Kommissionens förordning (EU) 2025/258 av den 7 februari 2025 om ändring av förordning (EU) 2017/2400 vad gäller bestämning av medeltunga och tunga lastbilars och tunga bussars koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och införande av fordon som drivs med vätgas och annan ny teknik och om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller tillämpliga regler om bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning i syfte att uppnå ett utvidgande till ett EU-typgodkännande (Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG, särskilt artiklarna 4.3 och 5.4 e, och
1 Genom kommissionens förordning (EU) 2017/2400 infördes en gemensam metod för att jämföra prestanda vad gäller koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos tunga fordon som släpps ut på unionsmarknaden. I förordningen fastställs bestämmelser för certifiering av komponenter med inverkan på koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos tunga fordon, ett simuleringsverktyg för att bestämma och ange dessa fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning införs och det fastställs bland annat krav på att medlemsstaternas myndigheter och tillverkare ska kontrollera att certifieringen av komponenterna och användningen av simuleringsverktyget uppfyller kraven.
2 Genom kommissionens förordning (EU) 2022/1379 utvidgades tillämpningsområdet för förordning (EU) 2017/2400 till medeltunga lastbilar och tunga bussar och ny teknik som hybridfordon och fordon med enbart eldrift, dubbelbränslefordon och värmeåtergivning lades till.
3 Eftersom det håller på att utvecklas mer ny teknik som kan ta sig in på marknaden i framtiden bör krav för sådan ny teknik fastställas. Sådan ny teknik bör omfatta fordon som drivs med vätgas, effektiva hjuländar, fordon som drivs av flera kraftöverföringar som fungerar oberoende av varandra eller fordon som kan laddas medan de körs.
4 Eftersom det när koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsvärdena certifieras kan vara oklart huruvida ett fordon kommer att vara ett yrkesfordon eller inte, bör alla simuleringar för fordon i de berörda grupperna simuleras för alla användningsprofiler. De certifierade koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsvärdena bör därför tilldelas på rätt sätt utifrån fordonets registreringsstatus.
5 Eftersom man genom att förse fordon med effektiva hjuländar påverkar koldioxidutsläppen positivt införs ett nytt förfarande för att möjliggöra certifiering av effektiva hjuländar för att säkerställa att deras höga effektivitet återspeglas vid bestämningen av koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsvärdena.
6 Förfarandet för att bestämma fordonens luftmotståndsprestanda bör skärpas för att förbättra dess repeter- och reproducerbarhet och för att minska provningsbördan, och för att säkerställa att egenskaper som förbättrar den aerodynamiska prestandan kan certifieras på ett effektivt sätt bör det kompletteras med en ny process som bygger på beräkningsbaserad fluiddynamik.
7 Eftersom förfarandet för provning på väg har visat sig vara ett viktigt verktyg för kontroll av beräkningarna av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos medeltunga och tunga lastbilar, bör det även tillämpas på tunga bussar, med vissa justeringar för att återspegla komplexiteten i den ofta förekommande flerstegsproduktionen av sådana fordon.
8 Eftersom ny teknik kommer att omfattas av denna förordning, särskilt när det gäller medeltunga lastbilar, bör motstridiga skyldigheter mellan förordning (EU) 2017/2400 och de globalt harmoniserade provningsförfarandena för lätta fordon i syfte att bestämma koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsvärdena i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 undvikas. Förordning (EU) nr 582/2011 bör ändras i enlighet därmed för att säkerställa att inga medeltunga lastbilar provas enligt två olika system i syfte att bestämma koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsvärdena.
9 För att ge medlemsstaterna, nationella myndigheter och ekonomiska aktörer tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de regler som införs genom denna förordning bör dess tillämpningsdatum senareläggas.
10 För att en tidig tillämpning av förordningen ska bli möjlig, särskilt för teknik som omfattas av denna ändring, bör det vara möjligt att få ett tillstånd att använda simuleringsverktyget och få en certifiering för komponenter i enlighet med förordning (EU) 2017/2400, i dess ändrade lydelse genom denna förordning från och med ikraftträdandet.
11 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Tillämpning av kraven
Förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 12 ska ändras på följande sätt:
2 Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
3 Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
4 I artikel 15.1 ska följande strecksats läggas till:
5 I artikel 16.2 ska följande strecksats läggas till:
6 I artikel 17.2 ska följande strecksats läggas till:
7 I artikel 18.1 ska följande strecksats läggas till i första stycket:
8 I artikel 22.1 ska andra stycket ändras enligt följande:
9 Artikel 24 ska ersättas med följande:
10 Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.
11 Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
12 Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga III till den här förordningen.
13 Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga IV till den här förordningen.
14 Bilaga VI ska ändras i enlighet med bilaga V till den här förordningen.
15 Texten i bilaga VI till den här förordningen ska föras in som bilaga VIIa.
16 Bilaga VIII ska ändras i enlighet med bilaga VII till den här förordningen.
17 Bilaga IX ska ändras i enlighet med bilaga VIII till den här förordningen.
18 Bilaga Xa ska ändras i enlighet med bilaga IX till den här förordningen.
19 Bilaga Xb ska ändras i enlighet med bilaga X till den här förordningen.
Artikel 2
Artikel 3 i förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1 I punkt 1 andra stycket ska andra meningen utgå.
2 Punkt 3 ska ersättas med följande:
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2026.
Punkt 21 i bilaga X ska tillämpas från och med den 1 mars 2025.
Utan hinder av det andra och tredje stycket får godkännandemyndigheterna från och med den 12 mars 2025 inte vägra att bevilja certifiering av komponenternas koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper i enlighet med förordning (EU) 2017/2400, i dess ändrade lydelse genom denna förordning. Från och med den 12 mars 2025 ska medlemsstaterna inte förbjuda registrering, utsläppande på marknaden och ibruktagande av ett nytt fordon, om det berörda fordonet uppfyller kraven i förordning (EU) 2017/2400 och förordning (EU) nr 582/2011, i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen, om en tillverkare begär det.
1 EUT L 188, 18.7.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/595/oj.
2 Kommissionens förordning (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (EUT L 349, 29.12.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/2400/oj).
3 Kommissionens förordning (EU) 2022/1379 av den 5 juli 2022 om ändring av förordning (EU) 2017/2400 vad gäller bestämning av medeltunga och tunga lastbilars och tunga bussars koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och införande av elfordon och annan ny teknik (EUT L 212, 12.8.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/1379/oj).
4 Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, 25.6.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/582/oj).
BILAGA I
Bilaga I till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 I punkt 1.1 ska tabell 1 ersättas med följande:
2 Punkt 2.3 ska ändras på följande sätt:
1 EMS: det europeiska modulsystemet
2 I dessa fordonsklasser betraktas dragbilar som påbyggnadsbilar men med dragbilens särskilda vikt i körklart skick.
BILAGA II
Bilaga III till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 I punkt 2 ska följande led läggas till:
2 I punkt 3 första stycket ska första meningen ersättas med följande:
3 Tabell 1 ska ändras på följande sätt:
4 Tabell 2 ska ändras på följande sätt:
5 Tabell 3 ska ändras på följande sätt:
6 Tabell 3a ska ändras på följande sätt:
7 Tabell 4 ska ändras på följande sätt:
8 Tabell 5 ska ändras på följande sätt:
9 Tabell 6 ska ändras på följande sätt:
10 Tabell 7 ska ersättas med följande:
11 Tabell 8 ska ändras på följande sätt:
12 I tabell 9 ska följande stycke läggas till efter det inledande stycket:
13 Tabell 10 ska ersättas med följande:
14 Följande tabell ska införas efter tabell 11:
15 Punkt 6 ska ersättas med följande:
16 Punkt 6.2 ska ersättas med följande:
17 Punkt 10 ska ersättas med följande:
18 I punkt 10.1.1 ska följande stycke läggas till:
19 I punkt 10.1.2 ska första stycket ersättas med följande:
20 Tabell 14 ska ändras på följande sätt:
21 I tabell 15 ska följande post läggas till:
22 Följande punkt ska införas efter tabell 15:
23 Följande tabell ska införas efter punkt 10.1.4:
24 Följande punkter ska läggas till efter punkt 11.5:
25 I tillägg 1 ska tabell 1 ändras på följande sätt:
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1257 av den 24 april 2024 om typgodkännande av motorfordon och motorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon med avseende på utsläpp och batteriers hållbarhet (Euro 7), om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009, kommissionens förordning (EU) nr 582/2011, kommissionens förordning (EU) 2017/1151, kommissionens förordning (EU) 2017/2400 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1362 ( EUT L, 2024/1257, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1257/oj).
2 Normal fordonsdrift ska utesluta alla betydande driftsbegränsningar (t.ex. ska nödkörningsläge inte betraktas som normal fordonsdrift).
5 Ja (dvs. axelkomponent finns) endast om båda parametrarna DifferentialIncluded och DesignTypeWheelMotor har angetts som false.
7 De specificerade värdena för fusable förutsätter att tanken har ett internt uppvärmningssystem som aktiveras när minimitrycket uppnås. Om det inte finns något sådant uppvärmningssystem i tanken ska tillverkaren efter godkännande från godkännandemyndigheten tillämpa ett lägre värde för fusable.
BILAGA III
Bilaga IV till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 I punkt 2 ska följande led läggas till:
2 Punkt 3 ska ändras på följande sätt:
BILAGA IV
Bilaga V till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 I punkt 3.1.2 ska följande stycke läggas till:
2 I punkt 3.1.6.2 ska rubriken till tabellen Tabell 1 ersättas med Tabell 1a
3 Punkt 3.2 ska ändras på följande sätt:
4 I punkt 3.2.1 första stycket ska den andra meningen ersättas med följande:
5 I tabell 2 i punkt 3.5 ska raden Bränslemassflöde för gasbränslen ersättas med följande:
6 I punkt 4.3.3.1 ska stycket ersättas med följande:
7 I punkt 4.3.4.1 ska stycket ersättas med följande:
8 I punkt 4.3.5.3 första stycket ska följande led läggas till efter led 4:
9 I punkt 5.3.3.1 ska följande poster läggas till i tabell 4:
10 I punkt 6.1.9 ska följande text läggas till:
11 Tillägg 2 del 1 ska ändras på följande sätt:
12 I tillägg 3 ska följande punkter läggas till efter punkt 1.10.1:
13 Tillägg 4 ska ändras på följande sätt:
14 I tillägg 7 ska raden FuelType i tabell 1a ersättas med följande:
BILAGA V
Bilaga VI till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 Punkt 4.1.7.2 efter punkt 4.2.7.1 ska ersättas med följande:
2 Följande punkt ska införas efter punkt 6.1.2.1:
3 I punkt 7.6 ska den andra meningen ersättas med följande:
4 I punkt 7.10 ska den första meningen ersättas med följande:
5 I tillägg 9 ska det andra avsnittet om Stallningspunkt ersättas med följande:
6 I tabell 1 i tillägg 12 ska följande text läggas till i kolumnen Beskrivning/referens i raden DifferentialIncluded:
BILAGA VI
BILAGA VIIA
Certifieringsförfarande för provning av hjuländar
1. Inledning och definitioner
1.1 Inledning
I denna bilaga beskrivs certifieringsförfarandet för friktionsförluster hos hjuländar för icke-drivande axeltillämpningar. Certifieringen av hjuländar på drivaxlar ingår i förfarandet i bilaga VII.
Som ett alternativ till certifieringen av hjuländarna kan de standardiserade friktionsförluster för hjuländarna som anges i punkt 6 tillämpas för bestämningen av fordonsspecifika koldioxidutsläpp.
1.2 Definitioner
I denna bilaga gäller följande definitioner:
1 hjullager: lager som används för att stödja en hjulände i ett fordon.
2 hjulände: den uppsättning komponenter som utgör anslutningen mellan hjul och axel, och som innefattar hjullager, tätningar och smörjmedel samt hjulnavet, om ett sådant finns, och alla andra komponenter som är relevanta för rullfriktionen, men som inte behöver innefatta bromsskivan och hjulflänsen.
3 radiell belastning: den anbringade belastningen på hjuländen vinkelrätt och vertikalt mot axeln.
4 axiell belastning: den anbringade belastningen på hjuländen i riktning mot axeln med beaktande av den dynamiska hjulradien.
5 belastningslinjens position: den position på hjuländen genom vilken den radiella belastningen anbringas.
6 hjuländestillverkare: den juridiska person som producerar hjuländen.
7 hjuländesfamilj: en tillverkares gruppering av hjuländar som genom sin konstruktion, såsom anges i punkt 2.3, har liknande konstruktionsegenskaper och egenskaper gällande koldioxid och bränsleförbrukning.
8 kund: den juridiska person som säljer det fordon eller den axel där hjuländen är installerad.
9 provningsenhet: den juridiska person som ansvarar för att prova hjuländen, antingen hjuländestillverkaren eller en tredje part.
10 tätning: den del av hjullagret som är avsedd att förhindra att partiklar eller vätskor tränger in i hjullagret eller att smörjmedel läcker ut.
11 spel: det totala avstånd över vilket en lagerring kan förflyttas i förhållande till den andra i axiell riktning.
12 förspänning: negativt manöverspel i hjullagret.
13 inre ring: den ring eller de ringar i hjullagren som har mindre diameter än den yttre ringen.
14 yttre ring: den ring eller de ringar i hjullagren som har större diameter än den inre ringen.
15 mätning: mätning av friktionsförluster i hjuländen uttryckt som ett friktionsmoment i Nm.
16 nominell lagerbelastning: den maximala konstruktionsbelastning som definieras i hjullagerspecifikationerna.
17 delningsdiameter: avståndet i ett hjullager mellan två rullelements geometriska centrum när de två rullelementen är diametralt motsatta.
18 inkörningsförfarande: förfarandet att konditionera en oanvänd hjulände under belastning för att försätta den i ett tillstånd av representativa användningsförhållanden.
2. Allmänna krav
2.1 Val av hjulände
De hjuländar som används för kontrollen av friktionsförlustmätningar ska vara nya.
De ska vara samma hjuländar som de som anges i specifikationerna, alltså sådana som är avsedda för serietillverkning och som ska installeras i kundens tillämpningar.
Dessa specifikationer omfattar, men är inte begränsade till, mått, material, ytkvalitet och ytbehandlingar, antal rullar, tätningar, smörjmedelstyp, kvalitet och kvantitet samt andra egenskaper som är relevanta för friktionen i hjuländen.
2.2 Antal hjuländar som ska provas
För koldioxidcertifieringen av en hjuländesfamilj ska minst fyra olika hjuländar från huvudkomponenten provas enligt de förfaranden som beskrivs i punkterna 3 och 4 och var och en med samma hastighets- och belastningsmålsteg.
2.3 Parametrar som definierar en hjuländesfamilj
Följande kriterier ska vara desamma för alla medlemmar i en hjuländesfamilj:
Antal rullelement.
Rullelementens diameter ska ligga inom ± 0,5 mm (vid mätning i vinkelrät riktning och mitt på längdaxeln).
Rullelementens längd ska ligga inom ± 1 mm (vid mätning längs med längdaxeln).
Delningsdiameter inom ± 1 mm.
Antal rader.
Ytterringens kontaktvinkel med rullelementen med ± 1 grad.
Smörjmedelstyp: olja eller fett.
Belastningslinjens position (om huvudkomponenten inte provas vid den angivna positionen i figur 2).
2.4 Val av huvudkomponent för hjuländarna
Hjuländarnas huvudkomponent ska vara den medlem som har den högsta friktionen.
Om en familj har fler än en medlem ska provningsenheten motivera valet av huvudkomponent baserat på komponentegenskaperna.
Den nominella lagerbelastningen för familjen ska vara den högsta nominella lagerbelastningen för alla familjemedlemmar.
För varje familjemedlem ska provningsenheten tillhandahålla kvantifierbara uppgifter om
tätningarnas prestanda (t.ex. friktionsförluster),
smörjningsprestanda (olja eller fett) (t.ex. viskositet),
förspännings-/spelintervall (t.ex. högsta och lägsta).
Godkännandemyndigheten får begära att provningsenheten tillhandahåller en ytterligare motivering, t.ex. genom simuleringar eller beräkningar, om den anser att de egenskaper som anges i fjärde stycket är tillräckliga för att motivera valet av familj.
2.5 Inkörning
Provningsenheten ska tillämpa ett inkörningsförfarande på hjuländarna.
Vid inkörningsförfarandet ska samma provningsuppställning användas och samma krav som vid friktionsförlustmätningen gälla.
2.5.1 Inkörningsförfarande
Inkörningsförfarandet ska bestå av fyra på varandra följande faser.
Under den första fasen ska hjuländen köras medurs med ett konstant varvtal på 300 min–1 med en radiell belastning som motsvarar 50 % av den nominella lagerbelastningen under 60 ± 2 minuter.
