Rådets förordning (EU) 2025/2600 av den 12 december 2025 om nödåtgärder för att hantera de allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av Rysslands agerande i samband med anfallskriget mot Ukraina
Hänvisat till av
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 122.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
1 Den 24 februari 2022 tillkännagav Ryska federationens president en särskild militär operation i Ukraina, och ryska väpnade styrkor inledde ett anfall mot Ukraina. Detta angrepp utgör en flagrant kränkning av Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Sedan dess har anfallskriget mot Ukraina kontinuerligt trappats upp och Rysslands destabiliserande verksamhet och hybridkampanjer har utvidgats till att omfatta unionens medlemsstaters territorium.
2 Utöver de förödande konsekvenserna för Ukrainas ekonomi har Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Rysslands agerande mot unionen skapat och fortsätter att skapa allvarliga ekonomiska utmaningar utanför Ukraina. På grund av unionens närhet till Ryssland och Ukraina, och på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt Rysslands agerande mot unionen, har unionens ekonomi påverkats och effekterna förväntas fortsätta så länge Rysslands anfallskrig pågår. Dessutom förväntas unionens ekonomi påverkas ännu mer om situationen i Ukraina försämras.
3 Det omotiverade och oprovocerade anfallskriget mot Ukraina utlöste en chock för unionens ekonomi genom allvarliga försörjningsavbrott, ökad osäkerhet, höjda riskpremier, minskade investeringar och minskad privat konsumtion i unionen. Till följd av detta var den årliga genomsnittliga BNP-tillväxten 2022–2023 1,9 procentenheter lägre än vad som beräknades i kommissionens höstprognos 2021 för medianmedlemsstaten.
4 I synnerhet ledde Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 till kraftigt höjda olje-, gas- och livsmedelspriser, när marknaderna anpassade sig till förlusten, eller den potentiella förlusten, av export från två stora råvaruleverantörer. Den ledde också direkt till störningar i leveranskedjorna för unionens import från Ukraina, särskilt av spannmål och vegetabiliska oljor, samt för export från unionen till Ukraina, vilket fick särskilt allvarliga konsekvenser för sektorerna för jordbruk, livsmedelsbearbetning, fiskeri och vattenbruk i unionen. Vissa metaller och råvaror har blivit bristvaror på grund av det militära angreppet och de motåtgärder som Ryssland har vidtagit, vilket ökar kostnaderna för unionens industrier.
5 Mot bakgrund av de negativa effekterna på energimarknaderna till följd av Rysslands agerande har medlemsstaterna infört stöd till hushåll och företag. De finanspolitiska åtgärder som medlemsstaterna antog under perioden 2022–2024 för att minimera de makroekonomiska och sociala effekterna av höga energipriser uppgick till mer än 365 miljarder EUR. Den 17 mars 2023 antog kommissionen meddelandet Tillfällig kris- och omställningsram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina, som den 4 juli 2025 följdes av meddelandet Ram för statliga stödåtgärder till stöd för given för en ren industri (ramen för statligt stöd inom given för en ren industri).
6 Rysslands angrepp mot Ukraina och dess användning av energiförsörjningen som vapen ökade också unionens brådskande behov av att minska sitt beroende av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, utfasningen av fossila bränslen inom industrin samt kapacitetsutbyggnaden inom sektorer som är strategiska för omställningen till en ekonomi med nettoutsläpp, även med hänsyn till att globala utmaningar hotar att avleda investeringar i dessa sektorer till förmån för tredjeländer utanför EES. Unionen har vidtagit flera åtgärder på unionsnivå för att hantera energikrisen, däribland REPowerEU, som syftade till att påskynda omställningen till grön energi och öka unionens energioberoende. Inom ramen för REPowerEU gjordes ytterligare 20 miljarder EUR tillgängliga för medlemsstaterna genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 för att hantera energikrisen till följd av effekterna av Rysslands anfallskrig.
7 Dessutom har Ryssland påverkat unionens ekonomi och näringsliv negativt genom beslag, förverkande eller tvångsförsäljning av ekonomiska tillgångar i Ryssland som tillhör investerare från unionen. Till dessa negativa effekter ska läggas de separata betalningar och skatter som tas ut från enheter och investerare i unionen, tillsammans med betydande restriktioner för den fria rörligheten för kapital, vilket i sin tur snedvrider investeringar och påverkar företag och marknader negativt. Risken för ytterligare beslag av tillgångar är fortfarande hög, med tanke på den befintliga exponeringen och oförmågan hos unionens investerare att lämna den ryska marknaden. I detta sammanhang undertecknade Ryska federationens president den 30 september 2025 ett dekret om påskyndad försäljning av tillgångar efter beslagtagande.
8 Utöver förlusten av ekonomisk tillväxt och köpkraft har Rysslands agerande lett till betydande direkta finanspolitiska kostnader för medlemsstaterna. Detta har skett under en period då medlemsstaternas finanser fortfarande håller på att återhämta sig från covid-19-krisen. En betydande del av unionens budget har också behövt omdirigeras till åtgärder för att hantera de direkta och indirekta konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
9 Dessa olika aspekter visar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina redan har haft, och fortsätter att ha, direkta och indirekta återverkningar på unionens ekonomi och har haft en betydande inverkan på medlemsstaternas finanspolitiska situation. Trots alla åtgärder som vidtagits på unions- och medlemsstatsnivå har effekterna av de störningar som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och andra åtgärder från Rysslands sida på unionens territorium direkt och indirekt haft effekter på unionens ekonomiska resultat och i hög grad påverkat medlemsstaternas finanspolitiska situation.
10 Denna situation av aldrig tidigare skådad brådska är ett resultat av externa faktorer som ligger utanför medlemsstaternas kontroll och medför allvarliga konsekvenser för deras ekonomier. Detta hotar att påverka dem ännu mer om inte omedelbara åtgärder vidtas för att begränsa Rysslands kapacitet att intensifiera hybridattackerna över unionens territorium. Det behövs därför snabba och samordnade insatser på unionsnivå. Sådana åtgärder bör vidtas i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna för att undvika de ojämlika återverkningar som ett ökat hot från Ryssland riskerar att få för medlemsstaterna, särskilt för dem som ligger närmast Rysslands och Ukrainas gränser. Dessa insatser påverkar inte lämpliga åtgärder som har antagits av rådet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i samband med restriktiva åtgärder mot Ryssland.
11 Behovet av brådskande åtgärder beror på den senaste tidens kraftigt försämrade säkerhetsläge i Ukraina och i medlemsstaterna, som utgör ett verkligt hot för stabiliteten i unionens ekonomiska situation och i hög grad är beroende av olika parametrar och deras utveckling över tid.
12 Med tanke på hur brådskande den ovannämnda situationen är, är det lämpligt att tillfälligt förbjuda alla direkta eller indirekta överföringar av Rysslands centralbanks tillgångar och reserver eller av tillgångar och reserver tillhörande juridiska personer, enheter eller organ som agerar för eller på uppdrag av Rysslands centralbank, såsom Rysslands nationella förmögenhetsfond (Rysslands centralbank eller närstående enheter), för att säkerställa att Rysslands centralbanks eller närstående enheters tillgångar och reserver inte överförs till eller till förmån för Rysslands centralbank eller närstående enheter och i slutändan Ryssland.
13 Överföringen av medel till Ryssland bör förhindras så snart som möjligt för att begränsa skadorna på unionens ekonomi. Militära utgifter har till stor del drivit på Rysslands robusta tillväxt sedan 2022, men takten i Rysslands ekonomiska expansion har mattats av markant under 2025. Avmattningen återspeglar bland annat de negativa effekterna av ackumulerade obalanser, särskilt hög inflation och höga räntor. Rysslands finanspolitiska situation har försämrats ytterligare under 2025 i takt med att oljepriserna har sjunkit, rubeln har apprecierats och de västerländska sanktionsinsatserna har intensifierats på nytt. Med tanke på Rysslands finansiella ställning kan det förväntas att eventuella ytterligare resurser som tas emot skulle användas för att direkt finansiera dess omotiverade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina med allvarliga konsekvenser för Europeiska unionen och dess medlemsstater.
