rapport bör även behandla lösningarna och relaterade kostnader för pensionssystem och därmed ta hänsyn till utvecklingen på regleringsområdet och på marknaden, t.ex. ändringar av vilken typ av finansiell motpart som omfattas av clearingkravet. För att ta hänsyn till händelser som inte förutsågs när denna förordning antogs bör kommissionen ha befogenhet att förlänga denna övergångsperiod två gånger med en ettårsperiod efter en noggrann bedömning av behovet av en sådan förlängning.

31 Övergångsperioden för pensionssystems undantag från clearingkravet upphörde den 16 augusti 2018. Av skäl som rör rättslig säkerhet och för att undvika bristande kontinuitet är det nödvändigt med en retroaktiv tillämpning av förlängningen av den övergångsperioden för OTC-derivatkontrakt som ingås av pensionssystem från och med den 17 augusti 2018 till och med den 16 juni 2019.

32 I syfte att förenkla ramverket för reglering bör det beaktas i vilken utsträckning det kan vara nödvändigt och lämpligt att anpassa handelsskyldigheten enligt förordning (EU) nr 600/2014 till ändringarna av clearingkravet för derivat enligt den här förordningen, i synnerhet vilka enheter som ska omfattas av clearingkravet. En mer allmän bedömning av denna förordnings inverkan på omfattningen av clearing hos olika typer av motparter och spridningen av clearing inom varje typ av motpart samt clearingtjänsternas tillgänglighet, inbegripet ändamålsenligheten hos ändringarna enligt den här förordningen avseende tillhandahållandet av clearingtjänster på rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta handelsvillkor för att möjliggöra tillgång till clearing, bör göras när tillräckliga erfarenheter och uppgifter om denna förordnings tillämpning blir tillgängliga.

33 För att säkerställa en enhetlig harmonisering i fråga om när handelsvillkor för tillhandahållandet av clearingtjänster ska anses vara rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta samt för att, under vissa omständigheter, ge mer tid åt marknadsaktörer att ta fram clearinglösningar för pensionssystem bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av under vilka förhållanden handelsvillkor för tillhandahållandet av clearingtjänster ska anses vara rättvisa, skäliga, icke-diskriminerande och transparenta, samt när det gäller förlängningen av den övergångsperiod under vilken clearingkravet inte ska tillämpas på OTC-derivatkontrakt som ingås av pensionssystem. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

34 Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och i synnerhet när det gäller det tillfälliga upphävandet av clearingkravet och av handelsskyldigheten och när det gäller den direkta tillgången för tredjeländers berörda myndigheter till information i transaktionsregister som är etablerade i unionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. Kommissionen bör anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter för att tillfälligt upphäva clearingkravet och handelsskyldigheten för särskilda klasser av OTC-derivat eftersom det behövs snabba beslut som säkerställer rättslig säkerhet avseende resultatet av förfarandet för tillfälligt upphävande och det sålunda föreligger tvingande skäl till skyndsamhet.

35 För att säkerställa en enhetlig harmonisering av regler om riskbegränsningstekniker, registrering av transaktionsregister och rapporteringskrav bör kommissionen ges befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn utarbetade av EBA eller Esma när det gäller följande: tillsynsförfaranden för att säkerställa att den inledande och den fortlöpande valideringen av riskhanteringsförfaranden som förutsätter en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad, närmare bestämmelser om den förenklade ansökan om utvidgning av ett transaktionsregisters registrering enligt förordning (EU) nr 2015/2365, förfarandena för effektiv avstämning av uppgifter mellan transaktionsregister, förfaranden som transaktionsregister ska tillämpa för att kontrollera den rapporterande motpartens eller inlämnande enhetens uppfyllande av rapporteringskraven och för att kontrollera att de inrapporterade uppgifterna är fullständiga och korrekta samt villkor, arrangemang och vilken dokumentation som krävs för att vissa enheter ska beviljas tillgång till transaktionsregister. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010.

36 Kommissionen bör även ges befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande utarbetade av Esma med avseende på datastandarder för den information som ska rapporteras om olika klasser av derivat, och metoder och arrangemang för rapportering samt formatet för ansökan om utvidgning av ett transaktionsregisters registrering som redan är registrerat enligt förordning (EU) 2015/2365. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

37 Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkerställa att reglerna är proportionella, inte leder till onödiga administrativa bördor eller kostnader för regelefterlevnad, inte äventyrar den finansiella stabiliteten, samt ökar genomlysningen av positioner i och exponeringar mot OTC-derivat, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

38 Tillämpningen av vissa bestämmelser i denna förordning bör skjutas upp för att fastställa alla nödvändiga genomförandeåtgärder och ge marknadsdeltagarna möjlighet att vidta de åtgärder som krävs för att efterleva bestämmelserna.

39 Förordning (EU) nr 648/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 – Finansiella motparter som omfattas av ett clearingkrav

Förordning (EU) nr 648/2012 ska ändras på följande sätt:

1 Artikel 2.8 ska ersättas med följande:

2 Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

3 Följande artikel ska införas:

4 Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

5 Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

6 Följande artikel ska införas:

7 Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

8 Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

9 Artikel 11.15 ska ändras på följande sätt:

10 I artikel 38 ska följande punkter läggas till:

11 I artikel 39 ska följande punkt läggas till:

12 Artikel 56 ska ändras på följande sätt:

13 Artikel 62.5 ska ersättas med följande:

14 Artikel 63 ska ändras på följande sätt:

15 Artikel 64 ska ändras på följande sätt:

16 Artikel 65.2 ska ändras på följande sätt:

17 Artikel 67.1 ska ersättas med följande:

18 Artikel 72.2 ska ersättas med följande:

19 Följande artikel ska införas:

20 I artikel 78 ska följande punkter läggas till:

21 I artikel 80 ska följande punkt införas:

22 Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

23 Artikel 82.2–82.6 ska ersättas med följande:

24 Artikel 85 ska ändras på följande sätt:

25 I artikel 86 ska följande punkt läggas till:

26 Artikel 89.1 första stycket ska ersättas med följande:

27 Bilaga I ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag som den träder i kraft, med undantag för följande:

a Bestämmelserna i artikel 1.10 och 1.11 i denna förordning vad gäller artiklarna 38.6, 38.7 och 39.11 i förordning (EU) nr 648/2012 ska tillämpas från och med den 18 december 2019.

b Bestämmelserna i artikel 1.7 b i denna förordning vad gäller artikel 9.1a–9.1d i förordning (EU) nr 648/2012 ska tillämpas från och med den 18 juni 2020.

c Bestämmelserna i artikel 1.2 b och 1.20 i denna förordning vad gäller artiklarna 4.3a, 78.9 och 78.10 i förordning (EU) nr 648/2012 ska tillämpas från och med den 18 juni 2021.

1 EUT C 385, 15.11.2017, s. 10.

2 EUT C 434, 15.12.2017, s. 63.

3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2019.

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

11 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

16 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354, 23.12.2016, s. 37).

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).

19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/834 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister (EUT L 141, 28.5.2019, s. 42).

20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EUT L 169, 30.6.2017, s. 8).

BILAGA

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

1 I avsnitt I ska följande led läggas till:

2 I avsnitt IV ska följande led läggas till: