Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2023/2674 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 vad gäller omvandling av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet
Hänvisat till av
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 Analysen och utvecklingen av unionens jordbrukssektor och den gemensamma jordbrukspolitiken kräver objektiv, aktuell och relevant information om resultaten och hållbarheten för företag i unionen. Informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) inrättades genom rådets förordning (EG) nr 1217/2009.
2 I kommissionens konsekvensbedömning till stöd för 2018 års lagstiftningsförslag om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 fastställdes behovet av att förbättra insamlingen av uppgifter på gårdsnivå.
3 I kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 med titeln Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem tillkännagav kommissionen sin avsikt att omvandla ISJR till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH), i syfte att samla in uppgifter om hållbarhet på gårdsnivå. Omvandlingen kommer att göra det möjligt för det omvandlade informationssystemet att stödja utvecklingen av fakta- och resultatbaserade strategier liksom analysen av jordbrukssektorerna i medlemsstaterna och unionen som helhet genom att mäta framsteg och erbjuda beslutsfattare värdefull rådgivning. ISJH kommer att bidra till en analys av den gemensamma jordbrukspolitikens förbättrade ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner, till en förbättring av rådgivningstjänsterna för jordbrukare och riktmärkningen av jordbruksföretagens resultat samt till insyn och rättvisa i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.
4 För att förverkliga den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt för att se till att unionen på lämpligt sätt hanterar befintliga och framtida utmaningar är det lämpligt att täcka de tre hållbarhetsdimensionerna inom unionens jordbruk, det vill säga de ekonomiska, miljörelaterade och sociala dimensionerna, särskilt enligt artiklarna 5 och 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115. Enligt artikel 11 i EUF-fördraget ska information om miljöskydd kunna integreras i ISJH i syfte att bidra till bedömningen av ytterligare aspekter som rör hållbarheten avseende unionens jordbruk. För att stärka kopplingen till genomförandet av Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling bör dessutom i detta avseende jordbruksföretagens hållbarhet inom ramen för Förenta nationernas mål för hållbar utveckling beaktas utifrån tre huvudaspekter, nämligen ekonomiska, miljörelaterade och sociala.
5 Ovannämnda mål kan endast uppnås genom ett unionssystem för insamling av uppgifter om jordbruksföretagens hållbarhet, nämligen ISJH, som baseras på uppgiftsinsamlare som redan finns i varje medlemsstat och som de berörda parterna anser trovärdiga.
6 För närvarande samlas uppgifter in främst för att bedöma företagens ekonomiska aspekter. Det finns dock ett behov av att bedöma företagens övergripande hållbarhet, inklusive på grundval av miljöuppgifter kopplade till mark, luft, vatten och biologisk mångfald samt uppgifter som omfattar jordbrukets sociala dimension, med särskilt fokus på situationen för kvinnliga och unga jordbrukare och jordbruksarbetare. Det är lämpligt att i en bilaga till förordning (EG) nr 1217/2009 fastställa de huvudsakliga kategorierna av ekonomiska, miljörelaterade och sociala uppgifter och inom dessa kategorier, relaterade uppgiftsteman som kan samlas in och sammanställas inom ISJH. Dessa uppgiftsteman bör vara kopplade till den gemensamma jordbrukspolitikens behov och bör vara relevanta för bedömningen av hållbarheten avseende unionens jordbruk och företag. För att ta hänsyn till framtida hållbarhetsutmaningar bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att ändra den bilagan, inbegripet genom att ändra teman och lägga till nya, samtidigt som relevansen av de uppgifter som ska samlas in och sammanställas och den administrativa bördan för nationella myndigheter och företag beaktas. Kommissionen bör när den lägger till nya teman dessutom föreskriva en minimiperiod på minst ett år innan den berörda genomförandeakten tillämpas på variabler, för att ge medlemsstaterna tillräcklig tid att förbereda uppgiftsinsamlingen. Kommissionen bör inte heller lägga till nya teman under de första tre åren från den dag då den här förordningen träder i kraft.
7 För att beskriva hållbarhetens sociala dimension är det nödvändigt att sammanställa vissa typer av personuppgifter från personer som arbetar i jordbrukssektorn. Sådan information bör stödja analysen av teman knutna till den gemensamma jordbrukspolitikens specifika mål enligt artikel 6.1 g och h i förordning (EU) 2021/2115. Behandlingen av sådana personuppgifter bör begränsas till de uppgiftskategorier som är strikt nödvändiga för att uppfylla syftena med förordning (EG) nr 1217/2009 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679, särskilt artikel 9.1, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725, särskilt artikel 10.1.
8 Kommissionen bör offentliggöra resultaten av analyserna av tillståndet för hållbarheten avseende unionens jordbruk, särskilt för att dessa resultat ska kunna användas i riktmärkningssyften. Att erbjuda rapporterande företag rådgivningstjänster som bygger på ISJH-uppgifter kan vara värdefullt och erbjuda ett betydelsefullt incitament för deltagande i ISJH, förutsatt att rådgivningen bygger på relevanta uppgifter som är så aktuella som möjligt, med beaktande av vetenskapligt grundad utveckling och de senast tillgängliga rönen om bästa praxis. Spridningen av aggregerade ISJH-uppgifter som rör miljörelaterade teman som fastställts i förordning (EG) nr 1217/2009 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen, enligt de villkor som fastställs däri, bör bidra till att miljöinformation aktivt och systematiskt sprids till allmänheten, vilket är ett krav enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006.
9 Artikel 8.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 och artikel 4.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 ger medlemsstaterna möjlighet att använda andra källor för statistiska undersökningar. Bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 hänvisar till användningen av ISJR-uppgifter. Baserat på dessa alternativ och i syfte att återanvända uppgifter och öka effektiviteten är det lämpligt att låta medlemsstaterna använda ISJH-uppgifter för statistiska ändamål.
10 För att samla in uppgifter till ISJH, vars tillämpningsområde är bredare än ISJR, bör de nuvarande definitionerna anpassas. I synnerhet bör definitionen av jordbrukare ändras för att identifiera den person som är juridiskt ansvarig för företaget, och definitionen av gård och företag bör göras mer lämpade för analysändamål för att säkerställa överensstämmelse med liknande definitioner som används för statistiska ändamål. Definitionen av individuella uppgifter bör spegla konceptet att såväl fysiska som juridiska personers uppgifter bör skyddas om sådana uppgifter gör det möjligt att direkt eller indirekt identifiera dessa personer. Definitionen av aggregerade uppgifter bör tydligt hänvisa till flera företags uppgifter, vilket är aggregationsteknikens främsta kännetecken.
11 Medlemsstaterna eller ansvariga nationella myndigheter bör sträva efter att i möjligaste mån modernisera metoderna för uppgiftsinsamling. Det är dessutom nödvändigt att samla in harmoniserade uppgifter och undvika duplicering av uppgifter som redan har samlats in, t.ex. genom statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket eller den gemensamma jordbrukspolitiken. För att minska den administrativa bördan för jordbrukare och uppgiftsinsamlare, i syfte att undvika upprepade begäranden om, och insamling av, uppgifter och för att bidra till ISJH-uppgiftsmängden, bör principen om att samla in uppgifter en gång och vidareutnyttja dem flera gånger tillämpas. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 ska beaktas med avseende på att tillämpa denna princip. Dessutom bör användningen av digitala lösningar, däribland återanvändning av uppgifter och datadelning med andra källor, främjas och alltid ses som det första alternativet, om detta bidrar till ett brett deltagande av jordbrukare och till de insamlade uppgifternas riktighet. Därför bör möjligheten att utveckla eller optimera tillgängliga digitala uppgiftsinsamlingsverktyg undersökas. En möjlig utvidgning av systemet för uppgiftsinsamling, när det uteslutande bygger på jordbruksföretagens bokföringsbyråer, bör föreskrivas i syfte att samla in miljörelaterade och sociala variabler.
12 För att effektivisera sammanställningen av företagsredovisningar och minska bördan för de rapporterande företagen bör samordningsorgan snabbt och kostnadsfritt kunna använda nationella uppgiftskällor som kan användas för relevanta uppgifter i syfte att sammanställa företagsredovisningar såsom definieras och fastställs i förordning (EG) nr 1217/2009 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen. Samordningsorganen behöver använda sådana uppgifter för att kunna fullgöra de uppgifter de anförtrotts. Därför är det lämpligt att definiera formerna för åtkomst till sådana uppgiftskällor och att använda andra metoder för sammanställning av uppgifter eller innovativa tillvägagångssätt, inbegripet införande av mekanismer för samarbete mellan uppgiftshanteringsorganen inom den berörda medlemsstaten. En förteckning över relevanta uppgiftskällor som är tillgängliga på nationell nivå, som samordningsorganen kan använda för att sammanställa företagsredovisningar, bör upprättas i den här förordningen. För att säkerställa att förteckningen förblir aktuell och relevant, bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att ändra den förteckningen. I synnerhet bör dataset som härrör från den integrerade statistik över jordbruksföretag som fastställs genom förordning (EU) 2018/1091 och från statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket som fastställs genom förordning (EU) 2022/2379 läggas till den förteckningen när datadelning från dessa uppgiftskällor är rättsligt möjlig.
13 Utöver uppgifterna i rapporterande företags företagsredovisningar bör medlemsstaterna göra det möjligt för kommissionen att stärka sin kapacitet att analysera hållbarhetsfrågor genom att komplettera företagsredovisningsuppgifter med innehåll från uppgifter för att utöva övervakning och utvärdering av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken som erhållits i enlighet med den genomförandeakt som antagits på grundval av artikel 133 i förordning (EU) 2021/2115 eller från integrerade administrations- och kontrollsystem (IAKS) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116, samtidigt som en ökning av den administrativa bördan för medlemsstaterna och de rapporterande företagen undviks. Eftersom tillvägagångssätten och metoderna för insamling och sammanställning av uppgifter kan skilja sig åt mellan ISJH och de andra dataseten, exempelvis avseende definitioner och referenstider, kan det vara nödvändigt att i samband med analysen av uppgifterna beakta enhetlighetsfrågor. Medlemsstaternas skyldighet bör i detta sammanhang ses som en skyldighet att tillhandahålla uppgifterna i dessa dataset, inte att säkerställa att de till fullo överensstämmer med ISJH. För att hålla förteckningen över dataset så aktuell som möjligt bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att ändra förteckningen över dataset och lägga till nya lämpliga och relevanta dataset som lämpar sig för sammankoppling på unionsnivå, samtidigt som relevansen av de uppgifter som ska samlas in och sammanställas och den administrativa bördan för medlemsstaterna och rapporterande företag beaktas och vederbörligen motiveras.
14 Ett exempel på uppgifter för övervakning och utvärdering är disaggregerade uppgifter om interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel på IAKS-uppgifter är utbredningen av jordbruksarealer, grödor, landskapselement och förvaltning av mark som brukas med ekologiska odlingsmetoder. Nationella myndigheter i medlemsstaterna hanterar identifieringen av företag i uppgifter för övervakning och utvärdering och IAKS genom särskilda identifieringskoder. På grundval av dessa identifieringskoder kan de nationella myndigheterna koppla dessa uppgifter till enskilda gårdar. Medlemsstaterna bör välja att skicka antingen dessa länkar eller de relevanta uppgifterna om det rapporterande företag som ingår i dessa dataset till kommissionen. Om medlemsstaterna väljer att skicka de relevanta uppgifterna bör dessa uppgifter inkludera ISJH-numret, för att det relevanta innehållet ska kunna slås ihop med företagsredovisningar på unionsnivå. Det bör anges hur denna information kopplas till enskilda gårdar, däribland med avseende på uppgiftsskydd. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av användningen av uppgifter från dessa databaser, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att förteckna de uppgifter som ska hämtas från dessa dataset och för att fastställa närmare bestämmelser om tekniska specifikationer och tidsfrister för överföring. Dessa uppgifter bör vara kopplade till syftet med, samt ett eller flera av de teman som anges i, förordning (EG) nr 1217/2009 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen.
15 När det gäller det undersökningsområde som fastställs i artikel 5 i förordning (EG) nr 1217/2009 bör de viktigaste kriterierna för redovisningsuppgifternas representativitet och urvalskriterierna för undersökningar bibehållas, samtidigt som ytterligare information läggs till för de övriga hållbarhetsaspekterna och med beaktande av att den undersökning detta resulterar i kanske inte är representativ med avseende på miljörelaterade eller sociala variabler.
16 ISJH bör bygga på frivilligt deltagande. Med tanke på att vissa medlemsstater har problem med företagens deltagande i ISJH bör det emellertid vara möjligt för medlemsstaterna att anta nationella regler för att hantera denna fråga utan att införa påföljder för jordbrukarna. Medlemsstaterna bör uppmuntra jordbrukarna att delta i ISJH genom incitament som de bör fastställa i en särskild plan. Dessa incitament kan bland annat utgöras av ekonomiska bidrag, återkoppling om företagens resultat eller rådgivning baserad på ISJH-information
17 Omvandlingen av ISJR till ISJH bör göra det möjligt att riktmärka uppgifter från det rapporterande företaget mot aggregerade uppgifter när uppgifterna representerar flera rapporterande företag och presenteras i form av regionala, nationella, unionsomfattande eller sektoriella genomsnitt. När det gäller redovisningsuppgifter utgör företagens redovisning den huvudsakliga källan för att få fram uppgifter om deras inkomster eller för att undersöka deras ekonomiska verksamhet. De regionala, nationella, unionsomfattande eller sektoriella genomsnitten bör också tillgängliggöras på medlemsstatsnivå för att öka kunskaperna om tillståndet inom jordbruket. Det bör också vara möjligt att använda de uppgifter som samlas in för att tillhandahålla förbättrade skräddarsydda rådgivningstjänster och återkoppling till jordbrukare i syfte att underlätta driften av företagen och förbättra deras hållbarhet.
18 ISJH-uppgifter bör avse jordbruksverksamhet och annan inkomstbringande verksamhet som är direkt kopplad till företagen för att göra det möjligt att täcka alla aspekter av företagens verksamhet. Även verksamhet utanför gården bör räknas in, som en nödvändig upplysning om företagets övergripande bärkraft och hållbarhet. I detta fall bör detaljnivån för de sammanställda uppgifterna vara begränsad till vad som är absolut nödvändigt för att analysera betydelsen av verksamhet utanför gården i förhållande till jordbruksverksamheten. Inga uppgifter som avser privata tillgångar bör beaktas vid utarbetandet av företagsredovisningar.
19 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av företagsredovisning, och särskilt att uppgifterna i företagsredovisningen är jämförbara, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att definiera de variabler för vilka uppgifter bör sammanställas, rapporteringsår, företagsredovisningens format och layout och reglerna för uppgiftsöverföring till kommissionen. När kommissionen definierar dessa variabler bör den sträva efter att använda befintliga uppgiftskällor och analysera variablernas genomförbarhet, på grundval av synpunkter från medlemsstaterna om möjliga uppgiftskällor och metoder, i syfte att begränsa bördan för medlemsstaterna och de rapporterande företagen. Samtidigt som man strävar efter att säkerställa att de insamlade uppgifterna är jämförbara och användbara för analytiska ändamål, för att erhålla ett fullständigt och enhetligt unionsomfattande dataset, är det lämpligt att ta hänsyn till specifika omständigheter i medlemsstaterna, och det bör därför vara möjligt att göra särskilda och motiverade undantag.
20 Det befintliga datoriserade uppgiftssystem som kommissionen har inrättat bör fortsätta fungera för överföring och kontroll av uppgifter mellan medlemsstaterna och kommissionen och för analysen av uppgifterna på både enskilda gårdar och på aggregerad nivå. Detta datoriserade uppgiftssystem bör anpassas för att kommissionen eller medlemsstaterna ska kunna samköra uppgifter för enskilda gårdar mellan ISJH och andra dataset (såsom uppgifter för övervakning och utvärdering och IAKS). För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av det datoriserade uppgiftssystemet, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad gäller närmare bestämmelser för lagring, behandling, återanvändning och delning av uppgifter inom kommissionen.
21 För att få jordbrukare att i högre grad acceptera att delta i uppgiftsinsamlingen och för att skydda individuella uppgifter från otillåten eller olämplig användning är det nödvändigt att klargöra att individuella uppgifter endast bör användas för analytiska ändamål med koppling till målen i den gemensamma jordbrukspolitiken och hållbarheten avseende unionens jordbruk och, om medlemsstaterna så beslutar, för statistiska ändamål. Det bör vara förbjudet för medlemsstaterna och kommissionen att använda de individuella uppgifterna för andra ändamål, särskilt för kontroller i enlighet med förordning (EU) 2021/2116 eller för skattemässiga ändamål.
22 När ISJH-uppgifter och uppgifter från andra dataset delas av kommissionen eller samordningsorganen är det av yttersta vikt att säkerställa uppgiftsskydd och att försäkra jordbrukare, både fysiska och juridiska personer, om att deras individuella uppgifter och all annan individuell information som erhållits enligt förordning (EG) nr 1217/2009 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen kommer att anonymiseras för att undvika att de identifieras. Det bör därför anges att ISJH-uppgifter och uppgifter från andra dataset får offentliggöras förutsatt att de är både aggregerade och anonymiserade. I fråga om uppgifter från andra dataset bör det dessutom klargöras att de kommer att offentliggöras i aggregerat och anonymiserat format endast med avseende på tillämpningen av förordning (EG) nr 1217/2009 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen och utan att det påverkar de bestämmelser om dessa dataset som föreskrivs i relevant specifik unionslagstiftning.
23 Det bör vara möjligt att ge åtkomst till pseudonymiserade uppgifter för forskningsändamål, till gagn för den vetenskapliga utvecklingen inom jordbruket i unionen och för att bidra till hanteringen av utmaningarna inom unionens jordbruk. För att säkerställa den höga skyddsnivå som dessa uppgifter kräver, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa regler och villkor på unionsnivå för sådan åtkomst. Kommissionen bör inhämta ett yttrande från Europeiska datatillsynsmannen innan den antar dessa delegerade akter.
24 Kommissionen och medlemsstaterna bör specificera uppgiftshantering som avser skyddet av individuella uppgifter genom lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifterna endast används för tillämpningen av förordning (EG) nr 1217/2009. Förfaranden som motsvarar och är förenliga med de förfaranden som används för att säkerställa efterlevnad av artikel 24 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 26 i förordning (EU) 2018/1725 bör användas vad gäller valet av tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda uppgifter samt för utvärdering och dokumentation av dessa åtgärder. Dessutom bör bestämmelser fastställas som förbjuder personer som deltar i ISJH att röja individuella uppgifter. I fråga om personuppgifter bör skyddet i sin helhet, inbegripet de registrerades och personuppgiftsbiträdenas rättigheter och skyldigheter, vara förenligt med artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.
25 I enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 ska personuppgifter lagras enbart så länge som de behövs för de ändamål de samlades in för. Användningen av ISJH-uppgifter, och av de personuppgifter som ingår i dessa, bör omfatta möjligheten att analysera långsiktiga trender på grundval av indikatorer, exempelvis vad gäller hantering av näringsämnen eller utsläpp, vars utveckling behöver bedömas över lång tid för att hålla jämna steg med naturfenomen. Därför bör det regelbundet göras analyser, särskilt av miljöinformation. Andra frågor som förutsätter långsiktiga analyser är markanvändning och markpriser, vilka ger information om strukturella förändringar inom jordbruket. Det bör också vara möjligt att bygga upp sådana långsiktiga analyser utifrån uppgiftsdelning mellan olika dataset som fastställts genom sammankopplingar på individuell nivå. Uppgiftsdelning bör stärka tillgången till information, med beaktande av eventuella framtida utmaningar för unionens jordbruk. Sådana utmaningar kan inte förutses i nuläget, särskilt inte med avseende på framtida behov av retrospektiva studier som inte kan fastställas med tillräcklig säkerhet. Därför är det inte lämpligt att fastställa en tidsgräns för användningen av uppgifter, utan uppgifterna bör snarare lagras så länge de behövs för att utföra tidsserieanalyser.
26 Sammanställningen, behandlingen och användningen av personuppgifter bör vara motiverade och stå i proportion till ändamålet för de berörda insatserna, i enlighet med bland annat principen om uppgiftsminimering. En stor andel av jordbrukarna i unionen är fysiska personer. Enligt uppgifter för 2020 från unionens integrerade statistik över jordbruksföretag tillhörde 96 % av det totala antalet jordbruksföretag i unionen fysiska personer. Därför måste de uppgifter som samlas in via ISJH omfatta fysiska personer, för att säkerställa att resultaten av uppgiftsanalysen är representativa för förhållandena i jordbrukssektorn.
27 När det gäller personuppgiftsbehandling på unionsnivå bör de roller som är knutna till hantering och behandling av personuppgifter fastställas. Rollerna avseende uppgiftsbehandling på unionsnivå bör tillämpas på uppgifterna från det ögonblick då de överförs till kommissionen genom företagsredovisningarna. Medlemsstaterna bör fastställa hur personuppgifter hanteras inom deras jurisdiktion, inbegripet uppgiftsskyddsroller, i enlighet med förordning (EU) 2016/679, särskilt med beaktande av att uppgifter kan samlas in för flera ändamål, varav användning i företagsredovisningar kan vara ett.
28 På grund av det utvidgade tillämpningsområdet för ISJH jämfört med ISJR är det nödvändigt att anpassa dess budgetregler. Enligt förordning (EU) 2021/2116 ska Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) finansiera inrättandet och underhållet av informationstekniska redovisningssystem för jordbruket som en utgift som omfattas av direkt förvaltning. Ett belopp bör fortsatt kunna betalas ut från EGFJ till medlemsstaterna för insändande, inom den fastställda tidsfristen, av korrekt upprättade företagsredovisningar, vilket kan stå i proportion till den omfattning i vilken dessa företagsredovisningar täcker in de relevanta uppgiftsteman. Dessutom bör EGFJ bidra ekonomiskt till genomförandet av medlemsstaternas system för att anpassa dem till det reviderade tillämpningsområdet för och förvaltningen av ISJH. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av sådan finansiering, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa förfarandet för de belopp och bidrag som ska betalas ut till medlemsstaterna ur unionens budget, inklusive kriterierna för fördelning av ekonomiska bidrag.
29 När kommissionen antar delegerade akter i enlighet med förordning (EG) nr 1217/2009 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen är det särskilt viktigt att den genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
30 Namnet på gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter bör ändras så att det återspeglar ändringarna i förordning (EG) nr 1217/2009 enligt den här förordningen.
31 De genomförandebefogenheter som kommissionen tilldelas i förordning (EG) nr 1217/2009 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
32 Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta ISJH, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av förordningens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
33 Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 11 augusti 2022.
34 Förordning (EG) nr 1217/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1217/2009 ska ändras på följande sätt:
1 Titeln ska ersättas med följande:
2 Rubriken till kapitel I ska ersättas med följande:
3 Artikel 1 ska ersättas med följande:
4 Artikel 2 ska ersättas med följande:
5 Artikel 3 ska ersättas med följande:
6 Titeln till kapitel II ska ersättas med följande:
7 Artikel 4 ska ersättas med följande:
8 Följande artikel ska införas:
9 Artikel 5 ska ersättas med följande:
10 Artikel 5a ska ändras på följande sätt:
11 Artikel 5b.1 ska ersättas med följande:
12 Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
13 Artikel 7.1 ska ersättas med följande:
14 Artikel 8 ska ersättas med följande:
15 Följande artikel ska införas:
16 Artikel 16 ska ersättas med följande:
17 Följande artiklar ska läggas till:
18 I artikel 17 ska punkt 1 ersättas med följande:
19 Artikel 19 ska ersättas med följande:
20 Artikel 19a ska ändras på följande sätt:
21 Artikel 19b ska ersättas med följande:
22 Följande artikel ska införas:
23 Texten i bilagan till den här förordningen ska föras in som bilaga -I.
24 Texten i bilaga I ska ersättas med följande:
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT C 75, 28.2.2023, s. 164.
2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 oktober 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 november 2023.
3 Rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (EUT L 328, 15.12.2009, s. 27).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på unionens institutioner och organ (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 av den 23 november 2022 om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket, om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 617/2008 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009, (EG) nr 1185/2009 och rådets direktiv 96/16/EG (EUT L 315, 7.12.2022, s. 1).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1).
12 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187).
14 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
16 EUT C 440, 21.11.2022, s. 17.
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 av den 23 november 2022 om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket, om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 617/2008 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009, (EG) nr 1185/2009 och rådets direktiv 96/16/EG (EUT L 315, 7.12.2022, s. 1).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1).
19 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1).
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187).
23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1).
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).
27 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
BILAGA
.
BILAGA -I
Förteckning över teman
Ekonomiska teman
Allmän information om företaget
Brukningsform
Tillgångar och investeringar
Kvoter och andra rättigheter
Skulder och krediter
Mervärdesskatt
Input
Markanvändning och grödor
Animalieproduktion
Animalieprodukter och animalietjänster
Marknadsintegration
Kvalitetsprodukter – geografiska beteckningar
Medlemskap i producentorganisationer
Riskhantering
Innovation och digitalisering
Annan inkomstbringande verksamhet med koppling till företaget
Subventioner
Andelen inkomster utanför gården (riktvärde)
Miljöteman
Jordbruksmetoder
Markvård
Användning och hantering av näringsämnen
Kolinlagrande jordbruk
Utsläpp och upptag av växthusgaser
Luftföroreningar
Vattenanvändning och vattenförvaltning
Användning av växtskyddsmedel
Användning av antimikrobiella medel
Djurskydd
Biologisk mångfald
Ekologiskt jordbruk
Certifieringssystem
Energiförbrukning och energiproduktion
Livsmedelsförluster i primärproduktionen
Avfallshantering
Sociala teman
Arbetskraft
Utbildning
Jämn könsfördelning
Arbetsvillkor
Social delaktighet
Social trygghet
Infrastruktur och samhällsviktiga tjänster
Generationsskifte