Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2653 av den 19 december 2025 om ändring av förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153 och (EU) 2024/795 vad gäller incitament till försvarsrelaterade investeringar i EU:s budget för genomförande av ReArm Europe (Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 164 och 172, artikel 173.3, artikel 175 tredje stycket, artiklarna 177 och 178, artikel 182.1 och 182.4, artikel 183, artikel 188 andra stycket, samt artikel 192.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
1 Den exceptionella geopolitiska instabiliteten och den snabba försämringen av de regionala och globala hot- och säkerhetsnivåerna, särskilt Rysslands oprovocerade och orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina, som har utsatt unionen och dess medlemsstater för en hög risk för att konventionella militära hot förverkligas, kräver en omgående och kraftig ökning av unionens utgifter för forskning, innovation och utveckling, industriell kapacitet samt utveckling av infrastruktur med koppling till resiliens, säkerhet och försvar. Den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen möter fortsatta hinder för tillgång till finansiering, i synnerhet privat finansiering av investeringar, på grund av de risker som marknadsaktörer förknippar med sådana investeringar. Således är det av vital betydelse att offentliga försvarsrelaterade investeringar utnyttjas. Såsom konstateras i den gemensamma vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 (den gemensamma vitboken), som kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik lade fram den 19 mars 2025 och som tillhandahåller en ram för ReArm Europe, bör unionen därför göra mer för att tillgodose det akuta behovet av att öka europeiska försvarsrelaterade investeringar med unionens budget, jämte ökningar av medlemsstaternas nationella försvarsutgifter. Att utnyttja unionens finansieringsprogram till stöd för teknik och produkter som är försvarsrelaterade eller som har dubbla användningsområden utgör ett steg mot en europeisk försvarsberedskap. Syftet med ett sådant utnyttjande är även att stärka det civil-militära samarbetet mellan medlemsstaterna, med tanke på de ömsesidigt gynnsamma spridningseffekterna. De åtgärder som stöds genom de berörda unionsprogrammen skulle kunna ta vederbörlig hänsyn till relevant verksamhet som bedrivs av Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) och andra partner, om denna verksamhet tjänar unionens säkerhets- och försvarsintressen.
2 Investeringar i utvecklingen av avancerade förmågor med dubbla användningsområden och avancerade försvarsförmågor bör främjas eftersom sådana investeringar bidrar till unionens bredare mål för samhällsresiliens, säkerhet och konkurrenskraft. Utvecklingen av industrin för dubbla användningsområden och försvarsindustrin i hela unionen, med beaktande av de risker som är förenade med den tilltagande försämringen av unionens säkerhetssituation, är avgörande för att säkerställa att alla medlemsstater bidrar till och drar nytta av en robust och resilient europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas.
3 Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795, är ett initiativ som syftar till att stärka unionens konkurrenskraft genom mobilisering av medel från elva befintliga unionsprogram till kritisk teknik inom tre strategiska sektorer: digital teknik och teknikintensiv innovation, ren och resurseffektiv teknik samt bioteknik. Som sådant är STEP ett bra verktyg för att med samordning och samverkan mobilisera unionens resurser till försvaret, inbegripet viktig digital spetsteknik som krävs för utveckling av försvarsprodukter och försvarsteknik.
4 Även om det i dag är möjligt att ge stöd till teknik med försvarsmässiga konsekvenser inom ramen för de tre befintliga strategiska sektorer som fastställts i STEP framstår det nödvändigt att öka utvecklingspotentialen för forskning, industri och innovation i försvarssektorn genom att inrätta en fjärde strategisk sektor inom STEP med inriktning på försvarsteknik, utan att äventyra unionens eftersträvade tekniska ledarskap inom de befintliga sektorerna. Denna fjärde strategiska sektor bör säkerställa att incitamenten inom ramen för STEP används för att öka unionsfinansieringen för innovativ försvarsteknik i syfte att effektivt bemöta befintliga och framväxande hot och bidra till Europas konkurrenskraft i enlighet med STEP-målen. Försvarsteknik bör förstås som sådan teknik som ingår i eller är nödvändig för utveckling och tillverkning avförsvarsprodukter, däribland sådana försvarsrelaterade produkter som avses i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG. Kommissionen bör i överensstämmelse med det tillvägagångssätt som används för övriga tre sektorer i artikel 2.1 a i förordning (EU) 2024/795 uppdatera den vägledning som avses i den förordningen så att den omfattar den fjärde strategiska sektorn, bland annat i fråga om tolkningen av vad som avses med försvarsteknik. När det gäller artificiell intelligens bör AI-gigafabriker bli viktig infrastruktur för en snabb utökning av AI:s kraft inom försvarsteknik.
5 För att optimera den kapacitet som programmen inom ramen för STEP har när det gäller att mobilisera unionens resurser till försvarsrelaterade behov är det dessutom nödvändigt att klargöra att dessa program kan omfatta mål och verksamheter som handlar om att förbättra konkurrenskraften och resiliensen hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen samt forsknings- och utvecklingsverksamheten på försvarsområdet.
