Ändring av delegerad förordning (EU) 2017/86 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG, särskilt artiklarna 15.6, 18.1 och 18.3, och

(1) Syftet med förordning (EU) nr 1380/2013 är att gradvis eliminera utkast inom unionens fisken genom att en landningsskyldighet införs för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar och, i Medelhavet, även för fångster av arter för vilka en minsta storlek fastställs i bilaga IX till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1241.

(2) Enligt artikel 15.1 d i förordning (EU) nr 1380/2013 är landningsskyldigheten för demersala fisken i Medelhavet tillämplig senast från och med den 1 januari 2017 för arter som definierar fisket och senast från och med den 1 januari 2019 för alla andra arter.

(3) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 upprättas en flerårig plan för demersala fisken i västra Medelhavet. Frankrike, Italien och Spanien lämnade in en gemensam rekommendation med en begäran om ett undantag av mindre betydelse för fångster som tas med bottentrålar. Denna begäran gäller emellertid en grupp på tretton arter tillsammans, varav endast en art omfattas av den fleråriga planen. I den gemensamma rekommendationen begärs också ett undantag för bifångster av pelagiska arter som tas med bottentrålar. Den begäran gäller dock fisken som nyttjar demersala bestånd som inte är begränsade till dem som ingår i den fleråriga planen.

(4) Det har ännu inte antagits några fleråriga planer för Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet.

(5) För att landningsskyldigheten ska kunna genomföras ges kommissionen genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 befogenhet att genom delegerade akter anta utkastplaner för en period på högst tre år, vilken kan förlängas med ytterligare en period på totalt tre år, på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetats av medlemsstaterna i samråd med de berörda rådgivande nämnderna.

(6) I kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 fastställs en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet som är tillämplig från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019 och som bygger på tre gemensamma rekommendationer som lämnades in till kommissionen under 2016 av medlemsstater med ett direkt förvaltningsintresse i Medelhavet (Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Malta och Slovenien). De tre gemensamma rekommendationerna gällde västra Medelhavet, Adriatiska havet respektive sydöstra Medelhavet.

(7) Delegerad förordning (EU) 2017/86 ändrades genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/153 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2036 till följd av gemensamma rekommendationer som avsåg västra Medelhavet, Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet och som lämnades in av de berörda medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse.

(8) I maj 2019 lämnade Frankrike, Italien och Spanien, efter samråd i den regionala högnivågruppen Pescamed, in en gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för demersala fisken i västra Medelhavet.

(9) I maj 2019 lämnade Cypern, Grekland, Italien och Malta, efter samråd i den regionala högnivågruppen Sudestmed, in en gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för demersala fisken i sydöstra Medelhavet.

(10) Också i maj 2019 lämnade Kroatien, Italien och Slovenien, efter samråd i den regionala högnivågruppen Adriatica, in en gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för demersala fisken i Adriatiska havet.

(11) De tre gemensamma rekommendationerna bedömdes av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) under sommarens plenarsammanträde den 1–5 juli 2019.

(12) I juli 2019 lämnade de tre högnivågrupperna med medlemsstater in uppdaterade gemensamma rekommendationer som anpassats till de vetenskapliga utlåtandena.

(13) Mot bakgrund av artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen beaktat både STECF:s bedömning och nödvändigheten av att medlemsstaterna säkerställer att landningsskyldigheten genomförs fullt ut.

(14) I den uppdaterade gemensamma rekommendationen för västra Medelhavet föreslås att undantaget grundat på överlevnadsgrad, enligt artikel 15.5 b i förordning (EU) nr 1380/2013, tillämpas på fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som fångas med krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX) till och med den 31 december 2021. STECF ansåg att vissa fakta till stöd för detta undantag hade lämnats 2018. Ytterligare uppgifter som lämnats 2019 stärker denna begäran. Undantagets tillämpningsperiod bör därför förlängas till och med den 31 december 2021.

(15) I de tre uppdaterade gemensamma rekommendationerna föreslås att undantaget grundat på överlevnadsgrad tillämpas på hummer (Homarus gammarus) och languster (Palinuridae) som fångas med nätredskap (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och med tinor och fällor (FPO, FIX) i västra Medelhavet, Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet till och med den 31 december 2021. STECF ansåg att den metod som användes för att tillhandahålla ytterligare fakta var stabil och att överlevnadsgraden var hög (64 %). Mot bakgrund av ovanstående är det lämpligt att förlänga tillämpningen av dessa undantag till och med den 31 december 2021.