Under den andra fasen ska hjuländen köras moturs med ett konstant varvtal på 300 min–1 med en radiell belastning som motsvarar 50 % av den nominella lagerbelastningen under 60 ± 2 minuter.
Under den tredje fasen ska hjuländen köras medurs med ett konstant varvtal på 500 min–1 med en radiell belastning som motsvarar 100 % av den nominella lagerbelastningen under 660 ± 2 minuter.
Under den fjärde fasen ska hjuländen köras moturs med ett konstant varvtal på 500 min–1 med en radiell belastning som motsvarar 100 % av den nominella lagerbelastningen under 660 ± 2 minuter.
Inkörningsförfarandet ska dokumenteras av provningsenheten med avseende på körtid, varvtal, radiell belastning och lagertemperatur samt rapporteras till godkännandemyndigheten.
2.6 Smörjmedel
2.6.1 Krav på smörjmedel
Smörjmedlets typ, kvalitet och kvantitet ska vara densamma som i specifikationerna, alltså sådana som är avsedda för serietillverkning och som används i kundens tillämpningar.
Om hjuländestillverkaren inte levererar smörjmedel tillsammans med hjullagret ska kunden tillhandahålla nödvändig information om det smörjmedel som kommer att användas i den slutliga tillämpningen för att möjliggöra en noggrann provning av hjuländen.
2.6.2 Oljebaserat smörjmedel
Om smörjmedlet är av oljetyp ska oljenivån i lagret vara den som anges i axelspecifikationerna. Om specifikation saknas ska axelns högsta geometriska möjliga oljenivå tillämpas.
2.7 Manöverspel/förspänning
Om lagrets manöverspel/förspänning kan justeras ska det spel/den förspänning som används för provning av hjullagret ställas in på det aritmetiska medelvärdet för det spel-/förspänningsintervall som anges i specifikationerna, inom en tolerans på ± 20 μm.
2.8 Tätningar
De tätningar som används för provning av hjuländen ska vara de som anges i specifikationerna, alltså sådana som är avsedda för serietillverkning och som ska installeras i kundens tillämpningar.
Om hjuländestillverkaren inte levererar tätningar tillsammans med hjuländen ska kunden tillhandahålla nödvändig information om de tätningar som kommer att användas i den slutliga tillämpningen för att möjliggöra en noggrann provning av hjuländen.
3. Provningsförfarande för hjuländar
3.1 Provningsförhållanden
3.1.1 Omgivningstemperatur
Temperaturen i provningscellen ska bibehållas på 25 °C ± 10 °C. Omgivningstemperaturen ska mätas inom ett avstånd på en meter från hjullagrets yttre ring och dokumenteras i provningsrapporten. Detta ska vara en måltemperatur för provningsenheten, från vilken systematiska avvikelser mellan provningarna inte är tillåtna.
3.1.2 Hjullagertemperatur
Hjullagertemperaturen ska mätas vid innerdiametern hos den inre ringen, som finns på fordonets insida. Under mätningarna ska hjullagertemperaturen högst uppgå till 60 °C. För detta ändamål får luftkylning tillämpas i enlighet med avsnitt 3.3.5.
3.2 Provningsuppställning
Provningsuppställningen ska motsvara den i Figure 1.
Figur 1 Förenklat schema över provningsuppställningen
3.2.1 Installation av anordningar för mätning av moment, belastning, temperatur och varvtal
Anordningar för momentmätning ska installeras för att mäta friktionsförluster i hjuländen och på ett sådant sätt att parasiteffekter minimeras.
En anordning för varvtalsmätning ska installeras för att mäta hjuländens rotationshastighet.
En anordning för temperaturmätning ska installeras för att mäta temperaturen vid innerdiametern hos den inre ring som finns på fordonets insida.
En anordning för belastningsmätning ska installeras för att mäta den radiella belastning som anbringas på hjuländen.
3.2.2 Provningsuppställning
Provningsuppställningen ska bestå av en elmaskin som används för att anbringa en rotationshastighet på hjuländen och en anordning som kan anbringa en radiell belastning på hjuländen.
Hjuländen ska monteras så att hjullagrets yttre ring roterar och används för varvtalsinmatning samtidigt som den inre ringen inte roterar.
Växlar och kopplingar är tillåtna mellan elmaskinen och hjuländen, förutsatt att de inte påverkar mätresultaten.
3.2.3 Mätutrustning
Kalibreringslaboratorierna ska uppfylla kraven i IATF 16949, ISO 9000-serien eller ISO/IEC 17025. All laboratorieutrustning för referensmätning som används för kalibrering och/eller kontroll ska vara spårbar till nationella (internationella) standarder.
Mätnoggrannheten enligt punkterna 3.2.3.1–3.2.3.4 ska gälla hela mätkedjan, inklusive givare och ytterligare källor till fel. De angivna toleranserna för osäkerhet får inte användas för systematiska avvikelser när mätinstrument används med högre noggrannhet.
3.2.3.1 Friktionsmoment
Momentmätningens osäkerhet för mätningen av hjuländens friktionsmoment får inte överstiga ± 0,2 Nm.
Om osäkerheten är högre ska mätningarna beräknas enligt punkt 3.4.6.
3.2.3.2 Radiell belastning
Osäkerheten vid belastningsmätningen för mätningen av radiell belastning på hjuländen får inte överstiga ± 1 kN.
Om den radiella belastningen anbringas som en massa ska denna omvandlas genom tillämpning av gravitationskonstanten 9,81 N/kg.
3.2.3.3 Rotationshastighet
Osäkerheten vid mätningen av rotationshastigheten vid mätningen av hjuländeshastighet får inte överstiga ± 2,5 min–1.
3.2.3.4 Temperaturer
Osäkerheten hos temperaturmätningen för mätning av omgivningstemperaturen får inte överstiga ± 2 °C.
Osäkerheten hos temperaturmätningen för mätning av hjullagertemperaturen får inte överstiga ± 2 °C.
3.2.4 Mätsignaler och registrering av data
Följande signaler ska registreras i syfte att beräkna friktionsmomentförlusten:
a Ingående varvtal [min–1]
b Hjuländens friktionsmoment [Nm]
c Anbringad radiell belastning [kN]
d Lagertemperatur [°C]
e Omgivningstemperatur [°C]
Följande minsta provtagningsfrekvenser för givarna ska tillämpas:
a Friktionsmoment: 300 Hz
b Rotationshastighet: 100 Hz
c Temperaturer: 10 Hz
d Belastning: 10 Hz
Rådata för friktionsmomentet ska filtreras med ett lämpligt lågpassfilter såsom ett Butterworth-filer av andra ordningen med en brytfrekvens på 0,1 Hz. Filtrering av andra signaler får tillämpas i samförstånd med godkännandemyndigheten. Eventuell aliaseffekt ska undvikas.
Rådata ska inte rapporteras.
3.3 Provningsförfarande
För att bestämma momentförlustdiagrammet för en hjulände ska rutnätspunkterna på friktionsmomentförlustdiagrammets data mätas enligt punkt 3.4.
Mätningen av en rutnätspunkt får endast upprepas om det finns ett tekniskt motiverat skäl till detta, t.ex. fel på en givare. Denna upprepning ska registreras i provningsrapporten. Den sammanlagda provningen av ett provexemplar av en hjulände, från inkörningen till den sista rutnätspunkten, ska slutföras inom högst 55 timmar, annars blir provningen av provexemplaret ogiltigt.
3.3.1 Radiellt belastningsområde
Friktionsförlusten ska mätas med radiella belastningar som motsvarar 25 %, 50 % och 100 % av den nominella lagerbelastningen.
Målbelastningarna ska rapporteras av provningsenheten tillsammans med den faktiska uppmätta belastningen.
3.3.2 Den radiella belastningslinjens position
Den radiella belastningen ska anbringas på hjuländens mittpunkt så att belastningslinjens position befinner sig på hjullagrets mittpunkt inom ± 0,5 mm. Hjullagrets mittpunkt bestäms som mitt emellan de inre hjullagerringarnas yttre lägen (se figur 2).
Figur 2 Fastställande av belastningslinjens position
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får belastningslinjens position väljas utanför lagrets mittpunkt. I detta fall måste tillverkaren styrka att denna position för belastningslinjen motsvarar anbringandet på hjuländen.
3.3.3 Axiell belastning
För de mätningar som avses i denna punkt får ingen axiell belastning anbringas på hjuländarna.
3.3.4 Rotationshastighetsintervall
Hjuländen ska provas vid 250 och 500 min–1. Alla rotationshastighetspunkter ska mätas medurs och moturs i enlighet med den provningssekvens som anges i punkt 3.4.1. Resultaten kan rapporteras som de genomsnittliga uppmätta värdena för riktningen medurs och moturs.
3.3.5 Kylning och uppvärmning
Hjuländen får luftkylas av en fläkt som använder omgivningsluft vid omgivningstemperatur enligt definitionen i punkt 3.1.1. Annan extern kylning eller uppvärmning ska inte tillåtas. Om luftkylning används ska samma kylförhållanden tillämpas för alla hjuländar som provas vid alla rutnätspunkter.
3.4 Mätning av friktionsmomentförlust
3.4.1 Provningssekvens
Den provningssekvens som ska tillämpas beror på provningsuppställningens mätkonfiguration.
Om mätkonfigurationen är sådan att den radiella belastningen och friktionsmomentet båda bestäms individuellt med hjälp av en särskild anordning för momentmätning, ska provningen av hjuländen följa provningssekvens A enligt beskrivningen i punkt 3.4.1.1.
Om mätkonfigurationen är sådan att den radiella belastningen och friktionsmomentet bestäms simultant med samma anordning för momentmätning, ska provningen av hjuländen följa provningssekvens B enligt beskrivningen i punkt 3.4.1.2.
Om provningsenheten, på grundval av de funktionsbeskrivningar som avses i det andra och tredje stycket, inte kan bedöma vilken provningssekvens som ska användas, ska provningssekvens A tillämpas.
3.4.1.1 Provningssekvens A
Friktionsmätningarna av rutnätspunkterna ska påbörjas vid den högsta radiella belastningen och gå nedåt till den lägsta radiella belastningen, samtidigt som först den högsta och sedan den lägsta rotationshastigheten ska provas vid varje belastningssteg. När rutnätspunkten vid den lägsta belastningen och lägsta rotationshastigheten har mätts vänder man på hjuländens rotationsriktning och den sekvens som beskrivs ovan upprepas.
Provningssekvensen visas schematiskt i figur 3.
Figur 3 Provningssekvens schema A
3.4.1.2 Provningssekvens B
Friktionsmätningarna av rutnätspunkterna ska påbörjas vid den högsta radiella belastningen och den högsta rotationshastigheten. Därefter vänder man på rotationsriktningen och sedan mäts samma belastnings-/hastighetspunkt. Med samma belastning återställs sedan rotationsriktningen och friktionen mäts vid den lägre rotationshastigheten. Denna belastnings-/hastighetspunkt mäts också i båda rotationsriktningarna. Den sekvens som beskrivs ovan upprepas för inställningarna med 50 % och 25 % radiell belastning.
Provningssekvensen visas schematiskt i figur 4.
Figur 4 Provningssekvens schema B
3.4.2 Stabilisering och mätvaraktighet
För varje rutnätspunkt ska provningsenheten tillåta en stabiliseringsperiod på 117 ± 2 minuter innan mätningen påbörjas. Dessutom ska följande stabiliseringsperioder tillämpas:
För provningssekvens A:
För provningssekvens B:
Friktionen för varje enskild rutnätspunkt ska mätas under de sista 180 sekunderna av motsvarande konstanthastighetsfas. Om det stabiliseringskriterium som beskrivs i avsnitt 3.4.3 inte uppfylls under rutnätspunktens sista 180 sekunder får mätningen tas från det första tidigare oavbrutna segmentet på 180 sekunder där stabiliseringskriteriet uppfylldes.
Om provningsuppställningen är utrustad med ett hjuländesstöd i form av ett stödlager, som måste roteras i båda riktningarna under mätningen av varje rutnätspunkt, ska friktionen mätas under de sista 180 sekunderna av stödlagrets rotation medurs och under de sista 180 sekunderna av stödlagrets rotation moturs.
3.4.3 Stabiliseringskriterium
Stabiliseringskriteriet är uppfyllt när standardavvikelsen för friktionsmomentet under mätningen inte överstiger 15 % av medelvärdet eller 0,4 Nm, beroende på vilket värde som är högst.
3.4.4 Medelvärdesberäkning av rutnätspunkter
För varje enskilt provexemplar ska alla registrerade värden för varje rutnätspunkt beräknas till ett aritmetiskt medelvärde under mätningens varaktighet. Därefter ska dessa aritmetiska medelvärden för samma rutnätspunkt beräknas för alla provexemplar till ett aritmetiskt medelvärde per rutnätspunkt.
3.4.5 Mätningsvalidering
För varje rutnätspunkt:
Hjuländens varvtalsvärde före medelvärdesberäkningen får inte avvika från inställningsvärdet med mer än ± 5 min–1.
Värdet för radiell belastning före medelvärdesberäkningen får inte avvika från inställningsvärdet med mer än ± 2 kN.
Ingen systematisk avvikelse från börvärdena är tillåten.
Om ovanstående kriterier inte är uppfyllda är mätningen av respektive rutnätspunkt ogiltig. I detta fall ska mätningen för hela det berörda hastighets- och belastningssteget upprepas, och skälet till ogiltigförklaringen av rutnätspunkten ska registreras i provningsrapporten. När den upprepade mätningen är genomförd ska alla data konsolideras.
3.4.6 Bedömning av momentförlustens totala osäkerhet
Om osäkerheterna för det uppmätta friktionsmomentet ligger under det gränsvärde som anges i punkt 3.2.3.1 ska den rapporterade friktionsmomentförlusten anses vara lika med de uppmätta friktionsmomentförlusterna.
Vid högre osäkerheter ska den del av osäkerheten som överskrider gränsvärdet läggas till de uppmätta friktionsmomentförlusterna.
Den slutliga friktionsmomentförlusten i en hjulände vid ett visst varvtal och en viss belastning ska således beräknas enligt följande:
T reported T measured + max 0, U t – U limit
där
Treported är den beräknade friktionsmomentförlusten vid ett visst varvtal och en viss belastning som rapporteras för koldioxidcertifiering av hjuländar [Nm],
Tmeasured är den uppmätta friktionsmomentförlusten enligt punkt 3.4.4 vid ett visst varvtal och en viss belastning [Nm],
Ut är absolutvärdet för momentosäkerheten (> 0), uttryckt i Nm,
Ulimit är 0,2 Nm.
3.5 Beräkning av friktionsvärdet för certifiering
För beräkningen av det slutliga friktionsvärdet för hjuländen ska rutnätspunkterna i det rapporterade momentförlustdiagrammet först medelvärdesberäknas för alla provexemplar av hjuländar i enlighet med avsnitt 0, i tillämpliga fall korrigerat i enlighet med avsnitt 3.4.6, och därefter viktas i enlighet med tabell 1 för hjuländestillämpningar med icke-drivande axlar.
250 min–1 | 500 min–1
25 % belastning | 0,4 % | 2,4 %
50 % belastning | 7,9 % | 35,3 %
100 % belastning | 9,5 % | 44,5 %
3.6 Angivelse av det certifierade friktionsvärdet
Hjuländestillverkaren får ange den viktade genomsnittliga friktionen beräknad i enlighet med avsnitt 3.5 som det certifierade värdet för hjuländesfamiljen. Alternativt kan hjuländestillverkaren välja att ange ett högre friktionsvärde. Det angivna friktionsvärdet ska avrundas till en decimal.
4. Överensstämmelse hos certifierade koldioxidutsläpps- och bränslerelaterade egenskaper
Varje hjulände som certifierats i enlighet med denna bilaga ska tillverkas så att den överensstämmer med avseende på den beskrivning som ges i certifieringsformuläret och dess bilagor för den godkända typen. Förfarandena för överensstämmelse för certifierade koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper ska uppfylla de krav som anges i artikel 31 i förordning (EU) 2018/858.
Överensstämmelse med certifierade koldioxidutsläpps- och bränslerelaterade egenskaper ska kontrolleras på grundval av beskrivningen i certifieringen, som anges i tillägg 1 och de särskilda villkor som anges i denna punkt.
Hjuländestillverkaren ska åtminstone vartannat år från den dag då huvudkomponenten certifierades prova det antal hjuländesfamiljer som anges i Table 2. Antalet hjuländesfamiljer som ska provas beror på produktionsvolymen för året före det år då provningen av produktionsöverensstämmelse ska utföras.
Minst två hjuländar av samma familjemedlem ska provas.
Produktionsantal | Antal hjuländesfamiljer som ska provas
0–100000 | 2
100001–150000 | 3
150001–250000 | 4
250001 och högre | 5
5. Provning av produktionsöverensstämmelse
För provningen av överensstämmelsen hos certifierade koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper ska hjuländestillverkaren tillämpa samma förfarande som det som beskrivs i punkt 3, inklusive inkörningsförfarandet och valideringskriterierna.
5.1 Bedömning av överensstämmelse med certifierade koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper
En provning av överensstämmelse med certifierade koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper godkänns när det viktade genomsnittliga friktionsvärdet från överensstämmelseprovningen är lägre eller lika med det angivna friktionsvärdet för hjuländesfamiljen, med en tillåten toleransmarginal på +10 %.
Om provningen av produktionsöverensstämmelse inte godkänns ska ytterligare tre hjuländar provas enligt samma förfarande. De registrerade värdena för alla provade ändar, inklusive de tre extra hjuländarna, ska för varje rutnätspunkt beräknas till ett aritmetiskt medelvärde. Om provningen av produktionsöverensstämmelse åter inte godkänns ska bestämmelserna i artikel 23 tillämpas.
Om en familjemedlem visar sig ha högre friktion än huvudkomponenten ska familjemedlemmen omklassificeras till en annan hjuländesfamilj och kräva en ny certifiering.
6. Standardmässig friktionsmomentförlust
Den standardmässiga friktionsförlusten för tillämpningar med icke-drivande axel ska vara 4,8 Nm.
Tillägg 1
MALL TILL CERTIFIKAT FÖR EN KOMPONENT, EN SEPARAT TEKNISK ENHET ELLER ETT SYSTEM
Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)
CERTIFIKAT OM EN HJULÄNDESFAMILJS KOLDIOXIDUTSLÄPPS- OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNINGSRELATERADE EGENSKAPER
Meddelande om beviljande av1 utökande av avslag på ansökan om återkallande av | Myndighetens stämpel
ett certifikat om en hjuländesfamiljs koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2017/2400. Kommissionens förordning (EU) 2017/2400, senast ändrad genom…
Certifieringsnummer:
Hash:
Skäl till utökandet:
1 Stryk det som inte är tillämpligt.
AVSNITT I
1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn):
2 Typ:
3 Tillverkarens namn och adress:
4 Namn och adress för monteringsanläggningar:
5 Namn och adress för tillverkarens eventuella företrädare:
AVSNITT II
1 Ytterligare information (om tillämpligt): se addendum
2 Godkännandemyndighet ansvarig för genomförande av provningarna:
3 Datum för provningsrapporten:
4 Nummer på provningsrapporten:
5 Eventuella anmärkningar: se addendum
6 Ort:
7 Datum:
8 Underskrift:
Bilagor:
1 Informationsdokument
2 Provningsrapport
Tillägg 2
HJULÄNDESINFORMATIONSDOKUMENT
Informationsdokument nr:… Utfärdat: … | Datum för utfärdande: … Datum för ändring: …
i enlighet med …
Hjuländestyp/hjuländesfamilj (i tillämpliga fall): …
ALLMÄNT
1 Tillverkarens namn och adress:
2 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn):
3 Hjuländestyp:
4 Axeltyp:
5 Hjuländesfamilj (i tillämpliga fall):
6 Eventuella handelsbeteckningar:
7 Namn och adresser för monteringsanläggningar:
8 Namn och adress för tillverkarens företrädare:
DEL 1 Väsentliga egenskaper för huvudhjulände och hjuländestyper i en hjuländesfamilj
Specifika hjuländesegenskaper | Huvudhjulände | Familjemedlem
#1 | #2 | #3
Antal rullelement | … | … | … | …
Rullelementens diameter | … | … | … | …
Rullelementens längd | … | … | … | …
Delningsdiameter | … | … | … | …
Antal rader | … | … | … | …
Ytterringens kontaktvinkel med rullelementen | … | … | … | …
Smörjmedelstyp | … | … | … | …
Belastningslinjens position | … | … | … | …
Nominell belastning | … | … | … | …
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
Nr: | Beskrivning: | Datum för utfärdande:
1 | Tätningsprestanda | …
2 | Smörjmedelsprestanda | …
3 | Försträcknings- eller spelintervall | …
4 | Lista över artikelnummer för hjuländeskomponenter | …
BILAGA VII
Bilaga VIII till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 I punkt 2 ska följande led läggas till:
2 Punkt 3 ska ersättas med följande:
3 I punkt 3.2.2 ska första meningen ersättas med följande:
4 I punkt 3.2.5 ska leden i och ii ersättas med följande:
5 Punkt 3.3.1.7 ska ersättas med följande:
6 Följande punkt ska införas efter punkt 3.3.1.8:
7 Punkt 3.5.2 ska ersättas med följande:
8 I punkt 3.5.3.1 ska den andra strecksatsen i led vii ersättas med följande:
9 I punkt 3.5.3.4 ska följande stycke läggas till:
10 Punkt 3.5.3.5 ska ändras på följande sätt:
11 Punkt 3.5.3.8 ska ersättas med följande:
12 Punkt 3.11 ska utgå.
13 I punkt 3.9 ska följande rad läggas till i tabell 5:
14 I tillägg 1 avsnitt II ska det sista stycket Informationsmaterial. Provningsrapport. ersättas med följande:
15 I del I i tillägg 2 ska följande avsnitt läggas till:
16 Tillägg 5 ska ändras på följande sätt:
17 Tillägg 6 ska ändras på följande sätt:
18 I tillägg 9 ska tabell 1 ändras på följande sätt:
19 Följande tillägg ska läggas till efter tillägg 9:
Tillägg 10
Godkännande av CFD-metoden
1 För fastställandet av luftmotståndsegenskaper med en CFD-metod enligt beskrivningen i punkt 3.0.2 ska CFD-metodens giltighet godkännas enligt beskrivningen nedan.
2 Ansökan om godkännande av CFD-metoden ska åtföljas av följande uppgifter för varje fordon A och B:
3 CFD-metoden ska godkännas separat för att tillämpas på lastbilar och bussar.
4 Om efterlevnad av CFD-metoden styrks i enlighet med punkterna 1 och 2 ska godkännandemyndigheten utfärda ett tillstånd i form av det dokument som anges i tillägg 11.
5 Godkännandet av CFD-metoden ska förnyas i något av följande fall:
Tillägg 11
MALL FÖR TILLSTÅND ATT TILLÄMPA EN CFD-METOD FÖR BESTÄMNING AV LUFTMOTSTÅND
Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)
TILLSTÅND ATT TILLÄMPA EN CFD-METOD FÖR BESTÄMNING AV LUFTMOTSTÅND
Meddelande om beviljande av avslag på ansökan om återkallande av | Myndighetens stämpel
tillståndet att tillämpa en CFD-metod med avseende på bestämning av luftmotstånd i enlighet med bilaga VIII till förordning (EU) 2017/2400.