14 Detta skulle skapa allvarliga svårigheter för unionens ekonomi av två huvudsakliga skäl.
15 För det första skulle överföringen av ytterligare resurser till Ryssland öka risken för en upptrappning av hybridangreppen mot medlemsstaterna och på medlemsstaternas territorium, vilket skulle skapa ytterligare ekonomiska störningar och finanspolitiska och ekonomiska kostnader samt öka den ekonomiska osäkerheten. I sina slutsatser av den 26 juni 2025 fördömde Europeiska rådet med kraft all slags hybridverksamhet, särskilt Rysslands fortsatta hybridkampanj, inbegripet sabotage, störning av kritisk infrastruktur, cyberattacker, informationsmanipulering och inblandning samt försök att undergräva demokratin, inbegripet i valprocessen. I de slutsatserna konstaterade Europeiska rådet också att unionen och medlemsstaterna kommer att fortsätta att stärka sin resiliens och förebygga, avskräcka från och reagera på Rysslands hybridhot.
16 Rysslands hybridverksamhet används i allt högre grad i ett försök att destabilisera inte bara Ukraina utan även medlemsstaterna och unionen (till exempel genom sabotage, drönare, ekonomiskt spionage, inblandning i valprocesser och desinformationskampanjer). I detta sammanhang har unionen och dess medlemsstater och företag drabbats av direkta kostnader för att hantera Rysslands hybridkampanj.
17 Utan ett förbud mot överföring av Rysslands centralbanks eller närstående enheters tillgångar och reserver är det sannolikt att dessa resurser används för att stödja Rysslands hybridkampanj och därigenom fördjupa de ekonomiska svårigheterna i unionen. Under de senaste veckorna har luftrummet till exempel kränkts i Belgien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Danmark, Estland, Tyskland, Litauen och Lettland. Dessa tillbud utgör ett mönster, beror inte på tillfälligheter och riskerar att förvärras om tillgångar och reserver överförs till eller till förmån för Rysslands centralbank eller närstående enheter och i slutändan Ryssland.
18 För det andra riskerar tillgången till ytterligare medel för Rysslands anfallskrig att förlänga och förvärra den ekonomiska osäkerheten och det skulle kräva större finanspolitiska insatser från unionen och dess medlemsstater för att stödja Ukraina och unionens ekonomi.
19 I Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2025 konstateras att Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess återverkningar på den europeiska och globala säkerheten i en föränderlig miljö utgör en existentiell utmaning för unionen. I det gemensamma meddelandet från den höga representanten och kommissionen Färdplan för försvarsberedskap 2030 – för att bevara freden anges att Ukraina är och förblir EU:s första försvarslinje och är en integrerad del av EU:s försvars- och säkerhetsstruktur.
20 I detta sammanhang, om Rysslands anfallskrig skulle fortsätta, kan det förväntas att effekterna på unionens ekonomi skulle bli ännu allvarligare om Ukraina inte skulle kunna täcka de finanspolitiska insatser som är nödvändiga för att landet ska kunna fortsätta sina krigsinsatser. Ett nederlag för Ukraina skulle också vara förknippat med en ökad risk för angrepp, inklusive genom hybridverksamhet, från Rysslands sida mot någon av medlemsstaterna eller ett land i Ukrainas grannskap, inbegripet kandidatländer, vilket skulle få omedelbara direkta och indirekta återverkningar av aldrig tidigare skådad omfattning för säkerheten och den ekonomiska situationen i unionen. En sådan situation skulle ytterligare öka osäkerheten för ekonomiska aktörer. Dessa konsekvenser skulle sannolikt bli allvarligare i de medlemsstater som ligger närmare Ukrainas, Rysslands och Belarus gränser. En färsk ekonometrisk analys från kommissionen tyder på att BNP-tillväxten under 2022–2023 på grund av kriget redan var 1,4–1,8 procentenheter lägre i de medlemsstater som gränsar till länderna i krig jämfört med unionsgenomsnittet, och att förlusterna endast hade minskat något när analysen utökades till 2024.
21 I oktober och november 2025 intensifierades de ryska luftangreppen mot transportnät, bostadsområden och energiinfrastruktur i Ukraina ytterligare. Ryssland inledde sju storskaliga kombinerade robot- och långdistansdrönarattacker, vilket orsakade allvarliga störningar i Ukrainas energiproduktion och ledde till ett behov av ytterligare gasimport för uppvärmningssäsongen. De mest förödande attackerna ägde rum under nätterna den 7 november, med över 500 drönare och robotar, och den 24 november, med 464 drönare och 22 robotar. Enligt siffror som lades fram av FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina den 25 november 2025 ökade antalet civila dödsoffer i större städer under 2025 (januari–oktober) med 26 % jämfört med föregående år, medan antalet skadade civila ökade med 75 % under samma period. Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes har minst 14534 civila dödats, varav 745 barn, och 38472 har skadats, varav 2349 barn.
22 Dessutom har Rysslands militära angrepp mot Ukraina redan lett till en omfattande tvångsförflyttning av ukrainska medborgare både internt och till grannländer, med en aldrig tidigare skådad tillströmning till unionen av fördrivna personer från Ukraina, vilket fått betydande humanitära och ekonomiska konsekvenser för medlemsstaterna. I synnerhet har unionen och dess medlemsstater gjort och behöver fortsätta att göra en betydande finanspolitisk insats för att ta emot fördrivna personer från Ukraina. Rysslands invasion av Ukraina har tvingat miljontals människor att fly från sitt land till säkerhet, främst till medlemsstaterna. I slutet av september 2025 hade totalt 4,3 miljoner tredjelandsmedborgare som flytt från Ukraina fått tillfälligt skydd inom ramen för rådets direktiv 2001/55/EG. Sedan 2022 uppskattas unionens finanspolitiska bruttokostnad för att ta emot fördrivna personer från Ukraina till omkring 0,2 % av BNP per år, och olika uppskattningar visar att de efterföljande finanspolitiska kostnaderna för medlemsstaterna under perioden 2022–2025 kan uppgå till över 155 miljarder EUR. En ytterligare upptrappning av Rysslands anfallskrig skulle kunna leda till en risk för plötslig och massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina eller av personer i behov av internationellt skydd.
23 Till följd av Rysslands agerande i Ukraina, som utgör ett direkt hot mot säkerhetssituationen i unionen, har unionen och dess medlemsstater varit tvungna att avsevärt öka sina investeringar i försvarsförmåga. Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes i februari 2022 har unionens utgiftskvot för försvaret ökat med omkring 0,25 procentenheter, och uppgick till 1,5 % av BNP 2024 (motsvarande omkring 270 miljarder EUR). Den 28 maj 2025 antog rådet förordning (EU) 2025/1106 som en nödåtgärd i syfte att ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna så att de kan stödja sin försvarsindustriella beredskap. Enligt kommissionens höstprognos 2025 kommer försvarsutgifterna att öka ytterligare med omkring 0,5 procentenheter senast 2027, och skulle då uppgå till 2,0 % av BNP (motsvarande omkring 405 miljarder EUR). Utöver de ekonomiska konsekvenser för unionens ekonomi som orsakas av Rysslands anfallskrig i Ukraina, orsakar Ryssland självt direkta ekonomiska konsekvenser för unionens ekonomi genom sitt agerande. Detta skulle plötsligt förvärras drastiskt om Ryssland, i avsaknad av ett förbud mot överföringar, fick tillgång till ytterligare medel.
24 Mot bakgrund av dessa olika överväganden är säkerställandet av ett förbud mot överföring av Rysslands centralbanks eller närstående enheters tillgångar och reserver till eller till förmån för Rysslands centralbank eller närstående enheter och i slutändan Ryssland en lämplig åtgärd för att förhindra att unionens ekonomiska situation påverkas ytterligare i aldrig tidigare skådad omfattning till följd av Rysslands agerande. Eftersom åtgärden är tidsbegränsad och reversibel går den inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
25 Det är under rådande omständigheter också lämpligt att de finansinstitut som innehar Rysslands centralbanks eller närstående enheters tillgångar och reserver separat hanterar kontanta medel som ackumulerats i samband med att tillgångarna förfaller till betalning.
26 De specifika åtgärder som fastställs i denna förordning påverkar inte Rysslands centralbanks tillgångar som består av ett anspråk mot unionens finansinstitut som omfattas av överföringsrestriktioner. Äganderätten till dessa tillgångar påverkas inte av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning. De kontanta medel som har ackumulerats i balansräkningarna för finansinstitut som innehar Rysslands centralbanks tillgångar och reserver till följd av förbudet mot överföringar till eller till förmån för Rysslands centralbank tillhör inte Rysslands centralbank och utgör inte statliga tillgångar. Förbudet mot överföringar av Rysslands centralbanks eller närstående enheters tillgångar och reserver är tillfälligt, reversibelt och ses över regelbundet.
27 Dessa ytterligare åtgärder skapar nya skyldigheter för de finansinstitut som innehar Rysslands centralbanks eller närstående enheters tillgångar och reserver i syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna för unionen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Med tanke på det sammanhang i vilket dessa åtgärder vidtas och att deras syfte är att uppnå ett allmänpolitiskt mål att undvika en försämring av unionens ekonomi i en säkerhetskris, är dessa åtgärder fullt förenliga med de grundläggande rättigheter och friheter som erkänns i stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 17 jämförd med artikel 52 i stadgan, eftersom de är motiverade och står i proportion till de mål som eftersträvas.
28 De åtgärder som rör förbudet mot överföringar av Rysslands centralbanks eller närstående enheters tillgångar eller reserver bör förbli tillfälliga. De bör upprätthållas så länge som tillgängliggörandet av betydande ekonomiska och andra resurser för Ryssland för att fortsätta dess agerande i samband med dess anfallskrig mot Ukraina medför, eller hotar att medföra, allvarliga ekonomiska svårigheter inom unionen och i medlemsstaterna samt så länge som risken att detta leder till ytterligare allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i unionen och i medlemsstaterna kvarstår. Det är därför lämpligt att avbryta de åtgärder som föreskrivs i denna förordning om Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina, tillhandahåller krigsskadestånd till Ukraina i den utsträckning som krävs för att möjliggöra återuppbyggnad utan ekonomiska och finansiella konsekvenser för unionen och om Rysslands agerande i samband med dess anfallskrig mot Ukraina objektivt sett har upphört att utgöra en allvarlig risk för allvarliga svårigheter för unionens och dess medlemsstaters ekonomi. För detta ändamål bör rådet, på grundval av ett förslag från kommissionen där kommissionens rapport på grundval av den årliga översynen av denna förordning bör beaktas, ändra denna förordning, inbegripet genom att fastställa lämpliga, absolut nödvändiga och tillfälliga avvecklingsbestämmelser för skydd av unionsaktörers och medlemsstaternas legitima intressen, inbegripet en lämplig tidsram för fullgörandet av skyldigheterna efter avbrytandet av åtgärderna. För att säkerställa rättssäkerhet och en ordnad avveckling bör det särskilt fastställas regler om tidsplanen och arrangemangen för återbetalning av kontanta medel.
29 Behovet av att säkerställa den finansiella stabiliteten i unionen och skydda värdepapperscentralers systemvikt för värdepappersmarknadernas funktion bör beaktas vid tillämpningen av denna förordning.
30 Med tanke på krisens omfattning, dess sociala, ekonomiska och finansiella konsekvenser och behovet av snara åtgärder bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
31 Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Innehåll
Genom denna förordning fastställs exceptionella och tillfälliga nödåtgärder för att hantera de allvarliga ekonomiska svårigheter i unionen som har orsakats av Rysslands agerande i samband med dess anfallskrig mot Ukraina och risken för ytterligare försämring av den ekonomiska situationen i unionen. Dessa åtgärder syftar till att undvika en allvarlig försämring av den ekonomiska stabiliteten i unionen och dess medlemsstater genom att förhindra att betydande resurser görs tillgängliga för Ryssland för att fortsätta dess agerande i samband med anfallskriget mot Ukraina.
Artikel 2 – Förbud mot överföringar
1 Alla direkta eller indirekta överföringar av Rysslands centralbanks tillgångar och reserver eller av tillgångar och reserver tillhörande juridiska personer, enheter eller organ som agerar för eller på uppdrag av Rysslands centralbank, såsom Rysslands nationella förmögenhetsfond, ska förbjudas.
2 Kontanta medel som motsvarar de tillgångar och reserver som avses i punkt 1 ska hanteras separat.
Artikel 3 – Rapportering
1 I den mån det inte redan omfattas av andra bestämmelser i unionsrätten, och utan hinder av gällande regler om rapportering, konfidentialitet och sekretess, ska fysiska och juridiska personer, enheter och organ, inbegripet Europeiska centralbanken, nationella centralbanker, enheter i den finansiella sektorn enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013, försäkrings- och återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG, värdepapperscentraler enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 och centrala motparter enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 senast den 14 mars 2026 tillhandahålla kommissionen information om de tillgångar och reserver som avses i artikel 2 i den här förordningen och som de innehar, kontrollerar eller är motparter till. Denna information ska uppdateras var tredje månad och ska minst omfatta följande:
a Identifieringsuppgifter för de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som äger, innehar eller kontrollerar sådana tillgångar och reserver, inbegripet namn, adress och momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer.
b Beloppet eller marknadsvärdet för sådana tillgångar och reserver på rapporteringsdagen.
c Typer av tillgångar eller reserver samt kryptotillgångar och andra relevanta kategorier av tillgångar, inbegripet icke-pekuniära tillgångar. För var och en av dessa kategorier, och om tillgängligt, ska relevanta egenskaper såsom kvantitet, lokalisering, valuta, löptid och avtalsvillkor mellan den rapporterande enheten och tillgångsägaren anges.
2 Om den rapporterande fysiska eller juridiska personen, enheten eller organet har konstaterat en extraordinär och oförutsedd förlust eller skada på de tillgångar och reserver som avses i artikel 2 ska denna information omedelbart rapporteras till kommissionen.
3 Medlemsstaterna samt de fysiska och juridiska personer, enheter och organ som omfattas av rapporteringsskyldigheten enligt denna artikel ska samarbeta med kommissionen vid kontroller av den mottagna informationen. Kommissionen får begära ytterligare information som den behöver för att utföra sådana kontroller. Om en sådan begäran riktas till en fysisk eller juridisk person, en enhet eller ett organ ska kommissionen samtidigt översända begäran till den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten. All information som kommissionen tar emot ska göras tillgänglig för den berörda medlemsstaten.
4 Information som tillhandahålls eller mottas av kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter i enlighet med denna artikel ska användas av kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter endast för de ändamål för vilka den tillhandahölls eller mottogs.
5 Behandling av personuppgifter ska ske i enlighet med denna förordning och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och endast i den utsträckning som är nödvändig för tillämpningen av den här förordningen och för att säkerställa ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna och med kommissionen vid tillämpningen av den här förordningen.
Artikel 4 – Skyddsåtgärder
1 Inga anspråk i samband med ett avtal eller en transaktion vars fullgörande har påverkats, direkt eller indirekt, helt eller delvis, av de åtgärder som införts enligt denna förordning, inbegripet anspråk på motgaranti eller andra anspråk av detta slag, till exempel kvittningsanspråk eller anspråk enligt en garanti, särskilt anspråk på förlängning eller betalning av en obligation, garanti eller motgaranti, särskilt en finansiell garanti eller motgaranti, oavsett form, får tillgodoses om de förs fram av Ryska federationen, av de juridiska personer, enheter och organ som avses i artikel 2 eller av personer som agerar för eller på uppdrag av dem. Inga domstolsbeslut, skiljedomar eller administrativa beslut som har erhållits av Ryska federationen, av de juridiska personer, organ och enheter som avses i artikel 2 eller av personer som agerar för eller på uppdrag av dem i samband med åtgärderna i artikel 2 ska erkännas, ges verkan eller verkställas i unionen så länge som denna förordning är i kraft.
2 I alla förfaranden avseende indrivning av ett anspråk är det den person som begär indrivning av anspråket som ska bevisa att ett uppfyllande av anspråket inte strider mot punkt 1.
3 Punkt 1 påverkar inte den rätt som de juridiska personer, enheter och organ som avses i punkt 1 har till prövning av lagligheten av att skyldigheter enligt avtal inte uppfylls i enlighet med denna förordning.
Artikel 5 – Översyn
Senast den 31 december 2026 och därefter var tolfte månad ska kommissionen göra en översyn av denna förordning och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten av den översynen för rådet. I denna översyn ska det också bedömas huruvida tillgängliggörandet av de betydande resurserna för Ryssland för att fortsätta Rysslands agerande i samband med dess anfallskrig mot Ukraina fortsatt medför, eller hotar att medföra, allvarliga ekonomiska svårigheter inom unionen och i medlemsstaterna samt huruvida risken att detta leder till ytterligare allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i unionen och medlemsstaterna kvarstår.
Artikel 6 – Tillfällig tillämpning av åtgärder
1 Åtgärderna i artiklarna 2–4 ska vara tillfälliga. De ska upprätthållas så länge som tillgängliggörandet av de betydande resurserna för Ryssland för att fortsätta dess agerande i samband med dess anfallskrig mot Ukraina medför, eller hotar att medföra, allvarliga ekonomiska svårigheter inom unionen och i medlemsstaterna samt så länge som risken att detta leder till ytterligare allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i unionen och medlemsstaterna kvarstår. I detta syfte ska de åtgärder som anges i denna förordning upphöra att gälla när följande villkor är uppfyllda:
a Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina.
b Ryssland tillhandahåller Ukraina krigsskadestånd i den utsträckning som krävs för att möjliggöra återuppbyggnad utan negativa ekonomiska eller finansiella konsekvenser för unionen.
c Rysslands åtgärder i samband med dess anfallskrig mot Ukraina har objektivt sett upphört att utgöra en allvarlig risk för allvarliga svårigheter för unionens och dess medlemsstaters ekonomi.
2 För att säkerställa den tillfälliga karaktären hos de åtgärder som avses i artiklarna 2–4 i enlighet med villkoren i punkt 1 ska rådet, på förslag av kommissionen och med beaktande av den rapport som föreskrivs i artikel 5, ändra denna förordning, inbegripet genom att anta lämpliga, absolut nödvändiga och tillfälliga bestämmelser för att säkerställa en ordnad avveckling av dessa åtgärder, med beaktande av behovet av att skydda unionsaktörers och medlemsstaternas legitima intressen.
Artikel 7 – Slutbestämmelse
Denna förordning träder i kraft dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 (2023/C 101/03).
2 (C/2025/3602).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/241/oj).
4 JOIN(2025) 27 final.
5 Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EUT L 212, 7.8.2001, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2001/55/oj).
6 Rådets förordning (EU) 2025/1106 av den 27 maj 2025 om inrättande av instrumentet säkerhetsaktion för Europa (Safe) genom förstärkning av den europeiska försvarsindustrin ( EUT L, 2025/1106, 28.5.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1106/oj).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj).
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/138/oj).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/909/oj).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/648/oj).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj)
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj)