Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/467 av den 24 februari 2026 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Ukrainastödslånet 2026 och 2027

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212,

med beaktande av rådets beslut (EU) 2026/258 av den 29 januari 2026 om bemyndigande av ett fördjupat samarbete om inrättandet av ett lån till Ukraina, särskilt artikel 1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Den 24 februari 2022 tillkännagav Ryska federationens president en särskild militär operation i Ukraina, och de ryska väpnade styrkorna inledde ett oprovocerat och omotiverat anfallskrig mot Ukraina. Detta olagliga anfallskrig utgör en flagrant kränkning av Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, liksom en kränkning av förbudet mot bruk av våld, vilket är inskrivet i artikel 2.4 i Förenta nationernas stadga, som är en tvingande folkrättslig regel, och de övriga principerna i Förenta nationernas stadga.

2 Sedan Rysslands oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina inleddes har unionen, dess medlemsstater och europeiska finansiella institut mobiliserat aldrig tidigare skådat stöd för Ukrainas ekonomiska, sociala, finansiella och försvarsrelaterade resiliens. Det stödet kombinerar stöd från unionens budget, inklusive exceptionellt makroekonomiskt stöd och stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, helt eller delvis garanterat genom unionsbudgeten, samt ytterligare ekonomiskt stöd från medlemsstaterna.

3 Genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313, beslut (EU) 2022/1201, beslut (EU) 2022/1628 och förordning (EU) 2022/2463 tillgängliggjordes sammanlagt 25200000000 EUR i makroekonomiskt stöd för Ukraina under 2022 och 2023. Detta stöd utgjorde ett viktigt bidrag till Ukrainas makroekonomiska och finansiella resiliens vid en kritisk tidpunkt.

4 Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 inrättades Ukrainafaciliteten som ett exceptionellt instrument på medellång sikt som sammanför unionens bilaterala stöd till Ukraina och säkerställer samordning och effektivitet (Ukrainafaciliteten). Under perioden 2024–2027 bidrar Ukrainafaciliteten till att täcka Ukrainas finansieringsbehov och behov i fråga om återhämtning, återuppbyggnad och modernisering, och stöder samtidigt Ukrainas reformarbete på dess väg mot anslutning till unionen.

5 Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2773 inrättades en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och ett exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet var unionens bidrag till G7-initiativet lån för påskyndad användning av extraordinära intäkter till förmån för Ukraina (ERA-lån), som var en gemensam hjälpinsats för att åtgärda Ukrainas finansieringsgap för 2025.

6 Rysslands anfallskrig mot Ukraina har orsakat enorma skador i Ukraina, med uppskattade återhämtnings- och återuppbyggnadskostnader på 506000000000 EUR per den 31 december 2024. Dessutom har Ukraina förlorat tillträdet till de internationella finansmarknaderna och upplevt en kraftig nedgång i offentliga inkomster, samtidigt som dess offentliga utgifter ökat avsevärt. Mot den bakgrunden kan det förutses att Ukraina kommer att ha betydande finansieringsbehov under de närmaste åren.

7 Den 9 september 2025 lämnade Ukraina in en officiell ansökan till Internationella valutafonden (IMF) om ett nytt program för att täcka ytterligare finansieringsbehov från 2026 till 2029. Det programmet skulle följa på det framgångsrika genomförandet av det befintliga IMF-programmet, enligt vilket Ukraina har genomgått åtta granskningar, men med hänsyn tagen till att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fortsatt. IMF:s möjligheter att gå vidare med det nya programmet bygger på att man får tillräckliga finansieringsgarantier från andra partner, däribland unionen.

8 Trots pågående internationella insatser för att förhandla fram en fredlig lösning på konflikten har Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsatt och orsakat betydande skador på Ukrainas kritiska försvarsinfrastruktur, civila infrastruktur och energiinfrastruktur, vilket gör det nödvändigt att mobilisera betydande ytterligare resurser för att tillgodose Ukrainas omedelbara finansieringsbehov.

9 Rysslands anfallskrig mot Ukraina utgör ett strategiskt geopolitiskt hot mot unionen som helhet och kräver att medlemsstaterna står starka och enade. Det är därför viktigt att unionens stöd sätts in snabbt och att det på ett flexibelt sätt kan anpassas för omedelbar hjälp och återställande på kort sikt, på vägen mot framtida återuppbyggnad.

10 Enligt bestämmelserna om staters ansvar för folkrättsstridiga handlingar, som antogs 2001 av FN:s folkrättskommission vid dess femtiotredje möte, och som noterades av FN:s generalförsamling i resolution 56/83, och internationell sedvanerätt är Ryssland – som ansvarig stat – skyldigt att fullt ut gottgöra den skada som orsakats av dess anfallskrig mot Ukraina.

11 Genom rådets beslut (Gusp) 2022/335 och rådets förordning (EU) 2022/334 förbjuds transaktioner relaterade till förvaltningen av reserver samt tillgångar för den ryska centralbanken, inbegripet transaktioner med alla juridiska personer, enheter eller organ som agerar för eller på uppdrag av den ryska centralbanken. I sina slutsatser av den 27 juni 2024, den 17 oktober 2024 och den 19 december 2024 framhöll Europeiska rådet att Rysslands tillgångar, om inte annat följer av unionsrätten, bör förbli immobiliserade till dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av detta krig.

12 Genom rådets förordning (EU) 2025/2600 förbjuds dessutom överföring av Rysslands centralbanks tillgångar eller reserver tillfälligt fram till dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina, Ryssland tillhandahåller Ukraina krigsskadestånd i den utsträckning som krävs för att möjliggöra återuppbyggnad utan negativa ekonomiska eller finansiella konsekvenser för unionen och Rysslands åtgärder i samband med dess anfallskrig mot Ukraina objektivt sett har upphört att utgöra en allvarlig risk för allvarliga svårigheter för unionens och dess medlemsstaters ekonomi.

13 I sina slutsatser av den 18 december 2025 enades Europeiska rådet om att bevilja Ukraina ett lån på 90000000000 EUR för åren 2026 och 2027 baserat på unionens upplåning på kapitalmarknaderna och med stöd av marginalen i EU:s budget. I Europeiska rådets slutsatser anges också att en eventuell mobilisering av medel från unionens budget som garanti för detta lån genom fördjupat samarbete i enlighet med artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) inte kommer att påverka Tjeckiens, Ungerns och Slovakiens finansiella skyldigheter. Samma dag enades 25 medlemsstater om att Ukraina bör återbetala lånet först när krigsskadeståndet har erhållits. Fram till dess bör Rysslands centralbanks tillgångar förbli immobiliserade och unionen bör förbehålla sig rätten att använda dem för att återbetala lånet, i full överensstämmelse med unionsrätten och internationell rätt. Vad gäller lånet betonade medlemsstaterna vikten av att stärka den europeiska och ukrainska försvarsindustrin, fortsätta att upprätthålla rättsstatens principer i Ukraina, inbegripet kampen mot korruption, och ta hänsyn till den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik liksom samtliga medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen.

14 Den 29 januari 2026 antog rådet beslut (EU) 2026/258 om bemyndigande av ett fördjupat samarbete mellan Belgien, Bulgarien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Finland och Sverige om inrättandet av ett lån till Ukraina.

15 Med tanke på Ukrainas finansieringsposition och vikten av att Ukraina har resurser nog för att motverka Rysslands aggression och, där det är möjligt, för återuppbyggnad, är det lämpligt att unionen tillhandahåller ytterligare stöd för att tillgodose Ukrainas akuta finansieringsbehov och underlätta genomförandet av IMF-programmet. I detta syfte är det lämpligt att inrätta ett instrument för tillhandahållande av unionsstöd till Ukraina för 2026 och 2027 i form av ett lån som återbetalas genom det krigsskadestånd som Ryssland är skyldigt att betala (Ukrainastödslånet).

16 Genom Ukrainastödslånet bör ekonomiskt stöd kunna ges till Ukraina på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och flexibelt sätt utan onödigt dröjsmål, i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansierings- och försvarsbehov, i synnerhet de som har uppstått till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Ukrainastödslånet bör särskilt främja den makroekonomiska stabiliteten i Ukraina och underlätta dess externa finansiering samt främja Ukrainas försvarsindustriella förmåga genom ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete, och därigenom bidra till att ge Ukraina ett kvalitativt militärt försprång.

17 Ukrainastödslånet bör, på vissa villkor, ge stöd till Ukraina i form av ett lån på upp till 90000000000 EUR. Mot bakgrund av principen om sund ekonomisk förvaltning bör Ukrainastödslånet göras tillgängligt av kommissionen för Ukraina i delbetalningar, som kan betalas ut i en eller flera trancher.

18 Stödet till Ukraina genom Ukrainastödslånet bör göras tillgängligt under förutsättning att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, inbegripet ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att garantera respekten för mänskliga rättigheter, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Kampen mot korruption bör ingå i upprätthållandet av och respekten för rättsstatsprincipen.

19 Det finansiella och ekonomiska stöd som finns tillgängligt inom ramen för Ukrainastödslånet bör göras tillgängligt för Ukraina med hänsyn till landets finansieringsbehov. Ukraina bör därför lägga fram en ukrainsk finansieringsstrategi för sina finansieringsbehov och finansieringskällor. Den ukrainska finansieringsstrategin bör innehålla den viktigaste informationen om Ukrainas budget, Ukrainas finansiella och ekonomiska situation samt det stöd som Ukraina får från det internationella samfundet.

20 Kommissionen bör bedöma den ukrainska finansieringsstrategin utan onödigt dröjsmål och agera i nära samarbete med Ukraina. Med tanke på den betydande omfattningen av Ukrainas behov av både budgetstöd och stöd till försvarsindustriell kapacitet, och med tanke på de begränsningar som vissa externa partner har när det gäller att tillhandahålla stöd, är det lämpligt att fastställa en vägledande fördelning av Ukrainastödslånet när det gäller dessa två finansieringsbehov. Samtidigt som det säkerställs att Ukrainas finansieringsbehov enligt IMF:s beräkningar för 2026 helt tillgodoses bör fördelningen vara vägledande för att kunna ta hänsyn till förändrade omständigheter som kan påverka Ukrainas finansieringsbehov och för att säkerställa att behoven fortsatt tillgodoses på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och flexibelt sätt utan onödigt dröjsmål. I sin bedömning av den ukrainska finansieringsstrategin bör kommissionen beakta överensstämmelsen mellan det förväntade externa finansieringsgapet och den vägledande fördelningen.

21 Med tanke på omfattningen av de ekonomiska effekterna av de införda åtgärderna bör genomförandebefogenheter tilldelas rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. Rådet bör godkänna bedömningen av den ukrainska finansieringsstrategin genom ett genomförandebeslut, vilket det bör sträva efter att anta utan onödigt dröjsmål. Det genomförandebeslutet bör fastställa det stödbelopp som görs tillgängligt för Ukraina för att bistå vid genomförandet av den ukrainska finansieringsstrategin, inbegripet beloppet för budgetstöd och beloppet för stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

22 Finansiellt och ekonomiskt stöd i form av budgetstöd bör göras tillgängligt för att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov. Det finansiella och ekonomiska stödet enligt denna förordning bör ge ett viktigt bidrag till Ukrainas ekonomiska återhämtning efter kriget och till dess långsiktiga tillväxt och välstånd, som alla spelar en viktig roll i ett framtida fredsavtal. För att säkerställa flexibilitet när det gäller att tillgodose dessa behov är det lämpligt att tillhandahålla stöd på flera olika sätt, och det bör kunna tillhandahållas genom makroekonomiskt stöd och genom ett lån som genomförs i enlighet med kapitel III i förordning (EU) 2024/792.

23 Ukrainafaciliteten är ett instrument på medellång sikt som har till syfte att stödja Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad och dess gradvisa integrering i den inre marknaden samt, bland annat, att stödja Ukraina i att anta och genomföra de politiska, institutionella, rättsliga, administrativa, sociala och ekonomiska reformer som krävs för anpassning till unionens värden och för en gradvis anpassning till unionens regler, standarder, politik och praxis (regelverket) med sikte på ett framtida unionsmedlemskap och därigenom bidra till ömsesidig stabilitet, säkerhet, fred, välstånd och hållbarhet. Det är därför lämpligt att föreskriva att belopp som härrör från Ukrainastödslånet används genom Ukrainafaciliteten. I kapitel III i förordning (EU) 2024/792 föreskrivs finansiering till Ukraina när villkoren i Ukrainaplanen, i vilken Ukrainas reform- och investeringsagenda fastställs, har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Ukrainaplanen bör uppdateras för att återspegla detta ytterligare budgetstöd, inbegripet med åtgärder för att stärka rättsstatens principer och kampen mot korruption.

24 Makroekonomiskt stöd bör kopplas till politiska villkor som fastställs i ett samförståndsavtal. Samförståndsavtalet bör innehålla robusta och ambitiösa reformåtaganden från Ukrainas sida, inbegripet åtaganden för att stärka mobiliseringen av intäkter för att stödja Ukrainas finansieringsbehov och ta itu med de bakomliggande orsakerna till korruption i de offentliga finanserna, bland annat genom att förbättra de offentliga utgifternas hållbarhet och kvalitet samt öka effektiviteten, transparensen och redovisningsskyldigheten i systemen för förvaltning av de offentliga finanserna. Det bör vara möjligt för Ukraina att använda sådant makroekonomiskt stöd för att bidra till finansieringen av ersättning, som en form av krigsskadestånd, till de individer som har lidit skada till följd av Rysslands olagliga agerande, bland annat genom den skadeståndskommission för Ukraina som inrättats under överinseende av Europarådet. Rådets genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av den ukrainska finansieringsstrategin bör fastställa det högsta antalet delbetalningar och det vägledande värdet på dessa för det makroekonomiska stödet. Mot bakgrund av principen om sund ekonomisk förvaltning och för att underlätta de ukrainska myndigheternas likviditetsförvaltning och säkerställa förutsägbarhet bör det makroekonomiska stödet i princip betalas ut i högst fyra delbetalningar.

25 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om villkor för det makroekonomiska stödet med de ukrainska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för de deltagande medlemsstaterna (kommittén) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. Med hänsyn till den potentiellt betydande inverkan som stödet kan ha är det lämpligt att tillämpa det granskningsförfarande som anges i förordning (EU) nr 182/2011. Med hänsyn till storleken på Ukrainastödslånet bör granskningsförfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och vid alla minskningar eller fullständiga avbrytanden av Ukrainastödslånet.

26 Ukrainastödslånet bör ge finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina som ett land i krig, vars finansiella stabilitet är nära kopplad till och beroende av landets förmåga att försvara sig mot Rysslands angrepp. Detta motiverar att ett visst belopp av det finansiella och ekonomiska stödet till Ukraina används för att öka Ukrainas förmåga att hantera budgetbehoven när det gäller Ukrainas förmåga att stärka sin försvarskapacitet och militära kapacitet, och därmed bidrar till att ge Ukraina ett kvalitativt militärt försprång. Detta finansiella och ekonomiska stöd bör syfta till att göra det möjligt för Ukraina att genomföra brådskande och stora offentliga investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri och till att underlätta dess integrering i den europeiska försvarsindustrin som svar på och till följd av den rådande krissituationen. Detta finansiella och ekonomiska stöd bör särskilt bidra till återuppbyggnaden, återhämtningen och moderniseringen av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas i syfte att öka dess försvarsindustriella beredskap, med beaktande av dess gradvisa framtida integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, genom stöd till snabb tillgång till försvarsprodukter och andra produkter för försvarsändamål samt genom samarbete mellan unionen och Ukraina.

27 Finansiellt och ekonomiskt stöd för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör tillgängliggöras för verksamheter, utgifter och åtgärder som avser försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål som uppfyller vissa kriterier för stödberättigande. För att skyndsamt stärka Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas på ett effektivt och självständigt sätt bör dessa kriterier för stödberättigande utformas så att verksamheter, utgifter och åtgärder för att främja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet inriktas på återuppbyggnad, återhämtning och modernisering av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas, med beaktande av dess gradvisa framtida integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. När man undersöker om tillverkarna är kontrollerade av tredjeländer eller tredjelandsenheter bör, i detta sammanhang, med kontroll avses förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, direkt eller indirekt, genom en eller flera mellanliggande rättsliga enheter.

28 För att göra det möjligt för Ukraina att använda det finansiella och ekonomiska stödet på ett sätt som är bäst anpassat efter omständigheterna är det lämpligt att tillåta landet att använda medlen för att stärka sin försvarsindustriella kapacitet genom olika metoder för genomförande som tar hänsyn till de många olika behoven. Medlen får också bidra till stödinstrumentet för Ukraina, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2643, investeringsramen för Ukraina, som inrättats genom förordning (EU) 2024/792, för varor med dubbla användningsområden, eller andra unionsprogram. Vidare bör medlen göra det möjligt för Ukraina att delta i en omfattande insats när det gäller efterfrågan på försvarsprodukter för att skapa lämpliga förutsättningar för att stimulera stora investeringar i ökningen av produktionskapaciteten och i utvecklingen av nya produkter. Ukraina bör därför tillåtas att använda medlen för att inleda omfattande upphandlingar av försvarsprodukter från den ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen genom upphandlingar inom ramen för instrumentet Säkerhetsaktion för Europa (Safe-instrumentet), som inrättats genom rådets förordning (EU) 2025/1106, eller inom ramen för andra metoder för genomförande, på villkor att de godkänns.

29 För vissa försvarsprodukter, vars underliggande teknik inte är allmänt tillgänglig i unionen och som kan vara svår att ersätta i stor skala, t.ex. system för luft- och robotförsvar och strategiska stödresurser, bör det krävas ytterligare villkor för att säkerställa att Ukrainas försvarsmakt har frihet att använda dessa produkter utan begränsningar från tredjeländer. För sådana försvarsprodukter bör därför tillverkaren ha möjlighet att, utan att begränsningar åläggs av tredjeländer eller tredjelandsenheter, besluta om definition, anpassning eller utveckling av de upphandlade försvarsprodukternas utformning, inbegripet rättslig befogenhet att ersätta eller avlägsna komponenter som är föremål för begränsningar ålagda av tredjeländer eller tredjelandsenheter.

30 För att säkerställa ett smidigt genomförande av den här förordningen i kombination med Safe-instrumentet är det lämpligt att tillämpa liknande villkor för stödberättigande. Safe-instrumentet stöder upphandlingen av försvarsprodukter i enlighet med förordning (EU) 2025/1106. Förteckningen över produkter som ingår i kategorierna 1 och 2 har godkänts av rådet och denna förteckning har visat sig vara tillräckligt omfattande för att möjliggöra stöd till upphandling av produkter som medlemsstaterna behöver, inbegripet flygplattformar. Med tanke att situationen på slagfältet hela tiden förändras är det viktigt att förteckningen över produkter som omfattas av möjligt stöd inte hindrar att Ukraina får det bistånd som landet behöver. Med tanke på att Ukraina är ett land i krig vars förmåga att försvara sitt territorium kan vara beroende av tillgången på en viss produkt på mycket kort sikt, bör Ukraina tillåtas att upphandla produkter som inte uppfyller dessa villkor för stödberättigande om det antingen inte finns en likvärdig produkt tillgänglig genom upphandling eller om det finns ett akut behov av att en produkt levereras. Detta kan inbegripa men är inte begränsat till system för luft- och robotförsvar, inbegripet interceptorer, ammunition och reservdelar till jaktflygplan samt förmågor till anfall på djupet. För varje undantag bör tiden för leverans av produkten stå i proportion till situationens brådskande karaktär och Ukrainas omedelbara operativa behov. I detta syfte bör Ukraina förse kommissionen med den information som rimligen finns tillgänglig för att visa att ett undantag är nödvändigt, och givet att Ukrainas behov under pågående krig är brådskande bör landet inte vara skyldigt att genomföra omfattande marknadsanalyser. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att bedöma sådana begäranden om undantag under överinseende av kommittén i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Med hänsyn till den potentiellt betydande inverkan som stödet kan ha är det lämpligt att tillämpa det granskningsförfarande som anges i förordning (EU) nr 182/2011. På grund av den exceptionella situation som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och behovet av snabb tillgång till försvarsprodukter är det lämpligt att det vederbörligen motiverade fall som avses i artikel 3.3 i förordning (EU) nr 182/2011 åberopas för att kommittén ska kunna avge ett yttrande inom en tidsfrist som kommitténs ordförande får fastställa med hänsyn till hur brådskande frågan är. Vid behov bör det skriftliga förfarande som avses i artikel 3.5 i den förordningen användas.

31 För att göra det möjligt för tredjeländer att bidra till stödet till Ukraina och samtidigt skydda unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen och beakta befintliga avtal inom ramen för Safe-instrumentet är det lämpligt att föreskriva en möjlighet att utvidga kriterierna för stödberättigande till andra tredjeländer än Ukraina och Eftastaterna i EES som inte agerar i strid med unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, förutsatt att de tredjeländerna har ingått ett avtal med unionen i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2025/1106 eller, om de inte har ingått ett sådant avtal, förutsatt att sådana länder har ingått ett säkerhets- och försvarspartnerskap med unionen, tillhandahåller betydande finansiellt och militärt stöd till Ukraina och tillhandahåller ett rättvist och proportionellt finansiellt bidrag, med respekt för principen att varje avtal med ett tredjeland måste grundas på en balans mellan rättigheter och skyldigheter och att ett tredjeland inte bör ha samma rättigheter eller åtnjuta samma förmåner som en deltagande medlemsstat. En sådan möjlighet bör därför begränsas till specifika försvarsprodukter med beaktande av Ukrainas omedelbara operativa behov, med särskilt fokus på system för luft- och robotförsvar, ammunition och robotar, drönare och relaterade antidrönarsystem, artillerisystem, inbegripet förmågor till precisionsanfall på djupet, strategiska stödresurser såsom, men inte begränsat till, strategisk flygtransport, lufttankning, C4ISTAR-system samt rymdtillgångar och rymdtjänster.

32 När det gäller tredjeländer som har ingått ett avtal med unionen i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2025/1106 bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för att komplettera den här förordningen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

33 Med tanke på omfattningen av de ekonomiska effekterna av de införda åtgärderna och för att säkerställa samstämmighet mellan de olika områden som omfattas av unionens yttre åtgärder bör genomförandebefogenheter tilldelas rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen om möjligheten att utvidga reglerna för stödberättigande till tredjeländer som inte har ingått ett avtal med unionen i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2025/1106. Rådet bör agera genom ett genomförandebeslut, vilket det bör sträva efter att anta utan onödigt dröjsmål. Det genomförandebeslutet bör, för varje tredjeland, fastställa vilka försvarsprodukter som ska göras tillgängliga för Ukraina, med beaktande av beloppet för det finansiella bidraget från det berörda tredjelandet och graden av finansiellt och militärt stöd till Ukraina.

34 Denna förordning påverkar inte tillämplig internationell rätt som förbjuder användning, utveckling eller produktion av vissa försvarsprodukter och viss försvarsteknik.

35 Genomförandet av stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör ske i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen i enlighet med artikel 223.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Detaljerade krav i detta avseende kan komma att fastställas i ett avtal mellan kommissionen och Ukraina. När det gäller förvaltningen av det finansiella och ekonomiska stöd som mottagits för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör Ukraina vidare öppna ett centralt konto och förvalta stödet genom det, och kommissionen bör kunna övervaka det kontot.

36 För att stödja genomförandet av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör kommissionen inrätta en expertgrupp för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet. Expertgruppen bör ge kommissionen råd i frågor som rör stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

37 Kommissionen bör övervaka genomförandet av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet, i synnerhet när det gäller leverans av produkter. Därför bör olika övervakningsarrangemang inrättas som återspeglar de olika metoderna för genomförande.

38 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG rör bland annat inrättandet av en lämplig rättslig ram avseende en samordning av upphandlingsförfaranden vid tilldelning av kontrakt som uppfyller medlemsstaternas krav på säkerhet och som är förenlig med deras skyldigheter enligt EUF-fördraget. I detta syfte behandlar direktiv 2009/81/EG särskilt hanteringen av krissituationer, i synnerhet genom särskilda regler som är tillämpliga i fall av brådska till följd av en kris, t.ex. förkortade tidsfrister för mottagande av anbud och möjligheten att använda det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling. I vissa brådskande fall kan dessa regler dock vara otillräckliga, särskilt när den akuta situationen till följd av krisen endast kan hanteras genom att Ukraina och minst en deltagande medlemsstat deltar i en gemensam upphandling. I dessa fall är ofta den enda lösningen för att säkerställa säkerhetsintressena för dessa länder att låta en deltagande medlemsstats befintliga ramavtal eller ramkontrakt vara öppet för upphandlande myndigheter i Ukraina, även där Ukraina inte ursprungligen varit part i det och även om denna möjlighet inte föreskrivits i det ursprungliga ramavtalet eller ramkontraktet. Eftersom dessa möjligheter inte föreskrivs i direktiv 2009/81/EG vid den tidpunkt då den här förordningen träder i kraft, föreskrivs det i den här förordningen en möjlighet att komplettera eller avvika från det direktivet i den rådande krissituation som uppstått till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, förutsatt att det företag som ingått ramavtalet eller ramkontraktet har gett sitt samtycke. När det gäller ytterligare kvantiteter för Ukraina bör Ukrainas upphandlande myndigheter omfattas av samma villkor som den ursprungliga upphandlande myndighet som ingått det ursprungliga ramavtalet eller ramkontraktet. Dessutom bör lämpliga öppenhetsåtgärder vidtas för att säkerställa att alla potentiellt berörda parter informeras.

39 I Safe-instrumentet föreskrivs ekonomiskt stöd till medlemsstaterna som gör det möjligt för dem att genomföra brådskande och stora offentliga investeringar till stöd för den europeiska försvarsindustrin som svar på den krissituation som uppstått till följd av den kraftiga försämringen av unionens säkerhetsläge. Med detta instrument har unionen börjat stödja medlemsstaterna så att de snabbt kan lägga beställningar, vilket ger försvarsindustrin incitament att på mycket kort sikt investera i att stärka produktionskapaciteten för att kunna tillgodose medlemsstaternas behov senast 2030. Dessutom bör den här förordningen stödja beställningar från Ukraina till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, för att stödja samarbetet mellan den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och den ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. En exceptionellt hög efterfrågan på en rad olika försvarsprodukter medför en överhängande risk för allvarliga negativa konsekvenser för den inre marknadens funktion. För att hantera den risken och med tanke på målet för den här förordningen, samt med beaktande av Ukrainas särskilda situation, kan prioriteringsåtgärder på unionsnivå som syftar till att säkerställa tillgången till de berörda försvarsprodukterna visa sig vara absolut nödvändiga för att säkerställa att den inre marknaden för försvarsprodukter och dess leveranskedjor fungerar väl. I detta avseende bör kommissionen, på begäran av en deltagande medlemsstat, kunna använda prioritetsklassade begäranden för att underlätta leveransen av försvarsprodukter för att uppnå målet för den här förordningen.

40 Prioritetsklassade begäranden bör bestå av begäranden från kommissionen, på en deltagande medlemsstats initiativ, till relevanta ekonomiska aktörer som är etablerade i unionen om att godta eller prioritera beställningar av krisnödvändiga produkter. Dessa prioritetsklassade begäranden bör endast användas när det är nödvändigt och proportionerligt för att säkerställa att försvarsleveranskedjorna kan fungera normalt, och de bör syfta till att stödja Ukraina, som står inför allvarliga svårigheter, antingen med att göra en beställning eller med fullgörandet av ett kontrakt om leverans av försvarsprodukter. Ekonomiska aktörer bör ha möjlighet att vägra att bli föremål för en prioritetsklassad begäran. En prioritetsklassad begäran bör grundas på objektiva, faktiska, mätbara och väl underbyggda uppgifter. Den bör ta hänsyn till företagens legitima intressen och till de kostnader som uppstår och insatser som krävs för varje förändring av tillverkningsserien. När en prioritetsklassad begäran har godtagits bör skyldigheten att efterkomma den prioritetsklassade begäran ha företräde framför eventuella privaträttsliga eller offentligrättsliga prestationsåtaganden. Med tanke på vikten av att säkerställa försörjningen av försvarsprodukter, som är absolut nödvändiga för att den inre marknaden och dess leveranskedjor ska fungera väl, bör fullgörandet av en prioritetsklassad begäran inte medföra skadeståndsansvar gentemot tredje part för skador som kan uppstå till följd av ett eventuellt åsidosättande av avtalsenliga skyldigheter som regleras av rätten i en medlemsstat, i den mån åsidosättandet av avtalsenliga skyldigheter varit nödvändigt för att uppfylla den föreskrivna prioriteringen. Om den ekonomiska aktören uttryckligen har godtagit en prioritetsklassad begäran och kommissionen har antagit en genomförandeakt efter ett sådant godtagande bör den ekonomiska aktören uppfylla alla villkor i den genomförandeakten. Om den ekonomiska aktören underlåter att uppfylla de villkor som fastställs i genomförandeakten bör möjligheten att friskrivas från avtalsrättsligt ansvar dras in. Om den bristande efterlevnaden är avsiktlig eller beror på grov vårdslöshet bör kommissionen kunna ålägga den berörda ekonomiska aktören en sanktionsavgift, med beaktande av proportionalitetsprincipen.

41 Med tanke på att särskilda belopp bör göras tillgängliga för budgetstöd och stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör samstämmighet och komplementaritet säkerställas vid deras respektive genomförande.

42 Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar den specifika karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.

43 Denna förordning är inte tillämplig på medlemsstater som inte deltar i det fördjupade samarbetet. I detta sammanhang bör det erinras om att även de medlemsstater som inte deltar i det fördjupade samarbetet är skyldiga att säkerställa fullständig efterlevnad av artikel 325 i EUF-fördraget och unionens regelverk som syftar till att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen, inbegripet rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371, förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och, i tillämpliga fall, rådets förordning (EU) 2017/1939. Dessa medlemsstater och de ekonomiska enheter som omfattas av deras jurisdiktion bör därför samarbeta fullt ut med revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), kommissionen och, i tillämpliga fall, Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) vid utövandet av sina befogenheter.

44 Det avtal om Ukrainastödslånet som ingås mellan kommissionen och de ukrainska myndigheterna bör innehålla bestämmelser som är anpassade till de rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som föreskrivs i det ramavtal inom ramen för Ukrainafaciliteten som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/792, vilket har undertecknats mellan unionen och Ukraina och vilket trädde i kraft den 20 juni 2024. Dessa bestämmelser kommer att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med Ukrainastödslånet skyddas effektivt och att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Avtalet om Ukrainastödslånet medför också, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, att kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Eppo ges de rättigheter och det tillträde som krävs, inbegripet av tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel under och efter den period då Ukrainastödslånet finns tillgängligt. Ukraina bör också rapportera till kommissionen om oriktigheter i samband med användningen av medlen, i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i ramavtalet inom ramen för Ukrainafaciliteten.

45 Mot bakgrund av Ukrainas svåra situation till följd av Rysslands anfallskrig mot landet och för att stödja Ukraina på dess långsiktiga väg mot stabilitet är det lämpligt att unionen tillhandahåller ett Ukrainastödslån i form av ett lån med begränsad regressrätt som förfaller till betalning när Ukraina tar mot kontanter eller icke-monetära tillgångar som krigsskadestånd, gottgörelse eller ekonomisk ersättning, utom territorium, från Ryssland.

46 Frigörandet av medel inom ramen för Ukrainastödslånet bör villkoras av att kommissionen gör en positiv bedömning av den begäran om medel som lämnats in av Ukraina. När det gäller det makroekonomiska stödet bör bedömningen av villkoren inte påverka bedömningen av uppfyllandet av villkoren inom ramen för andra unionsprogram och unionsinstrument. När det gäller stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör frigörandet av medel vara kopplat till kontrakt eller avtal om verksamheter, utgifter och åtgärder för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet som rör försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål.

47 I den här förordningen bör lämpliga bestämmelser för finansieringen av Ukrainastödslånet fastställas.

48 I samband med Ukrainas finansieringsbehov bör det ekonomiska stödet organiseras inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategi som föreskrivs i artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

49 I linje med det starka stödet från 25 stats- och regeringschefer i anslutning till Europeiska rådets möte den 18 december 2025 bör Ukrainastödslånet återbetalas av Ukraina när landet erhåller krigsskadestånd från Ryssland, och unionen förbehåller sig rätten att använda de ryska tillgångar som immobiliserats i unionen för att återbetala lånet, i full överensstämmelse med unionsrätten och internationell rätt.

50 Genom undantag från artikel 31.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 bör finansiella skulder i samband med lån enligt den här förordningen inte stödjas av den garanti för yttre åtgärder som inrättades genom den förordningen. Stöd i form av lån inom ramen för den här förordningen bör utgöra ekonomiskt stöd i den mening som avses i artikel 223.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Med tanke på de finansiella riskerna och garantierna bör ingen avsättning göras för stödet i form av lån inom ramen för den här förordningen, vilka ska garanteras utöver taken och, genom undantag från artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bör det inte fastställas någon avsättningsnivå.

51 Med tanke på situationen i Ukraina, som orsakats av Rysslands anfallskrig mot landet, och för att stödja Ukraina på dess långsiktiga väg mot stabilitet, bör undantag göras från artikel 223.4 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 i syfte att ge unionen möjlighet att tillhandahålla en subvention av lånekostnader för att täcka de kostnader som Ukraina annars skulle bära. Dessa kostnader omfattar lånekostnader (finansieringskostnader och kostnader för likviditetsförvaltning) och relaterade administrativa kostnader. Den subvention av lånekostnaderna som ska beviljas bedöms vara lämplig för att säkerställa att stödet inom ramen för Ukrainastödslånet ger avsedd verkan i den mening som avses i artikel 223.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, särskilt för att undvika att ytterligare öka pressen på Ukrainas offentliga finanser.

52 I enlighet med artikel 332 i EUF-fördraget bör andra utgifter än de administrativa kostnader som institutionerna åsamkas till följd av det fördjupade samarbetet bäras av de deltagande medlemsstaterna. För detta ändamål bör de medlemsstater som inte deltar i det fördjupade samarbetet ha rätt till en justering i enlighet med artikel 11 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 med avseende på alla driftsanslag som bärs av unionens budget, särskilt lånekostnader, samt ianspråktagande av garantin. De administrativa kostnader som institutionerna åsamkas vid genomförandet av det fördjupade samarbetet bör bäras av unionens budget utan att det görs någon justering för de medlemsstater som inte deltar i det fördjupade samarbetet.

53 Unionens stöd till Ukraina inom ramen för denna förordning bör förvaltas av kommissionen.

54 Stödet till Ukraina genom Ukrainastödslånet bör ges utöver och komplettera det unionsstöd som ges inom ramen för Ukrainafaciliteten. Kommissionen bör, när så är möjligt, sträva efter att minimera Ukrainas administrativa börda och rapporteringsbörda.

55 Kommissionen bör i lämpliga fall ta vederbörlig hänsyn till rådets beslut 2010/427/EU och Europeiska utrikestjänstens roll.

56 Det behöriga utskottet i Europaparlamentet bör kunna bjuda in kommissionen för att diskutera genomförandet av den här förordningen inom ramen för dialogen om Ukrainastödslånet. Kommissionen bör beakta de synpunkter som framkommer i dialogen om Ukrainastödslånet, däribland eventuella resolutioner från Europaparlamentet.

57 För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av denna förordning bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller unionsstödet till Ukraina inom ramen för denna förordning och tillhandahålla relevant dokumentation.

58 För att säkerställa att de arrangemang som inrättas genom denna förordning fortsätter att vara ändamålsenliga bör kommissionen regelbundet se över huruvida de är tillräckliga och rapportera till Europaparlamentet och rådet om detta och därigenom garantera öppenhet och ansvarsskyldighet.

59 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

60 Eftersom målet för denna förordning, nämligen att tillhandahålla finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina 2026 och 2027 på ett förutsägbart, kontinuerligt och ordnat sätt utan onödigt dröjsmål, i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen, i förekommande fall och genom fördjupat samarbete, vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

61 Med beaktande av att de exceptionella förhållanden som är en följd av Rysslands oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina innebär att läget är akut anses det vara lämpligt att åberopa det undantag från den tidsfrist på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, EUF-fördraget och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

62 Mot bakgrund av situationen i Ukraina bör denna förordning träda i kraft omgående, det vill säga dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 – Innehåll

1 Genom denna förordning genomförs det fördjupade samarbetet vad gäller inrättandet av ett instrument för tillhandahållande av unionsstöd till Ukraina 2026 och 2027 i form av ett lån som ska återbetalas genom det krigsskadestånd som Ryssland är skyldigt att betala (Ukrainastödslånet).

2 I förordningen fastställs målet med Ukrainastödslånet, dess finansiering, formerna för unionsfinansiering enligt lånet och reglerna för tillhandahållandet av sådan finansiering.

Artikel 2 – Målet för Ukrainastödslånet

1 Det allmänna målet med Ukrainastödslånet ska vara att ge finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och flexibelt sätt samt utan onödigt dröjsmål i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov till följd av särskilt Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Rysslands uteblivna betalning av krigsskadestånd.

2 För att uppnå det allmänna mål som anges i punkt 1 ska de särskilda målen för Ukrainastödslånet vara att

a stödja makroekonomisk stabilitet genom att lätta på Ukrainas externa och interna finansieringsbegränsningar, och

b stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet genom ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete.

Artikel 3 – Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1 försvarsprodukt: varor, tjänster och byggentreprenader som omfattas av direktiv 2009/81/EG, enligt artikel 2 i det direktivet.

2 Eftastat i EES: medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3 ERA-lån: godtagbara bilaterala lån och unionens makroekonomiska stödlån enligt förordning (EU) 2024/2773.

4 icke-deltagande medlemsstat: medlemsstat som inte deltar i det fördjupade samarbete som inrättas genom beslut (EU) 2026/258.

5 deltagande medlemsstat: medlemsstat som deltar i det fördjupade samarbete som inrättas genom beslut (EU) 2026/258.

6 andra produkter för försvarsändamål: andra varor, tjänster och byggentreprenader än de som omfattas av direktiv 2009/81/EG, enligt artikel 2 i det direktivet, som behövs för eller är avsedda för försvarsändamål.

Artikel 4 – Tillgängligt stöd inom ramen för Ukrainastödslånet

1 Ukrainastödslånet ska uppgå till högst 90000000000 EUR. Detta belopp ska göras tillgängligt för Ukraina baserat på Ukrainas finansieringsbehov, enligt vad som anges i den ukrainska finansieringsstrategi som godkänts i enlighet med artikel 8.

2 Ukrainastödslånet ska vara tillgängligt till och med den 31 december 2027. Det ska tillhandahållas av kommissionen i delbetalningar, som kan betalas ut till Ukraina i en eller flera trancher. Alla sådana trancher ska ha betalats ut senast den 31 december 2028.

3 Om Ukrainas finansieringsbehov avsevärt minskar under den period då Ukrainastödslånet finns tillgängligt, inbegripet om Ryssland betalar krigsskadestånd till Ukraina, får kommissionen med användning av det granskningsförfarande som avses i artikel 27.3 minska det belopp för Ukrainastödslånet som ännu inte betalats ut eller upphäva det.

4 I enlighet med artikel 332 i EUF-fördraget ska icke-deltagande medlemsstater ha rätt till en justering i enlighet med artikel 11 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 för utgifter som finansieras genom den antagna budgeten och som följer av genomförandet av det fördjupade samarbetet, med undantag av institutionernas administrativa kostnader som belastar unionens budget. Justeringen ska särskilt omfatta eventuella kostnader för betalning av skulder samt ianspråktagande av garantin.

Artikel 5 – Förutsättningar för stöd inom ramen för Ukrainastödslånet

1 En förutsättning för beviljande av stödet inom ramen för Ukrainastödslånet ska vara att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att garantera respekt för mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Bekämpning av korruption ska ingå i upprätthållandet och respekten för rättsstatens principer.

2 Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) ska övervaka uppfyllandet av den förutsättning som anges punkt 1 i denna artikel, särskilt innan rådets genomförandebeslut som avses i artikel 8 antas och de medel som avses i artikel 23 frigörs. Denna övervakning ska beakta relevanta rekommendationer från internationella organ, såsom Europarådet och dess Venedigkommission. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om sin övervakning.

KAPITEL II GENOMFÖRANDE AV UKRAINASTÖDSLÅNET

Artikel 6 – Ukrainsk finansieringsstrategi

1 För att erhålla finansiellt och ekonomiskt stöd inom ramen för Ukrainastödslånet ska Ukraina i princip varje år lämna in den ukrainska finansieringsstrategin till kommissionen. Den ukrainska finansieringsstrategin ska innehålla närmare uppgifter om Ukrainas finansieringsbehov och finansieringskällor, i princip för de kommande tolv månaderna.

2 Den ukrainska finansieringsstrategin ska innehålla följande:

a De huvudsakliga makroekonomiska antaganden som ligger till grund för den ukrainska finansieringsstrategin.

b Information om Ukrainas budget, per kvartal och per år, inbegripet

c Information om Ukrainas tidigare och beräknade finansiella utveckling i den offentliga sektorn, per kvartal och per år, inbegripet

d Information om genomförandet av tidigare beviljat stöd inom ramen för Ukrainastödslånet, inbegripet eventuella finansiella återkrav av detta.

e Information om beräknat behov av militärt bistånd in natura.

f På grundval av Ukrainas budget och det beräknade behovet av militärt bistånd in natura, de förväntade externa finansieringsbehoven för den period som omfattas av den ukrainska finansieringsstrategin, inbegripet en uppdelning av de belopp i den budgeten som är nödvändiga för de mål som anges i artikel 2.2. Denna uppdelning ska innehålla värdet av de försvarsprodukter som ska köpas in utanför unionen och Ukraina.

g Anslagen och förväntad extern finansiering och militärt bistånd in natura vid tidpunkten för inlämnandet av den ukrainska finansieringsstrategin för den period som omfattas av den ukrainska finansieringsstrategin, inbegripet en uppdelning av de belopp av den externa finansieringen som ska användas i enlighet med de mål som anges i artikel 2.2.

h På grundval av informationen i leden f och g i denna punkt, det förväntade externa finansieringsgap för vilket Ukraina begär stöd inom ramen för Ukrainastödslånet enligt den ukrainska finansieringsstrategin, inbegripet en uppdelning av beloppen av det förväntade externa finansieringsgapet för de mål som anges i artikel 2.2.

i För att stödja fleråriga utgifter enligt kapitel IV i denna förordning, information om potentiella fleråriga behov och en motsvarande budget.

3 Ukraina får lämna in uppdaterade ukrainska finansieringsstrategier till dess att det maximala belopp av Ukrainastödslånet som avses i artikel 4.1 har gjorts tillgängligt inom ramen för Ukrainastödslånet i enlighet med artikel 8.

Artikel 7 – Kommissionens bedömning av den ukrainska finansieringsstrategin

1 Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål bedöma den ukrainska finansieringsstrategi som lämnats in i enlighet med artikel 6.

2 När kommissionen gör den bedömning som avses i punkt 1 ska den ha ett nära samarbete med Ukraina. Kommissionen får lämna synpunkter eller begära ytterligare information, inbegripet genom att kontrollera information med medlemsstater, tredjeländer och internationella organisationer. Ukraina ska tillhandahålla all ytterligare information som begärs och får vid behov revidera den ukrainska finansieringsstrategin, även efter det att den har lämnats in.

3 Kommissionen ska bedöma den ukrainska finansieringsstrategin och ska särskilt bedöma följande:

a Den ukrainska finansieringsstrategins fullständighet, genomförbarhet och samstämmighet med de underliggande antagandena.

b Överensstämmelsen mellan informationen i den ukrainska finansieringsstrategin och externa källor, inbegripet eventuella nyligen genomförda översyner av Internationella valutafonden och information från givarsamordningsplattformen för Ukraina och kontaktgruppen för Ukrainas försvar.

c Det förväntade externa finansieringsgapets överensstämmelse med följande vägledande fördelning av Ukrainastödslånet:

d Uppfyllande av den förutsättning som anges i artikel 5.1.

4 Om kommissionen gör en positiv bedömning av den ukrainska finansieringsstrategin ska den utan dröjsmål lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut i enlighet med artikel 8.

5 Om kommissionen gör en negativ bedömning av den ukrainska finansieringsstrategin ska den utan dröjsmål informera Ukraina om detta och ange skälen för sin bedömning. En negativ bedömning ska inte hindra Ukraina från att lämna in en reviderad ukrainsk finansieringsstrategi.

6 Om kommissionen bedömer en uppdatering av den ukrainska finansieringsstrategin ska denna artikel tillämpas.

Artikel 8 – Rådets genomförandebeslut

1 Om kommissionen gör en positiv bedömning av den ukrainska finansieringsstrategin eller dess uppdatering ska kommissionen lägga fram ett förslag för rådet om ett genomförandebeslut som gör det finansiella och ekonomiska stödet tillgängligt.

2 Rådets genomförandebeslut som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a Fastställande av det stödbelopp som ska göras tillgängligt för Ukraina för att bistå vid genomförandet av den ukrainska finansieringsstrategin, inbegripet det stödbelopp som är tillgängligt

b Fastställande av det högsta antalet delbetalningar och det vägledande värdet på dessa för det stöd som är tillgängligt för makroekonomiskt stöd i enlighet med kapitel III i denna förordning.

3 Fastställandet av de Ukrainastödslånebelopp som ska göras tillgängliga ska

a hållas under det maximala belopp som är tillgängligt för Ukrainastödslånet enligt artikel 4.1,

b beakta behovet av att säkerställa en rättvis fördelning av bördan med andra givare när det gäller att täcka Ukrainas finansieringsbehov,

c när det gäller budgetstöd, avgöra i vilken utsträckning det ordinarie budgetstödet kan ges i form av ett lån som ska genomföras i enlighet med kapitel III i förordning (EU) 2024/792 eller som makroekonomiskt stöd i enlighet med kapitel III i den här förordningen, beroende på vad som är lämpligt.

4 Rådet ska anta det genomförandebeslut som avses i punkt 1 utan onödigt dröjsmål.

Artikel 9 – Komplementaritet och samordning

1 Vid genomförandet av Ukrainastödslånet ska kommissionen agera i nära samarbete med Ukraina, medlemsstaterna, relevanta internationella organ och givare till Ukraina, särskilt genom givarsamordningsplattformen för Ukraina och kontaktgruppen för Ukrainas försvar, för att säkerställa en enhetlig och konsekvent strategi från dem som stöder Ukraina för att tillgodose Ukrainas behov av finansiellt och ekonomiskt stöd. I samband med detta ska kommissionen dra nytta av utrikestjänstens sakkunskap.

2 Artiklarna 5, 7, 13, 14, 15 och 23.1 b i denna förordning ska tillämpas i enlighet med beslut 2010/427/EU.

KAPITEL III BUDGETSTÖD I FORM AV MAKROEKONOMISKT STÖD

Artikel 10 – Syfte

1 Det makroekonomiska stödet ska bidra till att täcka Ukrainas finansieringsgap, såsom detta fastställts i en positivt bedömd ukrainsk finansieringsstrategi.

2 Frigörandet av det makroekonomiska stödet ska hanteras av kommissionen på grundval av dess bedömning av den förutsättning som anges i artikel 5.1 och ett tillfredsställande uppfyllande av de politiska villkor som ingår i det samförståndsavtal som avses i artikel 11.

Artikel 11 – Samförståndsavtal

1 När det gäller de godkända belopp för makroekonomiskt stöd som avses i artikel 8.2 a ii ska kommissionen komma överens med Ukraina om de politiska villkor som det makroekonomiska stödet ska vara kopplat till. Dessa politiska villkor ska fastställas i ett samförståndsavtal.

2 De politiska villkoren ska omfatta robusta och ambitiösa reformåtaganden, inbegripet sådana som särskilt syftar till att stärka mobiliseringen av intäkter för att stödja Ukrainas finansieringsbehov och att åtgärda de bakomliggande orsakerna till korruption i de offentliga finanserna, bland annat genom att förbättra de offentliga utgifternas hållbarhet och kvalitet och öka effektiviteten, transparensen och redovisningsskyldigheten i systemen för förvaltning av de offentliga finanserna. I förekommande fall ska dessa åtaganden vara förenliga med alla program som Ukraina har med Internationella valutafonden och vid behov vara mer långtgående. Kommissionen ska regelbundet övervaka framstegen avseende dessa åtaganden.

3 Kommissionen ska genom genomförandeakter godkänna undertecknandet av samförståndsavtalet och ändringar av samförståndsavtalet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.3.

KAPITEL IV STÖD TILL UKRAINAS FÖRSVARSINDUSTRIELLA KAPACITET

Artikel 12 – Syfte

1 Stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska syfta till att göra det möjligt för Ukraina att genomföra brådskande och stora offentliga investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri och dess integrering i den europeiska försvarsindustrin som svar på och till följd av den rådande krissituationen. Detta stöd ska särskilt bidra till återuppbyggnad, återhämtning och modernisering av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas i syfte att öka dess försvarsindustriella beredskap, med beaktande av dess gradvisa framtida integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, genom stöd till snabb tillgång till försvarsprodukter och andra produkter för försvarsändamål samt genom samarbete mellan unionen och Ukraina.

2 Verksamheterna, utgifterna och åtgärderna för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska ha anknytning till försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål och ska syfta till att

a snabba upp den ukrainska försvarsindustrins anpassning till strukturella förändringar, inbegripet genom ny och expanderad tillverkningskapacitet samt tillhörande stödverksamhet,

b förbättra snabb tillgång till försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål för Ukraina, inbegripet genom minskad ledtid för leveranser, reservation av tillverkningstider eller lagerhållning av försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål, insatsvaror eller råvaror, eller

c stärka det gränsöverskridande samarbetet mellan den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas, med beaktande av Ukrainas behov av försvarsindustriell förstärkning och försvarsupphandling, vilket möjliggör utbytbarhet mellan försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål som tillverkas av den ukrainska försvarsindustrin och den europeiska försvarsindustrin.

Artikel 13 – Stödberättigande

1 Verksamheterna, utgifterna och åtgärderna för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet avseende försvarsprodukter och andra produkter för försvarsändamål ska vara stödberättigande förutsatt att de uppfyller de villkor för stödberättigande som fastställs i denna artikel.

2 Försvarsprodukterna ska tillhöra någon av följande kategorier:

a Kategori ett: ammunition och robotar, artillerisystem, inbegripet förmågor till precisionsanfall på djupet, markstridsförmågor med stödsystem, inbegripet soldatutrustning och infanterivapen, små drönare (Nato-klass 1) och relaterade antidrönarsystem, skydd av kritisk infrastruktur, cybermateriel samt militär rörlighet, inbegripet fördröjande fältarbeten.

b Kategori två: system för luft- och robotförsvar, maritima yt- och undervattensförmågor, drönare som inte är små drönare (Nato-klasserna 2 och 3) och relaterade antidrönarsystem, strategiska stödresurser såsom, men inte begränsat till, strategisk flygtransport, lufttankning, C4ISTAR-system samt rymdtillgångar och rymdtjänster, skydd av rymdtillgångar, artificiell intelligens och elektronisk krigföring.

3 Verksamheter, utgifter och åtgärder för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet avseende försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål får inte strida mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen såsom de fastställs i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) enligt avdelning V i EU-fördraget, inbegripet respekten för principen om goda grannförbindelser, eller de mål som anges i artikel 2 i denna förordning.

4 Försvarsprodukter ska produceras i enlighet med följande villkor:

a Tillverkare och underleverantörer som deltar i produktionen av försvarsprodukterna ska vara etablerade och ha sina strukturer för verkställande ledning i unionen, en Eftastat i EES eller Ukraina. De får inte vara föremål för kontroll av ett tredjeland som inte är en Eftastat i EES eller Ukraina eller av en annan tredjelandsenhet som inte är etablerad i unionen, i en Eftastat i EES eller i Ukraina.

b Genom undantag från led a, för att ta hänsyn till industriellt samarbete med partner utanför EU, ska försvarsprodukter som involverar en underleverantör som deltar i produktionen och som tilldelas mellan 15 % och 35 % av kontraktets värde och som inte är etablerad eller inte har sina strukturer för verkställande ledning i unionen, i en Eftastat i EES eller i Ukraina, vara stödberättigande under förutsättning att minst ett av följande villkor är uppfyllt:

c Genom undantag från led a i denna punkt ska försvarsprodukter som involverar tillverkare eller underleverantörer som är etablerade i unionen och som kontrolleras av ett annat tredjeland som inte är en Eftastat i EES eller Ukraina, eller av en annan tredjelandsenhet som inte är etablerad i unionen, i en Eftastat i EES eller i Ukraina, vara stödberättigande om tillverkaren eller underleverantören har varit föremål för granskning i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 och, vid behov, lämpliga begränsningsåtgärder, eller om tillverkaren eller underleverantören lämnar garantier i enlighet med led d i denna punkt som verifierats av den medlemsstat där den är etablerad.

d De garantier som avses i led c i denna punkt ska försäkra att tillverkarens eller underleverantörens deltagande i produktionen av försvarsprodukten inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen såsom de fastställs inom ramen för Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget. Dessa garantier ska i synnerhet befästa att det, med avseende på verksamheter, utgifter och åtgärder, finns åtgärder för att säkerställa att

e Den infrastruktur och de anläggningar, tillgångar och resurser som tillhör de tillverkare och underleverantörer som deltar i produktionen av försvarsprodukterna ska vara belägna på territorium som tillhör en medlemsstat, en Eftastat i EES eller Ukraina. Om de tillverkare eller underleverantörer som deltar i produktionen av försvarsprodukterna inte har några lättillgängliga alternativ eller relevant infrastruktur och relevanta anläggningar, tillgångar och resurser på territorium som tillhör en medlemsstat, en Eftastat i EES eller Ukraina får de använda infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som är belägna eller förvaras utanför dessa territorier, under förutsättning att sådan användning inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen.

f De tillverkare och underleverantörer som deltar i produktionen av försvarsprodukterna får anses uppfylla de villkor för stödberättigande som anges i denna punkt om de har uppfyllt likvärdiga villkor enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1092, (EU) 2021/697, (EU) 2023/1525 eller (EU) 2023/2418 eller enligt förordning (EU) 2025/1106 och förutsatt att inga senare ändringar ger anledning att ifrågasätta att dessa villkor är uppfyllda.

g Kostnaden för komponenter med ursprung utanför unionen, Eftastater i EES och Ukraina får inte överstiga 35 % av den uppskattade kostnaden för komponenterna i försvarsprodukten. Ingen komponent får komma från ett tredjeland som agerar i strid med unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen.

h För försvarsprodukter som avser kategori två enligt punkt 2 b i denna artikel ska tillverkarna ha möjlighet att besluta, utan begränsningar ålagda av tredjeländer eller av tredjelandsenheter, om definition, anpassning och utveckling av utformningen av den upphandlade försvarsprodukten, inbegripet den rättsliga befogenheten att ersätta eller avlägsna komponenter som är föremål för begränsningar ålagda av tredjeländer eller tredjelandsenheter.

5 Genom undantag från punkterna 2 och 4 och i full överensstämmelse med punkt 3 ska, om det finns ett akut behov av att en viss försvarsprodukt levereras till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, upphandling av en försvarsprodukt som inte uppfyller ett eller flera av villkoren i punkterna 2 och 4 vara stödberättigande enligt detta kapitel, förutsatt

a att det inte finns en likvärdig produkt som tillgodoser detta akuta behov och som uppfyller villkoren i punkterna 2 och 4, eller att den inte är tillgänglig i den omfattning som krävs och dess ledtid för leverans inte står i proportion till situationens brådskande karaktär och Ukrainas omedelbara operativa behov, eller

b att ledtiden för leverans för en sådan försvarsprodukt är betydligt kortare än för en försvarsprodukt som skulle uppfylla villkoren i punkterna 2 och 4 i denna artikel, även om den försvarsprodukten var föremål för en sådan prioritetsklassad begäran som avses i artikel 19.

6 I förekommande fall ska medlemsstaterna säkerställa att de upphandlingsförfaranden och kontrakt för andra produkter för försvarsändamål som följer av upphandling med stöd från Ukrainastödslånet innehåller lämpliga villkor för stödberättigande som skyddar unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen.

7 Genom undantag från punkt 4 ska bidrag i enlighet med punkt 8 e användas i linje med villkoren för stödberättigande för det berörda unionsprogrammet.

8 Verksamheter, utgifter och åtgärder som rör försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål ska genomföras i enlighet med en av följande genomförandemetoder:

a Upphandlingar som görs av Ukraina, förutsatt att upphandlingen och leveransen valideras av kommissionen eller de deltagande medlemsstaterna. Ukraina ska ansvara för sådana upphandlingar i enlighet med ukrainsk lagstiftning, där kommissionens eller de deltagande medlemsstaternas valideringar ska omfatta på stickprovsbasis kontroller av kontraktshandlingar, fakturor och leveransintyg, fysiska inspektioner hos leverantörer och fysisk kontroll av leveranser.

b Upphandlingar som görs av Ukraina och som är en gemensam upphandling i enlighet med förordning (EU) 2025/1106.

c Avtal mellan Ukraina och medlemsstaterna eller Europeiska försvarsbyrån (EDA).

d Upphandlingsavtal mellan Ukraina och internationella eller mellanstatliga organisationer.

e Bidrag från Ukraina till det stödinstrument för Ukraina som inrättats genom förordning (EU) 2025/2643, den investeringsram för Ukraina som inrättats genom förordning (EU) 2024/792 för varor med dubbla användningsområden eller andra unionsprogram.

9 Kontrakt som ingåtts av Ukraina och som rör sådana upphandlingar, avtal eller bidrag som avses i punkt 8 ska vara stödberättigande om de undertecknas efter den 14 januari 2026, förutsatt att de uppfyller kraven i denna artikel.

10 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att utvidga stödberättigandet till andra tredjeländer än Eftastaterna i EES och Ukraina som inte agerar i strid med unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, förutsatt att dessa tredjeländer har ingått ett avtal med unionen i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2025/1106. Var och en av de delegerade akterna ska ange, för vart och ett av de berörda tredjeländerna, på vilken av försvarsprodukterna denna bestämmelse ska tillämpas. När en delegerad akt trätt i kraft ska tredjelandet anses ingå bland Eftastaterna i EES och Ukraina med avseende på tillämpningen av artikel 13.4 när det gäller dessa försvarsprodukter.

11 Utan hinder av vad som sägs i punkt 10 får rådet på förslag av kommissionen anta en genomförandeakt för att fastställa att ett annat tredjeland än Eftastaterna i EES och Ukraina som inte agerar i strid med unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen och som inte har ingått ett avtal med unionen i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2025/1106 uppfyller följande kumulativa villkor:

a Tredjelandet har åtagit sig att ge ett rättvist och proportionellt finansiellt bidrag till de kostnader som uppstår till följd av upplåning, i proportion till värdet på de kontrakt som tilldelats enheter som är etablerade i det tredjelandet. Ett sådant bidrag ska ges i form av kontanter till subventionen av lånekostnader på grundval av en överenskommelse om medverkan mellan tredjelandet och unionen. Det ska utgöra en extern inkomst avsatt för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

b Tredjelandet har ingått ett säkerhets- och försvarspartnerskap med unionen.

c Tredjelandet tillhandahåller Ukraina finansiellt och militärt stöd på ett betydande sätt.

Artikel 14 – Produktformulär

1 När det gäller de godkända stödbelopp för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet som avses i artikel 8.2 a iii ska Ukraina utarbeta ett formulär för varje verksamhet, utgift eller åtgärd som rör en försvarsprodukt eller annan produkt för försvarsändamål för vilken landet avser att begära stöd. Detta formulär ska innehålla följande:

a En beskrivning av försvarsprodukten eller en annan produkt för försvarsändamål.

b Information om efterlevnaden av artikel 13.

2 Ukraina ska samråda med kommissionen om formuläret i syfte att säkerställa efterlevnad av artikel 13. Om Ukraina inte identifierar en genomförandemetod i enlighet med artikel 13.8 eller om kommissionen anser att en alternativ genomförandemetod är mer ekonomisk, effektiv eller ändamålsenlig får kommissionen föreslå Ukraina en genomförandemetod. När kommissionen föreslår Ukraina den lämpligaste genomförandemetoden ska kommissionen ta hänsyn till om den berörda försvarsprodukten eller andra produkten för försvarsändamål, verksamheten, utgiften eller åtgärden levereras eller genomförs i tid, tillgängliga priser, tidigare erfarenheter av den genomförandemetoden och, om det är motiverat, tidigare erfarenheter av tillverkare inom ramen för den genomförandemetoden. När kommissionen avgör om en alternativ genomförandemetod är ekonomiskt mer fördelaktig eller när den beaktar tillgängliga priser ska den beakta eventuell medfinansiering som tillhandahålls av medlemsstaterna.

3 Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska Ukraina inte vara skyldigt att upprätta ett formulär för genomförandet i enlighet med artikel 13.8 första stycket e.

Artikel 15 – Expertgrupp för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet

1 För att stödja genomförandet av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska kommissionen inrätta en expertgrupp för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

2 Utöver företrädare för kommissionen, utrikestjänsten och EDA ska expertgruppen för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet omfatta företrädare för de deltagande medlemsstaterna och Eftastaterna i EES. De tredjeländer som avses i artikel 13.10 ska ha rätt att utse företrädare. Ukraina ska bjudas in till mötena i expertgruppen för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet när så är lämpligt.

3 Expertgruppen för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska tillhandahålla rådgivning, sakkunskap och stöd om försvarsprodukterna och andra produkter för försvarsändamål, om genomförandemetoden, om undantagen enligt artikel 13.5 och om produktformulären.

Artikel 16 – Tillhandahållande av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet

Ukraina ska öppna ett särskilt konto med det enda syftet att förvalta det finansiella och ekonomiska stöd som Ukraina har mottagit till stöd för sin försvarsindustriella kapacitet. Följande regler ska gälla för detta konto:

a Alla betalningar enligt de kontrakt eller avtal som begärs för stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska betalas från detta konto.

b Kommissionen ska beviljas övervakningsrättigheter för detta konto.

c Ukraina ska förse kommissionen med en månatlig rapport som ska lämnas in inom tio arbetsdagar från utgången av varje månad och som ska innehålla följande information:

Artikel 17 – Övervakning av genomförandet

1 Kommissionen ska övervaka genomförandet av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet, särskilt när det gäller leverans av produkter, i enlighet med denna artikel.

2 För upphandlingar som görs av Ukraina i enlighet med artikel 13.8 första stycket a och som valideras av kommissionen ska kommissionen använda valideringsprocessen i den artikeln.

3 För upphandlingar som görs av Ukraina i enlighet med artikel 13.8 första stycket a och som valideras av de deltagande medlemsstaterna ska den deltagande medlemsstaten övervaka genomförandet av upphandlingen och leveransen i enlighet med den bestämmelsen samt rapportera till kommissionen.

4 För upphandlingar som görs av Ukraina i enlighet med artikel 13.8 första stycket b ska deltagande medlemsstater som deltar i en sådan gemensam upphandling övervaka genomförandet av upphandlingen och leveransen samt rapportera till kommissionen. Om en icke-deltagande medlemsstat i samband med en gemensam upphandling enligt förordning (EU) 2025/1106 samtycker till att vara bunden av och tillämpa de regler för stödberättigande som fastställs i den här förordningen, säkerställer skyddet av unionens ekonomiska intressen och fungerar som den upphandlande myndighet som agerar på de andra ländernas vägnar, ska Ukraina som ett villkor för deltagandet av den icke-deltagande medlemsstaten kräva att den medlemsstaten övervakar genomförandet av upphandlingen och leveransen samt rapporterar till kommissionen.

5 För avtal mellan Ukraina och deltagande medlemsstater i enlighet med artikel 13.8 första stycket c ska den deltagande medlemsstaten övervaka genomförandet av avtalet och leveransen samt rapportera till kommissionen. För avtal mellan Ukraina och icke-deltagande medlemsstater i enlighet med artikel 13.8 första stycket c ska Ukraina i sådana avtal inkludera skyldigheter för den icke-deltagande medlemsstaten att vara bunden av och tillämpa de regler för stödberättigande som fastställs i den här förordningen, säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen samt övervaka genomförandet av avtalet och leveransen och rapportera till kommissionen.

6 För avtal mellan Ukraina och EDA i enlighet med artikel 13.8 första stycket c ska EDA övervaka genomförandet av avtalet och leveransen samt rapportera till kommissionen.

7 För upphandlingsavtal mellan Ukraina och internationella eller mellanstatliga organisationer i enlighet med artikel 13.8 första stycket d ska Ukraina i sådana upphandlingsavtal inkludera skyldigheter för respektive internationella eller mellanstatliga organisationer att övervaka genomförandet av upphandlingen och leveransen och rapportera till kommissionen.

8 Punkterna 1–7 i denna artikel ska inte tillämpas på upphandlingar som Ukraina genomför i enlighet med artikel 13.8 avseende verksamheter, utgifter och åtgärder som rör andra produkter för försvarsändamål som understiger 7000000 EUR. Ukraina ska dock regelbundet rapportera till kommissionen om hur landet övervakar genomförandet av dessa upphandlingar och leveranser. Kommissionen ska genomföra riskbaserade kontroller.

9 Om Ukraina underrättar kommissionen om att ett kontrakt eller avtal inte har genomförts i enlighet med vad som anges artikel 20.2 g, eller om kommissionen får kännedom om att produkter enligt den här artikeln inte har levererats eller att medel på det konto som avses i artikel 16 inte har använts, ska kommissionen samarbeta med Ukraina för att omfördela dessa medel i enlighet med denna förordning.

Artikel 18 – Ändring av ramavtal eller ramkontrakt

1 Om verksamheter, utgifter och åtgärder som rör försvarsprodukter genomförs inom unionen med hjälp av de metoder som avses i artikel 13.8 första stycket b eller c, ska de regler som anges i punkterna 2–4 i den här artikeln tillämpas på ett befintligt ramavtal eller ramkontrakt som avser inköp av försvarsprodukter, som används i den genomförandemetoden och som inte ger någon möjlighet till ändringar i väsentliga delar. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 i den här artikeln ska den upphandlande myndighet som ingick ramavtalet eller ramkontraktet på förhand inhämta ett godkännande från det företag med vilket den har ingått ramavtalet eller ramkontraktet.

2 En upphandlande myndighet i en deltagande medlemsstat får ändra ett befintligt ramavtal eller ramkontrakt för försvarsprodukter om ramavtalet eller ramkontraktet har ingåtts med ett företag som uppfyller kriterier som är likvärdiga med dem som fastställs i artikel 13.4 och 13.5 i denna förordning i syfte att lägga till Ukraina som part i det ramavtalet eller ramkontraktet.

3 Med avvikelse från artikel 29.2 tredje stycket i direktiv 2009/81/EG får en upphandlande myndighet i en deltagande medlemsstat göra väsentliga ändringar av de kvantiteter som anges i ett ramavtal eller ramkontrakt, vars uppskattade värde överstiger de tröskelvärden som fastställs i artikel 8 i direktiv 2009/81/EG, om ramavtalet eller ramkontraktet har ingåtts med ett företag som uppfyller kriterier som är likvärdiga med dem som fastställs i artikel 13.4 och 13.5 i denna förordning, och i den utsträckning som ändringen är strikt nödvändig för tillämpningen av punkt 2 i den här artikeln.

4 Vid beräkningen av det värde som avses i punkt 3 ska det uppdaterade värdet vara referensvärde om kontraktet innehåller en indexeringsklausul.

5 En upphandlande myndighet som har ändrat ett ramavtal eller ramkontrakt i de fall som avses i punkt 2 eller 3 i den här artikeln ska offentliggöra ett meddelande om detta i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 32 i direktiv 2009/81/EG.

6 I de fall som avses i punkterna 2 och 3 ska principen om lika rättigheter och skyldigheter gälla mellan de upphandlande myndigheter som är parter i ramavtalet eller ramkontraktet, särskilt när det gäller kostnaden för de ytterligare kvantiteter som upphandlats.

Artikel 19 – Frivillig prioritering av försvarsprodukter

1 Om Ukraina står inför allvarliga svårigheter med att placera eller fullgöra ett kontrakt om leverans av försvarsprodukter som det finns ett akut behov av och som uppfyller kraven för stödberättigande i artikel 13.4 eller 13.5 får en ekonomisk aktör, enbart i syfte att tillämpa denna förordning, tillsammans med den deltagande medlemsstat på vars territorium dess produktionsanläggning är belägen gemensamt lämna in en begäran till kommissionen om att utfärda en prioriteringsåtgärd för att prioritera en viss beställning på sådana produkter som tillverkas av den ekonomiska aktören.

2 En sådan gemensam begäran som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

a Ukrainas ursprungliga begäran.

b En förteckning över de produkter som ska omfattas av prioriteringsåtgärden, specifikationer av dem och de kvantiteter som de ska levereras i.

c De tidsfrister inom vilka leveranserna av försvarsprodukterna ska fullgöras.

d Bevis på att den ekonomiska aktören inte kan tillmötesgå Ukrainas begäran enligt led a utan en prioriteringsåtgärd.

e Uppgift om ett rättvist och rimligt pris till vilket prioriteringsåtgärden kan placeras samt underlag som styrker detta pris.

3 Efter mottagandet av en sådan begäran som avses i punkt 1 ska kommissionen bedöma begäran utan onödigt dröjsmål.

4 Kommissionen ska grunda bedömningen enligt punkt 3 på objektiva, faktabaserade, mätbara och styrkta uppgifter i syfte att avgöra om prioriteringen är absolut nödvändig för att hantera de allvarliga svårigheter som avses i punkt 1.

5 Om den bedömning som avses i punkt 3 visar att prioriteringen är absolut nödvändig ska kommissionen genom en genomförandeakt anta en prioriteringsåtgärd med angivande av

a den rättsliga grunden för den prioritetsklassade begäran som den ekonomiska aktören är skyldig att efterkomma,

b förteckningen över de produkter som omfattas av den prioritetsklassade begäran, specifikationer av dem och de kvantiteter som de ska levereras i,

c de tidsfrister inom vilka den prioritetsklassade begäran ska efterkommas,

d de som gynnas av den prioritetsklassade begäran,

e omfattningen av de avtalsförpliktelser som den prioritetsklassade begäran ska ha företräde framom,

f friskrivningen från avtalsrättsligt ansvar enligt de villkor som fastställs i punkt 7, och

g de straffavgifter som föreskrivs i punkterna 12–18 för bristande efterlevnad av de skyldigheter som följer av genomförandeakten.

6 Den prioriteringsåtgärd som avses i punkt 5 ska

a placeras till ett rättvist och rimligt pris, med vederbörlig hänsyn tagen till den ekonomiska aktörens alternativkostnader vid fullgörandet av prioriteringsåtgärden jämfört med befintliga avtalsenliga skyldigheter, och

b ha företräde framom alla privaträttsliga eller offentligrättsliga avtalsförpliktelser som rör de försvarsprodukter som omfattas av prioriteringsåtgärden, på de villkor som fastställs i den genomförandeakt som avses i punkt 5.

7 Den ekonomiska aktör som är föremål för en prioriteringsåtgärd enligt punkt 5 ska inte vara ansvarig för åsidosättandet av en avtalsenlig skyldighet som regleras av rätten i en deltagande medlemsstat, förutsatt att

a åsidosättandet av den avtalsenliga skyldigheten är nödvändigt för att fullgöra den föreskrivna prioriteringen,

b den genomförandeakt som avses i punkt 5 har följts, och

c den begäran som avses i punkt 1 inte hade som enda syfte att på ett otillbörligt sätt undvika en tidigare privaträttslig eller offentligrättslig prestationsskyldighet.

8 En ekonomisk aktör som är föremål för en prioriteringsåtgärd får begära att kommissionen ändrar den genomförandeakt som avses i punkt 5 om den anser att det är vederbörligen motiverat på någon av följande grunder:

a Den ekonomiska aktören kan inte utföra prioriteringsåtgärden på grund av otillräcklig produktionsförmåga eller produktionskapacitet, inte ens om begäran ges förmånsbehandling.

b Fullgörandet av prioriteringsåtgärden skulle innebära en orimlig ekonomisk börda och medföra särskilda svårigheter för den ekonomiska aktören.

9 Den ekonomiska aktören ska tillhandahålla all relevant och underbyggd information som gör det möjligt för kommissionen att bedöma om den begäran om ändring som avses i punkt 8 är välgrundad.

10 På grundval av granskningen av de grunder och bevis som den ekonomiska aktören har anfört får kommissionen, efter samråd med och förhandsgodkännande från den deltagande medlemsstat på vars territorium den berörda ekonomiska aktörens relevanta produktionsanläggning är belägen, ändra genomförandeakten för att helt eller delvis befria den berörda ekonomiska aktören från dess skyldigheter enligt denna artikel.

11 Om en ekonomisk aktör efter att uttryckligen ha godtagit att prioritera de beställningar som kommissionen begärt avsiktligt eller till följd av grov försumlighet inte fullgör skyldigheten att prioritera dessa beställningar, ska den bli föremål för sanktionsavgifter enligt punkterna 12–18 utom i något av följande fall:

a Den ekonomiska aktören kan inte utföra den prioritetsklassade begäran på grund av otillräcklig produktionsförmåga eller produktionskapacitet eller av tekniska skäl.

b Utförandet eller fullgörandet av begäran skulle innebära en orimlig ekonomisk börda och medföra särskilda svårigheter för den ekonomiska aktören, inbegripet betydande risker för verksamhetens kontinuitet.

12 Om kommissionen anser det nödvändigt och proportionellt får den genom genomförandeakter påföra de ekonomiska aktörerna sanktionsavgifter på högst 300000 EUR om en ekonomisk aktör avsiktligt eller till följd av grov försumlighet inte fullgör skyldigheten att utföra den prioritetsklassade begäran enligt denna artikel.

13 Innan kommissionen fattar ett beslut enligt punkt 12 ska den ge den berörda ekonomiska aktören möjlighet att höras i enlighet med punkt 15. Kommissionen ska ta hänsyn till alla vederbörligen motiverade grunder som den ekonomiska aktören anför vid fastställandet av huruvida sanktionsavgifter anses nödvändiga och proportionella.

14 När kommissionen fastställer sanktionsavgiftens belopp ska den ta hänsyn till överträdelsens art, allvar och varaktighet, inbegripet huruvida den ekonomiska aktören delvis har uppfyllt den prioritetsklassade beställningen eller den prioritetsklassade begäran.

15 Innan kommissionen fattar ett beslut enligt punkt 12 ska den säkerställa att de berörda ekonomiska aktörerna har getts möjlighet att lämna synpunkter på

a kommissionens preliminära slutsatser, inbegripet alla frågor där kommissionen har invändningar, och

b de åtgärder som kommissionen kan komma att vidta mot bakgrund av de preliminära slutsatserna enligt led a i denna punkt.

16 De berörda ekonomiska aktörerna får lämna sina synpunkter på kommissionens preliminära slutsatser inom en tidsfrist som kommissionen ska fastställa i sina preliminära slutsatser och som inte får vara kortare än 14 arbetsdagar.

17 Kommissionen ska grunda sina beslut om sanktionsavgifter endast på invändningar som de berörda ekonomiska aktörerna har kunnat lämna synpunkter på.

18 Om kommissionen har underrättat de berörda ekonomiska aktörerna om sina preliminära slutsatser enligt punkt 15 ska den på begäran ge tillgång till kommissionens akt i enlighet med villkoren för ett förhandlat utlämnande, med förbehåll för de ekonomiska aktörernas berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter eller för att bevara någon persons affärshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter. Rätten till tillgång till handlingar i ärendet ska inte omfatta konfidentiella uppgifter och interna handlingar hos kommissionen eller de deltagande medlemsstaternas myndigheter, särskilt inte korrespondens mellan kommissionen och de deltagande medlemsstaternas myndigheter. Denna punkt ska inte hindra kommissionen från att lämna ut och använda information som är nödvändig för att bevisa en överträdelse.

19 Denna artikel påverkar inte de deltagande medlemsstaternas rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346.1 b i EUF-fördraget.

KAPITEL V FINANSIERING OCH GENOMFÖRANDE

Artikel 20 – Avtal om Ukrainastödslånet

1 Närmare finansiella villkor för Ukrainastödslånet ska fastställas i avtalet om Ukrainastödslånet.

2 Utöver de inslag som anges i artikel 223.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska det i avtalet om Ukrainastödslånet fastställas följande:

a Ukrainastödslånet ska vara ett lån med begränsad regressrätt som förfaller till betalning när en återbetalningsutlösande faktor enligt definitionen i led j föreligger.

b Ukraina förser unionen med en förmånsrätt till dess anspråk på Ryssland om krigsskadestånd som säkerhet för Ukrainastödslånet. Värdet av denna förmånsrätt ska vid varje given tidpunkt vara lika med värdet av utbetalda medel enligt Ukrainastödslånet.

c De rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som fastställs i det ramavtal enligt Ukrainafaciliteten som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/792 är tillämpliga på avtalet om Ukrainastödslånet och de medel som omfattas av det avtalet.

d Det stödbelopp som avses i artikel 8.2 a i) i den här förordningen ska genomföras i enlighet med kapitel III i förordning (EU) 2024/792, med undantag för regler om lånets löptid och återbetalning, inbegripet subventionen av lånekostnader, som avses i artikel 22, på vilka den här förordningen ska tillämpas.

e Ukraina ska använda samma förvaltnings- och kontrollsystem som i den Ukrainaplan som upprättats enligt förordning (EU) 2024/792, även efter den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 6.2 i den förordningen.

f Kommissionen har rätt att övervaka verksamhet, utgifter och åtgärder enligt kapitel IV i denna förordning som utförs av de ukrainska myndigheterna under ett projekts hela löptid.

g Ukraina ska omedelbart underrätta kommissionen om ett utkast till kontrakt eller avtal som finansieras genom Ukrainastödslånet inte genomförs.

h Ukraina ska fortsätta att uppfylla den förutsättning som anges i artikel 5.1.

i Ukraina får inte upphäva någon åtgärd som vidtagits inom ramen för något annat av unionens eller Internationella valutafondens nuvarande eller tidigare stödinstrument för korruptionsbekämpning.

j Ukraina ska vara skyldigt att återbetala kapitalbeloppet för Ukrainastödslånet inom 30 dagar om något av följande villkor är uppfyllt, vilka vart och ett utgör en återbetalningsutlösande faktor vid tillämpningen av denna förordning:

k Ukraina är skyldigt att återbetala Ukrainastödslånet

l Alla Ukrainastödslånebelopp som inte täcks av den betalningsskyldighet som avses i led k ska fortsätta att gälla till dess att framtida återbetalningsutlösande faktorer föreligger.

m I händelse av utbetalningar eller återkrav ska Ukraina ange de relevanta utbetalningar från Ukrainastödslånet som återbetalas eller återkrävs.

n Unionen har rätt att använda ryska tillgångar som immobiliserats i unionen för att återbetala lånet, i full överensstämmelse med unionsrätten och internationell rätt.

o Ukraina ska säkerställa att de upphandlingsförfaranden och kontrakt för andra produkter för försvarsändamål som följer av upphandling med stöd från Ukrainastödslånet innehåller lämpliga villkor för stödberättigande som skyddar unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen.

3 Underlåtenhet att uppfylla villkoren i avtalet om Ukrainastödslånet inte är uppfyllda ska utgöra en grund för kommissionen att tillfälligt avbryta eller helt eller delvis ställa in frigörandet av delbetalningen eller trancherna. Underlåtenhet att uppfylla återbetalningsvillkoren i avtalet om Ukrainastödslånet ska dessutom utgöra en grund för att hela eller en del av det utestående beloppet för Ukrainastödslånet ska förfalla till betalning.

4 Avtalet om Ukrainastödslånet ska på begäran göras tillgängligt för Europaparlamentet och rådet samtidigt.

Artikel 21 – Begäran om medel

1 För att erhålla finansiellt och ekonomiskt stöd ska Ukraina lämna in en vederbörligen motiverad begäran om medel till kommissionen. Ukraina får i princip lämna in en sådan begäran om medel till kommissionen sex gånger per år.

2 För budgetstöd i form av ett lån som ska genomföras enligt kapitel III i förordning (EU) 2024/792 ska begäran om medel lämnas in i enlighet med kapitel III i förordning (EU) 2024/792.

3 För makroekonomiskt stöd i enlighet med kapitel III i denna förordning ska begäran om medel åtföljas av en rapport i enlighet med bestämmelserna i samförståndsavtalet.

4 För bistånd till stöd för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet i enlighet med kapitel IV i denna förordning gäller följande:

a Begäran om medel får omfatta flera produkter. För varje produkt som omfattas ska begäran om medel innehålla ett kontrakt eller ett avtal i enlighet med artikel 13 och ett formulär i enlighet med artikel 14. Sådana kontrakt eller avtal får vara undertecknade eller föreligga undertecknade i form av ett utkast.

b om begäran om medel avser finansiering till ett belopp som överstiger 20 % av det belopp som gjorts tillgängligt i enlighet med ett sådant rådsgenomförandebeslut som avses i artikel 8, ska Ukraina lämna en detaljerad motivering, inbegripet avseende konsekvenserna för framtida begäranden om medel enligt det genomförandebeslutet.

Artikel 22 – Subvention av lånekostnader

1 Genom undantag från artikel 223.4 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förutsatt att det finns tillgängliga medel får unionen bära de kostnader som uppstår till följd av upplåningen för ett lån till Ukraina som annars skulle ha burits av Ukraina (subvention av lånekostnader). Dessa kostnader omfattar lånekostnader (finansieringskostnader, kostnader för likviditetsförvaltning samt servicekostnader för allmänna administrativa kostnader i samband med upp- och utlåning).

2 Ukraina får begära subventionen av lånekostnader varje år. Kommissionen får bevilja subventionen av lånekostnader för ett belopp som inte överstiger gränserna för de anslag som gjorts tillgängliga under det årliga budgetförfarandet.

Artikel 23 – Beslut om frigörande av stöd

1 Kommissionen ska fatta beslut om att frigöra stödet efter att ha bedömt följande krav:

a För makroekonomiskt stöd:

b För stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet gäller följande:

2 Under förutsättning att det tillgängliga stödbelopp som föreskrivs i det rådsgenomförandebeslut som antagits i enlighet med artikel 8 iakttas, ska kommissionen, om den tillstyrker begäran om medel, utan onödigt dröjsmål anta ett beslut om godkännande av utbetalningen av Ukrainastödslånet. För stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska det belopp som ska betalas ut vara lika med värdet av de kontrakt eller avtal som begäran om medel omfattar.

3 Kommissionen får fatta det beslut som avses i punkt 2 beträffande punkt 1 a och b kollektivt eller individuellt.

4 Om kommissionen gör en negativ bedömning av begäran om medel ska kommissionen utan dröjsmål informera Ukraina om detta och ange skälen för sin bedömning. En negativ bedömning ska inte hindra Ukraina från att lämna in en ny begäran om medel.

Artikel 24 – Finansiering av Ukrainastödslånet

1 För att finansiera stöd inom ramen för Ukrainastödslånet ska kommissionen ha befogenhet att låna upp de nödvändiga medlen för unionens räkning på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut i enlighet med den diversifierade finansieringsstrategi som avses i artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2 Upp- och utlåningstransaktioner för Ukrainastödslånet ska genomföras i euro.

3 Med avvikelse från artikel 31.3 andra meningen i förordning (EU) 2021/947 ska det ekonomiska stöd som ges till Ukraina genom Ukrainastödslånet inte omfattas av garantin för yttre åtgärder. Ingen avsättning ska upprättas och genom undantag från artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska ingen avsättningsnivå fastställas för Ukrainastödslånet.

Artikel 25 – Tillämpning av reglerna om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter

1 Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som skapas, hanteras, lagras, utbyts eller delas enligt denna förordning ska skyddas i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 eller avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i unionens intresse, beroende på vad som är tillämpligt.

2 Kommissionen ska använda ett säkert utbytessystem för att underlätta utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter mellan kommissionen och Ukraina och i förekommande fall med de deltagande medlemsstaterna.

3 Kommissionen ska ha tillgång till uppgifter, inbegripet säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som är nödvändiga för de uppgifter den tilldelats enligt denna förordning, särskilt i syfte att kontrollera villkoren för utbetalning och utföra kontroller, granskningar, revisioner, utredningar, rapporter samt kontroller och revisioner enligt artikel 20.

4 Uppgifter som tas emot till följd av tillämpningen av denna förordning får användas enbart för det ändamål för vilket de begärts.

5 Kommissionen och de deltagande medlemsstaterna ska säkerställa skyddet av handels- och affärshemligheter och andra känsliga uppgifter som inhämtats och genererats vid tillämpningen av denna förordning i enlighet med unionsrätten och tillämplig nationell rätt.

KAPITEL VI SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26 – Utövande av delegeringen

1 Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2 Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13.10 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 6 mars 2026.

3 Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13.10 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4 Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5 Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6 En delegerad akt som antas enligt artikel 13.10 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 27 – Kommittéförfarande

1 Kommissionen ska biträdas av en kommitté bestående av företrädare för de deltagande medlemsstaterna. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2 EDA ska bjudas in att lämna synpunkter och tillhandahålla expertis till kommittén i egenskap av observatör. Utrikestjänsten ska också bjudas in att bistå i kommitténs arbete.

3 När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 28 – Dialog om Ukrainastödslånet

1 För att stärka dialogen mellan unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och säkerställa större insyn och ansvarsskyldighet får Europaparlamentets ansvariga utskott bjuda in kommissionen för att diskutera genomförandet av denna förordning.

2 Europaparlamentet får i resolutioner ge sina synpunkter på Ukrainastödslånet.

3 Kommissionen ska beakta de synpunkter som framkommit i dialogen om Ukrainastödslånet, inbegripet eventuella resolutioner från Europaparlamentet.

Artikel 29 – Information till Europaparlamentet och rådet

1 Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller genomförandet av denna förordning, inbegripet artiklarna 4.4, 6.1, 7.5, 11.4, 20.3 och 23.2, och ska utan onödigt dröjsmål förse Europaparlamentet och rådet med relevanta handlingar. Den information som kommissionen tillställer rådet inom ramen för denna förordning eller dess genomförande ska samtidigt göras tillgänglig för Europaparlamentet, vid behov under iakttagande av arrangemang för konfidentialitet.

2 Kommissionen ska senast den 30 juni 2027 respektive den 30 juni 2028 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning året innan med en utvärdering av detta genomförande. I rapporten ska

a framstegen i genomförandet av Ukrainastödslånet granskas,

b information om de mekanismer som avses i artikel 17 tillhandahållas, och

c Ukrainas ekonomiska situation och framtidsutsikter, samt de framsteg som gjorts med genomförandet av de politiska villkor som avses i artikel 11.1, bedömas.

3 Kommissionen ska senast den 30 juni 2029 överlämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av Ukrainastödslånet som tillhandahålls enligt denna förordning, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till stödets syfte.

Artikel 30 – Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

För de medlemsstater som deltar i ett fördjupat samarbete enligt ett beslut som antagits enligt artikel 331.1 andra eller tredje stycket i EUF-fördraget ska denna förordning tillämpas från och med den dag som anges i det berörda beslutet.

1 EUT L, 2026/258, 2.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2026/258/oj.

2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 februari 2026 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 februari 2026.

3 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 av den 24 februari 2022 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 55, 28.2.2022, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/313/oj).

4 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 av den 12 juli 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 186, 13.7.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/1201/oj).

5 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1628 av den 20 september 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201 (EUT L 245, 22.9.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/1628/oj).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 av den 14 december 2022 om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd +) (EUT L 322, 16.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2463/oj).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten ( EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2773 av den 24 oktober 2024 om inrättande av en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina ( EUT L, 2024/2773, 28.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2773/oj).

9 Rådets beslut (Gusp) 2022/335 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 57, 28.2.2022, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/335/oj).

10 Rådets förordning (EU) 2022/334 av den 28 februari 2022 om ändring av rådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 57, 28.2.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/334/oj).

11 Rådets förordning (EU) 2025/2600 av den 12 december 2025 om nödåtgärder för att hantera de allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av Rysslands agerande i samband med anfallskriget mot Ukraina ( EUT L, 2025/2600, 13.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/2600/oj).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2643 av den 16 december 2025 om inrättande av programmet för europeisk försvarsindustri och en ram med åtgärder för snabb tillgång till och leverans av försvarsprodukter (Edip-förordningen) ( EUT L, 2025/2643, 29.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/2643/oj).

14 Rådets förordning (EU) 2025/1106 av den 27 maj 2025 om inrättande av instrumentet säkerhetsaktion för Europa (Safe) genom förstärkning av den europeiska försvarsindustrin ( EUT L, 2025/1106, 28.5.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1106/oj).

15 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj.

16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget ( EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/81/oj).

18 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1995/2988/oj).

19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/oj).

20 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2017/1371/oj).

21 Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj).

22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj).

23 Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/609/oj).

24 Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/427/oj).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79 I, 21.3.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/452/oj).

26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1092 av den 18 juli 2018 om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationsförmågan inom unionens försvarsindustri (EUT L 200, 7.8.2018, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1092/oj).

27 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 149, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/697/oj).

28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1525 av den 20 juli 2023 om stöd för ammunitionstillverkning (EUT L 185, 24.7.2023, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1525/oj).

29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2418 av den 18 oktober 2023 om inrättande av ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) ( EUT L, 2023/2418, 26.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2418/oj).

30 Rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 av den 14 maj 2024 om godkännande av bedömningen av Ukrainaplanen ( EUT L, 2024/1447, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2024/1447/oj).

31 Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2015/444/oj).

Europeiska unionens officiella tidning

I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR