Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2493 av den 23 september 2024 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/2066 vad gäller uppdatering av övervakningen och rapporteringen av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (Text av betydelse för EES)
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, särskilt artiklarna 14.1 och 30f.5, och
1. Direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem) reviderades och ändrades genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 för att anpassa det till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 som fastställer ett mål om en minskning av nettoutsläppen på minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
2. Till följd av ändringen av direktiv 2003/87/EG genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/958 och (EU) 2023/959 bör kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 ändras i enlighet med detta för att inkludera de definitioner och detaljerade arrangemang som krävs för övervakning och rapportering av utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbränslen samt för att säkerställa korrekt anpassning till de kriterier för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001, för övervakning och rapportering av utsläpp vid transport av koldioxid på andra sätt än via rörledningar för geologisk lagring, utsläpp från luftfarten inklusive övervakning och rapportering av luftfartens icke-koldioxideffekter samt utsläpp från det nya utsläppshandelssystemet för byggnader, vägtransporter och industrier som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.
3. Enligt det nya systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer krävs att slutkonsumenten i artikel 3.69 definieras för att tillhandahålla mer specifik hänvisning till definitionen av den reglerade enheten i artikel 3 ae i direktiv 2003/87/EG.
4. Artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2018/2066 bör ändras för att återspegla att övervakning och rapportering ska täcka alla process- och förbränningsutsläpp från den stationära anläggningen, från alla utsläppskällor och bränsle-/materialmängder som hör till de verksamheter som ingår i förteckningen i bilaga I till direktiv 2003/87/EG och all annan direkt därtill anknuten verksamhet i enlighet med artikel 3 e i det direktivet.
5. För att förbättra kvaliteten på informationen om biomassa, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och syntetiska koldioxidsnåla bränslen samt för att underlätta den nationella rapporteringen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 bör verksamhetsutövarna övervaka och rapportera utsläpp från dessa bränslen där kolfraktionen har emissionsfaktor noll eller inte har emissionsfaktor noll som memorandumposter i utsläppsrapporterna. Parametrar som gäller biomassa som inte har emissionsfaktor noll och biomassa som har emissionsfaktor noll, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen, eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen bör fastställas och redovisas för varje motsvarande bränsle-/materialmängd enligt standardmetoden för beräkningar i artikel 24 i genomförandeförordning (EU) 2018/2066 och massbalanssystem enligt artikel 25 i förordningen. Det behövs särskilda regler för att fastställa beräkningsfaktorer för sammansättning av biomassa som inte har emissionsfaktor noll och biomassa som har emissionsfaktor noll, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen, eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen, inklusive kolfraktionen med emissionsfaktor noll eller som inte har emissionsfaktor noll.
6. För att undvika systematisk underskattning av totala utsläpp i massbalanssystemet när kol med emissionsfaktor noll finns i inflöde och i utgående mängder är det viktigt att verksamhetsutövarna fastställer kolinnehållet med emissionsfaktor noll för det producerade materialet. Det krävs tydliga bevis för att visa att underskattning har undvikits och att den totala massan av kolfraktioner med emissionsfaktor noll i de producerade materialen är likvärdig med den totala massan av de kolfraktioner med emissionsfaktor noll som ingår i insatsmaterialet.
7. I direktiv 2003/87/EG, omarbetat genom direktiv (EU) 2023/959, anges att emissionsfaktorn för biomassa är noll om biomassan uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp för användning av bränslen av biomassa enligt direktiv (EU) 2018/2001, med beaktande av eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt direktiv 2003/87/EG i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 14 i det direktivet. För att förtydliga villkoren som gäller för biomassa med emissionsfaktor noll och för att följa det omarbetade direktivet (EU) 2018/2001 bör artikel 38.5 i genomförandeförordning (EU) 2018/2066 ändras. Om relevanta hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp inte gäller för en särskild typ av biomassa kan biomassan direkt bedömas med emissionsfaktor noll. I detta avseende bör verksamhetsutövare även visa att kriterierna inte är tillämpliga. Bedömning av bevis för tillämplighet och bevis på hållbarhet är en viktig del av kontrollen där kontrollören ska kontrollera att övervakningsmetoden som används tillämpas korrekt, vilket inkluderar biomassa med emissionsfaktor noll. När hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 29.2 till 29.7 och 29.10 tillämpas krävs att dessa kriterier uppfylls för tillämpning av emissionsfaktor noll. Biomassa som inte uppfyller kriterierna i detta fall bör behandlas som fossilt bränsle. Tillämpning av emissionsfaktor noll inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem skiljer sig från de stödsystem som definieras i artikel 2.5 i direktiv (EU) 2018/2001.
8. Enligt artikel 31a i Europaparlamentets och rådets omarbetade direktiv (EU) 2018/2001 ska en unionsdatabas inrättas som gör det möjligt att spåra flytande och gasformiga förnybara bränslen, återvunna kolbaserade bränslen samt syntetiska koldioxidsnåla bränslen (unionsdatabasen). Senast den 21 november 2024 ska unionsdatabasen vara helt driftsatt. Där efterlevnad av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp krävs enligt artikel 29.2–29.7 och 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001 för biomassa, och artikel 29a i detta direktiv för flytande och gasformiga förnybara bränslen och återvunna kolbaserade bränslen ska hållbarhetsbevis tillhandahållas enligt artikel 30 och 31 i detta direktiv. För att underlätta processen och för att minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna kunna förlita sig på bevisen från verksamhetsutövare, luftfartygsoperatörer och reglerade enheter inom EU:s utsläppshandelssystem från unionsdatabasen för de transaktioner som gäller en mängd bränsle som har köpts och använts under rapporteringsåret och som har kopplats till annullering av respektive mängd i unionsdatabasen. Om det förekommer flera exempel på bristande efterlevnad för bevis på hållbarhet för de mängder som annullerats i databaserna ska behörig myndighet korrigera de kontrollerade utsläppen enligt detta.
9. Enligt artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2018/2066 ska proverna vara representativa för det berörda partiet utan snedvridning. I de fall där kontinuerlig provtagning från rökgasströmmen används ska analysfrekvensen samordnas med det här förfarandet och omfatta hela rapporteringsåret utan avbrott.
10. Genom direktiv (EU) 2023/959 har de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG utvidgats när det gäller raffinering av olja, produktion av järn, produktion av aluminiumoxid, produktion av vätgas och transport av koldioxid på andra sätt än i rörledningar. För att säkerställa överenstämmelse med bilaga I till direktiv 2003/87/EG måste bilagorna till genomförandeförordning (EU) 2018/2066 uppdateras.