CFD-metodens tillståndsnummer (enligt numreringssystemet i punkt 2 i tillägg 8, med undantag för tilläggsbokstaven till avsnitt 3, P, som ersätts med CFD):
Skäl för att ej bevilja/återkalla:
AVSNITT I
0.1 Tillverkarens namn och adress:
0.2 Fordon som omfattas av tillståndet (lastbilar, bussar):
0.3 Den CFD-programvara som används, inklusive uppgift om versionsnummer
0.4 SHA256-hashar i enlighet med punkt 2 c i detta tillägg
AVSNITT II
1 Godkännandemyndighet som ansvarar för bedömningen
2 Bedömningsrapportens datum
3 Bedömningsrapportens nummer
4 Eventuella kommentarer
5 Ort
6 Datum
7 Underskrift
Bilagor (för varje fordonskonfiguration A och B)
1 Rådata för utvecklingskurvan för CD·Acr (0) CFD
2 Efterbehandling av bilder av CFD-simuleringarna
3 Informationsdokument om luftmotstånd
Provningsrapporter för varje giltig konstanthastighetsprovning
1 1stryk det som inte är tillämpligt
BILAGA VIII
Bilaga IX till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 Punkt 2 ska ändras på följande sätt:
2 I kolumnen Förklaringar i tabell 7 ska den sista meningen i underraden Alternator Technology i raden Generator i punkt 3.3.2 ersättas med följande:
3 I punkt 3.4.1.2 i tabell 10 ska kolumnen Kompressorkoppling (P311) ersättas med följande:
4 I punkt 3.5.2 ska tabell 14 ändras på följande sätt:
5 Punkt 3.6 ska ändras på följande sätt:
BILAGA IX
Bilaga Xa till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 I punkt 1 ska det första, andra och tredje stycket ersättas med följande:
2 I punkt 2 ska led 4 ersättas med följande:
3 Punkt 3 ska ändras på följande sätt:
4 I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:
5 I punkt 5.6 ska följande stycke läggas till:
6 I punkt 5.7 andra strecksatsen ska posten β ersättas med följande:
7 I tabell 2 ska raden Hjulmoment i punkt 5.9 ersättas med följande:
8 Följande punkter ska införas efter punkt 5.11:
9 I punkt 6.1.1 ska följande stycke läggas till:
10 Punkt 6.1.1.1 ska ändras på följande sätt:
11 Punkt 6.1.1.2 ska ersättas med följande:
12 I punkt 6.1.4.1 ska följande stycke läggas till:
13 I punkt 6.1.4.2 ska det andra stycket ersättas med följande:
14 Punkt 6.1.4.4 ska ersättas med följande:
15 I punkt 6.1.5.5 ska följande stycken läggas till:
16 Punkt 6.1.5.7 ska ändras på följande sätt:
17 I punkt 6.1.6 ska tabell 4 ändras på följande sätt:
18 Följande punkt ska införas efter punkt 6.1.6:
19 Punkt 7.1 ska ersättas med följande:
20 I punkt 7.2.1 ska följande stycke föras in efter första stycket:
21 Punkt 7.3 ska ersättas med följande:
22 Punkt 8.1.1 ska ersättas med följande:
23 Punkt 8.2.3 ska ersättas med följande:
24 Följande punkt ska införas efter punkt 8.13.14.7:
25 Följande punkter ska införas efter punkt 8.13.14.7:
26 I tillägg 1 del A ska punkt 3 ersättas med följande:
1 Med icke-linjäritet menas den maximala avvikelsen mellan ideala och faktiska egenskaper för utgångssignalen i förhållande till det uppmätta värdet i ett specifikt mätintervall.
2 Med repeterbarhet menas graden av överensstämmelse mellan resultaten av successiva mätningar av samma mätvärde som utförs under samma mätförhållanden.
6 Endast primärfordonstillverkaren för tunga bussar
BILAGA X
Bilaga Xb till förordning (EU) 2017/2400 ska ändras på följande sätt:
1 I punkt 2 ska följande led läggas till:
2 I tabell 1 i punkt 3.1 ska följande rader införas efter raden Vridmoment:
3 I tabell 1 i punkt 3.1 ska följande rad införas efter raden Temperatur:
4 Följande punkter ska införas efter punkt 3.2:
5 I punkt 4.1.3 ska följande stycke läggas till:
6 Följande punkt ska införas efter punkt 4.1.8.4:
7 Punkt 4.2.2 ska ändras på följande sätt:
8 I punkt 4.2.2.1 ska den andra meningen ersättas med följande:
9 Punkt 4.2.6.2 ska ersättas med följande:
10 Punkt 4.2.6.2.1 ska ändras på följande sätt:
11 Punkt 4.2.6.2.2 ska ändras på följande sätt:
12 Följande punkt ska införas efter punkt 4.2.6.2.2:
13 I punkt 4.2.6.4 ska sjätte stycket ersättas med följande:
14 I punkt 4.3.2 ska följande stycke läggas till:
15 Punkt 4.3.3 ska ändras på följande sätt:
16 Punkt 4.3.4 ska ändras på följande sätt:
17 Följande punkter ska läggas till efter punkt 6.4.1:
18 Tillägg 7 ska ersättas med följande:
19 Tillägg 8 ska ändras på följande sätt:
20 Tillägg 9 ska ändras på följande sätt:
21 Tillägg 10 ska ändras på följande sätt:
22 Tillägg 11 ska ersättas med följande:
23 I tillägg 12 ska följande punkter läggas till:
24 I tillägg 13 ska följande punkt läggas till:
25 I tillägg 14 ska i punkt 1.4, tabell 1 följande rad införas efter raden B:
26 Tillägg 15 ska ändras på följande sätt:
1 Om volymflödet mäts ska noggrannheten överföras som massflödesmätningens noggrannhet.
3 Index för vätgasbränsle fastställs genom att subtrahera total mängd gas som inte innehåller vätgas i denna tabell, uttryck i molprocent, från 100 molprocent.
4 Totala kolväten utom metan omfattar syrehaltiga organiska arter.
5 Summan av uppmätt CO, HCHO och HCOOH får inte överstiga 0,2 μmol/mol.
6 Omfattar som minimum svavelföreningar totalt H2S, COS, CS2 och merkaptaner, vilka är vanligt förekommande i naturgas.
7 Provningsmetoden ska dokumenteras. Provningsmetoder som definieras i ISO 21087 är att föredra.
8 Analysen av specifika föroreningar som beror på produktionsprocessen ska undantas. En fordonstillverkare ska ange den ansvariga myndighetens skäl för att undanta specifika föroreningar.
29 ingen ytterligare uppdelning
30 ingår inte i det certifierade energibalanssaldot, BoP-komponenter som saknas ska redovisas med hjälp av de metoder som anges i punkt 7.5.
31 enligt tillverkarens specifikation som ska säkerställa förhållanden som liknar verklig körning
32 om tillämpligt/monterad på bränslecellssystem respektive fordon
33 anpassningar tillåts endast för att möjliggöra fristående drift
34 föremål får integreras
35 kan ingå i antingen temperaturregleringsdelsystem eller vattenbehandlingssystem
74 Provningen för produktionsöverensstämmelse ska utföras under det första året
75 Endast bränslecellssystem som omfattas av kraven i denna förordning och som inte fick standardvärden enligt tillägg 11 ska beaktas.
Tillägg 7
Meddelande om beviljande förlängning avslag tillbakadragande | Myndighetens stämpel
av ett certifikat om koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper för ett elmaskinsystem/en integrerad elektrisk framdrivningskomponent/en integrerad framdrivningskomponent av typ 1 för hybridelfordon/ett batterisystem/ett kondensatorsystem/ett bränslecellssystem/i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2017/2400.
Kommissionens förordning (EU) 2017/2400 enligt vad som är tillämpligt den [datum]
Certifieringsnummer:
Hashvärde:
Skäl till förlängning:
Informationsdokument nr: Utfärdat: | Datum för utfärdande: Datum för ändring:
i enlighet med …
Typ/familj för ett bränslecellssystem (i tillämpliga fall):
DEL 1 VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS (HUVUD)BRÄNSLECELLSYSSTEMET OCH OCH TYPERNA AV BRÄNSLECELLSSYSTEM INOM EN FAMILJ AV BRÄNSLECELLSSYSTEM
Huvudbränslecellssystem | Familjemedlemmar
eller typ av bränslecellssystem
#1 | #2 | #3 | …
1. Allmänt 1.1. Bränslecellssystemets övre effekt (specificerad övre elektrisk effekt vid verklig drift):… kW 1.2. Bränslecellssystemets vikt (inklusive alla delar av den enhet som provas):… kg 1.3. Bränslecellssystemets yttre bruttodimension (längd, bredd och höjd):… mm 1.4. Uout-intervall vid gränssnittet för den enhet som provas, antingen PDS, out eller PCS (effektkonditioneringsystem), out (min./max.):… V 1.5. Iout-intervall vid gränssnittet för den enhet som provas, antingen PDS, out eller PCS (effektkonditioneringsystem), out (min./max.):… A 1.6. Effektkonditioneringsystemets utgående spänningsintervall (min./max.)[]:… V 1.7. Typ av bränslecellssystem när det gäller provningsuppställning (A, B, C, D):… 2. Luftbehandlingsdelsystem: 2.1. luftkompressor 2.1.1. Fabrikat, typ(er) … 2.1.2. Effektupptag i certifieringsprovningsintervallet (min./max.) … kW 2.2. Luftfuktningsanordning 2.2.1. Fabrikat, typ(er): … 2.2.2. Membran för fuktighetsväxling, fabrikat, typ(er): … 3. Temperaturregleringsdelsystem: 3.1. kylmedier för inre kylvätska 3.1.1. Fabrikat, typ(er) … 3.1.2. Specifik värmekapacitet @345 K: … J/(kg·K) 3.1.3. Densitet @345 K: … kg/l 4. Vattenbehandlingssystem: 4.1. avjoniseringsenhet 4.1.1. Fabrikat, typ(er) … 4.1.2. Jonledande kylmedium (nominellt/max.) … mS/cm 5. Bränslebearbetningsdelsystem: 5.1. bränsleinsprutare eller kombination av insprutare/spridare: 5.1.1. Fabrikat, typ(er): … 5.1.2. Antal insprutare: … 5.2. Cirkulationsfläkt anod… 5.2.1. Fabrikat, typ(er): … 6. Bränslecellsstackdelsystem: 6.1. Bränslecellsstack/bränslecellsstackar: 6.1.1. Fabrikat, typ(er): … 6.1.2. Antal stackar: … 6.1.3. Antal celler i varje stack: … 6.1.4. Cellytans area i varje stack:… cm2 6.1.5. Börvärde för stackreferensström:… A 6.1.6. Referensförhållande, temperatur T FCSS 0.5 × T C,out, FCSS + T C, in, FCSS: … K 6.1.7. Referensförhållande, tryck pA, FCSS, in:… kPa 6.1.8. Referensförhållande, anodstökiometri νfuel… 6.1.9. Referensförhållande, katodstökiometri νAir… 6.1.10. Stackspänning vid referensförhållande för varje stack:… V 6.1.11. Fabrikat, typ(er) av membranelektrodkomponenter: … 7. Effektdistributionsdelsystem: 7.1. Strömkontakt vid gränssnittet till bränslecellsstackdelsystemet 7.1.1. Fabrikat, typ(er): … 8. Effektkonditioneringsdelsystem: 8.1. Likström/likström 8.1.1. Fabrikat, typ(er): … 8.1.2. Spänningsintervall inlopp/primär sida (min./max.):… V 8.1.3. Spänningsintervall inlopp/sekundär sida (min./max.):… V 9. Bränslecellsregleringsdelsystem: 9.1. Fast programvara, version och versionsnummer: … 9.2. Reglerenhetens maskinvara, fabrikat och typ: …
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
Nr: | Beskrivning: | Datum för utfärdande:
1 | Information om förhållanden vid provning av bränslecellssystem … | DD-MM-ÅÅÅÅ
2 | Information om randvillkor för driften … | DD-MM-ÅÅÅÅ
3 | Information om provningsresultaten från certifieringen av bränslecellssystemet … | DD-MM-ÅÅÅÅ
Bilaga 1 till informationsdokument om bränslecellssystemet
Information om förhållandena vid provning av bränslecellssystem:
värde och enhet
Omgivningstryck (absolut) | XYZ.0 | kPa
Omgivningstemperatur | XYZ.0 | K
Inloppstemperatur för oxidationsmedel (luft) | XYZ.0 | K
Inloppstryck (absolut) för oxidationsmedel (luft) | XYZ.0 | kPa
Relativ luftfuktighet, oxidationsmedel/lufttillförsel | XY.0 | %
Kylmedel i den inre kretsen: Fabrikat: ___________, Typ: ______________
Densitet hos kylmediet i den inre kretsen @345 KK | XY.0 | kg/l
Specifik värmekapacitet hos kylmediet i den inre kylkretsen @345 K | XYZ.0 | J/(kg·K)
Driftspunkt för systemkonditionering: | XYZ.0 | kW
Driftspunkt #01 (OP01): | XYZ.0 | kW
Driftspunkt #02 (OP02): | XYZ.0 | kW
Driftspunkt #xx (OPxx, driftspunkt mellan OP02 och OPnop): | XYZ.0 | kW
Driftspunkt #nop (OPnop, högsta driftspunkt): | XYZ.0 | kW
Bränslecellssystem typ A/C (effektkonditioneringsdelsystemet ingår i den enhet som provas): Lägre spänningsnivå för effektkonditioneringsdelsystemets uteffekt UPCS,out,lower, vid vilken bränslecellssystemet kan drivas vid OPnop utan strömbegränsning. Bränslecellssystem typ B/D (effektkonditioneringsdelsystemet ingår inte i den enhet som provas): UPCS, lower är en likström/likström-kravspecifikation | XYZ.0 | V
Bränslecellssystem typ A/C (effektkonditioneringsdelsystemet ingår i den enhet som provas): Övre spänningsnivå för effektkonditioneringsdelsystemets uteffekt UPCS,out,upper, vid vilken bränslecellssystemet kan drivas vid OPnop. Bränslecellssystem typ B/D (effektkonditioneringsdelsystemet ingår inte i den enhet som provas): UPCS, upper är en likström/likström-kravspecifikation | XYZ.0 | V
Valfritt, driftsförhållanderelaterade parametrar:
relativ övergångslutning för höjning av börvärdet (detta är ett ungefärligt riktvärde, tillverkaren kan ange ett intervall omkring denna siffra) | XYZ.0 | s-1
relativ övergångslutning för sänkning av börvärdet (detta är ett ungefärligt riktvärde, tillverkaren kan ange ett intervall omkring denna siffra) | XYZ.0 | s-1
Bilaga 2 till bränslecellssystemets informationsdokument
Randvillkor för drift av bränslecellssystem i fordon enligt tillverkarens uppgifter:
Denna tabell antas/fylls i av tillverkaren i enlighet med dess driftspecifikationer för drift av bränslecellssystem inne i ett fordon. Specifikationerna i följande tabell är obligatoriska:
OP# | parameter | lägre | övre
01 | Omgivningstemperatur | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
… | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
#nop | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
01 | Omgivningstryck | XYZ.0 | Pa | XYZ.0 | Pa
… | XYZ.0 | Pa | XYZ.0 | Pa
#nop | XYZ.0 | Pa | XYZ.0 | Pa
01 | Luftfuktighet | XYZ.0 | % | XYZ.0 | %
… | XYZ.0 | % | XYZ.0 | %
#nop | XYZ.0 | % | XYZ.0 | %
01 | Kylvätsketemperatur vid bränslecellsstackdelsystemets inlopp Etikett enligt figur 5: T_C,in med tilläggssuffixet FCSS (bränslecellsstackdelsystem) | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
… | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
#nop | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
01 | Kylvätsketemperatur vid bränslecellsstackdelsystemets utlopp | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
… | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
#nop | XYZ.0 | K | XYZ.0 | K
01 | Ytterligare randvillkor för drift inne i ett fordon | XYZ.0 | Enhet | XYZ.0 | Enhet
… | XYZ.0 | Enhet | XYZ.0 | Enhet
#nop | XYZ.0 | Enhet | XYZ.0 | Enhet
Bilaga 3 till bränslecellssystemets informationsdokument
OPXXa: stigande OPXXd: sjunkande | 01: Varaktighet/s | 02: Absolut relativ lutning/s-1 | 03: Relativt skattningsfel/- | 04: Börvärde för bränslecellssystemets effektbehov vid gränssnittet effektfördelningsdelsystem/effektkonditioneringsdelsystem(*)/kW | 05: Börvärde för bränslecellssystemets likström vid gränssnittet effektfördelningsdelsystem/effektkonditioneringsdelsystem(*)/ A | 06: Processvärde för bränslecellssystemets elektriska uteffekt vid gränssnittet för den enhet som provas (dvs. antingen effektfördelningsdelsystemet eller effektkonditioneringsdelsystemet)/kW | 07: Processvärde för likström vid gränssnittet för den enhet som provas (dvs. antingen effektfördelningsdelsystemet eller effektkonditioneringsdelsystemet)/A | reserverat | 09: Processvärde för spänning vid gränssnittet för den enhet som provas (dvs. antingen effektfördelningsdelsystemet eller effektkonditioneringsdelsystemet)/V | 10: Bränslemassflöde/g/h | …
Driftspunkt för systemkonditionering
OP01a
OP02a
OP03a
OP..
OPnop (***)
OPnop-1d
OPnop-2d
OPnop-3d
OP..d
OP01d
OPXXa: stigande OPXXd: sjunkande | 11: Bränslevolymflöde(**)/l/min | 12: Bränsletryck vid inloppet till bränslecellssystemet/kPa | 13: Bränsletryck vid inloppet till bränslecellsstackdelsystemet(*)/kPa | 14: Bränsletemperatur vid inloppet till bränslecellsstackdelsystemet(*)/K | 15: Luftmassaflöde/g/h | 16: Luftvolymflöde(**)/l/min | 17: Lufttryck vid inloppet till luftbehandlingsdelsystemet/kPa | 18: Lufttemperatur vid inloppet till luftbehandlingsdelsystemet/K | 19: Relativ luftfuktighet vid inlopp till luftbehandlingsdelsystemet/% | 20: Kylmediemassflöde vid temperaturregleringsdelsystemets inlopp/g/h | …
Driftspunkt för systemkonditionering
OP01a
OP02a
OP03a
OP..
