Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/564 av den 19 november 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009, särskilt artikel 3.4, och
1 I förordning (EU) nr 347/2013 fastställs en ram för identifiering, planering och genomförande av sådana projekt av gemensamt intresse som krävs för att genomföra de nio strategiska geografiska prioriterade energiinfrastrukturkorridorer som identifierats på el-, gas- och oljeområdet, och de tre unionsomfattande prioriterade energiinfrastrukturområdena för smarta nät, motorvägar för el och nät för koldioxidtransport.
2 Förteckningen över projekt av gemensamt intresse upprättas vartannat år. Den senaste förteckningen upprättades 2019 och trädde i kraft 2020. Därför är det nödvändigt att ersätta den.
3 Projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen har utvärderats av de regionala grupper som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 347/2013, vilka bekräftade att projekten uppfyller kriterierna i artikel 4 i den förordningen.
4 Utkasten till regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse antogs av de regionala grupperna vid möten på teknisk nivå. Den regionala gruppen för olja enades om att inte lägga fram något utkast till förteckning över oljeprojekt som ska tas upp i unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse med tanke på unionens klimatmål och målet om koldioxidneutralitet. Efter yttranden från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) den 27 oktober om den konsekventa tillämpningen av bedömningskriterierna och kostnadsnyttoanalysen i alla regioner antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de regionala förteckningarna den 9 november. Före antagandet av de regionala förteckningarna godkändes alla förslag till projekt av de medlemsstater vars territorium berörs av respektive projekt, enligt artikel 3.3 a i förordning (EU) nr 347/2013.
5 Samråd om de projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen skedde med organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer samt konsument- och miljöorganisationer.
6 Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas per strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur enligt den ordning som fastställs i bilaga I till förordning (EU) nr 347/2013.
7 Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas antingen som fristående projekt av gemensamt intresse eller som en del av ett kluster av flera projekt av gemensamt intresse på grund av att de är beroende av varandra eller (potentiellt) konkurrerande.
8 Unionsförteckningen innehåller projekt i olika utvecklingsfaser, det vill säga förberedande genomförbarhetsfas, genomförbarhetsfas, tillståndsgivningfas och konstruktionsfas. För projekt av gemensamt intresse i en tidig utvecklingsfas kan studier behövas för att påvisa teknisk och ekonomisk genomförbarhet och förenlighet med EU:s lagstiftning, inbegripet miljölagstiftningen. I detta sammanhang bör de potentiella negativa konsekvenserna för miljön identifieras, bedömas samt undvikas eller lindras.
9 Att sådana projekt tas med i unionsförteckningen påverkar inte utgången av det relevanta miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfarandet.
10 Förordning (EU) nr 347/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.
BILAGA
Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ersättas med följande:
BILAGA VII
UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE (NEDAN KALLAD UNIONSFÖRTECKNINGEN) som avses i artikel 3.4
A. PRINCIPER VID FASTSTÄLLANDET AV UNIONSFÖRTECKNINGEN
1. Kluster av projekt av gemensamt intresse
Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande typer av kluster av projekt av gemensamt intresse har upprättats:
a Ett kluster av ömsesidigt beroende projekt av gemensamt intresse anges som klustret X; omfattar följande projekt av gemensamt intresse. Ett sådant kluster har bildats för att identifiera alla de projekt av gemensamt intresse som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de genomförs tillsammans. I detta fall måste samtliga projekt av gemensamt intresse genomföras för att uppnå fördelar på EU-nivå.
b Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse anges som klustret X; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse. Ett sådant kluster är ett tecken på osäkerhet kring omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse som ingår i klustret genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma huruvida ett, flera eller alla projekt av gemensamt intresse ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt i samband med det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse, bland annat när det gäller kapacitetsbehoven.
c Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse anges som klustret X; omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse. Ett sådant kluster åtgärdar samma flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än vid ett kluster med potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse, och därför måste endast ett av projekten av gemensamt intresse genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma vilket projekt av gemensamt intresse som ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. I förekommande fall ska behovet av ett projekt av gemensamt intresse bedömas på nytt i ett senare förfarande för identifiering av projekt av gemensamt intresse.
Alla projekt av gemensamt intresse omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 347/2013.
2. Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer
Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer för gas betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse om de geografiskt befinner sig på överföringsledningarna. Understationer, omformarstationer och kompressorstationer betraktas som fristående projekt av gemensamt intresse, och de anges uttryckligen i unionsförteckningen om de geografiskt inte befinner sig på överföringsledningarna. De omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) nr 347/2013.
3. Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse och projekt som blivit en del av andra projekt av gemensamt intresse
a Flera projekt i de unionsförteckningar som upprättades genom delegerade förordningar (EU) nr 1391/2013, (EU) 2016/89, (EU) 2018/540 och (EU) 2020/389 anses inte längre vara projekt av gemensamt intresse av ett eller flera av följande skäl:
b Dessutom har vissa projekt i de unionsförteckningar som upprättats genom delegerade förordningar (EU) nr 1391/2013 och (EU) 2016/89 under genomförandet av dem nu blivit integrerade delar av andra (kluster av) projekt av gemensamt intresse.
B. UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE
1. Prioriterad korridor: Havsbaserat elnät i de norra havsområdena (NSOG)
Nr | Definition
1.6 | Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallad Celtic Interconnector]
1.19 | En eller flera knutpunkter i Nordsjön med sammanlänkningar till angränsande Nordsjöländer (Danmark, Tyskland, Nederländerna) [nu kallad North Sea Wind Power Hub]
1.21 | Green Hydrogen Hub Compressed Air Storage (DK)
2. Prioriterad korridor: Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Electricity)
Nr | Definition
2.4 | Sammanlänkning mellan Codrongianos (IT), Lucciana (Korsika, FR) och Suvereto (IT) [nu kallad SACOI 3]
2.7 | Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallad Biscay Gulf]
2.9 | Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallad Ultranet]
2.10 | Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel/Wilster och Grοβgartach/Bergrheinfeld-West (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallad Suedlink]
2.14 | Sammanlänkning mellan Thusis/Sils (CH) och Verderio Inferiore (IT) [nu kallad Greenconnector]
2.16 | Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.16.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Pedralva och Sobrado (PT) tidigare kallade Pedralva och Alfena (PT) 2.16.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Vieira do Minho, Ribeira de Pena och Feira (PT), tidigare kallad Frades B, Ribeira de Pena och Feira (PT)
2.17 | Sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefria (ES)–Ponte de Lima (PT) (tidigare Vila fria/Viana do Castelo) och Ponte de Lima–Vila Nova de Famalicão (PT) (tidigare Vila do Conde) (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT)
2.18 | Kapacitetsökning för pumpkraftverk i Kaunertal, Tyrolen (AT)
2.23 | Inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet och Lillo-Liefkenshoek (BE) och mellan Liefkenshoek och Mercator, inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallade BRABO II + III]
2.27 | 2.27.1 Sammanlänkning mellan Aragón (ES) och Pyrénées-Atlantiques (FR) [nu kallad Pyrenean crossing 2] 2.27.2 Sammanlänkning mellan Navarra (ES) och Landes (FR) [nu kallad Pyrenean crossing 1]
2.28 | 2.28.2 Pumpkraftverk Navaleo (ES) 2.28.5 Vattenrening – pumpkraftverk Velilla del Río Carrión (ES)
2.29 | Vattenkraftverk Silvermines (IE)
2.30 | Pumpkraftverk Riedl (DE)
2.31 | Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.31.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Emden-Ost och Osterath för att öka kapaciteten från norra Tyskland till Rhenlandet 2.31.2 Inhemska förbindelseledningar mellan Heide/West och Polsum för att öka kapaciteten från norra Tyskland till Ruhrområdet 2.31.3 Inhemska förbindelseledningar mellan Wilhelmshaven och Uentrop för att öka kapaciteten från norra Tyskland till Ruhrområdet
2.32 | Sammanlänkning mellan Lonny (FR) och Gramme (BE)
2.33 | Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TU) [nu kallad ELMED] (nr 3.27 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse)
3. Prioriterad korridor: Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa (NSI East Electricity)
Nr | Definition
3.1 | Klustret Österrike–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.1.1 Sammanlänkning mellan St. Peter (AT) och Isar (DE) 3.1.2 Inhemsk förbindelseledning mellan St. Peter och Tauern (AT) 3.1.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Westtirol och Zell-Ziller (AT)
3.10 | Klustret Israel–Cypern–Grekland [nu kallat EUROASIA Interconnector]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.10.1 Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY) 3.10.2 Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL)
3.11 | Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.11.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Vernéřov och Vítkov (CZ) 3.11.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Vítkov och Přeštice (CZ) 3.11.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín (CZ) 3.11.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka (CZ)
3.12 | Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Isar för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten [nu kallad SuedOstLink]
3.14 | Inhemska förstärkningar i Polen [del av det kluster som nu kallas GerPol Power Bridge]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.14.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Baczyna (PL) 3.14.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Mikułowa och Świebodzice (PL) 3.14.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Baczyna och Plewiska (PL)
3.22 | Klustret Rumänien–Serbien [nu kallat Mid Continental East Corridor]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.22.1 Sammanlänkning mellan Resita (RO) och Pancevo (RS) 3.22.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Portile de Fier och Resita (RO) 3.22.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Resita och Timisoara/Sacalaz (RO) 3.22.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Arad och Timisoara/Sacalaz (RO)
3.24 | Pumpkraftverk i Amfilochia (EL)
3.28 | Inhemsk förbindelseledning i Österrike mellan Lienz och Obersielach
4. Prioriterad korridor: Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP Electricity)
Nr | Definition
4.4 | 4.4.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Ekhyddan och Nybro/Hemsjö (SE)
4.5 | 4.5.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Stanisławów och Ostrołęka (PL)
4.6 | Pumpkraftverk i Estland
4.8 | Integration och synkronisering av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 4.8.1 Sammanlänkning mellan Tartu (EE) och Valmiera (LV) 4.8.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Balti och Tartu (EE) 4.8.3 Sammanlänkning mellan Tsirguliina (EE) och Valmiera (LV) 4.8.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Viru och Tsirguliina (EE) 4.8.7 Inhemsk förbindelseledning mellan Paide och Sindi (EE) 4.8.8 Inhemsk förbindelseledning mellan Vilnius och Neris (LT) 4.8.9 Ytterligare infrastrukturaspekter av synkroniseringen av de baltiska staternas system med de kontinentaleuropeiska näten 4.8.10 Sammanlänkning mellan Litauen och Polen [nu kallad Harmony Link] 4.8.13 Ny substation på 330 kV i Mūša (LT) 4.8.14 Inhemsk förbindelseledning mellan Bitenai och KHAE (LT) 4.8.15 Ny understation på 330 kV i Darbėnai (LT) 4.8.16 Inhemsk förbindelseledning mellan Darbenai och Bitenai (LT) 4.8.18 Inhemsk förbindelseledning mellan Dunowo och Żydowo Kierzkowo (PL) 4.8.19 Inhemsk förbindelseledning mellan Piła Krzewina och Żydowo Kierzkowo (PL) 4.8.20 Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Morzyczyn (PL) 4.8.21 Inhemsk förbindelseledning mellan Morzyczyn-Dunowo-Słupsk-Żarnowiec (PL) 4.8.22 Inhemsk förbindelseledning mellan Żarnowiec-Gdańsk/Gdańsk Przyjaźń-Gdańsk Błonia (PL) 4.8.23 Synkronkompensatorer som ger tröghet, spänningsstabilitet, frekvensstabilitet och kortslutningseffekt i Litauen, Lettland och Estland
4.10 | Klustret Finland–Sverige [nu kallat Third interconnection Finland–Sweden]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 4.10.1 Sammanlänkning mellan norra Finland och norra Sverige 4.10.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Keminmaa och Pyhänselkä (FI)
4.11 | Sammanlänkning mellan Lettland och Sverige via Gotland [nu kallad LaSGo Link]
5. Prioriterad korridor: Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Gas)
Nr | Definition
5.19 | Anslutning av Malta till det europeiska gasnätet – sammanlänkning via rörledning med Italien vid Gela
6. Prioriterad korridor: Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa (NSI East Gas)
Nr | Definition
6.2 | 6.2.13 Utveckling och utbyggnad av överföringskapaciteten hos sammanlänkningen Slovakien–Ungern
6.8 | Klustret av utveckling och utbyggnad av infrastruktur för att stärka Balkans gasknutpunkt (Balkan Gas Hub); omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 6.8.1 Sammanlänkning Grekland–Bulgarien [nu kallad IGB] mellan Komotini (EL)–Stara Zagora (BG) och kompressorstation vid Kipi (EL) 6.8.2 Sanering, modernisering och utbyggnad av det bulgariska överföringssystemet 6.8.3 gassammanlänkning Bulgarien-Serbien [nu kallat IBS]
6.20 | Klustret för att öka lagringskapaciteten i sydöstra Europa; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 6.20.2 Utbyggnad av UGS-anläggning i Chiren (BG) 6.20.3 UGS-anläggning i södra Kavala och mätar- och regleringsstation (EL) Dessutom ett av följande projekt av gemensamt intresse: 6.20.4 Lagringsanläggning i Depomures i Rumänien 6.20.7 Underjordisk gaslagring i Bilciurești
6.24 | Kapacitetsökning mellan Rumänien och Ungern (nu kallad ROHU/BRUA) för att möjliggöra en dubbelriktad kapacitet på 4,4 miljarder kubikmeter per år, inklusive nya resurser från Svarta havet: 6.24.4 ROHU/BRUA – fas 2, inklusive: Utbyggnad av överföringskapaciteten i Rumänien från Recas till Horia i riktning mot Ungern upp till 4,4 miljarder kubikmeter per år och utbyggnad av kompressorstationerna i Podisor, Bibesti och Jupa Rörledning Svartahavskusten–Podișor (RO) för övertagande av gas från Svarta havet Omvänt gasflöde Rumänien–Ungern: ungerska avsnittet, kompressorstation, andra steget vid Csanádpalota (HU)
6.26 | 6.26.1 Kluster Kroatien–Slovenien vid Rogatec, inklusive: Sammanlänkning Kroatien–Slovenien (Lučko–Zabok–Rogatec) Kompressorstation Kidričevo, fas 2 av uppgraderingen (SI) Uppgradering av sammanlänkningen vid Rogatec
6.27 | LNG Gdańsk (PL)
7. Prioriterad korridor: Den södra gaskorridoren (SGC)
Nr | Definition
7.3 | Klustret av projekt av gemensamt intresse för infrastruktur för att transportera ny gas från gasreserverna i östra Medelhavet, med bland annat följande: 7.3.1 Rörledning från gasreserverna i östra Medelhavet till Greklands fastland via Cypern och Kreta [nu kallad EastMed Pipeline], med mätar- och regleringsstation vid Megalopoli som följande projekt av gemensamt intresse är beroende av: 7.3.3 Gasledning till havs från Grekland till Italien [nu kallad Poseidon Pipeline] 7.3.4 Förstärkning av den syd-nordliga inhemska överföringskapaciteten i Italien [nu kallad Adriatica Line] och förstärkning av den inhemska överföringskapaciteten i regionen Apulien [Matagiola–Massafra-ledningen]
7.5 | Utveckling av gasinfrastrukturen i Cypern [nu kallad Cyprus Gas2EU]
8. Prioriterad korridor Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas (BEMIP Gas)
Nr | Definition
8.2 | Klustret för uppgradering av infrastruktur i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 8.2.1 Utbyggnad av sammanlänkningen Lettland–Litauen 8.2.4 Utbyggnad av underjordisk gaslagring i Inčukalns (LV)
8.3 | Klusterinfrastruktur; omfattar följande projekt av gemensamt intresse [nu kallat Baltic Pipe]: 8.3.1 Förstärkning av sammanlänkningen Nybro–Polen/Danmark 8.3.2 Sammanlänkning Polen–Danmark
9. Prioriterad korridor: Oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)
Inga oljeprojekt lämnades in för förteckningen över projekt av gemensamt intresse.
10. Prioriterat temaområde: Utbyggnad av smarta nät
Nr | Definition
10.4 | ACON (CZ, SK) (Again COnnected Networks) främjar integrationen av de tjeckiska och slovakiska elmarknaderna genom att förbättra distributionsnätens effektivitet och samtidigt öka den gränsöverskridande kapaciteten hos systemansvariga för distributionssystem.
10.7 | Danube InGrid (HU, SK) – projektet bidrar till att förbättra den gränsöverskridande samordningen av förvaltningen av elnät, med fokus på att inhämta och utbyta uppgifter på ett mer effektivt sätt
10.10 | CARMEN (HU, RO) förbättrar distributionsnätens effektivitet och tjänstekvalitet och möjliggör säkra elflöden från ny produktion av förnybar energi.
10.11 | Gabreta (CZ, DE) förbättrar systemoptimeringen genom att hämta och utbyta information i realtid, förbättra mätning och övervakning av nätet och öka flexibiliteten och värdkapaciteten för produktion av förnybar energi.
10.12 | Green Switch (AT, HR, SI) optimerar användningen av befintlig infrastruktur och integrerar på ett effektivt sätt ny teknik för att öka värdkapaciteten, effektivt integrera nya laster och förbättra kvaliteten och försörjningstryggheten.
11. Prioriterat temaområde: Motorvägar för el
Inga projekt har utpekats som både motorvägar för el och projekt av gemensamt intresse.
12. Prioriterat temaområde: Gränsöverskridande koldioxidnät
Nr | Definition
12.3 | CO2 TransPorts syftar till att skapa infrastruktur som underlättar storskalig avskiljning, transport och lagring av koldioxid från Rotterdam, Antwerpen och North Sea Port
12.4 | Northern lights-projektet – ett kommersiellt samarbetsprojekt för gränsöverskridande koldioxidtransport som avser flera europeiska initiativ avseende koldioxidavskiljning (Förenade kungariket, Irland, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Sverige) och vars syfte är att transportera den avskilda koldioxiden på fartyg till en lagringsplats på den norska kontinentalsockeln
12.5 | Inom ramen för Athos-projektet föreslås en infrastruktur för att transportera koldioxid från industriområden i Nederländerna, med möjlighet att ta emot ytterligare koldioxid från andra länder, exempelvis Irland och Tyskland; tanken är att utveckla en öppet tillgänglig och gränsöverskridande transportinfrastruktur för stora volymer som är driftskompatibel.
12.7 | Aramis – gränsöverskridande projekt för transport och lagring av koldioxid (intag från utsläppare i närheten av Rotterdams hamnområde och transport till lagringsplats på den nederländska kontinentalsockeln)
12.8 | Dartagnan – multimodal knutpunkt för koldioxidexport från Dunkerque och dess omland (utsläppare i industriklustret i området kring Dunkerque, Frankrike med lagringsplats där sådan är tillgänglig i Nordsjöländernas territorier)
12.9 | Polen–EU CCS Interconnector – sammanlänkning för avskiljning och lagring av koldioxid (utsläppare i industriklustret i området kring Gdańsk, Polen med lagring där sådan är tillgänglig i Nordsjöländernas territorier)
C. FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT SOM INTE LÄNGRE ANSES VARA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE OCH PROJEKT SOM NU ÄR INTEGRERADE DELAR AV ANDRA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE
1. Prioriterad korridor: Havsbaserat elnät i de norra havsområdena (NSOG)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
1.1.1
1.1.2
1.1.3
1.2
1.3.1
1.3.2
1.4.1
1.4.2
1.4.3
1.5
1.7.1
1.7.2
1.7.3
1.7.4
1.7.5
1.8
1.9.1
1.9.2
1.9.3
1.9.4
1.9.5
1.9.6
1.10.1
1.10.2
1.11.1
1.11.2
1.11.3
1.11.4
1.12.1
1.12.2
1.12.3
1.12.4
1.12.5
1.13
1.14
1.15
1.16
1.17
1.18
1.20
2. Prioriterad korridor: Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Electricity)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
2.1
2.2.1
2.2.2
2.2.3
2.3.1
2.3.2
2.5.1
2.5.2
2.6
2.8
2.11.1
2.11.2
2.11.3
2.12
2.13.1
2.13.2
2.14
2.15.1
2.15.2
2.15.3
2.15.4
2.16.2
2.19
2.20
2.21
2.22
2.24
2.25.1
2.25.2
2.26
2.28.3
2.28.4
Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på det projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
2.1 | 3.1.4
3. Prioriterad korridor: Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa (NSI East Electricity)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
3.1.3
3.2.1
3.2.3
3.3
3.4
3.5.1
3.5.2
3.6.1
3.6.2
3.7
3.8
3.9
3.11.5
3.13
3.14.1
3.15.1
3.15.2
3.16
3.17
3.18.1
3.18.2
3.19.2
3.19.3
3.20.1
3.20.2
3.21
3.23
3.25
3.26
Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på det projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
3.27 | 2.33
4. Prioriterad korridor: Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP Electricity)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
4.1
4.2
4.4.1
4.5.1
4.5.3
4.5.4
4.5.5
4.7
4.8.6
4.8.11
4.8.12
4.8.17
Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på det projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
4.3 | 4.8.9
4.9 | 4.8.9
5. Prioriterad korridor: Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Gas)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
5.1.1
5.1.2
5.1.3
5.2
5.3
5.4.1
5.4.2
5.5.1
5.5.2
5.6
5.7.1
5.7.2
5.9
5.12
5.13
5.14
5.15.1
5.15.2
5.15.3
5.15.4
5.15.5
5.16
5.17.1
5.17.2
5.18
5.20
5.21
Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på det projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
5.8.1 | 5.5.2
5.8.2 | 5.5.2
6. Prioriterad korridor: Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa (NSI East Gas)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
6.2.1
6.2.2
6.3
6.5.1
6.5.3
6.5.4
6.5.5
6.7
6.8.3
6.9.1
6.9.2
6.9.3
6.11
6.12
6.16
6.17
6.19
6.20.1
6.20.5
6.20.6
6.21
6.22.1
6.22.2
6.23
6.24.1
6.25.2
Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på det projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
6.1.1 | 6.2.10
6.1.2 | 6.2.11
6.1.3 | 6.2.11
6.1.4 | 6.2.11
6.1.5 | 6.2.11
6.1.6 | 6.2.11
6.1.7 | 6.2.11
6.1.8 | 6.2.2
6.1.9 | 6.2.11
6.1.10 | 6.2.2
6.1.11 | 6.2.2
6.1.12 | 6.2.12
6.2.3 | 6.2.2
6.2.4 | 6.2.2
6.2.5 | 6.2.2
6.2.6 | 6.2.2
6.2.7 | 6.2.2
6.2.8 | 6.2.2
6.2.9 | 6.2.2
6.5.2 | 6.5.6
6.6 | 6.26.1
6.8.4 | 6.25.4
6.13.1 | 6.24.4
6.13.2 | 6.24.4
6.13.3 | 6.24.4
6.14 | 6.24.1
6.15.1 | 6.24.10
6.15.2 | 6.24.10
6.18 | 7.3.4
6.24.2 | 6.24.1
6.24.3 | 6.24.1
6.24.5 | 6.24.4
6.24.6 | 6.24.4
6.24.7 | 6.24.4
6.24.8 | 6.24.4
6.24.9 | 6.24.4
6.25.3 | 6.24.10
6.26.2 | 6.26.1
6.26.3 | 6.26.1
6.26.4 | 6.26.1
6.26.5 | 6.26.1
6.26.6 | 6.26.1
7. Prioriterad korridor: Den södra gaskorridoren (SGC)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
7.1.1
7.1.2
7.1.3
7.1.5
7.1.7
7.2.1
7.2.2
7.2.3
7.4.1
7.4.2
Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på det projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat
7.1.6 | 7.1.3
7.1.4 | 7.3.3
7.3.2 | 7.5
8. Prioriterad korridor: Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas (BEMIP Gas)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
8.1.2.1
8.1.2.2
8.1.2.3
8.1.2.4
8.2.3
8.4
8.5
8.6
8.8
9. Prioriterad korridor: Oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
9.1
9.2
9.3
9.4
9.5
9.6
10. Prioriterat temaområde: Utbyggnad av smarta nät
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
10.1
10.2
10.3
10.5
10.6
10.8
10.9
11. Prioriterat temaområde: Motorvägar för el
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
1.3
1.5
1.6
1.7
1.8
1.10
1.14
1.15
1.16
1.20
2.13
12. Prioriterat temaområde: Gränsöverskridande koldioxidnät
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse
12.1
12.2
12.6