Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2667 av den 22 november 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EG) nr 810/2009 och (EU) 2017/2226, rådets förordningar (EG) nr 693/2003 och (EG) nr 694/2003 och konventionen om tillämpning av Schengenavtalet vad gäller digitaliseringen av viseringsförfarandet
Hänvisat till av
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 77.2 a och 79.2 a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 Unionens gemensamma viseringspolitik har varit en väsentlig del av skapandet av ett område utan inre gränser. I kommissionens meddelande av den 14 mars 2018 med titeln Anpassning av den gemensamma viseringspolitiken till nya utmaningar togs konceptet e-viseringar upp och en genomförbarhetsstudie om digitala viseringsförfaranden och en avsikt att bedöma alternativ och främja pilotprojekt för att bana väg för framtida förslag aviserades. När viseringskodexen reviderades 2019 uttalade Europaparlamentet och rådet uttryckligen målet att utveckla en gemensam lösning som gör det möjligt att i framtiden lämna in Schengenviseringsansökningar online, med fullt utnyttjande av den senaste rättsliga och tekniska utvecklingen.
2 Denna förordning är i linje med unionens politik för att uppmuntra modernisering och digitalisering av offentliga tjänster och kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 med titeln Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet. Sedan Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 trädde i kraft 2010 och informationssystemet för viseringar (VIS) togs i drift 2011 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 har förutsättningarna för viseringspolitiken förändrats avsevärt. Dessutom ger betydande teknisk utveckling nya möjligheter att göra ansökningsförfarandet för Schengenviseringar smidigare och effektivare för tredjelandsmedborgare samt mer kostnadseffektivt för medlemsstaterna.
3 Covid-19-pandemin, som fördröjde Schengenviseringsförfarandena i hela världen, delvis på grund av svårigheten att ta emot viseringssökande vid konsulat och centrum för viseringsansökningar, har fått medlemsstaterna att uppmana kommissionen att påskynda arbetet med digitaliseringen av viseringsförfarandena.
4 I den nya migrations- och asylpakten, som föreslogs av kommissionen den 23 september 2020, fastställdes målet att fullständigt digitalisera viseringsförfarandet senast 2025, med en digital visering och möjlighet att lämna in viseringsansökningar online.
5 Handläggningen av viseringar är redan delvis digitaliserad, då ansökningar och beslut registreras i VIS, men två viktiga steg är fortfarande pappersbaserade: viseringsansökningsprocessen och utfärdandet av viseringen till sökanden genom ett viseringsmärke. De pappersbaserade stegen skapar en börda för alla berörda parter, i synnerhet för de myndigheter i medlemsstaterna som utfärdar viseringar och för viseringssökandena själva. Medlemsstaterna är medvetna om denna börda, och vissa av dem har redan infört digitala lösningar för att tillhandahålla sökande ett modernt och användarvänligt ansökningsförfarande och effektivisera handläggningen av viseringsansökningar.
6 En enda teknisk lösning, nämligen EU-viseringsansökningsplattformen (EU-VAP), bör utvecklas för att göra det möjligt för viseringssökande att ansöka om visering online, oavsett destinationsmedlemsstat. Det bör automatiskt avgöra vilken medlemsstat som är behörig att pröva en ansökan, i synnerhet i fall där sökanden har för avsikt att besöka flera medlemsstater. I sådana fall skulle medlemsstaterna bara behöva kontrollera om verktyget har fastställt rätt behörig medlemsstat.
7 En digital plattform, gemensam för alla medlemsstater, skulle avsevärt bidra till att förbättra unionens anseende.
8 EU-VAP bör förse sökanden med aktuell och lättillgänglig information och villkoren för inresa på medlemsstaternas territorium, i format som tar hänsyn till synnedsättningar. Plattformen bör också tillhandahålla ett vägledningsverktyg som sökanden kan använda för att hitta all nödvändig information om viseringskrav och viseringsförfaranden, såsom, men inte begränsat till, huruvida visering krävs och i så fall vilken typ, viseringsavgiftens belopp, vilken medlemsstat som är behörig att handlägga ansökan, vilka styrkande handlingar som krävs, om det är nödvändigt att boka en tid för att lämna biometriska kännetecken och om det är möjligt att ansöka online utan tidsbokning. EU-VAP bör förse sökanden med handlingar i ett utskriftsvänligt format och bör inbegripa en kommunikationsmekanism, såsom en dialogrobot, för att besvara sökandenas frågor. Denna dialogrobot kommer inte att utgöra det enda sättet för sökanden att få information om viseringsförfarandet. EU-VAP bör också tillhandahålla information om behandlingen av personuppgifter inom ramen för VIS. EU-VAP bör också möjliggöra säker elektronisk kommunikation mellan sökanden och det behöriga konsulatet eller de centrala myndigheterna i den behöriga medlemsstaten, om ytterligare handlingar eller en intervju med sökanden är nödvändig.
9 Medlemsstaterna bör se till att de tjänster som erbjuds allmänheten under viseringsansökningsförfarandet håller hög standard och följer god administrativ praxis. Medlemsstaterna bör se till att principen om en enda kontaktpunkt tillämpas på alla sökande.
10 Viseringssökande bör kunna lämna in sin ansökan och tillhandahålla de uppgifter som krävs i ansökningsformuläret, en elektronisk kopia av resehandlingen, styrkande handlingar och medicinsk reseförsäkring i digitalt format via EU-VAP. För att sökande ska kunna spara information om sin ansökan bör EU-VAP kunna lagra uppgifter tillfälligt och strikt begränsat till den tid som krävs för att slutföra relevanta arbetsuppgifter. När sökanden lämnar in sin onlineansökan och medlemsstaterna utför lämpliga kontroller bör ansökningsakten överföras till det nationella systemet i den behöriga medlemsstaten och lagras där. Konsulaten eller de centrala myndigheterna bör konsultera den information som lagras på nationell nivå och överföra endast de uppgifter som krävs i det centrala VIS.
11 Att infinna sig personligen på konsulatet eller hos den externa tjänsteleverantören bör i princip vara obligatoriskt endast för förstagångssökande och sökande som har förvärvat en ny resehandling som måste verifieras samt för att lämna biometriska kännetecken. Om det råder tvivel om resehandlingen, de styrkande handlingarna eller bådadera – eller i enskilda fall på en plats där falska handlingar är vanligt förekommande – bör medlemsstaterna dock ha rätt att begära att sökanden infinner sig personligen.
12 Personer som ansökt tidigare bör kunna ansöka helt online inom 59 månader efter den första ansökan, förutsatt att de ansöker med samma resehandling. När den perioden har löpt ut bör biometriska kännetecken samlas in igen, i enlighet med förordning (EG) nr 810/2009, där det föreskrivs att biometriska uppgifter i princip ska samlas in var 59:e månad, räknat från dagen för den första insamlingen.
13 Särskilda bestämmelser gäller för viseringspliktiga tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG eller till tredjelandsmedborgare som åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgarnas enligt ett avtal mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och ett tredjeland, å andra sidan och som inte innehar ett uppehållskort enligt direktiv 2004/38/EG, eller till brittiska medborgare som omfattas av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (utträdesavtalet) i sin värdstat, enligt definitionen i utträdesavtalet, och som inte innehar en uppehållshandling enligt utträdesavtalet.
14 Enligt artikel 21.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har varje unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, om inte annat följer av de begränsningar och villkor som föreskrivs i fördragen och i bestämmelserna om genomförande av fördragen. I direktiv 2004/38/EG fastställs begränsningar och villkor för dessa rättigheter. Såsom bekräftats av Europeiska unionens domstol har familjemedlemmar till unionsmedborgare som omfattas av direktiv 2004/38/EG inte bara rätt att resa in på medlemsstatens territorium, utan också att erhålla en inresevisering för detta ändamål. Medlemsstaterna är skyldiga att ge dessa personer all den hjälp de behöver för att få nödvändiga viseringar, som bör utfärdas kostnadsfritt så snart som möjligt, på grundval av ett påskyndat förfarande och med vederbörlig hänsyn till de rättssäkerhetsgarantier som gäller för dem. Mot denna bakgrund bör sådana familjemedlemmar i synnerhet ha rätt att lämna in sin viseringsansökan, sin ansökan om bekräftelse av en giltig visering i en ny resehandling eller sin ansökan om förlängning av visering utan att använda EU-VAP, eftersom detta skulle kunna underlätta deras viseringsansökan. I detta fall bör de ha rätt att välja att lämna in sina ansökningar personligen på konsulatet eller hos de externa tjänsteleverantörerna. Dessutom bör EU-VAP ta full hänsyn till de rättigheter och lättnader som beviljas dem som omfattas av regelverket om fri rörlighet. Detsamma tillämpas på familjemedlemmar till brittiska medborgare som omfattas av utträdesavtalet i förhållande till sin värdstat, enligt definitionen i utträdesavtalet, i enlighet med artikel 14.3 i det avtalet.
15 Särskilda bestämmelser bör tillämpas av humanitära skäl, i motiverade enskilda fall, i fall av force majeure eller på stats- eller regeringschefer och medlemmar av nationella regeringar med åtföljande makar samt medlemmar av deras officiella delegationer, när de inbjudits av medlemsstaternas regeringar eller internationella organisationer för ett officiellt ändamål; på regenter och andra högt uppsatta medlemmar av en kungafamilj, när de inbjudits av medlemsstaternas regeringar eller internationella organisationer för ett officiellt ändamål, samt på viseringar som söks vid den yttre gränsen eller som kan komma att förlängas på medlemsstaternas territorier.
16 De särskilda bestämmelser som tillämpas av humanitära skäl skulle också kunna omfatta alla typer av problem med digital tillgänglighet, begränsad tillgång till internet eller ingen internetuppkoppling eller begränsad digital kompetens. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt personer med funktionsnedsättning.
17 En tredje person som av viseringssökanden själv eller enligt lag är vederbörligen bemyndigad att företräda denne bör där så är lämpligt kunna lämna in en ansökan på viseringssökandens vägnar, förutsatt att den tredje personens identitet anges i ansökningsformuläret.
18 Alla sökande bör lämna in ett ifyllt ansökningsformulär via EU-VAP. Webbansökningsformuläret, inklusive en försäkran om att de lämnade uppgifterna är autentiska, fullständiga, korrekta och tillförlitliga samt en försäkran om att de utsagor som gjorts är sanningsenliga och tillförlitliga, bör undertecknas elektroniskt genom att lämplig ruta kryssas för i ansökningsformuläret. Alla sökande bör också uppge att de har förstått de inresevillkor som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och att de kan uppmanas att tillhandahålla relevanta styrkande handlingar vid varje inresa. Sökande bör bekräfta att de samtycker till att ta emot meddelanden via EU-VAP. För detta ändamål bör de regelbundet gå in på EU-VAP. Ansökningsformulär för underåriga bör lämnas in och undertecknas elektroniskt av en person som permanent eller tillfälligt utövar förälders vårdnadsrätt eller rättsligt förmyndarskap.
19 När sökande ansöker om visering bör de lägga fram bevis på styrkande handlingar. Vid tillämpningen av denna förordning omfattar detta både digital och fysisk inlämning av handlingar. Med beaktande av Europeiska unionens domstols fasta rättspraxis om skäl för avslag på en ansökan om visering bör en flaggad ip-adress i sig eller en potentiell dubblering av ip-adresser inte vara av vikt för prövningen av ansökan.
20 Viseringsavgiften bör betalas med hjälp av en nätsluss som är kopplad till EU-VAP, och betalningarna kommer i sin helhet att överföras direkt till den berörda medlemsstaten. De uppgifter som krävs för att säkra den elektroniska betalningen bör inte ingå i de uppgifter som lagras i VIS. Om elektronisk betalning inte är möjlig bör viseringsavgiften tas ut av de konsulat eller den externa tjänsteleverantör som anförtrotts den uppgiften.
21 EU-VAP bör också innehålla ett tidsbokningsverktyg som medlemsstaterna kan använda för att hantera bokning av besök på sina konsulat eller hos de externa tjänsteleverantörerna. Användningen av detta verktyg bör vara frivillig, eftersom det kanske inte är lämpligt på alla platser och för alla konsulat, men medlemsstaterna bör ändå använda det lokala Schengensamarbetet för att diskutera om de kan följa ett harmoniserat tillvägagångssätt för användningen av tidsbokningsverktyget i specifika tredjeländer eller på specifika platser.
22 Det lokala Schengensamarbetet bör också avgöra om allmänt talade inofficiella språk i specifika fall ska användas för översättning av ansökningsformuläret. Det lokala Schengensamarbetet bör också diskutera arrangemang för överföring av elektroniska uppgifter för externa tjänsteleverantörer eller representerande medlemsstater, om tredjeländer enligt nationell rätt förbjuder sådana överföringar utanför sitt territorium.
23 EU-VAP bör genomföra en automatiserad förhandskontroll av tillåtligheten för att verifiera om den information som sökanden lämnat uppfyller kraven för att viseringsansökan ska kunna tas upp till prövning. EU-VAP bör underrätta sökanden om någon information saknas och ge sökanden möjlighet att korrigera ansökan.
24 EU-VAP bör genomföra en automatiserad förhandskontroll av behörigheten för att på förhand fastställa vilken medlemsstat som är behörig på grundval av den information som sökanden lämnat. Sökanden bör dock kunna ange att ansökan ska behandlas av en annan medlemsstat på grundval av det huvudsakliga syftet med vistelsen. Konsulatet eller de centrala myndigheterna i den berörda andra medlemsstaten bör sedan verifiera om de är behöriga att pröva ansökan.
25 Om konsulatet eller de centrala myndigheterna i medlemsstaten finner att de är behöriga att pröva ansökan bör de motta den, och uppgifterna bör importeras till det nationella systemet från den tillfälliga lagringen i enlighet med VIS-förordningen och, med undantag för kontaktuppgifter, raderas från den tillfälliga lagringen.
26 Utformningen av EU-VAP bör säkerställa ett inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, respekt för principen om uppgiftsminimering samt att EU-VAP, när EU-VAP är i drift, genomförs på ett sätt som respekterar åtkomsträttigheter enligt relevant befintlig nationell rätt och unionsrätt.
27 För att de personuppgifter som förs in i EU-VAP ska uppfylla minimikvalitetsnivåerna krävs ett särskilt förfarande för att kontrollera uppgifternas kvalitet. Det är viktigt att ha en enhetlig metod för kvalitetskontroll, inte bara för att säkerställa en likvärdig nivå på uppgifternas kvalitet i alla medlemsstater, utan också för att sökande ska behandlas på samma sätt oavsett vilken behörig myndighet de vänder sig till.
28 Det är nödvändigt att klargöra rollen och ansvarsområdena för de olika aktörer som deltar i behandlingen av de uppgifter som samlas in från sökande och viseringsinnehavare. Medlemsstaterna kommer att vara slutanvändare av de uppgifter som ska samlas in av EU-VAP och kommer att fatta det slutliga beslutet på grundval av de uppgifter som lämnas av sökande och viseringsinnehavare. Medlemsstaterna bör därför vara gemensamt personuppgiftsansvariga för behandlingen av personuppgifter i den tillfälliga lagringen i enlighet med artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Varje medlemsstat bör utse en behörig myndighet som bör vara personuppgiftsansvarig. Medlemsstaterna bör meddela dessa myndigheter till kommissionen, Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726, och andra medlemsstater. eu-Lisa bör driva och tillhandahålla tekniska lösningar för EU-VAP och bör behandla uppgifter som lämnas in av viseringssökande på de medlemsstaters vägnar som utfärdar Schengenviseringar. eu-Lisa bör därför vara personuppgiftsbiträde enligt definitionen i artikel 3.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725.
29 När det finns nya uppgifter om ansökan eller viseringen bör sökanden informeras genom ett elektroniskt meddelande. Det beslut som fattats av den behöriga medlemsstaten, i enlighet med förordningarna (EG) nr 810/2009 och (EG) nr 767/2008, med uppgift om huruvida viseringen har utfärdats, avslagits, bekräftats för en ny resehandling, förlängts, upphävts eller återkallats bör göras tillgängligt för sökanden på en säker kontotjänst i EU-VAP. Tillträdet till det säkra kontot i EU-VAP bör skyddas med tekniska medel, till exempel genom en flerfaktorsautentisering.
30 En väletablerad princip i rättspraxis är att ingen rättighet ska påverkas till följd av att en tidsfrist löper ut om den berörda parten bevisar att det föreligger oförutsebara omständigheter eller force majeure. Om det av tekniska skäl inte är möjligt att använda det säkra kontot bör sökandes rättigheter därför inte påverkas, förutsatt att den berörda sökanden bevisar att det föreligger oförutsebara omständigheter eller force majeure.
31 För att minska säkerhetsriskerna i samband med felaktig användning av viseringsmärken samt efterbildade och stulna viseringsmärken bör viseringar utfärdas i digitalt format och inte längre som ett viseringsmärke som påförs resehandlingen.
32 För att säkerställa största möjliga säkerhet och förhindra efterbildning eller förfalskning bör den digitala viseringen delges i form av en 2D-streckkod som signeras kryptografiskt av den utfärdande medlemsstatens myndighet för signeringscertifikat (Country Signing Certificate Authority). Om VIS inte är tillgängligt skulle kontroller således kunna utföras på grundval av denna 2D-streckkod.
33 Om viseringsinnehavarens resehandling har förkommit, stulits, upphört att gälla eller ogiltigförklarats och viseringen fortfarande är giltig, bör viseringsinnehavaren kunna ansöka via EU-VAP om bekräftelse av den giltiga viseringen i en ny resehandling, förutsatt att den nya resehandlingen är av samma typ och utfärdad av samma land som den förkomna, stulna, utgångna eller ogiltigförklarade resehandlingen. Viseringsinnehavaren bör infinna sig personligen på konsulatet eller hos den externa tjänsteleverantören för att visa upp den nya resehandlingen så att dess äkthet kan verifieras.
34 Uppgifter som lagras i EU-VAP bör skyddas med hjälp av genomförandeåtgärder som främjar den personliga integriteten.
35 Externa tjänsteleverantörer bör ha tillträde till EU-VAP endast för att hämta och granska ansökningar; verifiera tillfälligt lagrade uppgifter, till exempel en inskannad resehandling; kontrollera och ladda upp relevanta personuppgifter från chippet i resehandlingen; samla in och ladda upp biometriska kännetecken; kontrollera kvaliteten på de uppladdade styrkande handlingarna; bekräfta att en ansökan har granskats och därmed göra den tillgänglig för konsulatet för vidare handläggning. Externa tjänsteleverantörer bör inte ha tillgång till uppgifter som lagras i VIS.
36 Det är nödvändigt att fastställa det datum från vilket driften ska inledas, inbegripet när den digitala viseringen och EU-VAP ska börja användas. En övergångsperiod bör föreskrivas under vilken en medlemsstat bör kunna besluta att inte använda sig av EU-VAP. Övergångsperioden bör vara sju år från den dag då driften inleds. Det bör dock vara möjligt för en medlemsstat att underrätta kommissionen och eu-Lisa om att den önskar ansluta sig till EU-VAP före övergångsperiodens utgång. Om en medlemsstat beslutar att inte använda sig av EU-VAP bör viseringsinnehavare under övergångsperioden ändå kunna verifiera de digitala viseringarna med hjälp av webbtjänsten för EU-VAP.
37 eu-Lisa bör säkerställa tillräcklig kapacitet och funktionalitet i EU-VAP för att göra det möjligt för medlemsstaterna att ansluta sig till EU-VAP under övergångsperioden. eu-Lisas utveckling av EU-VAP bör ta hänsyn till den framtida användningen av plattformen i medlemsstater som ännu inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut. EU-VAP bör inrättas på ett sätt som gör det möjligt för dessa medlemsstater att sömlöst ansluta sig till EU-VAP och använda den på ett smidigt sätt så snart ett rådsbeslut har antagits i enlighet med artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt eller artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt. I detta syfte bör eu-Lisa beakta i synnerhet lagringskapaciteten hos EU-VAP och sammankopplingen av EU-VAP med de nationella informationssystemen för viseringar. De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna bör redan från början vara fullt delaktiga i utvecklingen av EU-VAP på samma sätt som de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna.
38 En medlemsstat som inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut bör kunna begära att eu-Lisa inför länkar till det relevanta nationella ansökningsförfarandet i den berörda medlemsstaten genom att inkludera en webbadress (URL) i EU-VAP.
39 EU-VAP bör innehålla en funktion som gör det möjligt för sökande och andra instanser, såsom arbetsgivare, universitet eller lokala myndigheter, att verifiera de digitala viseringarna.
40 För att göra det möjligt att tillämpa Europaparlamentets och rådets beslut nr 565/2014/EU bör Bulgarien, Cypern och Rumänien ha skrivskyddad åtkomst till digitala viseringar som lagras i VIS.
41 eu-Lisa bör som en del av VIS ha ansvar för den tekniska utvecklingen och den operativa förvaltningen av EU-VAP och dess komponenter.
42 Systemarkitekturen för EU-VAP bör i största möjliga utsträckning återanvända befintliga och kommande system som utgör en del av den nya interoperabilitetsramen, särskilt EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och in- och utresesystemet, samtidigt som de rådande tekniska begränsningarna och de investeringar som medlemsstaterna redan gjort i sina egna nationella system respekteras.
43 eu-Lisas utveckling av EU-VAP och av dess sammankoppling med de nationella informationssystemen för viseringar samt eu-Lisas drift, inbegripet underhållet, av EU-VAP bör finansieras inom ramen för unionens allmänna budget. När det gäller medlemsstaternas nödvändiga anpassningar av de befintliga nationella informationssystemen för viseringar bör medlemsstaterna kunna använda instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik för att finansiera denna kostnadskategori.
44 Kontrollen av digitala viseringar vid gränsen bör bygga på EU:s befintliga och kommande systemarkitektur för gränsförvaltning och bör bestå av viseringsinnehavarens information som lagras i VIS. Denna information bör verifieras av medlemsstaternas myndigheter med hjälp av biometriska uppgifter.
45 Den utformning av viseringar för kortare vistelse som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1683/95 används också för viseringar för längre vistelse. Konventionen om tillämpning av Schengenavtalet bör därför ändras så att viseringar för längre vistelse också kan utfärdas i digitalt format.
46 Dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) är handlingar som är likvärdiga med transitviseringar och som ger innehavaren rätt att resa in för att passera genom medlemsstaternas territorier i enlighet med bestämmelserna i Schengenregelverket om passage av de yttre gränserna. FTD och FRTD utfärdas i enhetliga format, och ansökningsförfarandet är pappersbaserat. För att återspegla utvecklingen inom digitaliseringen bör rådets förordningar (EG) nr 693/2003 och (EG) nr 694/2003 ändras för att möjliggöra digitala ansökningar och utfärdande av FTD och FRTD i digitalt format.
47 I syfte att ändra vissa aspekter av förordning (EG) nr 767/2008 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på specificering av innehållet i förenklade ansökningsformulär för bekräftelse av giltiga viseringar i en ny resehandling och för förlängning av viseringar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
48 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EG) nr 810/2009 bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta minimistandarder för verifiering av resehandlingar och för behandling av uppgifter i chip och att anta regler för ifyllande av datafälten på digitala viseringar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
49 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av förordning (EG) nr 767/2008 bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att ange de åtgärder som är nödvändiga för det tekniska genomförandet av funktionerna i EU-VAP, anta mallar för beredskapsplaner om det är tekniskt omöjligt att få åtkomst till uppgifter vid de yttre gränserna samt fastställa ansvarsområdena och förhållandet mellan medlemsstaterna som gemensamt personuppgiftsansvariga för behandlingen av personuppgifter i EU-VAP, förhållandet mellan de gemensamt personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträdet samt personuppgiftsbiträdets ansvar i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 29 i förordning (EU) 2018/1725. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.
50 Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta EU-VAP och införa en digital visering, bygger på andra initiativ som dels syftar till att rationalisera och harmonisera förfarandena inom ramen för den gemensamma viseringspolitiken, dels att anpassa reandet, inresekraven och in- och utresekontrollerna inom Schengenområdet till den nya digitala eran, kan ändringarna av den relaterade lagstiftningen inte uppnås av medlemsstaterna på egen hand, utan snarare endast på unionsnivå och som en del av Schengenregelverket, unionen kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
51 Denna förordning påverkar inte tillämpningen av direktiv 2004/38/EG eller av del två i utträdesavtalet.
52 Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Införandet av EU-VAP och av en digital visering kommer till fullo att respektera rätten till skydd av personuppgifter, respekten för privatlivet och familjelivet, barnets rättigheter och skyddet av utsatta personer. Alla skyddsåtgärder för grundläggande rättigheter som ingår i förordning (EG) nr 767/2008 kommer att fortsätta att tillämpas till fullo i samband med EU-VAP och den digitala viseringen, i synnerhet när det gäller barnets rättigheter. EU-VAP måste ta hänsyn till kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 för att säkerställa lättillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt personer med begränsad digital kompetens och problem med tillgång till internet.
53 I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.
54 Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG. Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.
55 När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG.
56 När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG.
57 När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU.
58 När det gäller Cypern, och Bulgarien och Rumänien, utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt respektive artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.
59 Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 21 juni 2022.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Ändringar av förordning (EG) nr 810/2009
Förordning (EG) nr 810/2009 ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 1.2 ska följande led läggas till:
2 Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
3 Artikel 3.5 ska ändras på följande sätt:
4 I artikel 8 ska följande punkt införas:
5 Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
6 Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
7 Artikel 11 ska ändras på följande sätt:
8 Artikel 12 ska ersättas med följande:
9 Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
10 Artikel 14.1 och 14.2 ska ersättas med följande:
11 I artikel 15.2 ska andra stycket ersättas med följande:
12 Artikel 16 ska ändras på följande sätt:
13 Artikel 18 ska ändras på följande sätt:
14 I artikel 19 ska följande punkt införas:
15 Artikel 20 ska utgå.
16 Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
17 Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
18 I artikel 25 ska följande punkt läggas till:
19 Följande artikel ska införas:
20 Artikel 27 ska ersättas med följande:
21 Artikel 28 ska ersättas med följande:
22 Artikel 32.2 ska ersättas med följande:
23 Följande artikel ska införas:
24 Artikel 33 ska ändras på följande sätt:
25 Artikel 34 ska ändras på följande sätt:
26 I artikel 35 ska följande punkt läggas till:
27 Artikel 37 ska ändras på följande sätt:
28 Artikel 38 ska ändras på följande sätt:
29 Artikel 40.2 a ska ersättas med följande:
30 Artikel 42 ska utgå.
31 Artikel 43 ska ändras på följande sätt:
32 Artikel 44 ska ändras på följande sätt:
33 Artikel 47 ska ändras på följande sätt:
34 Bilaga I till förordning (EG) nr 810/2009 ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.
35 Bilaga III till förordning (EG) nr 810/2009 ska utgå.
36 I bilaga V till förordning (EG) nr 810/2009 ska följande införas efter uppgiften för San Marino:
Artikel 2 – Ändringar av förordning (EG) nr 767/2008
Förordning (EG) nr 767/2008 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 2a ska ändras på följande sätt:
2 Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
3 Följande kapitel ska införas:
4 I artikel 9 ska första stycket ändras på följande sätt:
5 I artikel 9b ska följande punkt läggas till:
6 Artikel 10.1 ska ändras på följande sätt:
7 Följande artikel ska införas:
8 I artikel 14.1 ska led d ersättas med följande:
9 Artikel 15.2 f ska ersättas med följande:
10 Artikel 18 ska ändras på följande sätt:
11 Följande artikel ska införas:
12 Artikel 19.1 ska ersättas med följande:
13 Artikel 20.2 d ska ersättas med följande:
14 Artikel 21.2 d ska ersättas med följande:
15 Artikel 22.2 e ska ersättas med följande:
16 I artikel 22c ska följande led läggas till:
17 Artikel 22f.1 d ska ersättas med följande:
18 Artikel 22o.3 ska ändras på följande sätt:
19 Artikel 22r.3 ska ändras på följande sätt:
20 I artikel 26 ska följande punkter läggas till:
21 I artikel 45.2 ska följande led läggas till:
22 I artikel 48a.2, 48a.3 och 48a.6 ska hänvisningarna till artiklarna 9, 9h.2, 9j.2 och 22b.18 ersättas med hänvisningar till artiklarna 7b.7, 9, 9h.2, 9j.2 och 22b.18.
23 Artikel 50 ska ändras på följande sätt:
Artikel 3 – Ändringar av förordning (EG) nr 694/2003
Förordning (EG) nr 694/2003 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 1 ska ersättas med följande:
2 I artikel 2.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:
3 Artikel 2.1 a och b ska ersättas med följande:
4 Artikel 2.2 ska ersättas med följande:
5 Artikel 3 ska utgå.
6 I artikel 5 ska andra meningen utgå.
7 I artikel 6 ska första stycket ersättas med följande:
8 Bilagorna I och II till förordning (EG) nr 694/2003 ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 4 – Ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet
Artikel 18 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet ska ändras på följande sätt:
1 Punkt 1 ska ersättas med följande:
2 Följande punkt ska införas:
Artikel 5 – Ändringar av förordning (EG) nr 693/2003
Förordning (EG) nr 693/2003 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 2.3 ska ersättas med följande:
2 Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
3 Artikel 6.2, 6.3 och 6.4 ska ersättas med följande:
Artikel 6 – Ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226
Förordning (EU) 2017/2226 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 16.2 d ska ersättas med följande:
2 Artikel 19 ska ändras på följande sätt:
3 Artikel 24.2 b ska ersättas med följande:
4 Artikel 32.5 c ska ersättas med följande:
Artikel 7 – Driftsättning av EU-VAP
1 Kommissionen ska anta ett beslut om fastställande av den dag då EU-VAP ska sättas i drift enligt förordning (EG) nr 767/2008, ändrad genom den här förordningen. Beslutet ska antas senast sex månader efter det att kommissionen har kontrollerat att följande villkor är uppfyllda:
a De genomförandeakter som avses i artikel 45.2 g–r i förordning (EG) nr 767/2008 och de delegerade akter som avses i artikel 7b.7 i den förordningen har antagits.
b eu-Lisa har förklarat att de övergripande tester som ska utföras av eu-Lisa i samarbete med medlemsstaterna har slutförts på ett framgångsrikt sätt.
c eu-Lisa har validerat de tekniska och rättsliga arrangemangen, inbegripet att det finns tillräcklig kapacitet och tillräckliga funktioner i EU-VAP, och meddelat kommissionen dem.
2 Det kommissionsbeslut som avses i punkt 1 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
3 Genom undantag från punkt 1, och utan att det påverkar skyldigheten att utfärda viseringar i digitalt format enligt artikel 26a i förordning (EG) nr 810/2009, får en medlemsstat besluta att inte använda sig av EU-VAP under en period upp till sju år från den dag som avses i punkt 1 och ska meddela kommissionen sitt beslut. Kommissionen ska offentliggöra medlemsstatens meddelande i Europeiska unionens officiella tidning.
4 En medlemsstat får meddela kommissionen och eu-Lisa att den önskar använda sig av EU-VAP före utgången av den övergångsperiod som avses i punkt 3.
5 Senast den 1 december 2026 och därefter varje år fram till dess att det kommissionsbeslut som avses i punkt 1 har fattats ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om framstegen avseende genomförandet av denna förordning. Rapporten ska innehålla detaljerad information om de kostnader som uppkommit och information om eventuella risker som påverka de totala kostnaderna.
Artikel 8 – Ikraftträdande och tillämpning
1 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
2 Denna förordning ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 7.1.
3 Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska artikel 1.1, 1.3, 1.15, 1.30, 1.34, 1.35 och 1.36 börja tillämpas från och med den 28 juni 2024. Artikel 2.21 och 2.22 ska tillämpas från och med den 27 december 2023.
1 EUT C 75, 28.2.2023, s. 150.
2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 oktober 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 november 2023.
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1155 av den 20 juni 2019 om ändring av förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 188, 12.7.2019, s. 25).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om Informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet av information mellan medlemsstaterna om viseringar för kortare vistelse, viseringar för längre vistelse och uppehållstillstånd (VIS-förordningen) (EUT L 218, 13.8.2008, s. 60).
6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).
7 Avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
12 Europaparlamentets och rådets beslut nr 565/2014/EU av den 15 maj 2014 om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av Bulgariens, Kroatiens, Cyperns och Rumäniens unilaterala erkännande av vissa handlingar såsom likställda med de egna nationella viseringarna för transitering genom dessa länders territorium eller planerade vistelser på deras territorium som inte överstiger 90 dagar under en 180-dagarsperiod och om upphävande av beslut 895/2006/EG och 582/2008/EG (EUT L 157, 27.5.2014, s. 23).
13 Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1).
14 Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 239, 22.9.2000, s. 19).
15 Rådets förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken (EUT L 99, 17.4.2003, s. 8).
16 Rådets förordning (EG) nr 694/2003 av den 14 april 2003 om en enhetlig utformning av de dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) som det föreskrivs om i förordning (EG) nr 693/2003 (EUT L 99, 17.4.2003, s. 15).
17 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
19 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).
20 Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).
21 EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.
22 Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).
23 EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.
24 Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).
25 EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.
26 Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).
27 EUT C 277, 19.7.2022, s. 7.
28 Avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).
29 Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1).
30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 303, 28.11.2018, s. 39).
31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).
32 Avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).
33 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1148 av den 7 juli 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 251, 15.7.2021, s. 48).
34 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2667 av den 22 november 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EG) nr 810/2009 och (EU) 2017/2226, rådets förordningar (EG) nr 693/2003 och (EG) nr 694/2003 och konventionen om tillämpning av Schengenavtalet vad gäller digitaliseringen av viseringsförfarandet ( EUT L, 2023/2667, 7.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2667/oj).
35 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).
36 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
37 Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1).
38 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1).
39 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011 (EUT L 327, 9.12.2017, s. 20).
BILAGA I
Bilaga I till förordning (EG) nr 810/2009 ska ersättas med följande:
BILAGA I
Harmoniserat ansökningsformulär
Ansökan om Schengenvisering
Detta ansökningsformulär är gratis
Familjemedlemmar till medborgare i EU, EES eller Schweiz eller till brittiska medborgare som omfattas av utträdesavtalet ska inte fylla i fälten 21, 22, 30, 31 och 32 (markerade med *).
Uppgifterna i fälten 1–3 ska stämma överens med uppgifterna i resehandlingen.
1. Efternamn: | Endast för myndighetens noteringar Datum för ansökan: Ansökningens nummer:
2. Efternamn vid födseln (tidigare efternamn):
3. Förnamn:
4. Födelsedatum (dag-månad-år): | 5. Födelseort: 6. Födelseland: | 7. Nuvarande medborgarskap: Medborgarskap vid födseln, om annat: Andra medborgarskap: | Ansökan inlämnad vid ☐☐ Ambassad/ konsulat ☐ Tjänsteleverantör ☐ Kommersiell mellanhand
8. Kön: ☐ Man ☐ Kvinna ☐ Annat | 9. Civilstånd: ☐Ensamstående ☐ Gift ☐ Registrerat partnerskap ☐ Separerad ☐ Skild ☐ Änkling/Änka ☐ Annat (precisera): | ☐ Gräns (namn): … ☐ Annat:
10. Vårdnadshavare (för underåriga)/förmyndare (efternamn, förnamn, adress, (om annan än sökandens), telefonnummer, e-postadress och medborgarskap): | Ärendet handlagt av:
11. Nationellt identitetsnummer, om tillämpligt: | Styrkande handlingar: ☐ Resehandling ☐ Medel för uppehälle ☐ Inbjudan
12. Typ av resehandling: ☐Vanligt pass ☐ Diplomatpass ☐ Tjänstepass ☐ Officiellt pass ☐ Särskilt pass ☐Annan resehandling (precisera):
13. Resehandlingens nummer: | 14. Datum för utfärdande: | 15. Giltigt till och med den: | 16. Utfärdad i (land): | ☐ Medicinsk reseförsäkring ☐ Transportmedel ☐ Annat: Viseringsbeslut: ☐ Ansökan avslås ☐ Utfärdad visering: ☐ Typ A ☐ Typ C ☐ Med begränsad territoriell giltighet ☐ Giltig: Från och med: Till och med:
17. Personuppgifter för den familjemedlem som är medborgare i EU, EES eller Schweiz eller en brittisk medborgare som omfattas av utträdesavtalet, i förekommande fall
Efternamn: | Förnamn:
Födelsedatum (dag-månad-år): | Medborgarskap: | Resehandlingens eller id-kortets nummer:
18. Familjeband med en medborgare i EU, EES eller Schweiz eller en brittisk medborgare som omfattas av utträdesavtalet, i tillämpliga fall: ☐make/maka ☐ barn ☐ barnbarn ☐ beroende familjemedlem i uppstigande led ☐registrerat partnerskap ☐ annat:
19. Sökandens hemadress och e-postadress: | Telefonnummer:
20. Är du bosatt i ett annat land än det som du nu är medborgare i: ☐ Nej ☐ Ja. Uppehållstillstånd eller motsvarande … nr … Giltigt t.o.m. …
*21. Nuvarande sysselsättning: | Antal inresor: ☐1 ☐ 2 ☐ Flera Antal dagar:
*22. Arbetsgivare och arbetsgivarens adress och telefonnummer. För studerande, utbildningsanstaltens namn och adress:
23. Syfte med resan: ☐Turism ☐ Resa i arbetet ☐ Besök hos familj eller vänner ☐ Kultur ☐ Idrott ☐ Officiellt besök ☐ Medicinska skäl ☐ Studier ☐ Flygplatstransitering ☐ Annat (precisera):
24. Tilläggsinformation om resans syfte:
25. Medlemsstat som är huvudmål för resan (och andra destinationsmedlemsstater, i förekommande fall): | 26. Medlemsstat för första inresa:
27. Antal begärda inresor: ☐Enstaka inresa ☐ Två inresor ☐ Flera inresor Planerat ankomstdatum för den första planerade vistelsen i Schengenområdet: Planerat avresedatum från Schengenområdet efter den första planerade vistelsen:
28. Har fingeravtryck tagits tidigare i samband med en ansökan om Schengenvisering: ☐ Nej ☐ Ja Datum, om känt … Numret på viseringen, om känt …
29. Inresetillstånd till det land som är slutdestination, om tillämpligt: Utfärdat av … Giltigt från och med …till och med …
*30. Efternamn och förnamn på inbjudande person(er) i medlemsstaten/medlemsstaterna. Om detta inte är tillämpligt, namn på hotell eller tillfällig logi i medlemsstaten/medlemsstaterna.
Adress och e-postadress till inbjudande person(er)/hotell/tillfällig logi: | Telefonnummer:
*31. Namn på och adress till inbjudande företag/organisation:
Efternamn, förnamn, adress, telefonnummer och e-postadress till företagets/organisationens kontaktperson: | Telefonnummer till företaget/organisationen:
*32. Resekostnader och kostnader för uppehälle under sökandens vistelse täcks
☐av sökanden Medel för uppehälle: ☐ Kontanta medel ☐ Resecheckar ☐ Kreditkort ☐ I förväg betald logi ☐ I förväg betald transport ☐ Annat (precisera) | ☐ av en sponsor (värd, företag, organisation), precisera: …☐ som anges i fält 30 eller 31 …☐ av någon annan (precisera): Medel för uppehälle: ☐ Kontanta medel ☐ Tillhandahållen logi ☐ Alla kostnader täcks under vistelsen ☐ I förväg betald transport ☐ Annat (precisera)
33. Efternamn och förnamn på den person som fyller i ansökningsformuläret, om annan än sökanden:
Adress och e-postadress till den person som fyller i ansökningsformuläret: | Telefonnummer:
Jag är införstådd med att viseringsavgiften inte betalas tillbaka om viseringsansökan avslås.
Tillämpligt vid utfärdande av visering för flera inresor: Jag är införstådd med att jag måste ha en lämplig medicinsk reseförsäkring för min första vistelse och eventuella efterföljande besök på medlemsstaternas territorium.
Jag är införstådd med och samtycker till följande: Insamling av de uppgifter som krävs enligt detta ansökningsformulär, fotografering och, i tillämpliga fall, tagande av fingeravtryck är obligatoriskt vid prövning av ansökan och alla mina personuppgifter som anges på formuläret för ansökan kommer, liksom mina fingeravtryck och mitt fotografi, att översändas till behöriga myndigheter i medlemsstaterna och behandlas av dessa myndigheter, så att det blir möjligt att fatta ett beslut om min ansökan. Dessa uppgifter samt uppgifter rörande beslutet om min ansökan eller ett beslut om att upphäva, återkalla eller förlänga en utfärdad visering kommer att registreras i Informationssystemet för viseringar (VIS) och lagras där under en period av högst fem år. Under den perioden kommer uppgifterna att vara tillgängliga för viseringsmyndigheterna och de myndigheter som är behöriga att kontrollera viseringar vid de yttre gränserna och i medlemsstaterna samt för medlemsstaternas invandrings- och asylmyndigheter i syfte att kontrollera om villkoren för laglig inresa, vistelse och bosättning på medlemsstaternas territorium är uppfyllda, för att identifiera personer som inte eller inte längre uppfyller dessa villkor, för att pröva en asylansökan och för att avgöra vem som ansvarar för en sådan prövning. Under vissa förhållanden kommer uppgifterna även att vara tillgängliga för utsedda myndigheter i medlemsstaterna och för Europol för att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra allvarliga brott. Följande myndighet i medlemsstaten ansvarar för att behandla uppgifterna: [(…)].
Jag är medveten om att jag har rätt att i vilken medlemsstat som helst bli underrättad om de uppgifter rörande mig som finns registrerade i VIS och om vilken medlemsstat som har registrerat uppgifterna samt att begära att uppgifter rörande mig som är oriktiga korrigeras och sådana som har behandlats olagligen raderas. På min uttryckliga begäran kommer den myndighet som prövar min ansökan att informera mig om hur jag kan gå tillväga för att utöva min rätt att kontrollera mina personuppgifter och få dem korrigerade eller raderade, inklusive vilka rättsmedel som står till buds enligt den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning. Den nationella tillsynsmyndigheten i den medlemsstaten [kontaktuppgifter: …] tar emot klagomål som rör skyddet av personuppgifter. Jag intygar att alla de upplysningar jag lämnat såvitt jag vet är korrekta och fullständiga. Jag är medveten om att felaktiga uppgifter kommer att leda till att min ansökan avslås eller till att en redan utfärdad visering upphävs, och till att jag kan underkastas lagföring enligt lagstiftningen i den medlemsstat som handlägger min ansökan. Jag förbinder mig att, om visering beviljas, lämna medlemsstaternas territorium innan viseringen upphör att gälla. Jag har blivit informerad om att innehav av en visering endast är ett av villkoren för inresa på medlemsstaternas europeiska territorium. Den omständigheten att visering beviljats innebär inte att jag har rätt att begära ersättning om jag inte uppfyller de tillämpliga bestämmelserna i artikel 6.1 i förordning (EU) 2016/399 (kodexen om Schengengränserna) och därför nekas inresa. Inresevillkoren kommer att kontrolleras på nytt vid inresan på medlemsstaternas europeiska territorium.
Ort och datum: | Sökandens underskrift: (vårdnadshavarens/förmyndarens underskrift, i förekommande fall):
1 Logotyp krävs inte för Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz.
BILAGA II
Bilagorna I och II till förordning (EG) nr 694/2003 ska ersättas med följande:
BILAGA I
Det digitala FTD ska innehålla följande datafält:
Utfärdande medlemsstat.
Efternamn, förnamn.
Efternamn vid födseln.
Födelsedatum.
Födelseland och födelseort.
Kön.
Medborgarskap.
Medborgarskap vid födseln.
Typ av resehandling och resehandlingens nummer.
Utfärdande myndighet för resehandlingen.
Utfärdandedatum och sista giltighetsdag för resehandlingen.
Vilken myndighet som utfärdade det digitala FTD och var myndigheten är belägen samt huruvida myndigheten i fråga har utfärdat dokumentet på en annan medlemsstats vägnar.
Ort och datum för beslutet att utfärda det digitala FTD.
Digitalt FTD-nummer.
Det territorium på vilket innehavaren av ett digitalt FTD har rätt att resa.
Första och sista giltighetsdag för det digitala FTD.
Antalet tillåtna inresor som tillåts av det digitala FTD på det territorium som det digitala FTD- gäller.
Transiteringens längd enligt vad som tillåts av det digitala FTD.
Anmärkningar från den utfärdande myndigheten för att ange eventuell ytterligare information som anses nödvändig, förutsatt att den uppfyller kraven i artikel 5 i denna förordning.
Ansiktsbild av innehavaren av det digitala FTD.
BILAGA II
Det digitala FRTD ska innehålla följande datafält:
Utfärdande medlemsstat.
Efternamn, förnamn.
Efternamn vid födseln.
Födelsedatum.
Födelseland och födelseort.
Kön.
Medborgarskap.
Medborgarskap vid födseln.
Typ av resehandling och resehandlingens nummer.
Utfärdande myndighet för resehandlingen.
Utfärdandedatum och sista giltighetsdag för resehandlingen.
Datum och klockslag för tågets avgång (första inresa).
Datum och klockslag för tågets avgång (andra inresa).
Vilken myndighet som utfärdade det digitala FRTD och var myndigheten är belägen samt huruvida myndigheten i fråga har utfärdat det på en annan medlemsstats vägnar.
Ort och datum för beslutet att utfärda det digitala FRTD.
Digitalt FRTD-nummer.
Det territorium på vilket innehavaren av ett digitalt FRTD har rätt att resa.
Första och sista giltighetsdag för det digitala FRTD.
Transiteringens längd enligt vad som tillåts av det digitala FRTD.
Anmärkningar från den utfärdande myndigheten för att ange eventuell ytterligare information som anses nödvändig, förutsatt att den uppfyller kraven i artikel 5 i denna förordning.
Ansiktsbild av innehavaren av det digitala FRTD.