OPnop (***)
OPnop-1d
OPnop-2d
OPnop-3d
OP..d
OP01d
OPXXa: stigande OPXXd: sjunkande | 21: Kylmediets volymflöde vid temperaturregleringsdelsystemets inlopp(**)/l/h | 22: Kylmediets temperatur vid temperaturregleringsdelsystemets inlopp/K | 23: Kylmediets temperatur vid temperaturregleringsdelsystemets utlopp/K | 24: Elektrisk effekt som tillförs bränslecellssystemet från provningscellen vid PDS/kW | 25: Elektrisk effekt som tillförs bränslecellssystemet från provningscellen vid PCS/kW
Driftspunkt för systemkonditionering
OP01a
OP02a
OP03a
OP..
OPnop (***)
OPnop-1d
OPnop-2d
OPnop-3d
OP..d
OP01d
Förklaringar avseende tabellen i bilaga 3 till bränslecellssystemets informationsdokument
Givarnas positioner specificeras schematiskt i figur 5. Alla värden – med undantag för varaktigheten, absolut relativ lutning och relativt skattningsfel – är aritmetiska medelvärden vid varje driftspunkt som bestäms under analystiden, tanlys, definierade i enlighet med punkt 7.3.4.4 (dvs. före medelvärdesberäkningssteget för stigande och sjunkande). För driftspunkten för systemkonditionering ska tidsramen för medelvärdesberäkning definieras genom samma längd på tidsram som för analystiden och ska vara placerad strax före övergången till efterföljande OP01a.
Kraven på minsta precision hos givare anges genom en typklassificering i respektive kolumn i tabell 2. Följande typer särskiljs, där typ I har den högsta precisionen och typ III den lägsta:
Typ I: | noggrannhet enligt tabell 1 i denna bilaga.
Typ II: | noggrannheten hos integrerade och tillgängliga givare (dvs. alla integrerade fordonssensorer i bränslecellssystem är av typ II).
Typ III: | ej tillämpligt eller precision inte specificerad: precision enligt bästa praxis/sunt förnuft.
Om samma värde mäts av fler än en givare ska endast de siffror som bestäms av givaren med högre precision dokumenteras. Om fraserna om tillämplig/om tillgänglig anges i kolumnen med anmärkningar behöver inga fler givare installeras.
#: | Beskrivning | Enhet | Typ | Anmärkning
01 | Varaktighet | s | III | tidsintervall mellan övergångsperioderna för börvärdet för effekt/ström
02 | Absolut relativ lutning | s-1 | III | se punkt 7.3.4.5 i denna bilaga:
03 | Relativt skattningsfel | – | III | se punkt 7.3.4.5 i denna bilaga:
04 | Börvärde för bränslecellssystemets effektbehov vid gränssnittet för den enhet som provas | kW | III | börvärde, om tillämpligt (variantberoende: antingen PDS,out eller PCS,out) (om Pel är ett börvärde)
05 | Börvärde för bränslecellssystemets likström vid gränssnittet för den enhet som provas | A | III | börvärde, om tillämpligt (variantberoende: antingen PDS,out eller PCS,out) (om IFCS är ett börvärde)
06 | Processvärde för bränslecellssystemets elektriska uteffekt vid gränssnittet för den enhet som provas | kW | I | processvärde, (variantberoende: antingen PDS,out eller PCS,out) etikett i Figur 5: P_el, PDS eller P_el,PCS om de inte mäts direkt, men beräknas på grundval av enhets- och gränssnittsvärden, ska enhets- och gränssnittsgivarna överensstämma med givare av typ I
07 | Processvärde för likström vid gränssnittet för den enhet som provas | A | I | processvärde, (variantberoende: antingen PDS,out eller PCS,out)
8 | reserverat
9 | Processvärde för spänning vid gränssnittet för den enhet som provas | V | I | processvärde, (variantberoende: antingen PDS,out eller PCS,out)
10 | Bränslemassflöde | g/h | I/III | antingen uppmätt (I) eller beräknat (III) via densitet och volymflöde, etikett i figur 5: m ._F, FPS
11 | Bränslevolymflöde | l/min | I | om mediemassflödet måste beräknas baserat på volymflöde och densitet, annars kan det utelämnas, etikett i Figur 5: V ._F, FPS
12 | Bränsletryck vid bränslecellssystemets inlopp | kPa | I | vid gränssnittet till provningscellen/den enhet som provas
13 | Bränsletryck vid bränslecellsstackdelsystemets inlopp | kPa | II | om tillgänglig
14 | Bränsletemperatur vid bränslecellsstackdelsystemets inlopp | K | II | om tillgänglig, annars bränsletemperatur vid bränslecellssystemets inlopp
15 | Luftmassaflöde | g/h | I | antingen uppmätt eller beräknat via densitet och volymflöde (etikett i figur 5: m ._A, APS)
16 | Luftvolymflöde | l/min | I | om mediemassflödet måste beräknas baserat på volymflöde och densitet, annars kan det utelämnas (etikett i figur 5: V ._A, APS)
17 | Lufttryck vid luftbehandlingsdelsystemets inlopp | kPa | I | etikett i Figur 5: p_A, APS
18 | Lufttemperatur vid luftbehandlingsdelsystemets inlopp | K | I | etikett i Figur 5: T_A, APS
19 | Relativ luftfuktighet vid luftbehandlingsdelsystemets inlopp | % | II | relativ luftfuktighet vid bränslecellssystemets inlopp/gränssnittet vid bränslecellssystemet/luftbehandlingsdelsystemet, etikett i figur 5: RH_A
20 | Kylmediemassflöde vid temperaturregleringsdelsystemet | g/h | II | om det inte mäts beräknas det med hjälp av volymflöde och densitet, etikett i figur 5: m ._C, TMS
21 | Kylmediets volymflöde vid temperaturregleringsdelsystemet | l/h | II | om mediemassflödet måste beräknas baserat på volymflöde och densitet, annars kan det utelämnas etikett i Figur 5: V ._C, TMS
22 | Kylmediets temperatur vid temperaturregleringsdelsystemets inlopp | K | II | etikett i Figur 5: T_C, in_TMS
23 | Kylmediets temperatur vid temperaturregleringsdelsystemets utlopp | K | II | etikett i Figur 5: T_C, out_TMS
24 | Elektrisk effekt som tillförs bränslecellssystemet från provningscellen vid PDS | kW | I | summan av all elektrisk effekt som tillförs från provningscellen som är ansluten till bränslecellssystemet antingen på platsen för effektfördelningsdelsystemet (PDS) i enlighet med figur 5 eller via en separat likströmsomvandlare
25 | Elektrisk effekt som tillförs bränslecellssystemet från provningscellen vid effektkonditioneringsystemet | kW | I | summan av all elektrisk effekt som tillförs från provningscellen som är ansluten till bränslecellssystemet antingen på platsen för effektkonditioneringsystemet (PCS) i enlighet med figur 5 eller utan en separat likströmsomvandlare
… | …
… | Om andra värden krävs för att säkerställa provningens reproducerbarhet ska dessa värden också läggas till, inklusive om kylningen sker i flera kretsar, varvid varje kylflöde ska dokumenteras separat.
1 1stryk det som inte är tillämpligt
6 i tillämpliga fall
7 I enlighet med punkt 7.2.1 och tabell 9 i denna bilaga
8 som angetts av tillverkaren av bränslecellsstackdelsystemet
Tillägg 11
Följande steg ska utföras för att generera indata för bränslecellssystemet på grundval av standardvärden:
a De indata för bränslecellssystemet som krävs i enlighet med tillägg 15 ska fastställas på grundval av bränslecellssystemets högsta elektriska uteffekt i enlighet med punkt 4.6 i tillägg 1 till bilaga 6 till FN-föreskrift nr 100.
b Om fler än ett bränslecellssystem finns installerat i fordonet ska parametern i enlighet med led a anges separat för varje enskilt bränslecellssystem och även fastställandet av indata ska göras för varje individuellt bränslecellssystem separat i enlighet med motsvarande obligatoriska indata som anges i tabell 11a i bilaga III till denna förordning.
c Värdena för bränslemassflöde som en funktion av den elektriska uteffekten ska beräknas på grundval av de allmänna värdena för verkningsgrad i enlighet med följande tabell:
d Värdena för bränslemassflöde och motsvarande elektrisk uteffekt ska fastställas i enlighet med följande ekvation: