Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3024 av den 27 november 2024 om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för miljöräkenskaper (Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 inrättade det åttonde miljöhandlingsprogrammet och bekräftade att övervakning, inbegripet genom tillhandahållande av korrekt information om miljöförändringar, är av största vikt för utarbetandet av en effektiv politik, för genomförandet av en sådan politik för att uppnå unionens miljömål och för människors egenmakt. Det bör utvecklas redskap, såsom miljöräkenskaper, för att öka den allmänna medvetenheten om socioekonomisk verksamhets inverkan på miljön och miljöns bidrag till ekonomin och välbefinnandet.
2 Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av den förordningen och om så är lämpligt, med beaktande av resultaten av de pilotstudier som avses i den förordningen, föreslå införande av nya moduler för miljöräkenskaper, såsom miljörelaterade transfereringar (subventioner), skogsräkenskaper och räkenskaper för ekosystemtjänster.
3 De nya modulerna för miljöräkenskaper ska direkt bidra till unionens miljöpolitiska prioriteringar i enlighet med vad som fastställs bland annat i det åttonde miljöhandlingsprogrammet.
4 Förenta nationernas kommission för statistik antog det centrala ramverket för systemet för integrerade miljöräkenskaper (System of Environmental-Economic Accounting, SEEA) som en internationell statistisk standard vid sin 43:e session i februari 2012 och SEEA:s ekosystemräkenskaper (SEEA EA), kapitlen 1–7, som beskriver ramen för räkenskaperna och de fysiska räkenskaperna, vid sin 52:a session i mars 2021. De nya moduler som införs genom denna förordning är i linje med SEEA:s centrala ramverk och SEEA EA. Dessutom har SEEA genomfört systemet för integrerade miljöräkenskaper för vatten (SEEA–Vatten), som stöder SEEA:s centrala ramverk.
5 För att kunna utföra sina uppgifter enligt fördragen och internationell rätt, särskilt uppgifter som rör miljö, hållbarhet och klimatförändringar, bör unionen ha relevant, övergripande och tillförlitlig information. Ett faktabaserat beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009. Det är dessutom nödvändigt att kommissionen (Eurostat) presenterar de insamlade uppgifterna på ett mer lättillgängligt och användarvänligt sätt, och samtidigt aktivt främjar dessa uppgifter.
6 För att uppnå målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050 är det mycket viktigt att anpassa alla unionens rättsakter och förfaranden till de långsiktiga miljö- och klimatmål för unionen som fastställs i den europeiska gröna given, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 och 55 %-paketet. Flera unionsrättsakter kräver redan noggrann övervakning av trender och därmed ytterligare och mer exakta uppgifter. I detta avseende är det centralt att samla in relevanta och detaljerade uppgifter från medlemsstaterna om deras miljöinvesteringar för att säkerställa att unionen är på väg att uppfylla den europeiska gröna givens mål. Av alla dessa skäl måste systemet för europeiska miljöräkenskaper utvecklas till ett omfattande verktyg som tillhandahåller betydande ytterligare uppgifter för att övervaka genomförandet av unionens miljörätt och miljöpolitiska beslutsfattande.
7 I det åttonde miljöhandlingsprogrammet efterlyses ett inrättande, utan dröjsmål, av en bindande unionsram för att övervaka och rapportera om medlemsstaternas framsteg i arbetet med att fasa ut subventioner för fossila bränslen på grundval av en överenskommen metod och fastställa en tidsfrist på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå för utfasningen av sådana subventioner i överensstämmelse med ambitionen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 oC, som är Parisavtalets långsiktiga temperaturmål, som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. I detta avseende bör kommissionen ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga i sitt program för pilot- och genomförbarhetsstudier och göra en bedömning av kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna om energisubventioner, inklusive subventioner för fossila bränslen. Kommissionen bör vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att införa en modul om energisubventioner, inklusive subventioner för fossila bränslen, i de europeiska miljöräkenskaperna.
8 Vatten är en livsviktig resurs, och det är därför nödvändigt att säkerställa en hållbar förvaltning av denna resurs och att förstå dess förhållande till ekonomisk verksamhet. Kommissionen bör därför göra en bedömning av kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna om vatten och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att införa en ny modul för vatten i de europeiska miljöräkenskaperna.
9 Anpassning är en viktig del av de långsiktiga globala åtgärderna för att hantera klimatförändringarna. Det är nödvändigt att ta itu med de växande klimatrelaterade hälsoriskerna, inbegripet oftare förekommande och intensivare värmeböljor, skogsbränder och översvämningar, hot mot både säkerheten och försörjningstryggheten i fråga om livsmedel och vatten samt uppkomst och spridning av infektionssjukdomar. Klimatförändringarna skadliga effekter kan potentiellt överstiga medlemsstaternas anpassningsförmåga. Medlemsstaterna och unionen bör därför förbättra anpassningsförmågan, förstärka resiliensen och minska sårbarheten för klimatförändringarna, som föreskrivs i artikel 7 i Parisavtalet, samt maximera sidovinsterna i samband med annan politik och andra rättsakter. Enligt förordning (EU) 2021/1119 ska medlemsstaterna anta heltäckande nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner på grundval av robusta klimatförändrings- och sårbarhetsanalyser, framstegsbedömningar och indikatorer och med vägledning av bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga evidens. Eftersom det är nödvändigt att övervaka framstegen i arbetet med klimatanpassning bör kommissionen göra en bedömning av kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna om klimatanpassning. På grundval av de erhållna resultaten bör kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att införa en modul för klimatanpassning i de europeiska miljöräkenskaperna.
10 Förlusten av biologisk mångfald är en central sårbarhet för ekonomierna, vid sidan av och förstärkt av klimatförändringarna. Biologisk mångfald är avgörande för livsmedelstryggheten, människors välbefinnande och samhällenas och ekonomiernas övergripande resiliens. Medlemsstaterna och unionen bör därför förstärka sina insatser mot krisen för den biologiska mångfalden i linje med sina internationella åtaganden inom det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, som antogs vid det femtonde mötet i Förenta nationernas partskonferens för konventionen om biologisk mångfald.
11 Ekosystemräkenskaper är ett sätt att presentera uppgifter om omfattningen av och tillståndet för ekosystemtillgångarna och de tjänster som de tillhandahåller samhället och ekonomin, och syftar till att sätta ett värde på naturen och göra det möjligt att bättre beakta kostnaderna för naturen. Syftet med att fastställa monetära värden bör vara att synliggöra kostnaderna för uteblivna åtgärder och att stödja unionen att uppnå sina miljömål. För att på ett lämpligt sätt förbereda införandet av rapporteringskrav för ekosystemtjänsternas monetära värde bör det föregås av pilot- och genomförbarhetsstudier, med beaktande av relevanta internationella standarder. Dessa studier bör syfta till att bland annat undersöka de monetära värden som ska rapporteras, förhållandena mellan dessa värden och förändringarna i den befintliga tillgången till och användningen av ekosystemtjänster, den potentiella politiska användningen av resultaten av de olika beräkningsmetoderna, under vilka förhållanden beräkningarna lämpar sig för aggregering med varandra och med andra nationalräkenskapsaggregat och vilket som är det lämpligaste tabellformatet för rapporteringen. För att uppnå de avsedda effekterna fullt ut bör kommissionen genomföra en bedömning av metodmöjligheterna och genomförbarheten för monetära mått på ekosystemtjänster, med beaktande av SEEA EA. På grundval av de erhållna resultaten bör det vara möjligt för kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 i syfte att inkludera de monetära ekosystemräkenskaperna.
12 I sina slutsatser av den 6 november 2020 om europeisk statistik uppmuntrade rådet EU-statistiksystemet att möta de nya informationskrav som följer av den europeiska gröna given, inbegripet när det gäller översynen och utvidgningen av programmet för europeiska miljöräkenskaper.
13 År 2019 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten sin särskilda rapport nr 16/2019, Europeiska miljöräkenskaper: användbarheten för beslutsfattare kan förbättras. Rapporten pekar på behovet av mer fullständiga uppgifter om skogar och ekosystem och ett fullständigt genomförande av skogsräkenskaperna.
14 Kommissionen (Eurostat) och de nationella statistikbyråer samt andra nationella myndigheter som ansvarar för att ta fram miljöräkenskaper bör eftersträva att hela tiden utvidga täckningen och förbättra kvaliteten på de statistiska data som stöder övervakningen och utvärderingen av unionens framsteg i arbetet med att genomföra de lagstiftningsakter som antagits inom ramen för 55 %-paketet och i linje med den europeiska gröna given, förordning (EU) 2021/1119, faciliteten för resiliens och återhämtning, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241, och andra relevanta rättsakter samt i överensstämmelse med unionens internationella åtaganden, med beaktande av internationella statistiska standarder som utarbetats av Förenta nationerna och andra organ.
15 De europeiska miljöräkenskaperna har sedan 2011 levererat uppgifter och statistik av hög kvalitet till stöd för faktabaserat beslutsfattande inom ramen för den europeiska gröna given och annan unionspolitik. Det är av största vikt att dessa uppgifter och denna statistik offentliggörs och presenteras på ett sätt som är begripligt och tillgängligt för alla användare. Kommissionen (Eurostat) bör utveckla och underhålla en portal för statistiska data där de viktigaste indikatorerna från miljöräkenskaperna sammanfattas på ett användarvänligt sätt. Denna dataportal bör vara öppen för allmänheten och avgiftsfri. Portalen för statistiska data bör syfta till att förbättra spridningen av och kommunikationen om europeiska miljöräkenskaper. Den bör heller inte inkräkta på styrningsmekanismer som inrättats för att rapportera om och övervaka framsteg i riktning mot syftena och målen för särskilda unionsinitiativ, t.ex. det åttonde miljöhandlingsprogrammet.
16 För att säkerställa flexibilitet och minska den administrativa bördan för uppgiftslämnare, nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter bör medlemsstaterna ges möjlighet att använda andra relevanta källor, metoder och innovativa tillvägagångssätt, såsom jordobservation (Copernicustjänster). Medlemsstaterna bör informera kommissionen och lämna närmare uppgifter om kvaliteten på dessa tillvägagångssätt.
17 Medlemsstaterna bör kunna få ekonomiskt stöd för modernisering och förbättring av miljöstatistikens kvalitet och aktualitet samt för genomförandet av pilot- och genomförbarhetsstudier från programmet för den inre marknaden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690. Med tanke på de efterföljande fleråriga budgetramarna bör ekonomiskt stöd tillhandahållas i enlighet med reglerna i det tillämpliga programmet för europeisk statistik enligt förordning (EG) nr 223/2009.
18 Eftersom unionen består av 27 medlemsstater är det lämpligt att hänvisa till EU-27.
19 Förteckningen över eventuella framtida europeiska miljöräkenskaper i förordning (EU) nr 691/2011 behöver uppdateras och anpassas till unionens nuvarande politiska prioriteringar.
20 Det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95) har ersatts av det europeiska nationalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013.
21 ENS 2010 innehåller referensramen med gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler för utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper för unionens statistikbehov.
22 Kommissionen bör i nära samarbete med medlemsstaterna offentliggöra en metodhandbok med kompletterande riktlinjer avseende sammanställning av miljöräkenskaper inom de olika moduler som införs genom denna förordning. Handboken bör innehålla riktlinjer för beräkning av variablerna för skogsräkenskaper, såsom den årliga nettoökningen av timmer utifrån det levande trädbeståndet eller beräkning av de försörjande ekosystemtjänsterna, såsom bidraget till den globala klimatregleringen från minskade koncentrationer av växthusgaser. Handboken bör offentliggöras efter det att denna förordning har trätt i kraft.
23 Begränsning av klimatförändringar, inbegripet de investeringar som hänger samman med detta, är helt nödvändigt för att uppnå målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050. Kommissionen (Eurostat) bör börja att regelbundet tillhandahålla uppgifter och statistik som sammanställts från relevanta uppgifter som finns tillgängliga i modulerna för miljöräkenskaper och, vid behov, från andra uppgiftskällor. Dessa uppgifter bör delas upp per medlemsstat och omfatta alla de sektorer i ekonomin som är relevanta för begränsning av klimatförändringar.
24 I syfte att ta hänsyn till utvecklingen inom miljö, ekonomi och teknik bör, vid behov, befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att komplettera förordning (EU) nr 691/2011 genom att lämna metodanvisningar och för att ändra bilagorna I–IX till den förordningen vad gäller den variabelförteckning för vilken uppgifter ska sammanställas och överföras, framför allt avsnitt 3 i bilaga V, så att den omfattar variabler avseende andra investeringar för begränsning av klimatförändringar. Kommissionen bör säkerställa att dess delegerade akter inte medför en betydande ytterligare börda för medlemsstaterna eller för uppgiftslämnarna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
25 Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att anta genomförandeakter som medger undantag för medlemsstaterna, inom en angiven tidsperiod, om betydande anpassningar krävs av deras nationella statistiksystem. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
26 Eftersom målet för denna förordning, nämligen att införa nya moduler för miljöräkenskaper i den rättsliga ramen för europeisk statistik om miljöräkenskaperna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, av skäl som rör konsekvens och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
27 Kommittén för det europeiska statistiksystemet har rådfrågats.
28 Förordning (EU) nr 691/2011 bör därför ändras.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Innehåll
Förordning (EU) nr 691/2011 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 1 ska ersättas med följande:
2 I artikel 2 ska följande led läggas till:
3 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
4 Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
5 Artikel 5.2 ska ändras på följande sätt:
6 Artikel 8 ska ersättas med följande:
7 Följande artikel ska införas:
8 Artikel 9 ska ersättas med följande:
9 Följande artikel ska införas:
10 Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
11 I bilaga IV avsnitt 3 första stycket ska åttonde strecksatsen utgå.
12 Alla hänvisningar till EU-28 och ENS 95 ska i texten och bilagorna genomgående ersättas med EU-27 respektive ENS 2010.
13 Bilagorna VII, VIII och IX ska läggas till i enlighet med bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Från och med den 1 januari 2025 ska de uppgifter om erhållna eller utbetalda miljöskyddstransfereringar som tidigare lämnats in enligt bilaga IV lämnas in enligt bilaga VIII.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.11 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
1 Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 april 2024 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 5 november 2024.
2 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper (EUT L 192, 22.7.2011, s. 1).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
9 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).
BILAGA
”BILAGA VII
Avsnitt 1 MÅL
I skogsräkenskaperna registreras och redovisas uppgifter om skogsresurser och ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin på ett sätt som till fullo är förenligt med de uppgifter som rapporteras enligt ENS 2010. I skogsräkenskaperna finns kompletterande information och begrepp som är anpassade till skogarnas och skogs- och avverkningsindustrins särskilda karaktär.
I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för skogsräkenskaperna.
Avsnitt 2 OMFATTNING
I skogsräkenskaperna registreras stockar och flöden av skogsresurser (trädbevuxen mark och timmer) och ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin, inbegripet produktion av rundvirke och uttag och insamling av vildväxande skogsbaserade produkter som inte är träbaserade.
Avsnitt 3 VARIABELFÖRTECKNING
Medlemsstaterna ska upprätta skogsräkenskaper i enlighet med de variabler som beskrivs i detta avsnitt.
1. Tillgångsräkenskaper för trädbevuxen mark och timmer. Trädbevuxen mark definieras som summan av de tre följande punkterna: a) Skog tillgänglig för träförsörjning: skogar där miljömässiga, sociala eller ekonomiska begränsningar inte har någon betydande inverkan på den nuvarande eller potentiella träförsörjningen. Dessa begränsningar kan fastställas genom rättsliga regler, ledningens/ägarens beslut eller av andra skäl. b) Skog som inte är tillgänglig för träförsörjning: alla skogar som inte anses vara tillgängliga för träförsörjningen i enlighet med led a. Det rör sig om skogar där miljömässiga, sociala, ekonomiska eller rättsliga begränsningar hindrar betydande träförsörjning. Detta omfattar i) skogar med rättsliga begränsningar eller restriktioner till följd av andra politiska beslut som helt utesluter eller kraftigt begränsar träförsörjning av skäl som miljöskydd eller bevarande av den biologiska mångfalden (skyddsskog, nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden, t.ex. områden av särskilt miljömässigt, vetenskapligt, historiskt, kulturellt eller andligt intresse), ii) skogar där den fysiska produktiviteten eller träkvaliteten är för låg eller avverknings- och transportkostnaderna är för höga för att motivera avverkning, med undantag för tillfällig avverkning för egen slutlig användning. c) Annan trädbevuxen mark. Skog: mark som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och en krontäckning på mer än 10 % av ytan, eller med träd som kan nå dessa trösklar in situ. Detta omfattar inte mark som huvudsakligen används som jordbruksmark eller träd i urbana områden, såsom stadsparker, alléer och trädgårdar. Annan trädbevuxen mark: mark som inte klassificeras som skog, och som omfattar mer än 0,5 hektar, med träd som är högre än fem meter och en krontäckning på 5–10 % av ytan, eller med träd som kan nå dessa trösklar in situ, eller med en sammanlagd täckning av buskage, buskar och träd på mer än 10 %. Detta omfattar inte mark som huvudsakligen används som jordbruksmark eller träd i urbana områden, såsom stadsparker, alléer och trädgårdar. Årlig nettoökning av timmer: den genomsnittliga årliga volymökningen av levande träd minus den genomsnittliga årliga dödligheten. Uttag: volymen av alla levande eller döda träd som avverkas och avlägsnas från skog, annan trädbevuxen mark eller andra avverkningsplatser. Detta omfattar osålt rundvirke som lagras längs skogsvägar. Detta omfattar också naturliga förluster som ersätts, uttag av avverkat trä under året som fällts under en tidigare period, uttag av annat trä än stamvirke (t.ex. stubbar och grenar) och uttag av träd som dött eller skadats av naturliga orsaker (så kallade naturliga förluster), t.ex. brand, vind, insekter och sjukdomar. Detta omfattar inte icke-vedartad biomassa eller trä som lämnas kvar i skogen och inte avlägsnas under året, t.ex. stubbar, grenar, trädtoppar och avverkningsrester (avverkningsavfall). Oåterkalleliga förluster: alla rester och allt avfall från vindfälle som inte kan tas ut från skogen, samt timmer som förloras genom skogsbränder.
2. Räkenskaper över ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin. Skogs- och avverkningsindustrin definieras som alla lokala verksamhetsenheter som bedriver verksamhet som klassificeras enligt huvudgrupp A02 i Nace rev. 2. Följande variabler ska anges enligt ENS 2010-definitionerna: Produktion; varav: produktion för egen slutlig användning. Insatsförbrukning. Bruttoförädlingsvärde. Kapitalförslitning. Övriga produktionsskatter. Övriga produktionssubventioner. Ersättningar till anställda. Fasta bruttoinvesteringar samt anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke-producerade tillgångar. Förändringar i lagerinvestering. Kapitaltransfereringar. Medlemsstaterna ska rapportera sysselsättning inom skogs- och avverkningsindustrin i tusental årsverken enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004.
Avsnitt 4 FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING
1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.
2. Statistik ska överföras senast 21 månader efter referensårets slut.
3. För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.
4. Det första referensåret är 2023.
5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna lämna årsdata från 2022 till det första referensåret.
6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna in uppgifter på nytt för åren från och med 2022 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga uppgifter för de år som föregår 2022.
Avsnitt 5 RAPPORTERINGSTABELLER
För de variabler som fastställs i avsnitt 3 ska följande uppgifter anges:
1 Trädbevuxen mark, uppdelad efter
2 Timmervolym, fördelad på
3 Timrets värde, uppdelat efter
4 I räkenskaperna ska den produktion som avses i avsnitt 3 anges enligt följande uppdelning, med produkter definierade enligt indelningen av produkter enligt aktivitetsversion 2.1:
5 Uppgifter om annan trädbevuxen mark ska anges på frivillig basis.
Avsnitt 6 MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1).
BILAGA VIII
Avsnitt 1 MÅL
I räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar insamlas och redovisas uppgifter om löpande transfereringar och kapitaltransfereringar avsedda att stödja verksamheter som skyddar miljön och naturresurserna, däribland produktion och användning av miljöprodukter, på ett sätt som är förenligt med begreppen och definitionerna i ENS 2010.
I denna bilaga anges de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera i fråga om räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar. Dessa uppgifter används också för att sammanställa nationella miljöskyddskostnader i enlighet med bilaga IV.
Avsnitt 2 OMFATTNING
I räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar registreras ensidiga betalningar från den offentliga sektorn till institutionella sektorer (inom den inhemska ekonomin och till utlandet) och från utländska aktörer (utlandet) i syfte att skydda miljön eller minska användningen och utvinningen av naturresurser.
Avsnitt 3 VARIABELFÖRTECKNING
Medlemsstaterna ska upprätta räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar enligt följande variabler:
Subventioner (ENS 2010-kod D.3).
Andra löpande transfereringar (ENS 2010-koderna D.6 och D.7).
Kapitaltransfereringar (ENS 2010-kod D.9).
Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter.
Avsnitt 4 FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING
1. Statistik ska sammanställas och överföras årligen.
2. Statistik ska överföras senast 24 månader efter referensårets slut.
3. För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.
4. Det första referensåret är 2023.
5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna lämna årsdata från 2022 till det första referensåret.
6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna in uppgifter på nytt för åren från och med 2022 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga uppgifter för de år som föregår 2022.
Avsnitt 5 RAPPORTERINGSTABELLER
1. För de variabler som avses i avsnitt 3 ska uppgifter anges enligt följande: Betalande institutionell sektor, uppdelade efter den offentliga sektorn, utlandet. Mottagande institutionell sektor, uppdelade efter den offentliga sektorn, företag, hushåll, hushållens icke-vinstdrivande organisationer, utlandet.
2. För var och en av de rapporteringskategorier som avses i punkt 1 ska uppgifter anges per klass i klassifikation av miljöskyddsaktiviteter (CEPA) och klassifikation av resurshanteringsaktiviteter (CReMA), indelade enligt följande: CEPA 1. CEPA 2. CEPA 3. CEPA 4. CEPA 5. CEPA 6 (inbegripet tidigare CReMA 12). Summan av CEPA 7, CEPA 8 och CEPA 9. CReMA 10. CReMA 11. CReMA 13. CReMA 13A. CReMA 13B. CReMA 13C. CReMA 14. Summan av CReMA 15 och CReMA 16.
3. Transfereringar från den offentliga sektorn till företag, grupperade efter summan av alla CEPA-klasser (CEPA 1–9) och alla CReMA-klasser (CReMA 10–16), ska grupperas ytterligare enligt näringsgrensindelningen Nace rev. 2 enligt följande: Nace A – Jordbruk, skogsbruk och fiske. Nace B – Utvinning av mineral. Nace C – Tillverkning. Nace D – El-, gas- och ångförsörjning samt luftkonditionering. Nace E – Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering. Nace F – Byggverksamhet. Nace G – Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar. Nace H – Transport och magasinering. Nace I–U – Övriga Nace-avdelningar.
4. De CEPA-klasser som avses i punkterna 2 och 3 är de som anges i bilaga IV. CReMA-klasserna anges i bilaga V.
Avsnitt 6 MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.
BILAGA IX
Avsnitt 1 MÅL
I ekosystemräkenskaperna redovisas uppgifter om omfattningen av och tillståndet för ekosystemtillgångar och de tjänster som de tillhandahåller samhället och ekonomin. Uppgifterna är i linje med SEEA EA och förenliga med de uppgifter som rapporteras inom ramen för ENS 2010.
I ekosystemräkenskaperna används om möjligt befintlig information, bland annat från jordobservation, miljörapportering och andra uppgiftskällor.
Avsnitt 2 OMFATTNING
I ekosystemräkenskaperna registreras ekosystemens omfattning, ekosystemens tillstånd och flödet av ekosystemtjänster.
Ekosystemens omfattning är storleken på ekosystemen i ett område. I räkenskaperna över ekosystemens omfattning omfattas landbaserade (inklusive sötvatten) och marina ekosystem på det nationella territoriet.
Ekosystemens tillstånd är ett ekosystems kvalitet mätt i dess abiotiska egenskaper, biotiska egenskaper och landskapsegenskaper, enligt ekosystemtyper.
Ekosystemtjänster är de fördelar som ekosystemen tillhandahåller för ekonomisk och annan mänsklig verksamhet. De omfattar i) försörjande, ii) reglerande och underhållande och iii) kulturella tjänster. I räkenskaperna över ekosystemtjänster registreras den faktiska tillgången till och användningen av ekosystemtjänster som tillhandahålls av ekosystemen på det nationella territoriet.
Tematiska räkenskaper är räkenskaper som organiserar uppgifter i enlighet med specifika politiska teman såsom biologisk mångfald, klimatförändringar, hav och urbana områden.
Avsnitt 3 VARIABELFÖRTECKNING
Medlemsstaterna ska upprätta ekosystemräkenskaperna enligt följande variabler:
1 Räkenskaper över ekosystemens omfattning, som registrerar arean och förändringar i arean för varje ekosystemtyp inom det nationella territoriet. Medlemsstaterna ska rapportera räkenskaper över ekosystemens omfattning i tusen hektar.
2 Som en del av räkenskaperna över ekosystemens omfattning används en omvandlingsmatris, som registrerar ändringar mellan olika typer av ekosystem (i hektar) mellan två tidpunkter.
3 Räkenskaper över ekosystemens tillstånd, som registrerar ekosystemens egenskaper enligt följande:
4 Räkenskaper över ekosystemtjänster som registrerar tillgång till och användning av ekosystemtjänster i tillgångs- och användningstabeller. I tillgångstabellen ska tillgången på ekosystemtjänster från ekosystem till socioekonomiska system registreras. I användningstabellen ska användningen av ekosystemtjänster registreras efter typ av användning enligt definitionen i avsnitt 5.
5 I ekosystemräkenskaperna ska följande tabell över ekosystemtyper användas:
Avsnitt 4 FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING
1. Statistik ska sammanställas och överföras enligt följande: Vart tredje år för räkenskaperna över ekosystemens omfattning och ekosystemens tillstånd. Uppgifterna ska hänvisa till ett representativt genomsnitt för referensåret och till omvandlingsmatrisen om förändringen under de tre åren mellan två referensår. Årligen, förutsatt att kommissionen (Eurostat) tillhandahåller modelleringsverktyg för beräkning av ekosystemtjänster för räkenskaperna över ekosystemtjänster. Om sådana verktyg inte finns, vart tredje år för räkenskaper över ekosystemtjänster.
2. Statistik ska överföras senast 24 månader efter referensårets slut.
3. För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.
4. Det första referensåret är 2024. För omvandlingsmatrisen är det första referensåret 2027.
5. Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna infoga uppgifter från 2024 om räkenskaperna över omfattning och tillstånd, och om tabeller över tillgång till och användning av ekosystemtjänster i fysiska enheter. För omvandlingsmatrisen ska uppgifterna visa förändringarna mellan 2024 och 2027.
6. Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna uppgifter om räkenskaper över ekosystemtjänster, omfattning och tillstånd för åren n-3 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna uppgifter på nytt från och med 2024 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga uppgifter för de år som föregår 2024.
Avsnitt 5 RAPPORTERINGSTABELLER
1. Räkenskaper över ekosystemens omfattning: för alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3 ska uppgifter i den första överföringen anges för det första referensåret. För alla efterföljande dataöverföringar ska uppgifterna rapporteras enligt följande: Omfattning under föregående referensår. Ökningar. Minskningar. Omfattning under innevarande referensår. Omvandlingsmatrisen ska ange omvandlingarna mellan alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3 mellan föregående och innevarande referensår.
2. Räkenskaper över ekosystemtjänster: För de ekosystemtjänster som avses i avsnitt 3 ska uppgifter anges i tillgångs- och användningstabeller enligt följande: a) Tillgångstabell, som registrerar den årliga försörjningen av de tjänster som avses i avsnitt 3 för alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3, utom kategorierna 10 och 12. b) Användningstabell, som registrerar användningen av ekosystemtjänster enligt följande uppdelning: Branschernas insatsförbrukning. Den offentliga sektorns slutliga konsumtion. Hushållens slutliga konsumtion. Bruttoinvestering. Export.
3. En medlemsstat ska inte vara skyldig att rapportera uppgifter om dess totala landareal inte överstiger 0,3 % av unionens totala landareal.
Avsnitt 6 MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2391 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EG) nr 1059/2003 vad gäller de territoriella typindelningarna (Tercet) (EUT L 350, 29.12.2017, s. 1).”