11. I direktiv 2003/87/EG erkänns den potentiella roll som återvunna kolbaserade bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung har för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. För att bidra till utfasningen av fossila bränslen behöver minskningen av utsläpp av växthusgaser genom användning av dessa bränslen uppfylla minimikravet för minskning av växthusgasutsläpp enligt artikel 29a i direktiv (EU) 2018/2001 och beräknas enligt den metod som anges i den akt som antagits enligt den artikeln.
12. Återvunna kolbaserade bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som har kol i sin kemiska sammansättning, som e-fotogen eller e-metanol, behöver kol som råvara för sin produktion. Så länge som inte alla stadier i livscykeln för en produkt i vilken avskilt koldioxid används är föremål för koldioxidprissättning, särskilt i samband med avfallsförbränning, skulle en användning av redovisning av utsläpp vid den tidpunkt då de släpps ut från produkter till atmosfären leda till att utsläppen underskattas. Om återvunna kolbaserade bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung framställs av koldioxid som avskilts i en verksamhet som omfattas av direktiv 2003/87/EG ska utsläppen beräknas inom den verksamheten. För att undvika dubbelräkning och kräva dubbel betalning för samma utsläpp bör koldioxidutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som uppfyller kriterierna i direktiv (EU) 2018/2001 ha en emissionsfaktor på noll.
13. Syntetiska koldioxidsnåla bränslen måste uppfylla kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 2.13 i direktiv (EU) 2024/1788 om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas. Syntetiska koldioxidsnåla bränslen behöver koldioxid som råvara för produktion. Med förbehåll för en översyn med avseende på kol med emissionsfaktor noll som förbränns i anläggningar som är undantagna från EU:s utsläppshandelssystem på grund av sin höga användning av biomassa i enlighet med punkt 1 i bilaga I, och för att undvika dubbelräkning inom EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med artikel 5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066, om bränslenas kolinnehåll härrör från EU:s utsläppshandelssystem och det därför har redovisats, även när dess utsläppsfaktor är noll, bör utsläppen från det syntetiska koldioxidsnåla bränslet ha emissionsfaktor noll. Utsläppen från syntetiska koldioxidsnåla bränslen med annat kolinnehåll bör hanteras som deras motsvarigheter inom fossila bränslen. Regler för att fastställa fraktionen av syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll ska anges.
14. Återvunna kolbaserade bränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som inte uppfyller kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 29a i direktiv (EU) 2018/2001 anses innebära en otillräcklig minskning av växthusgasutsläpp jämfört med fossila bränslen. Därför bör utsläppen från förbränning av sådana återvunna kolbaserade bränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung behandlas som deras motsvarigheter inom fossila bränslen. Fossila bränslen får blandas med återvunna kolbaserade bränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och därför ska regler anges för att fastställa fraktionen av återvunna kolbaserade bränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung med emissionsfaktor noll.
15. Genomförandeförordning (EU) 2018/2066 bör fastställa vilken övervakningsmetod som ska användas för utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen samt syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll. Bestämmelser bör införas för avdrag av den totala mängden utsläpp av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll, i de fall där verksamhetsutövaren använder sig av mätningsbaserade metoder för att fastställa den totala mängden koldioxidutsläpp. När medlemsstaterna utformar stödsystem för förnybara eller koldioxidsnåla bränslen behåller de rätten att ange hur de ska ge incitament till olika förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen.
16. När den mätningsbaserade metoden används för biomassa som innehåller bränslen och material ska dessutom villkor läggas till när biomassafraktionen är den samma som biomassafraktionen med emissionsfaktor noll. Förtydliganden bör även tillhandahållas när dessa villkor inte uppfylls och om bestämmelserna som använts i sådana fall som gäller beräkningsbaserade metoder ska följas av verksamhetsutövaren.
17. Om anläggningens föreslagna metod inkluderar kontinuerlig provtagning av rökgasflödet, och om den stationära anläggningen samtidigt förbrukar naturgas från nätet ska man för att undvika dubbelräkning fastställa mängden koldioxid från biogas genom laboratorieanalys, så att denna mängd sedan kan dras av från den totala mängden koldioxid med emissionsfaktor noll som tidigare fastställts genom beräkningar.
18. I direktiv 2003/87/EG anges inte negativa utsläpp av växthusgaser. För att undvika att negativa utsläpp bildas bör verksamhetsutövaren inte dra bort koldioxid från utsläpp från bränslen med emissionsfaktor noll. Vid avskiljning av utsläpp från en blandning av källor med emissionsfaktor noll och källor med en emissionsfaktor som inte är noll ska man för tydlighets och enkelhets skull fastställa mängden koldioxid från källor med en emissionsfaktor som inte är noll som kan dras av från verksamhetsutövarens utsläpp på grundval av andelen utsläpp med emissionsfaktor noll och andelen utsläpp med en emissionsfaktor som inte är noll.
19. Verksamheterna transport av växthusgaser för geologisk lagring och geologisk lagring av växthusgaser i bilaga I till direktiv 2003/87/EG omfattar all den koldioxid som tillåts att transporteras och lagras i en lagringsanläggning enligt direktiv 2009/31/EG oavsett koldioxidens geografiska och fysiska ursprung. För att undvika eventuella luckor i övervakning och rapportering och för att skapa incitament för verksamhetsutövarna inom infrastruktur för koldioxidtransport eller lagringsanläggningar för koldioxid behövs förtydliganden om att dessa verksamhetsutövare bör övervaka och rapportera eventuella utsläpp från all koldioxid för geologisk lagring i sin ägo, inklusive om koldioxiden kommer från verksamhet som faller utanför ramen för direktiv 2003/87/EG.
20. Eftersom koldioxid för geologisk lagring förväntas transporteras på olika sätt har man genom direktiv (EU) 2023/959 utökat omfattningen av verksamheten transport av växthusgaser för geologisk lagring i bilaga I till direktiv 2003/87/EG till att gälla alla transportsätt. Det är därför nödvändigt att se över bestämmelserna för övervakning och rapportering när det gäller transport av koldioxid för att säkerställa att de är tillämpliga på en infrastruktur för koldioxidtransport för alla transportsätt. Om ett transportsätt även omfattas av en annan verksamhet enligt direktiv 2003/87/EG bör utsläppen som omfattas av den andra verksamheten enligt det direktivet undantas från gränserna för transportverksamheten för koldioxid för att undvika dubbelräkning av utsläppen.
21. Transport av koldioxid för geologisk lagring får genomföras på långa sträckor. Koldioxiden kan därför vara i transit under lång tid. I sådana fall är det lämpligt att ge verksamhetsutövaren för infrastrukturen för koldioxidtransport en flexibilitet i att under ett visst år göra avdrag för koldioxidutsläpp som fortfarande transporteras den 31 december det året, under förutsättning att koldioxidtransporten når sitt mål och överförs till en lagringsanläggning eller till en annan anläggning som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem senast 31 januari det närmast följande året.
22. I det reviderade direktivet 2003/87/EG ändrades definitionen av utsläpp så att den även inkluderar växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären. Dessa ska därför även anses vara utsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem, om de inte lagras i en lagringsanläggning enligt direktiv 2009/31/EG eller är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, inbegripet vid normal verksamhet efter att produkten är uttjänt. Följaktligen behöver bilagorna till genomförandeförordning (EU) 2018/2066 uppdateras i enlighet med detta så att de beaktar växthusgaser som släppts ut på andra sätt än direkt i atmosfären samtidigt som dubbelräkning undviks av utsläpp där växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären återanvänds i samma anläggning eller i andra anläggningar inom EU:s utsläppshandelssystem. För att undvika onödiga avbrott i anläggningar som berörs av dessa ändringar bör tillämpningen skjutas upp till den 1 januari 2025 för att möjliggöra tillräckligt med tid för de anpassningar som krävs.
23. När oxidations- eller omvandlingsfaktor ska fastställas för bränsle-/materialmängd ska kolmonoxid (CO) som släpps ut i atmosfären betraktas som den likvärdiga molmängden koldioxid. Kolmonoxid som överförs på annat sätt i en produkt eller som råvara betraktas inte som utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG.
24. I artikel 12.3 b i direktiv 2003/87/EG anges att utsläppsrätter inte behöver överlämnas för utsläpp av växthusgaser som anses ha avskilts och använts på ett sådant sätt att de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, inbegripet vid normal verksamhet efter att produkten är uttjänt. En allmän bestämmelse behöver införas för verksamhetsutövare för att fastställa och dra av den koldioxid från sina utsläpp som anses vara permanent kemiskt bunden i en produkt som anges i den delegerade akten som antagits enligt artikel 12.3b i direktiv 2003/87/EG och som ersätter bestämmelsen som tillåter avdrag av koldioxid som anses vara kemiskt bundet i utfälld kalciumkarbonat.
25. Med beaktande av artikel 14.5 i direktiv 2003/87/EG utgör övervaknings-, rapporterings- och verifieringsramen för icke-koldioxideffekter en fristående och tydlig skillnad från koldioxidprissättning. EU:s forsknings- och innovationsverksamhet kring effekterna av och de tekniska lösningarna för luftfartens icke-koldioxideffekter har pågått sedan 1994 och kommer att fortsätta. Mot bakgrund av osäkerheten kring effekterna av icke-koldioxideffekter är det viktigt att övervakning, rapportering och verifiering av icke-koldioxideffekter påbörjas för att säkerställa vetenskaplig validering av effekterna.
26. Luftfartygsoperatörerna ska övervaka icke-koldioxideffekterna från den 1 januari 2025, från verksamheter som utförs av flygplan med jetmotorer och som möjliggör beräkning av koldioxidekvivalenter (CO2(e)) per flygning. Luftfartygsoperatörerna måste redovisa luftfartens icke-koldioxideffekter en gång per år. För att underlätta övervakning, rapportering och verifiering för icke-koldioxideffekter ska det under 2025 och 2026 medan redovisningen kan omfatta alla linjer endast krävas rapportering för de linjer som inkluderar två flygplatser i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och linjer från en flygplats i EES till Schweiz eller till Förenade kungariket. När det gäller 2025 och 2026 kan redovisning av luftfartens icke-koldioxideffekter göras från andra flygningar.
27. För att minska den administrativa bördan måste luftfartygsoperatörer tillhandahålla en enskild övervakningsplan för koldioxidutsläpp och icke-koldioxideffekter.
28. Beräkningen av koldioxidekvivalenter per flygning bör genomföras genom att mäta den globala uppvärmningspotentialen (GWP) under tre tidsspann GWP20, GWP50 och GWP100, för att få en bättre förståelse för dess effekter på klimatet genom att tillämpa effektivitet enligt genomförandeförordning (EU) 2018/2066 och kommissionens spårningssystem för luftfartens icke-koldioxideffekter (NEATS), för att kunna förfina GWP-mätningarna.
29. För att kunna beräkna koldioxidekvivalenter för icke-koldioxideffekter bör luftfartygsoperatörerna använda en beräkningsmetod för koldioxidekvivalenter. Metoden inkluderar moduler för att beräkna bränsleförbrukning och olika utsläpp (NOx, CO, HC), beräkningsmodeller för koldioxidekvivalenter med ingående data och standardvärden enligt bilaga IIIa och bilaga IIIb till genomförandeförordning (EU) 2018/2066, där dataluckor förekommer.
30. För att undvika uppmuntran till underrapportering får konservativa standardvärden användas. Om det inte finns några uppgifter från luftfartygsoperatören behöver arbetet fortsätta för att möjliggöra redovisning av uppmätta värden, med utgångspunkt från den bästa information som finns tillgänglig. Att förlita sig på standardvärden minskar precisionen i data.
31. För att bekräfta vikten av att tillhandahålla lämpliga verktyg för att begränsa den administrativa bördan för övervakning, rapportering och verifiering av luftfartens icke-koldioxideffekter får luftfartygsoperatörerna förlita sig på it-verktyget NEATS, som tillhandahålls av kommissionen. Luftfartygsoperatörerna får även välja att använda egna it-verktyg eller verktyg från tredje part under förutsättning att dessa verktyg uppfyller bestämmelserna i genomförandeförordning (EU) 2018/2066, särskilt artikel 56a, och förutsatt att kommissionen godkänner dem.
32. Luftfartygsoperatörerna bör på ett säkert sätt samla in och lagra övervakade uppgifter, inklusive flyguppgifter och information om luftfartyg. Luftfartygsoperatörerna får därför använda sig av kommissionens it-verktyg och/eller verktyg från tredje part för att säkerställa efterlevnad av sekretessreglerna och tillgänglighet för verifieringsändamål.
33. I en situation där inga uppgifter lämnats av luftfartygsoperatörerna bör NEATS kunna användas för att beräkna koldioxidekvivalenterna automatiskt, mot bakgrund av uppgifter fån externa källor och de standardvärden som beskrivs i bilaga IIIa och bilaga IIIb till genomförandeförordning (EU) 2018/2066.
34. Om inga it-verktyg finns tillgängliga bör luftfartygsoperatörerna övervaka de uppgifter om viktiga flyg- och luftfartygsegenskaper som krävs som en tillfällig åtgärd.
35. Om den gemensamma referensmodellen för numerisk väderprognos (NWP) inte är tillgänglig bör luftfartygsoperatörerna använda en platsbaserad förenklad metod för att beräkna koldioxidekvivalenten för luftfartens icke-koldioxideffekter som en tillfällig åtgärd.
36. För att minska den administrativa bördan får små utsläppskällor välja att använda en platsbaserad förenklad metod för att beräkna koldioxidekvivalenten för luftfartens icke-koldioxideffekter.
37. Mot bakgrund av återkopplingen vid genomförandet av EU:s utsläppshandelssystem är det nödvändigt att förenkla identifieringen av en luftfartygsoperatör ytterligare enligt artikel 3 o i direktiv 2003/87/EG och att inkludera ett ytterligare steg i den här processen.
38. För att anpassa bestämmelserna i artikel 28a.4 i direktiv 2003/87/EG och den här förordningen om definitionen av små utsläppskällor ska den här förordningen uppdateras för att låta de verksamhetsutövare som uppfyller de kriterier som anges i artikel 28a.4 i det direktivet använda de verktyg för beräkning av bränsleförbrukning som införts av Eurocontrol.
39. Rapporteringskrav spelar en viktig roll för att säkerställa korrekt övervakning av utsläpp och verkställande av lagstiftning. För att kunna anpassa rapporteringskraven bör lämpliga rapporteringsregler införas för luftfartygsoperatörer som använder andra typer av alternativa flygbränslen, inklusive biodrivmedel, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och andra bränslen inom stödsystemet för EU:s utsläppshandelssystem enligt artikel 3c.6 i direktiv 2003/87/EG.
40. Utsläppsgränserna gäller för luftfartygsoperatörernas införande i EU:s utsläppshandelssystem eller Icaos system för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (Corsia). Luftfartygsoperatörerna kan anses vara små utsläppskällor eller ha tillstånd att använda förenklade verktyg. I enlighet med syftet för EU:s utsläppshandelssystem och principerna som även ingår i Icaos plan Corsia ska beräkningarna av dessa utsläppsgränser inte beakta eventuella användning av bränslen som har emissionsfaktor noll. Det är därför lämpligt att skapa en preliminär emissionsfaktor för att kunna beräkna dessa gränsvärden.
41. I enlighet med direktiv (EU) 2023/959 kommer överlämnandet av utsläppsrätter inom det nya utsläppshandelssystemet för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer att inledas 2028 för de årliga utsläppen för 2027. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp inom det nya utsläppshandelssystemet kommer att inledas den 1 januari 2025. Tydliga övervaknings- och rapporteringsregler för utsläppshandelssystemet för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer bör fastställas tillräckligt långt i förväg, för att främja ett ordnat genomförande i medlemsstaterna. För att minska den administrativa bördan, säkerställa att övervakningsmetoderna är enhetliga och bygga vidare på erfarenheterna från det befintliga utsläppshandelssystemet för stationära anläggningar och luftfart är det lämpligt att fastställa de relevanta reglerna för det nya systemet.
42. För att säkerställa en tydlig noggrannhetsgrad för övervakning och för att minimera den administrativa bördan för de reglerade enheterna och de behöriga myndigheterna bör täckningsfaktorn tillämpas efter kategoriseringen av den reglerade enheten och bränsleflödet. Detta bör möjliggöra en noggrannare övervakning och undvika onödiga ändringar av övervakningsplanerna, vilket i sin tur minskar den administrativa bördan för de reglerade enheterna och de behöriga myndigheterna.
43. För att begränsa den administrativa bördan är det lämpligt att tillhandahålla särskilda regler för reglerade enheter med låga utsläpp och skapa flexibilitet för de behöriga myndigheterna vid kategoriseringen av reglerade enheter.
44. För att förenkla genomförandet av de nya åtgärderna är det lämpligt att tillhandahålla ett tidsbundet undantag före 2027 för tillämpningen av täckningsfaktorn efter kategoriseringen. Det är lämpligt att de behöriga myndigheterna ska kunna kvalificera en reglerad enhet som en reglerad enhet med låga utsläpp, eller att den reglerade enheten ska kunna klassificera sig själv och varje bränsleflöde, på grundval av utsläppen när täckningsfaktorn har tillämpats, med undantag för koldioxid från bränslen med emissionsfaktor noll, där det på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan visas att den täckningsfaktor som har tillämpats för klassificeringen även kommer att vara representativ under de kommande åren.
45. För att underlätta verifiering är det lämpligt att de som driver stationära anläggningar, luftfartygsoperatörer, rederier och reglerade enheter skickar in uppgifter om bränslen som används för verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2003/87/EG tillsammans med den årliga utsläppsrapporten. Det bör inte krävas någon separat rapport för mängden bränsle som köpts in och som använts. Genomförandeförordning (EU) 2018/2066 bör därför ändras i enlighet med detta.
46. För att underlätta en ordnad och samstämmig inlämning av övervakningsplanen till behöriga myndigheter från de reglerade enheterna och med beaktande av bestämmelserna som redan har antagits i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2122 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/2066, bör samtliga bestämmelser i den här förordningen som gäller den nya utsläppshandeln för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer gälla från den 1 juli 2024.
47. I direktiv 2003/87/EG anges redan att utsläppen från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som används av luftfartygsoperatörer ska bedömas ha emissionsfaktor noll innan översynen av genomförandeförordning (EU) 2018/2066 träder i kraft. För att säkerställa samstämmighet, tydlighet och lika villkor bör reglerna för övervakning och rapportering av utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll gälla från den 1 januari 2024.
48. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Fastställande av fraktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktion av återvunna kolbaserade bränslen eller syntetisk koldioxidsnål fraktion och fraktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktion av återvunna kolbaserade bränslen eller syntetisk koldioxidsnål fraktion med emissionsfaktor noll
Genomförandeförordning (EU) 2018/2066 ska ändras på följande sätt:
1 Artiklarna 1 och 2 ska ersättas med följande:
2 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
3 Artikel 4 ska ersättas med följande:
4 I artikel 5 ska första stycket ersättas med följande:
5 I artikel 6 ska följande punkt införas som punkt 3:
6 Artikel 8 ska ersättas med följande:
7 I artikel 11.1 ska första stycket ersättas med följande:
8 I artikel 14.2 ska följande led införas som led aa:
9 Artikel 15.4 ska ändras på följande sätt:
10 I artikel 18.2 andra stycket, artikel 19.2 a, b och c, artikel 19.5, artikel 38.1 och artikel 47.2 a och b, ska termen biomassa ersättas med kol med emissionsfaktor noll.
11 I artikel 19 ska punkt 6 utgå.
12 Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
13 Artikel 25 ska ändras på följande sätt:
14 Artikel 30 ska ändras på följande sätt:
15 I artikel 37.2 ska sista stycket ersättas med följande:
16 I avsnitt 2 ska rubriken på underavsnitt 5 ersättas med följande:
17 Artikel 38 ska ändras på följande sätt:
18 Artikel 39 ska ändras på följande sätt:
19 Följande artikel ska införas som artikel 39a:
20 Artikel 43 ska ändras på följande sätt:
21 I artikel 44.1 ska första stycket ersättas med följande:
22 I artikel 46 och i bilaga I avsnitt 1 led 7 a, b, och c, ska termen transportnät ersättas med infrastruktur för koldioxidtransport.
23 I artikel 47.2 ska sista stycket utgå.
24 Artikel 48 ska ändras på följande sätt:
25 Artikel 49 ska ändras på följande sätt:
26 Följande artikel ska införas som artikel 49a:
27 Rubriken på kapitel IV ska ersättas med följande:
28 Artikel 51 ska ändras på följande sätt:
29 I artikel 52.1 ska de två första styckena ersättas med följande:
30 Artikel 53 ska ändras på följande sätt:
31 Följande artikel ska införas som artikel 53a:
32 Artiklarna 54 och 54a ska ersättas med följande:
33 Följande artiklar ska införas som artiklarna 54b och 54c:
34 I artikel 55.2 ska första stycket ersättas med följande:
35 Följande artiklar ska införas som artiklarna 56a och 56b:
36 Artikel 58 ska ändras på följande sätt:
37 Artikel 66 ska ändras på följande sätt:
38 I artikel 68 ska följande punkter läggas till som punkterna 5 och 6:
39 I artikel 69.1 ska första stycket ersättas med följande:
40 Artikel 70 ska ändras på följande sätt:
41 Artikel 72.1 ska ersättas med följande:
42 Artikel 75d.3 ska ändras på följande sätt:
43 Artikel 75e ska ändras på följande sätt:
44 Rubriken på underavsnitt 4 ska ersättas med följande:
45 Artikel 75m ska ändras på följande sätt:
46 Artikel 75n ska ändras på följande sätt:
47 Bilaga I ska ändras på följande sätt:
48 Bilaga II ska ändras på följande sätt:
49 Bilaga IIa ska ändras på följande sätt:
50 I bilaga III ska rubriken ersättas med följande:
51 Följande bilagor ska införas som bilagorna IIIa och IIIb:
52 Bilaga IV ska ändras på följande sätt:
53 Bilaga V ska ändras på följande sätt:
54 I tabellen i bilaga VII ska följande rader infogas efter den andra raden som börjar med naturgas:
55 Bilaga IX ska ändras på följande sätt:
56 Bilaga X ska ändras på följande sätt:
57 I bilaga Xa ska den inledande meningen ersättas med följande:
58 I bilaga Xb ska den inledande meningen ersättas med följande:
Artikel 2 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Artikel 1.2 m, 1.42–1.46, 1.49, 1.57 och 1.58 ska emellertid tillämpas från och med den 1 juli 2024.
Artikel 1.3, 1.5–1.8, 1.9 c, 1.21, 1.25–1.27, 1.28 a, 1.29, 1.35, 1.36, 1.38, 1.40, 1.41, 1.47 a ii och iii, 1.47 b i) första och fjärde strecksatsen, 1.47 b iii, 1.48 a ii, 1.51, 1.52 d, 1.52 e, 1.52 f, 1.52 g ii, 1.52 h, 1.52 i, 1.52 j, 1.53, 1.55 a ii, 1.55 a iii, 1.55 a iv, 1.55 b ii, 1.56 a vi och 1.56 c ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
1 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/87/oj.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (EUT L 130, 16.5.2023, s. 134, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/959/oj).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag), (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj).
4 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/958 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller luftfartens bidrag till unionens mål om minskade utsläpp från hela ekonomin och det lämpliga genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd (EUT L 130, 16.5.2023, s. 115, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/958/oj).
5 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (EUT L 334, 31.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/2066/oj).
6 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentet och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj).
8 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 ( EUT L, 2023/2413, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2413/oj).
9 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2122 av den 17 oktober 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/2066 vad gäller uppdatering av övervakningen och rapporteringen av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG ( EUT L, 2023/2122, 18.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2122/oj).
11 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 334, 31.12.2018, s. 94, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/2067/oj).
13 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd (EUT L 250, 30.9.2019, s. 10, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2019/1603/oj).
BILAGA IIIa
1. DEFINITIONER AVSEENDE LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER
1 flyginformation: information som minst omfattar anropssignalen enligt artikel 51 i den här förordningen, dag och tidpunkt för flygningens avgång och ankomst, angivna i koordinerad universell tid (UTC) samt Icao-koder och/eller Internationella flygtransportorganisationens (IATA) platsidentifieringskoder för ursprungs- och destinationsflygplats och som möjliggör entydig identifiering av en viss flygning.
2 flygfasinformation: uppdelning av information (t.ex. luftfartygets 4D-position, bränsleflöde) enligt operativa flygfaser (start, stigning, marschhöjd osv.).
3 operativ flygenvelopp: gränser för höjd, luftfartygets hastighet och kabinfaktor för varje flygfas.
4 verklig flyghastighet: luftfartygets hastighet i förhållande till luftmassan som det flyger genom i meter per sekund (m/s).
5 luftfartygets 4D-position: den fyrdimensionella placeringen av ett luftfartyg sett till latitud i decimalgrad, longitud i decimalgrad, och höjdläge i tryckhöjd, vid varje given tidpunkt mellan flygningens start och slut.
6 tidsmärkning: en ögonblicksbild av information (t.ex. luftfartygets 4D-position, bränsleflöde) som motsvarar varje given tidpunkt, i sekunder, under flygningen och som ska beaktas tillsammans med tidsintervallet.
7 tidsintervall: tidsperioden i sekunder mellan två tidsmärkningar under flygningen, vilken inte överstiger 60 sekunder.
8 senaste färdplanen: den senast tillgängliga färdplanen som bekräftats av behörig flygtrafiktjänst för en flygning innan den genomförs. Den senaste färdplanen kan vara Eurocontrols Regulated Tactical Flight Model (RTFM) eller Eurocontrols Filed Tactical Flight Model (FTFM) eller motsvarande när det gäller datanoggrannhet.
9 genomförd flygbana: den flygbana som luftfartyget följt från sin ursprungspunkt (avgång) till sin destination (ankomst) och som består av samtliga tidsmärkningar som registrerats under flygningen. Den genomförda flygbanan kan hämtas från färdregistratorn eller tredje part. Dess noggrannhet bör vara likvärdig, om så är möjligt, med Eurocontrols Current Tactical Flight Model (CTFM).
10 färdregistrator: en särskild elektronisk enhet installerad på luftfartyget som registrerar olika parametrar och händelser under flygningar. Dessa parametrar kan inkludera men är inte begränsade till information om flygstyrning och om luftfartygets prestanda, motordata samt navigationsuppgifter.
11 tredimensionella strålningsvariabler: ett antal variabler som strålningsdensitet och strålningsnivåer av uppvärmning som beskriver hur strålningen varierar i rymden, inklusive på jordens yta och i atmosfären samt hur den förändras över tid.
12 tryck: den kraft, i Pascal (Pa), som luftens vikt utövar i atmosfären ovanför en viss punkt där luftfartyget är vid varje given tidpunkt under flygningen, med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
13 luftens omgivningstemperatur: luftens temperatur, i Kelvin (K), som omger ett luftfartyg vid varje given tidpunkt under flygningen, med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
14 specifik luftfuktighet: andelen vattenånga per kilogram total luftmassa (kg/kg) som omger ett luftfartyg vid varje given tidpunkt under flygningen, med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
15 internationell standardatmosfär: en standard mot vilken man jämför den faktiska atmosfären vid varje given plats och tidpunkt, baserat på de specifika värdena för tryck, densitet och temperatur vid genomsnittlig havsnivå, och där värdena minskar vid stigning.
16 grundläggande väderdata: den informationskategori som, för varje flygning, omfattar åtminstone tryck, luftens omgivningstemperatur och specifik luftfuktighet och som används i beräkningsmodulerna för bränsleförbrukning och utsläpp; dessa värden kan, som ett minimum, beräknas genom standardiserad höjdberoende korrigering och/eller baseras på tredje parts observationer efter flygning.
17 relativ luftfuktighet över is: koncentrationen av vattenånga, i procent, som förekommer i luften jämfört med koncentrationen vid mättnadspunkten för is.
18 ostlig och nordlig vind: den horisontella lufthastigheten mot öster eller norr, i meter per sekund, vid varje given tidpunkt under flygningen, med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
19 vertikal hastighet: lufthastighet uppåt eller nedåt (i Pa/s) där negativa värden i vertikal hastighet innebär rörelse uppåt; det är nödvändigt att beräkna t.ex. advektion och vindgradient.
20 specifik vattenhalt i ismoln: massan av ispartiklar i moln per kilogram av den totala massan fuktig luft (kg/kg) runt ett luftfartyg vid varje given tidpunkt under flygningen, med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
21 geopotential: styrkan i gravitationsfältet som ett luftfartyg utsätts för på olika höjd, vid varje given tidpunkt under flygningen, i kvadratmeter per kvadratsekund (m2/s2), med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
22 utgående långvågig strålning: den totala strålningen som släpps ut i rymden från jordens atmosfär, i W/m2, vid varje given tidpunkt under flygningen, med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
23 reflekterad solstrålning: andelen solljus som reflekteras tillbaka till rymden från jordens yta, moln, aerosoler och andra partiklar i atmosfären, i W/m2, vid varje given tidpunkt under flygningen, med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
24 direkt solstrålning: andelen solljus som når jordens yta direkt från solen utan att spridas eller reflekteras av atmosfären eller molnen, i W/m2, vid varje given tidpunkt under flygningen, med hänsyn till tredimensionella strålningsvariabler.
25 gemensam referensmodell för numerisk väderprognos (NWP): ett beräkningssystem som används inom meteorologi och som består av algoritmer och matematiska formler i en programvara, som har utformats för att simulera och beräkna förhållanden i atmosfären för ett angivet rumsligt och tidsmässigt område (rumsligt nät); om förbättrade väderdata används tillhandahåller kommissionen en gemensam referensmodell för numerisk väderprognos via NEATS.
26 förbättrade väderdata: den informationskategori som, för varje flygning, omfattar tryck, luftens omgivningstemperatur, specifik luftfuktighet, relativ luftfuktighet över is, ostliga och nordliga vindar, vertikal hastighet, specifik vattenhalt i ismoln, geopotential, utgående långvåg, reflekterad solstrålning och direkt solstrålning, som uppgifter från en gemensam referensmodell för numerisk väderprognos som kommissionen tillhandahåller via NEATS.
27 motorns identifieringsnummer: flygmotorns unika identifieringsnummer som finns i Icaos databank för motorutsläpp, eller motsvarande, som möjliggör entydig identifiering av motorerna i luftfartyget, med hjälp av internationellt erkända standardförteckningar.
28 luftfartygets massa: luftfartygets massa i kilogram längs med flygbanan, som motsvarar subtraktion av bränsleförbrukningen under flygningen vid varje given tidpunkt från startmassan; om luftfartygets massa inte är tillgänglig kan den uppskattas med utgångspunkt från antingen startmassan eller kabinfaktorn, och antingen det angivna bränsleflödet eller bränsleflödet beräknat genom en simulering av luftfartygets prestanda med användning av modulen för bränsleförbrukning.
29 startmassa: luftfartygets massa vid påbörjandet av startrullsträckan, inklusive allt och alla ombord vid den tidpunkten, i kilogram; värdet används för att beräkna luftfartygets massa om ett sådant värde inte tillhandahålls; om startmassan inte är tillgänglig kan den beräknas med utgångspunkt från kabinfaktorn.
30 maximal startmassa: den största massan, i kilogram, som piloten i ett luftfartyg får lyfta med, enligt flygplanstillverkarens specifikationer.
31 maximal nyttolastmassa: maximal total massa av passagerare och tillhörande bagage, lastvikt, inklusive post och handbagage, som kan transporteras i ett luftfartyg; värden för maximal nyttolastmassa kan hämtas med hjälp av modulen för bränsleförbrukning.