(16) I den uppdaterade gemensamma rekommendationen för västra Medelhavet föreslås att undantaget av mindre betydelse, enligt artikel 15.5 c i förordning (EU) nr 1380/2013, tillämpas på havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 5 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX), upp till 3 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångster av dessa arter, med undantag för djuphavsräka, som tas av fartyg som använder nät/garn och grimgarn (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och upp till 1 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångster av dessa arter, med undantag för fläckpagell och djuphavsräka, som tas av fartyg som använder krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX). STECF ansåg att det fanns belägg för ökade kostnader till följd av fler hanterings- och sorteringstimmar ombord. STECF noterade vidare uppgifterna om kostnaderna för att hantera oönskade fångster på land, vilket är svårt i Medelhavsområdet eftersom flottan huvudsakligen består av fartyg för småskaligt fiske som landar sin fångst i många hamnar längs kusten. På grund av de små mängderna och det mycket stora antalet landningsställen drog STECF slutsatsen att uppgifterna visade att uppsamlingskostnaderna skulle bli oproportionerliga även när de landade oönskade fångsterna skulle kunna säljas.

(17) I den uppdaterade gemensamma rekommendationen för Adriatiska havet föreslås att undantaget av mindre betydelse tillämpas på havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 5 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX), upp till 3 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångster av dessa arter, med undantag för djuphavsräka men inbegripet tunga, som tas av fartyg som använder nät/garn och grimgarn (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och upp till 1 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångster av dessa arter, med undantag för fläckpagell och djuphavsräka men inbegripet tunga, som tas av fartyg som använder krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX). STECF ansåg att det fanns belägg för ökade kostnader till följd av ytterligare hanterings- och sorteringstimmar ombord. STECF noterade vidare uppgifterna om kostnaderna för att hantera oönskade fångster på land, vilket är svårt i Medelhavsområdet eftersom flottan huvudsakligen består av fartyg för småskaligt fiske som landar sin fångst i många hamnar längs kusten. På grund av de små mängderna och det mycket stora antalet landningsställen drog STECF slutsatsen att uppgifterna visade att uppsamlingskostnaderna skulle bli oproportionerliga även när de landade oönskade fångsterna skulle kunna säljas.

(18) I den uppdaterade gemensamma rekommendationen för sydöstra Medelhavet föreslås att undantaget av mindre betydelse tillämpas på havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 5 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX), upp till 3 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och upp till 1 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångster av dessa arter, med undantag av fläckpagell men inbegripet kummel, som tas av fartyg som använder krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX). STECF ansåg att det fanns belägg för ökade kostnader till följd av ytterligare hanterings- och sorteringstimmar ombord. STECF noterade vidare uppgifterna om kostnaderna för att hantera oönskade fångster på land, vilket är svårt i Medelhavsområdet eftersom flottan huvudsakligen består av fartyg för småskaligt fiske som landar sin fångst i många hamnar längs kusten. På grund av de små mängderna och det mycket stora antalet landningsställen drog STECF slutsatsen att uppgifterna visade att uppsamlingskostnaderna skulle bli oproportionerliga även när de landade oönskade fångsterna skulle kunna säljas.

(19) STECF noterade också att de undantag som nämns i skälen 16, 17 och 18 omfattar en bred grupp arter med mycket olika utkastnivåer, men ansåg att en sådan bredd ger en fungerande strategi med tanke på de berörda fiskenas komplexitet. STECF ansåg slutligen att enskilda undantag av mindre betydelse som omfattar en enda art sannolikt skulle resultera i många separata undantag som skulle vara lika svåra att övervaka. De föreslagna undantagen tillämpas på grupper av arter som omfattar de övriga arter för vilka minsta storlekar fastställs i bilaga IX till förordning (EU) 2019/1241 och som i nuläget inte omfattas av fångstbegränsningar. Därför är artikel 15.8 och 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämplig. Dessa arter fångas dessutom samtidigt och i mycket varierande mängder, vilket försvårar en strategi inriktad på ett enskilt bestånd. De arterna fångas dessutom med fartyg för småskaligt fiske och landas på många olika landningsplatser som är geografiskt spridda längs kusten.

(20) I de tre uppdaterade gemensamma rekommendationerna föreslås att undantaget av mindre betydelse tillämpas på ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till 5 % under 2020 och 2021 av de totala årliga bifångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX) i västra Medelhavet, Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet. STECF ansåg att det fanns belägg för ökade kostnader till följd av ytterligare hanterings- och sorteringstimmar ombord. STECF noterade vidare uppgifterna om kostnaderna för hantering av oönskade fångster på land, vilket är svårt i Medelhavsområdet. På grund av de små mängderna och det mycket stora antalet landningsställen drog STECF slutsatsen att uppgifterna visade att uppsamlingskostnaderna skulle bli oproportionerliga även när de landade oönskade fångsterna skulle kunna säljas.

(21) Mot bakgrund av ovanstående är det lämpligt att tillämpa de undantag av mindre betydelse som anges i skälen 16, 17, 18 och 20 till och med den 31 december 2021 i enlighet med de procentsatser som föreslås i de gemensamma rekommendationerna och på nivåer som inte överskrider vad som är tillåtet enligt artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(22) Slutligen föreslås i den uppdaterade gemensamma rekommendationen för sydöstra Medelhavet att utkastplanens geografiska räckvidd utvidgas till de geografiska delområdena 14, 21, 24, 26 och 27. STECF hänvisade till det förslaget men lämnade inga ytterligare synpunkter. En utvidgning av räckvidden så att planen omfattar hela sydöstra Medelhavsområdet kommer att öka konsekvensen och möjliggöra ett bättre genomförande av landningsskyldigheten. En sådan utvidgning av den geografiska räckvidden förefaller därför vara lämplig.

(23) Medlemsstaterna har förnyat sitt åtagande att öka fiskeredskapens selektivitet i enlighet med resultaten av pågående forskningsprogram, för att minska och begränsa oönskade fångster och i synnerhet fångster som understiger minsta referensstorlek för bevarande.

(24) Medlemsstaterna åtar sig dessutom att identifiera ytterligare uppväxtområden för att minska dödligheten hos ungfisk.

(25) I enlighet med den gemensamma rekommendationen för västra Medelhavet, uppmuntrar de berörda medlemsstaterna användningen av trålar med strut och/eller förlängningsstycke med en maskstorlek på T90 50 mm liksom fortsatta försök med realtidsstängning.

(26) De åtgärder som föreslås i de uppdaterade gemensamma rekommendationerna är förenliga med artiklarna 15.4, 15.5 c och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och kan således föras in i den utkastplan som fastställs genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86.

(27) Undantagen av mindre betydelse för små pelagiska arter inom riktade fisken efter dessa arter fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/161. Däremot bör undantag av mindre betydelse för bifångster av små pelagiska arter i demersala fisken föras in i delegerad förordning (EU) 2017/86.

(28) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 bör därför ändras i enlighet med detta.

(29) Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten till detta, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2020.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Delegerad förordning (EU) 2017/86 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 ska led e ersättas med följande: e) Sydöstra Medelhavet: AKFM:s geografiska delområden 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 och 27.

2. I artikel 3.1 ska leden g–i ersätttas med följande: g) För fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som fångas med krokar och linor (LHP, LHM, LLS, LLD, LL, LTL, LX) i västra Medelhavet. h) För hummer (Homarus gammarus) som fångas med nätredskap (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och med tinor och fällor (FPO, FIX) i västra Medelhavet, i Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet. i) För languster (Palinuridae) som fångas med nätredskap (GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR, GEN) och med tinor och fällor (FPO, FIX) i västra Medelhavet, i Adriatiska havet och i sydöstra Medelhavet.

3. I artikel 4.1 a ska leden iii–vi ersättas med följande: iii) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 5 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar. iv) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 3 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn. v) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 1 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder krokar och linor. vi) För ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till 5 % av de totala årliga bifångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

4. I artikel 4.1 b ska leden v–viii ersättas med följande: v) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), guldsparid (Sparus aurata) och djuphavsräka (Parapenaeus longirostris), upp till 5 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar. vi) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 3 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn. vii) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 1 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder krokar och linor. viii) För ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till 5 % av de totala årliga bifångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

5. I artikel 4.1 c ska leden iv–vii ersättas med följande: iv) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 5 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar. v) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), fläckpagell (Pagellus bogaraveo), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 3 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder nät/garn och grimgarn. vi) För havsabborre (Dicentrarchus labrax), stjärtbandsblecka (Diplodus annularis), spetsnosblecka (Diplodus puntazzo), vitblecka (Diplodus sargus), tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris), groupers (Epinephelus spp.), randig sandblecka (Lithognathus mormyrus), pagell (Pagellus acarne), rödpagell (Pagellus erythrinus), rödbraxen (Pagrus pagrus), vrakfisk (Polyprion americanus), tunga (Solea solea), kummel (Merluccius merluccius) och guldsparid (Sparus aurata), upp till 1 % av de totala årliga fångsterna av dessa arter med fartyg som använder krokar och linor. vii) För ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till 5 % av de totala årliga bifångsterna av dessa arter med fartyg som använder bottentrålar.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2020.

1 EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EU) nr 2019/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 av den 20 juni 2019 om upprättande av en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet och om ändring av förordning (EU) nr 508/2014 (EUT L 172, 26.6.2019, s. 1).

4 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 av den 20 oktober 2016 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet (EUT L 14, 18.1.2017, s. 4).

5 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/153 av den 23 oktober 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/86 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet (EUT L 29, 1.2.2018, s. 1).

6 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2036 av den 18 oktober 2018 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/86 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet (EUT L 327, 21.12.2018, s. 27).

7 https://stecf.jrc.ec.europa.eu/plen1902

8 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/161 av den 23 oktober 2017 om fastställande av ett undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten för vissa fisken efter små pelagiska arter i Medelhavet, EUT L 30, 2.2.2018, s. 1.