Inrättande av vetenskapliga kommittéer för folkhälsa, konsumentsäkerhet och miljö
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
(1) Genom kommissionens beslut 2008/721/EG inrättades en rådgivande struktur för vetenskaplig riskbedömning inom konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö, bestående av vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS), vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (Scher), vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) samt poolen av rådgivare.
(2) Erfarenheterna visar att de vetenskapliga kommittéernas nuvarande struktur och arbetssätt behöver förändras och förbättras. För att uppnå effektivitet och samstämmighet och undvika dubbelarbete bör Scher och SCENIHR slås samman.
(3) De vetenskapliga kommittéerna bör ha rätt att bjuda in externa experter med relevant vetenskaplig kompetens och sakkunskap att bidra till kommittéernas arbete. På grund av denna möjlighet kommer den befintliga poolen av vetenskapliga rådgivare i riskbedömning inte längre att vara nödvändig.
(4) Erfarenheterna visar också att ersättare för ledamöter bör utses från en reservlista som upprättats för detta ändamål, för att säkerställa kontinuitet i kommittéernas sammansättning.
(5) En andra halvtidsutvärdering av de vetenskapliga kommittéernas arbetssätt genomfördes under 2015 och resultaten förväntades i början av 2016. Som en uppföljning av detta kan de vetenskapliga kommittéerna omorganiseras ytterligare.
(6) Kommittéernas arbete bidrar på ett ändamålsenligt sätt till att förbättra folkhälsan och skydda allmänheten och miljön. Detta uppnås genom att utvärdera de senaste tillgängliga vetenskapliga rönen för att snabbt tillhandahålla kommissionen evidensbaserade riskbedömningar och vetenskaplig rådgivning av hög kvalitet som kan användas vid utformningen och övervakningen av unionens politik och lagstiftning rörande folkhälsa, konsumentsäkerhet och miljörisker. Kommittéernas verksamhet är avgörande för att kommissionen ska kunna uppnå relevanta politiska mål i unionen. Det är därför lämpligt att de vetenskapliga kommittéerna får adekvat finansiellt stöd i form av särskild ersättning till sina ledamöter och externa experter, utöver kostnadsersättningen. De vetenskapliga kommittéernas verksamhet bör finansieras genom den budgetpost som är avsedd att stödja initiativ inom folkhälsa, konsumentsäkerhet och miljö, beroende på vad som är relevant.
(7) De vetenskapliga kommittéernas arbete bör bygga på en hög nivå av sakkunskap och principerna om oberoende och insyn. Arbetet måste organiseras i enlighet med bästa praxis och följa riskbedömningsprinciper som inte är kopplade till riskhantering och beslutsfattande.
(8) Kommittéledamöterna bör vara högkvalificerade, specialiserade och oberoende experter som arbetar i allmänhetens intresse. De bör väljas ut på grundval av objektiva kriterier och genom en offentlig inbjudan till intresseanmälan, och de bör utses personligen. Ledamöternas sakkunskap bör på ett adekvat sätt täcka kommittéernas behörighetsområden och återspegla mångfalden av vetenskapliga frågor och strategier. I möjligaste mån bör geografisk balans och jämn könsfördelning uppnås.
(9) De vetenskapliga kommittéernas organisation bör medge flexibilitet så att de kan ge råd till kommissionen i frågor inom de fastställda behörighetsområdena, i samband med nya och nyligen identifierade hälsorisker samt i frågor som inte faller inom behörighetsområdena för andra unionsorgan, och så att de vid behov kan ge snabba råd.
(10) Olika unionsorgan har inrättats som bland annat ansvarar för riskbedömning på olika områden. Det är nödvändigt att säkerställa samstämmighet i den riskbedömning som utförs av dessa unionsorgan och att främja samordning mellan de vetenskapliga kommittéerna och sådana andra organ. De vetenskapliga kommittéerna behöver öka sin effektivitet också genom lämpligt utbyte av information och sakkunskap och genom samarbete med andra vetenskapliga organ och organisationer på nationell och internationell nivå.
(11) De vetenskapliga kommittéerna måste vara helt oberoende, men det är viktigt att samtidigt se till att deras arbete präglas av öppenhet och insyn genom att fastställa lämpliga förfaranden för dialogen med berörda parter. Man bör säkra öppenhet och insyn i samband med genomförandet av detta beslut samtidigt som man fullt ut respekterar kraven i unionslagstiftningen i fråga om allmänhetens tillgång till handlingar, inbegripet skyddet av personuppgifter och affärssekretess.
(12) Personuppgifter bör samlas in, behandlas och offentliggöras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001.
(13) Av tydlighets- och rationalitetsskäl bör därför beslut 2008/721/EG upphävas och ersättas med ett nytt beslut.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Kapitel I Allmänna bestämmelser
Artikel 1 – Vetenskapliga kommittéer
Följande vetenskapliga kommittéer inrättas:
a) Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS).
b) Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer).
Artikel 2 – Uppdrag
(1). De vetenskapliga kommittéerna ska ha som uppdrag att tillhandahålla kommissionen vetenskaplig rådgivning och riskbedömningar på områdena folkhälsa, konsumentsäkerhet och miljörisker samt, när så är lämpligt, att kartlägga behov av forskning för att åtgärda kritiska informationsluckor och att bedöma föreslagen framtida forskning och forskningsresultat.
(2). De vetenskapliga kommittéernas behörighetsområden fastställs i bilaga I.
(3). Punkterna 1 och 2 ska inte påverka den behörighet att göra riskbedömningar som andra unionsorgan har tilldelats genom unionsakter, i synnerhet Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska kemikaliemyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar.
Artikel 3 – Vetenskaplig rådgivning
(1). De vetenskapliga kommittéerna ska tillhandahålla kommissionen vetenskapliga yttranden om riskbedömning i de fall som anges i unionsrätten.
(2). Dessutom ska de vetenskapliga kommittéerna på begäran tillhandahålla kommissionens avdelningar vetenskaplig rådgivning i frågor som är av särskild betydelse för folkhälsan, konsumentsäkerheten och miljörisker.
(3). Kommissionens avdelningar kan uppmana vetenskapliga kommittéer att kartlägga behov av forskning för att åtgärda kritiska informationsluckor samt att bedöma föreslagen framtida forskning och forskningsresultat på de ämnesområden som ingår i kommittéernas behörighet.
(4). Kommissionens avdelningar kan också begära att kommittéerna vid brådskande risker snabbt tillhandahåller riskrådgivning om det vetenskapliga kunskapsläget i fråga om särskilda risker.
(5). Kommissionens avdelningar kan uppmana de vetenskapliga kommittéerna att delta i tematiska nätverk eller evenemang tillsammans med andra unionsorgan eller vetenskapliga organisationer, för att övervaka och bidra till att förbättra det vetenskapliga kunskapsläget inom de behörighetsområden som anges i bilaga I.
(6). De vetenskapliga kommittéerna ska göra kommissionen och dess avdelningar uppmärksamma på specifika eller nya problem inom sina behörighetsområden som de anser utgör faktiska eller potentiella risker för konsumentsäkerheten, folkhälsan eller miljön, genom att anta memorandum eller ställningstaganden riktade till kommissionens avdelningar. Kommissionens avdelningar kan besluta att offentliggöra sådana memorandum och ställningstaganden och ska avgöra vilken åtgärd som ska vidtas, exempelvis en begäran om ett vetenskapligt yttrande i frågan.
(7). Kommittéerna ska, efter samråd med det sekretariat som avses i artikel 14, anta sin metodik för att utföra och tillhandahålla riskbedömningar samt se över denna metodik så att den återspeglar alla relevanta vetenskapliga faktorer. De ska även säkerställa att metodiken överensstämmer med befintliga metoder för riskbedömning.
Kapitel 2 De vetenskapliga kommittéernas sammansättning
Artikel 4 – Utnämning av de vetenskapliga kommittéernas ledamöter
(1). SCCS och Scheer ska var och en bestå av högst 19 ledamöter. Generaldirektören för generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet ska fastställa antalet ledamöter i varje kommitté beroende på vilken sakkunskap som krävs.
(2). De vetenskapliga kommittéernas ledamöter ska utses av generaldirektören för generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet på grundval av kandidaternas dokumenterade vetenskapliga sakkunskaper och erfarenheter inom de fastställda vetenskapsgrenarna, i syfte att säkerställa
a) en balanserad representation av sakkunskap inom ett eller flera av den berörda kommitténs behörighetsområden, så att de tillsammans täcker in så många relevanta vetenskapsgrenar som möjligt för att kommittén ska kunna fullgöra sitt uppdrag och så att mångfalden av vetenskapliga frågor och strategier återspeglas,
b) oberoende och avsaknad av intressekonflikter,
c) balanserad geografisk representation,
d) jämn könsfördelning.
(3). De vetenskapliga kommittéernas ledamöter ska utses från en förteckning över lämpliga kandidater som upprättats efter det att en inbjudan till intresseanmälan har offentliggjorts på kommissionens webbplats. Det kommer också att finnas en länk från registret över kommissionens expertgrupper och liknande organ (registret över expertgrupper) till webbplatsen.
(4). Lämpliga kandidater som har förts upp på den förteckning som avses i punkt 3 men som inte har utsetts ska föras upp på en reservlista. Reservlistan får användas för att hitta lämpliga kandidater som ersättare för ledamöter vars mandat i kommittén har avbrutits i enlighet med artikel 5.2 eller på grund av dödsfall.
(5). Förteckningen över de vetenskapliga kommittéernas ledamöter ska offentliggöras i registret över expertgrupper och även göras tillgänglig på kommissionens relevanta webbplats.
Artikel 5 – Mandatperiod
(1). De vetenskapliga kommittéernas ledamöter ska utses för en mandatperiod på fem år. Ledamöterna kvarstår tills en ersättare har utsetts eller tills de utsetts för en ny mandatperiod.
(2). Om en ledamot inte längre uppfyller villkoren i artiklarna 16–18 i detta beslut eller i artikel 339 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om ledamoten vill avgå eller om ledamoten inte längre aktivt kan medverka vid kommitténs överläggningar får kommissionens avdelningar avbryta ledamotens mandat.
(3). När en ledamots mandat har avbrutits i enlighet med punkt 2 eller på grund av dödsfall ska generaldirektören för generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet utse en ersättare för återstoden av den femåriga mandatperioden.
Kapitel 3 De vetenskapliga kommittéernas verksamhet
Artikel 6 – Val av ordförande och vice ordförande
(1). Vid början av varje mandatperiod ska varje vetenskaplig kommitté välja en ordförande och två vice ordförande bland sina ledamöter. Valet ska ske med enkel majoritet av kommitténs samtliga ledamöter.
(2). Ordföranden och de vice ordförandena ska utses för en mandatperiod på fem år, och får väljas om. Om ordföranden och de vice ordförandena ersätts under den femåriga mandatperioden ska deras ersättare kvarstå tills mandatperioden har löpt ut.
(3). Förfarandet för att välja ordförande och vice ordförande till de vetenskapliga kommittéerna ska fastställas i den arbetsordning som avses i artikel 12.
Artikel 7 – Omröstningar
(1). Varje vetenskaplig kommitté ska fatta beslut med en majoritet av samtliga ledamöter.
(2). De kommittéledamöter som avgått eller vars mandat avbrutits i enlighet med artikel 5.2 eller på grund av dödsfall ska inte räknas med i det totala antal ledamöter som avses i punkt 1.
Artikel 8 – Utarbetande av vetenskapliga yttranden
(1). Kommissionens avdelningar får begära att ett vetenskapligt yttrande från en vetenskaplig kommitté antas inom en viss tidsfrist.
(2). Kommissionens avdelningar kan begära att ett gemensamt yttrande antas i frågor som måste behandlas av båda kommittéerna.
(3). Kommissionens avdelningar får organisera samråd, utfrågningar eller samarbete med andra vetenskapliga organ som de anser är nödvändiga för att utarbeta yttrandena.
Artikel 9 – Externa experter
(1). Kommissionens avdelningar får bjuda in externa experter och experter från andra unionsorgan med specifik och relevant vetenskaplig kompetens och sakkunskap för att bidra till de vetenskapliga kommittéernas arbete, inklusive de arbetsgrupper som avses i artikel 10.
(2). Urvalet av externa experter ska ske i enlighet med den arbetsordning som avses i artikel 12.
Artikel 10 – Arbetsgrupper
(1). Efter överenskommelse med kommissionens avdelningar får de vetenskapliga kommittéerna inrätta särskilda arbetsgrupper vars uppgift ska vara att utarbeta och redigera kommittéernas vetenskapliga yttranden. Dessa arbetsgrupper ska inrättas särskilt då kommittén behöver extern sakkunskap i en särskild fråga.
(2). Arbetsgrupperna ska bestå av ledamöter av den berörda kommittén och kan även inbegripa externa experter. Arbetsgrupperna ska ledas av en ledamot av den vetenskapliga kommittén. Arbetsgruppens ordförande ska ansvara för att sammankalla arbetsgruppen och rapportera till kommittén och kan utse en föredragande bland deltagarna i arbetsgruppen. För särskilt komplicerade tvärvetenskapliga frågor kan mer än en föredragande utses.
(3). När en fråga berör mer än en vetenskaplig kommitté ska det inrättas en gemensam arbetsgrupp som omfattar ledamöter av båda kommittéerna och, vid behov, externa experter.
Artikel 11 – Praktikanter
Efter överenskommelse med kommissionens avdelningar och i enlighet med den arbetsordning som avses i artikel 12 får de vetenskapliga kommittéerna låta praktikanter delta i sina möten i syfte att bidra till kapacitetsuppbyggnaden inom riskbedömning.
Artikel 12 – Arbetsordning
(1). På förslag av och i samförstånd med kommissions avdelningar ska de vetenskapliga kommittéerna anta en gemensam arbetsordning.
(2). Arbetsordningen ska säkerställa att de vetenskapliga kommittéerna fullgör sina uppgifter enligt principerna om kompetens, oberoende och insyn i kapitel 4 och kommissionens regler för expertgrupper samt att de tar hänsyn till berättigade krav på affärssekretess och till de riskbedömningsprinciper som kommissionens avdelningar kan fastställa av erfarenhet och med hänsyn till sin politik på området.
(3). Arbetsordningen ska särskilt innehålla bestämmelser om
a) tillämpningen av principerna i kapitel 4,
b) förfarandet för dialog med berörda parter enligt artikel 14.3,
c) förfaranden för tillhandahållande av vetenskapliga yttranden och snabb vetenskaplig rådgivning enligt artikel 3.4,
d) förbindelserna med tredje parter såsom vetenskapliga organ,
e) andra detaljerade bestämmelser om de vetenskapliga kommittéernas arbetssätt, inbegripet samordningen mellan kommittéerna.
Artikel 13 – Skiljaktiga uppfattningar, samordning och samarbete med andra unionsorgan och nationella eller internationella organ
(1). När det gäller förbindelserna med andra relevanta unionsorgan och nationella eller internationella organ som utför liknande uppgifter ska de vetenskapliga kommittéerna bistå kommissionens avdelningar med att
a) i ett tidigt skede kartlägga behov av och möjligheter till samordning av arbete och samarbete, inbegripet utbyte av uppgifter och information, och möjliga eller faktiska skiljaktiga uppfattningar i vetenskapliga yttranden,
b) undvika, hitta lösningar på och klargöra fall där skiljaktiga uppfattningar föreligger och att inrätta och upprätthålla samarbetskontakter.
(2). Kommissionens avdelningar kan begära och organisera gemensamt arbete, inklusive gemensamma yttranden, mellan de vetenskapliga kommittéerna samt unionsorgan och nationella eller internationella organ som utför liknande uppgifter.
(3). När en betydande skiljaktighet i en vetenskaplig fråga har identifierats och organet i fråga är ett unionsorgan, ska den berörda vetenskapliga kommittén, på begäran av kommissionens avdelningar, samarbeta med det berörda organet i syfte att antingen lösa skiljaktigheten eller lägga fram ett gemensamt dokument för kommissionens avdelningar som redogör för den vetenskapliga fråga det tvistas om och som anger vilka oklarheter det rör sig om i uppgifterna. Detta dokument ska offentliggöras.
Artikel 14 – De vetenskapliga kommittéernas sekretariat
(1). Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet ska tillhandahålla ett sekretariat för de vetenskapliga kommittéerna och arbetsgrupperna, samt för all annan verksamhet som står i samband med tillämpningen av detta beslut.
(2). Sekretariatet ska ge det vetenskapliga och administrativa stöd som behövs för att de vetenskapliga kommittéerna ska kunna arbeta effektivt, för att övervaka att arbetsordningen följs, särskilt när det gäller kraven på kompetens, oberoende och insyn, samt för att informera om kommissionens verksamhet och dialogen med berörda parter, som särskilt omfattar utfrågningar om kommittéernas verksamhet, och offentliggöra yttranden och andra offentliga handlingar. Sekretariat ska också ge stöd till kommittéerna samt organisera och genomföra kvalitetskontroll av yttrandena enligt vad som föreskrivs i arbetsordningen, i fråga om fullständighet, enhetlighet, klarhet, kravuppfyllande och redaktionell kvalitet.
(3). Sekretariatet ska säkerställa den vetenskapliga och tekniska samordningen av de vetenskapliga kommittéernas verksamhet och, när så krävs, snabbt samordna deras verksamhet med verksamheten vid andra unionsorgan och vid nationella eller internationella organ för att säkerställa samstämmighet i den riskbedömning som utförs i frågor av gemensamt intresse, samt se till att det förfarande för dialog med berörda parter som anges i arbetsordningen tillämpas och informera om kommittéernas verksamhet.
Artikel 15 – Särskild ersättning
(1). Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter ska ha rätt till särskild ersättning för sitt förberedande arbete och deltagande, genom personlig närvaro eller på distans på elektronisk väg, i kommittéernas möten, arbetsgrupper eller annan verksamhet som står i samband med tillämpningen av detta beslut och anordnas av kommissionens avdelningar, samt för sitt arbete som föredragande i en specifik fråga, enligt vad som föreskrivs i bilaga II.
(2). Ledamöternas och de externa experternas kostnader för resor och, i förekommande fall, uppehälle i samband med de vetenskapliga kommittéernas verksamhet ska ersättas i enlighet med kommissionens gällande bestämmelser. Ersättning för dessa kostnader ska betalas ut inom ramen för den årliga budget som de ansvariga avdelningarna vid kommissionen har tilldelat de vetenskapliga kommittéerna.
Kapitel 4 Principer
Artikel 16 – Oberoende
(1). Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter ska utses personligen. De får inte delegera sitt ansvar till någon annan.
(2). Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter ska agera oberoende och i allmänhetens intresse. För detta ändamål ska de avge en intresseförklaring som visar eventuella intressen som kan äventyra eller rimligen uppfattas äventyra deras oberoende, inbegripet alla relevanta omständigheter som rör deras nära familjemedlemmar.
(3). Intresseförklaringarna ska göras skriftligen, innan de utses till ledamöter i den vetenskapliga kommittén eller externa experter, och årligen. Dessa förklaringar ska uppdateras när förändrade omständigheter så kräver.
(4). Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter ska vid varje möte redovisa de särskilda intressen som kan äventyra eller rimligen uppfattas äventyra deras oberoende i förhållande till punkterna på dagordningen. Samma skyldighet ska gälla i tillämpliga delar om ett skriftligt förfarande inleds i någon av de vetenskapliga kommittéerna.
Artikel 17 – Sekretess
(1). Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter får inte avslöja uppgifter som de fått i samband med arbetet i de vetenskapliga kommittéerna eller arbetsgrupperna eller i samband med annan verksamhet som berörs av tillämpningen av detta beslut. För detta ändamål ska de underteckna en sekretessförklaring.
(2). Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter ska följa kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 och 2015/444. Om dessa skyldigheter inte uppfylls kan kommissionens avdelningar vidta lämpliga åtgärder.
Artikel 18 – Åtagande
Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter ska åta sig att agera oberoende och i allmänhetens intresse och att aktivt bidra till de vetenskapliga kommittéernas arbete. För detta ändamål ska de underteckna en åtagandeförklaring.
Artikel 19 – Insyn
(1). De vetenskapliga kommittéernas verksamhet ska genomföras på ett sätt som möjliggör en hög grad av insyn. Kommissionens avdelningar ska på en särskild webbplats offentliggöra alla relevanta handlingar, såsom dagordningar, protokoll och deltagarnas inlagor. Det kommer också att finnas en länk från registret över expertgrupper till webbplatsen. Kommissionens avdelningar ska särskilt utan oskäligt dröjsmål offentliggöra följande på sin webbplats:
a) Begäran om yttranden som riktas till de vetenskapliga kommittéerna.
b) Dagordningar och protokoll från möten i de vetenskapliga kommittéerna och protokoll från arbetsgrupperna.
c) Vetenskapliga yttranden som antagits av de vetenskapliga kommittéerna, inklusive reservationer och namnen på deltagarna i de arbetsgrupper som bidragit till yttrandet i fråga, samt vilka ledamöter som reserverat sig.
d) De vetenskapliga kommittéernas arbetsordning.
e) Namnen på ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och en kortfattad meritförteckning för var och en av dem.
f) Intresseförklaringar, sekretessförklaringar och åtagandeförklaringar från ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter.
(2). Namnen på och intresseförklaringarna från medlemmarna i arbetsgrupperna ska offentliggöras på kommissionens webbplats efter offentliggörandet av det yttrande som de bidragit till.
Undantag från offentliggörande ska medges om utlämnande av en handling skulle undergräva skyddet av allmänna eller privata intressen i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/2001.
(3). Punkterna 1 och 2 ska tillämpas i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 och förordning (EG) nr 1049/2001, särskilt när det gäller behandling av personuppgifter och affärssekretess.
Kapitel 5 Slutbestämmelser
Artikel 20 – Ersättande av de vetenskapliga kommittéerna
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21 ska de vetenskapliga kommittéer som inrättas enligt artikel 1 i detta beslut ersätta de nuvarande vetenskapliga kommittéerna, som inrättades genom beslut 2008/721/EG, enligt följande:
a) Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet ska ersätta kommittén med samma namn.
b) Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker ska ersätta vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker.
Artikel 21 – Övergångsbestämmelser
Alla vetenskapliga kommittéer som inrättades genom beslut 2008/721/EG ska fortsätta sin verksamhet i enlighet med relevanta bestämmelser i det beslutet, och deras ledamöter ska kvarstå tills ledamöterna i de vetenskapliga kommittéer som inrättas genom detta beslut har utsetts.
Artikel 22 – Upphävande
(1). Beslut 2008/721/EG ska upphöra att gälla.
(2). Hänvisningar till det upphävda beslutet ska anses som hänvisningar till det här beslutet. Hänvisningar till kommittéer som inrättades genom det upphävda beslutet ska anses som hänvisningar till de kommittéer som inrättas genom det här beslutet.
1 Kommissionens beslut 2008/721/EG av den 5 september 2008 om inrättande av en rådgivande struktur med vetenskapliga kommittéer och experter på området för konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö och om upphävande av beslut 2004/210/EG (EUT L 241, 10.9.2008, s. 21).
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
3 Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).
4 Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
BILAGA I
Behörighetsområden
(1) Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) SCCS ska på begäran av kommissionens avdelningar avge yttranden om frågor som rör hälso- och säkerhetsrisker, särskilt kemiska, biologiska, mekaniska och andra fysiska risker, hos
a) konsumentprodukter utom livsmedel såsom
kosmetiska produkter och ingredienser i dem, inklusive nanomaterial, hårfärgningsmedel och doftämnen,
kroppsvårdsprodukter och hushållsprodukter, t.ex. rengöringsmedel, leksaker, textilier och kläder,
b) tjänster såsom tatuering och solarietjänster.
(2) Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer) Scheer ska på begäran av kommissionens avdelningar avge yttranden om frågor som rör hälso- och miljörisker och nya risker. I synnerhet ska kommittén avge yttranden om frågor som rör nya och nyligen identifierade hälso- och miljörisker och om omfattande, komplexa eller tvärvetenskapliga frågor där det krävs en övergripande bedömning av riskerna för konsumentsäkerheten eller folkhälsan samt andra närbesläktade frågor där inget annat av unionens riskbedömningsorgan är behörigt. Några verksamhetsområden är de potentiella riskerna med antimikrobiell resistens, ny teknik såsom nanoteknik, medicintekniska produkter inklusive sådana produkter som innehåller ämnen av animaliskt eller mänskligt ursprung, vävnadsteknik, blodprodukter, fertilitetsminskning, fysiska risker såsom buller och elektromagnetiska fält, samverkan mellan riskfaktorer, synergieffekter, kumulativa effekter samt metoder för att bedöma nya risker. Kommittén kan också få i uppdrag att ta upp risker i samband med bestämningsfaktorer för folkhälsan och icke överförbara sjukdomar. Scheer ska även avge yttranden om risker i samband med miljöföroreningar och andra biologiska och fysiska faktorer eller förändrade fysiska villkor som kan påverka hälsan och miljön negativt, t.ex. i fråga om luftkvalitet, vatten, avfall och jord, samt om livscykelbedömningar av miljöpåverkan. Utan att det påverkar Europeiska kemikaliemyndighetens och andra unionsorgans behörighet att göra riskbedömningar kan den få i uppdrag att ta upp frågor som rör undersökning av toxicitet och ekotoxicitet hos de kemiska, biokemiska och biologiska föreningar vars användning kan ha negativa effekter på människors hälsa och på miljön, inklusive biocider. Dessutom ska kommittén ta upp frågor som rör metodologiska aspekter av hälso- och miljöriskbedömningen av kemikalier, inklusive kemikalieblandningar, enligt vad som krävs för att kunna tillhandahålla god och konkret rådgivning inom sitt eget behörighetsområde och för att kunna bidra i relevanta frågor i nära samarbete med andra europeiska organ.
BILAGA II
Särskild ersättning
(1) Kommittéernas arbete bidrar på ett ändamålsenligt sätt till att förbättra folkhälsan och skydda allmänheten och miljön. Detta uppnås genom att utvärdera de senaste tillgängliga vetenskapliga rönen för att snabbt tillhandahålla kommissionen evidensbaserade riskbedömningar och vetenskaplig rådgivning av hög kvalitet för utformningen och övervakningen av unionens politik och lagstiftning rörande folkhälsa, konsumentsäkerhet och miljörisker. Eftersom de råd som ges är specifika och av sådan art att målen för den berörda unionspolitiken inte skulle kunna uppnås utan dem, har ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter rätt till särskild ersättning i enlighet med kommissionens beslut C(2014) 2220.
(2) Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter har rätt till särskild ersättning som kompenserar dem för deras deltagande, genom personlig närvaro eller på distans, och dithörande förberedande arbete i kommittéernas möten, arbetsgrupper och annan verksamhet som står i samband med tillämpningen av detta beslut och anordnas av kommissionens avdelningar. Den särskilda ersättningen uppgår till högst 450 euro i form av en enhetskostnad för varje hel arbetsdag. Den totala ersättningen ska beräknas och avrundas uppåt till det belopp som motsvarar närmaste halva arbetsdag.
(3) Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och externa experter har rätt till särskild ersättning när de fungerar som föredragande så att de kompenseras för sitt arbete. Denna särskilda ersättning ska beräknas utifrån det antal arbetsdagar som krävs för att utföra arbetet. Beräkningen av antalet arbetsdagar hänger samman med den arbetsbörda som krävs beroende på frågans komplexitet, hur lång tid som krävs för att färdigställa yttrandet, mängden av och tillgängligheten för de uppgifter och vetenskapligt bakgrundsmaterial som ska samlas in och bearbetas och hur omfattande och komplicerade samråd med berörda parter och med allmänheten som krävs samt kontakter med andra organ, mot bakgrund av följande vägledande kriterier: Arbetsdagar Vägledande kriterier En hel arbetsdag Enkel och rutinmässig fråga. Yttrande baserat på granskning av dokumentation, med begränsad datasökning och begränsad bakgrundsdokumentation. Inget offentligt samråd. Uppskattningsvis sex månader mellan första och sista mötet. Två hela arbetsdagar Komplex fråga. Yttrande baserat på omfattande sökning efter och genomgång av data och bakgrundsdokumentation. Samråd med berörda parter och/eller allmänheten med begränsad bearbetning av svaren. Uppskattningsvis mellan sex och tolv månader mellan första och sista mötet. Tre hela arbetsdagar Mycket komplex fråga. Behov av mycket omfattande sökning efter och analys av såväl data som bakgrundsdokumentation. Omfattande samråd med berörda parter, allmänheten eller andra vetenskapliga organ, med omfattande bearbetning av svaren. Uppskattningsvis mer än tolv månader mellan första och sista mötet.
a) Kommissionens avdelningar ska i varje enskilt fall och mot bakgrund av kriterierna i tabellen ovan ange den totala ersättningen för föredraganden. Kommissionens avdelningar kan ändra den totala ersättningen under det förberedande arbetet med yttrandet, om detta är motiverat av oförutsebara ändringar av relevanta kriterier.
b) Om det krävs fler än en föredragande för att utarbeta ett yttrande beräknar kommissionens avdelningar den totala ersättningen för varje föredragande utifrån de arbetsdagar som krävs för att utföra arbetet, med beaktande av ovannämnda relevanta kriterier och de särskilda uppgifter som tilldelats varje föredragande.