32 kabinfaktor: vikten av passagerare, last och bagage, inklusive post och handbagage, uttryckt som fraktion av den maximala nyttolastmassan; kabinfaktorn används för att beräkna startmassan om ett sådant värde inte tillhandahålls; om kabinfaktorn inte är tillgänglig ska ett konservativt standardvärde användas i enlighet med bilaga IIIa avsnitt 5.
33 bränsleflöde: massan bränsle, i kilogram, som passerar genom luftfartygets bränslesystem och in i flygmotorerna per sekund under flygningen. värdet kan modelleras under färdplaneringen, mätas under flygningen eller beräknas med modulen för bränsleförbrukning.
34 flygmotorns effektivitet: procentsats användbar dragkraft från en flygmotor i förhållande till bränslets energitillförsel.
35 luftfartygets prestanda: den informationskategori som omfattar bränsleflöde och flygmotorns effektivitet på grundval av samtliga tidsmärkningar.
36 H/C-kvot för bränsle per flygning: antalet väteatomer (H) per kolatom (C) per molekyl i det bränsle som används per flygning.
37 bränslets aromathalt per flygning: procentsats aromatiska kolväten i det bränsle som används per flygning.
38 flygbränsleegenskaper: den informationskategori som, för varje flygning, omfattar H/C-kvot, bränslets aromathalt och bränslets effektiva värmevärde ombord.
2. SPÅRNINGSSYSTEM FÖR LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER (NEATS)
Kommissionen gör NEATS tillgängligt för luftfartygsoperatörer, ackrediterade kontrollörer och behöriga myndigheter för att underlätta och, i möjlig utsträckning, automatisera övervakning, rapportering och verifiering av luftfartens icke-koldioxideffekter, för att minska den administrativa bördan.
NEATS samordnas med principerna i artikel 75.1 i den här förordningen och ger varje luftfartygsoperatör, kontrollör och behörig myndighet ett särskilt och säkert användargränssnitt.
Övervakning:
I NEATS effektiviseras övervakningsprocessen eftersom det direkt integrerar, eller ger tillgång till flygbanor och väderdata som samlats in av tredje part, vilket gör det möjligt att minimera luftfartygsoperatörernas övervakning till luftfartygens egenskaper samt bränsleegenskaper, där så krävs, enligt definitionen i bilaga IIIa avsnitt 1, eller att göra processen helt automatisk, så att den är beroende av användning av standardvärden.
NEATS använder beräkningsmetoderna för koldioxidekvivalenter enligt artikel 56a.4 i den här förordningen och tillhandahåller en gemensam referensmodell för numerisk väderprognos, om förbättrade väderdata krävs (metod C). Detta leder till beräkning av koldioxidekvivalenter per flygning som en del av de övervakade uppgifterna.
Rapportering:
Med NEATS effektiviseras den rapportering som avses i artikel 68.5 i den här förordningen. I verktyget skapas den XML-tabell som avses i bilaga X avsnitt 2a.9 i den här förordningen automatiskt i slutet av varje rapporteringsår, vilket minskar den administrativa bördan vid rapportering.
Kontroll:
Med NEATS effektiviseras verifiering och korskontroller som görs av kontrollören och den behöriga myndigheten. Det ger möjlighet att verifiera en koldioxidekvivalent per flygning, samtidigt som konfidentiell information skyddas.
Datalagring:
I NEATS kan alla data lagras (från luftfartygsoperatörer och tredje parter), och de kodas och skyddas mot utlämning av konfidentiell information, om sådana data laddas upp av luftfartygsoperatören på NEATS, så länge som de identifieras som konfidentiella av luftfartygsoperatören.
Öppenhet och insyn:
I NEATS används avancerade modeller för att beräkna koldioxidekvivalenter för icke-koldioxideffekter. Luftfartygsoperatörer får utveckla sina egna verktyg eller använda verktyg från tredje part, om de uppfyller kraven i den här bilagan.
NEATS ska användas på en offentlig webbplats för att sammanfatta icke-konfidentiella uppgifter och koldioxidekvivalenter per flygning och luftfartygsoperatör.
3. BERÄKNINGSMODULER FÖR BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH UTSLÄPP FÖR LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER
Modul för bränsleförbrukning:
Modulen för bränsleförbrukning är baserad på en kinetisk metod för modellering av luftfartygets prestanda, som innebär att man på ett noggrant sätt kan förutspå luftfartygens flygbana och tillhörande bränsleförbrukning under hela den operativa flygenveloppen och i alla flygningens faser. I modellen hanteras de teoretiska grunderna för att beräkna parametrar för luftfartygets prestanda, inklusive information om dragkraft, lyftkraft, vikt och bränsleförbrukning samt hastighet under stigning, marschhöjd och inflygning vid normal drift av luftfartyget. Dessutom är koefficienter som är specifika för luftfartyget viktiga data för att kunna beräkna flygbanan för specifika luftfartygstyper.
Beräkningsmodul för utsläpp:
Beräkningsmodulen för utsläpp gör att man kan beräkna utsläppen av kväveoxider, kolväten och kolmonoxid från flygmotorer genom korrelationsekvationer utan egna modeller för flygplans och motorers prestanda och utan egna kännetecken för motorutsläpp. Den här modulen använder avgasutsläppsindex från Icaos certifiering av motortyper vid fastställda referensförhållanden på marken och den beräknar även motsvarande utsläppsindex under flygförhållanden på grundval av ISA-omständigheter (internationell standardatmosfär) med hjälp av korrigeringsfaktorer för skillnaderna i ISA-omständigheter sett till temperatur, tryck och fuktighet.
4. BERÄKNINGSMODELLER FÖR KOLDIOXIDEKVIVALENTER FÖR LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER
Allmänna kriterier:
I beräkningsmodellerna för koldioxidekvivalenter ska luftfartygsoperatören beakta klimateffekterna av alla andra faktorer än koldioxid per flygning inklusive flygbanor (färdplan och genomförda flygbanor) samt egenskaperna hos luftfartyget och flygbränslet. Utsläppen från varje flygning ska räknas som pulsutsläpp. När beräkningsmodellerna för koldioxidekvivalenter tillämpas ska data som är avhängiga av flygbanan för luftfartygets utsläpp användas för att beräkna
a ändringar i sammansättningen,
b tillfällig utveckling av strålningsdrivningen på grund av ändringar i sammansättningen,
c temperaturändringar nära ytan som orsakats av luftfartygets utsläpp som är avhängiga av flygbanan.
Administrativa och datorstödda åtgärder ska begränsas för att säkerställa genomförbarhet hos alla verksamhetsutövare. Modellerna ska vara öppna och lämpliga för användning i drift.
Det finns två typer av kravlistor beroende på modell:
Metod C:
För den väderbaserade metoden ska detaljerade klimateffekter av luftfartens alla icke-koldioxidutsläpp vid en specifik plats och tidpunkt beaktas med hänsyn till aktuell väderinformation för att beräkna klimatoptimerade fyrdimensionella flygbanor för individuell färdplanering. För att möjliggöra detaljerad redovisning av klimateffekterna när det gäller aktuella atmosfäriska förhållanden ska olika luftfartyg, framdrivningstyper och bränsleegenskaper uttryckligen beaktas i modellerna. Beräkningar av bildande, livscykel och klimateffekter när det gäller kondensstrimmor avseende enskilda flygningar samt uppehållstid för utsläpp av vatten och kväveoxider och deras effekter på atmosfärens sammansättning ska inkluderas. För att kunna få avancerade uppgifter som kan användas i den dagliga färdplaneringen ska modellerna vara beräkningseffektiva.
Luftfartygsoperatörerna ska övervaka följande uppgifter per flygning:
a Flyginformation.
b Flygbana, som ett minimum definierad som den senaste färdplanen.
c Förbättrade väderdata.
d Luftfartygets egenskaper.
e Luftfartygets prestanda (frivillig uppgift). Planerat bränsleflöde ska användas företrädesvis för samordning med den senast tillgängliga färdplanen.
f Flygbränslets egenskaper.
Metod D:
När det gäller den platsbaserade förenklade metoden ska luftfartygsoperatören använda sig av klimatreaktionsmodeller för att beräkna alla icke-koldioxideffekter per flygning utifrån en klimatmässig grund. Verktygen ska användas för att bedöma klimatfördelarna med allmänna flygvägsalternativ, samtidigt som allmänna skillnader när det gäller luftfartyg, framdrivningstyp och bränsleegenskaper beaktas genom fysiska parametriseringar. Koldioxidekvivalenten beräknad med den platsbaserade förenklade metoden ska jämna ut eventuella större avvikelser för enskilda flygningar under en längre tidsperiod. Modellerna bör säkerställa minskade insatser när det gäller behov, beräkning och hantering av data, jämfört med den väderbaserade modellen.
Genom undantag från metod C får små utsläppskällor, enligt definitionen i artikel 55.1 i den här förordningen, övervaka följande uppgifter per flygning:
a Flyginformation.
b Flygbana, som definieras genom den genomförda flygbanan.
c Grundläggande väderdata.
d Luftfartygets egenskaper.
e Information om luftfartygets prestanda under flygningen (frivillig uppgift).
f Flygbränslets egenskaper (frivillig uppgift).
5. ANVÄNDNING AV STANDARDVÄRDEN FÖR LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER
Användningen av standardvärden ska alltid ge högre koldioxidekvivalent per flygning jämfört med vad som erhålls genom övervakade data, och detta granskas ytterligare av den behöriga myndigheten. och kommissionen.
1 Flygbana:
2 Luftfartygets egenskaper:
3 Luftfartygets prestanda:
4 Flygbränslets egenskaper:
BILAGA IIIb
Icao | Första unika identifieringsnumret
A148 | 13ZM003
A19N | 01P22PW163
A20N | 01P22PW163
A21N | 01P20CM132
A306 | 1PW048
A30B | 1GE007
A310 | 1PW027
A318 | 7CM049
A319 | 1IA001
A320 | 1IA001
A321 | 3IA008
A332 | 4PW067
A333 | 4PW067
A337 | 3RR029
A338 | 04P24RR146
A339 | 02P23RR141
A343 | 2CM015
A346 | 8RR045
A358 | 01P18RR125
A359 | 01P21RR125
A35K | 01P21RR125
A388 | 9EA001
A3ST | 1GE021
AN72 | 1ZM001
B38M | 01P20CM138
B39M | 01P20CM138
B463 | 1TL003
B701 | 1PW001
B703 | 1PW001
B721 | 1PW008
B731 | 01P20CM138
B732 | 1PW008
B733 | 1CM007
B734 | 1CM007
B735 | 1CM007
B736 | 3CM031
B737 | 2CM015
B738 | 2CM015
B739 | 3CM034
B741 | 8PW088
B742 | 1RR011
B743 | 1PW029
B744 | 1RR010
B748 | 13GE157
B74S | 8PW088
B752 | 1RR011
B753 | 3RR034
B762 | 1PW026
B763 | 5GE085
B764 | 5GE085
B772 | 3GE060
B773 | 2RR024
B77L | 01P21GE217
B77W | 01P21GE217
B778 | 01P21GE217
B779 | 01P21GE217
B788 | 02P23RR138
B789 | 02P23RR138
B78X | 02P23RR138
BCS1 | 16PW111
BCS3 | 16PW111
C550 | 1PW037
C560 | 1PW037
C650 | 1AS002
C680 | 7PW077
C68A | 7PW077
C700 | 01P18HN013
C750 | 6AL024
CL30 | 11HN003
CL35 | 01P14HN011
CL60 | 10GE130
CRJ2 | 01P05GE189
CRJ7 | 01P11GE202
CRJ9 | 01P08GE190
CRJX | 01P08GE193
E135 | 01P10AL033
E145 | 6AL006
E170 | 01P08GE197
E190 | 10GE130
E195 | 10GE130
E290 | 04P20PW200
E295 | 04P20PW201
E35L | 6AL006
E545 | 11HN003
E550 | 01P14HN016
E55P | 01P14HN016
E75L | 01P08GE197
E75S | 01P08GE197
F100 | 1RR020
F2TH | 01P07PW146
F900 | 1AS001
FA10 | 1AS002
FA50 | 1AS002
FA7X | 03P16PW192
FA8X | 03P15PW193
G280 | 01P11HN012
GA5C | 01P22PW142
GA6C | 01P22PW141
GALX | 7PW077
GL5T | 4BR004
GL7T | 21GE185
GLEX | 4BR004
GLF4 | 11RR048
GLF5 | 4BR004
GLF6 | 4BR004
H25B | 1AS001
H25C | 7PW077
HA4T | 01P07PW146
IL62 | 1KK001
IL86 | 1KK003
LJ35 | 1AS001
LJ45 | 1AS002
LJ55 | 1AS002
MD11 | 5GE085
MD90 | 1IA001
RJ85 | 1TL004
SU95 | 01P11PJ004
T154 | 1KK001