6 Horisont Europa, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695, är unionens finansieringsprogram för forskning och innovation och spelar en avgörande roll för unionens globala vetenskapliga och tekniska ledarskap. Europeiska innovationsrådets (EIC) Accelerator, som inrättades genom den förordningen, ger stöd särskilt till innovationer med potential att bli banbrytande, med en omvälvande karaktär och med potential att skalas upp, vilka kan vara alltför riskfyllda för privata investerare. Små och medelstora företag, uppstartsföretag och vissa små midcap-bolag som är verksamma inom försvarssektorn behöver finansiering för kommersialisering av innovativa produkter. Sådana rättsliga enheter möter dock större hinder för tillgången till finansiering än rättsliga enheter inom andra sektorer. Såsom framhålls i den gemensamma vitboken är det nödvändigt att öka den europeiska försvarsberedskapen, eftersom Europa för närvarande är påverkat av krig, aggression och andra fientliga handlingar. Därför behövs avsevärt utökat stöd till försvarsrelaterad innovation med stor genomslagskraft, inte minst välbehövligt stöd till små och medelstora företag, uppstartsföretag och vissa små midcap-bolag som är villiga att i större skala bedriva försvarsrelaterad innovation med stor genomslagskraft. Den nuvarande strukturen av unionens program, däribland Europeiska försvarsfonden, erbjuder dock varken den storlek, flexibilitet eller snabbhet som krävs för att mobilisera sådant stöd på ett effektivt sätt och i rätt tid. Den nuvarande strukturen riskerar att skapa osäkerhet för de rättsliga enheterna i försvarssektorn vad gäller tillgången till stöd för teknik med tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden. Med tanke på hotets allvar i den rådande kontexten är extraordinära åtgärder motiverade och nödvändiga. Samtidigt som stödet till forskning och utveckling på försvarsområdet genomförs genom Europeiska försvarsfonden, som är ett särskilt program inom Horisont Europa, är det mot bakgrund av den rådande strategiska kontexten lämpligt att EIC:s Accelerator öppnas för åtgärder som omfattar tillämpningar med potentiellt dubbla användningsområden, samtidigt som användning av tillämpningar för civila ändamål främjas. Stödet till expanderande företag via STEP:s expansionsstödordning (stödordningen) inom ramen för EIC:s Accelerator bör också utvidgas till att omfatta icke lönsamma små och medelstora företag, inbegripet uppstartsföretag och icke lönsamma små midcap-bolag, exempelvis enheter som redan har fått stöd från Accelerator och som bedriver banbrytande och omvälvande icke lönsam innovation inom kritisk försvarsteknik, samtidigt som innovationer som potentiellt har dubbla användningsområden främjas när så är lämpligt. Expansionsstöd i form av direkta investeringar i eget kapital, varvid finansiering ges direkt till företag, finns inte tillgängligt inom ramen för befintliga försvarsinriktade finansieringsinstrument, i synnerhet Europeiska försvarsfonden och det egetkapitalinstrument på försvarsområdet som tagits i bruk inom ramen för InvestEU. Att stödordningen öppnas för innovation inom kritisk försvarsteknik är därför nödvändigt för att stödja rättsliga enheter som investerar i försvarssektorn, samtidigt som komplementaritet med andra befintliga unionsinstrument säkerställs. Detta motiverar att det inom den nuvarande fleråriga budgetramen fastställs ett riktat undantag från principen i artikel 7.1 i förordning (EU) 2021/695, där det föreskrivs att forsknings- och innovationsverksamhet inom ramen för Horisont Europa uteslutande ska vara inriktad på civila tillämpningar, samtidigt som onödig överlappning undviks. Det riktade undantaget påverkar inte resultatet av de kommande förhandlingarna i samband med nästa fleråriga budgetram. Kommissionen bör säkerställa en korrekt tillsyn av tillämpningen av det riktade undantaget, exempelvis genom insamling och rapportering av lämpliga data inom ramen för den befintliga övervakningen och utvärderingen av EIC, utan att skapa ytterligare administrativa bördor för deltagarna.
7 Eftersom innovationsverksamhet som omfattar tillämpningar med dubbla användningsområden kan påverka unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet eller unionens och dess medlemsstaters strategiska intressen, kan det vara nödvändigt att i de berörda arbetsprogrammen inom Horisont Europa anpassa reglerna för stödberättigande för att göra det möjligt att begränsa deltagandet till rättsliga enheter som är etablerade endast i medlemsstaterna eller till rättsliga enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder utöver medlemsstaterna, eller att utesluta deltagande av rättsliga enheter som är etablerade i unionen eller i associerade länder och som direkt eller indirekt kontrolleras av icke-associerade tredjeländer eller av rättsliga enheter i icke-associerade tredjeländer. Artikel 48.2 i förordning (EU) 2021/695 bör därför ändras för att medge en sådan möjlighet. Möjligheten att anpassa reglerna för stödberättigande i de berörda arbetsprogrammen är specifikt avsedd för ny innovationsverksamhet som omfattar tillämpningar med dubbla användningsområden och påverkar inte reglerna för stöd till verksamhet som omfattar tillämpningar för civila ändamål inom Horisont Europa eller finansieringen av sådan verksamhet.
8 Eftersom innovationsverksamhet inom kritisk försvarsteknik avsevärt kan påverka unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen är det nödvändigt att fastställa särskilda regler för stödberättigande som säkerställer samstämdhet med andra unionsinstrument inom försvarsindustrisektorn och som tar hänsyn till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sådana särskilda regler för stödberättigande bör begränsa deltagandet till rättsliga enheter som är etablerade i unionen, i Ukraina eller i en medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-land) och som är associerad till Horisont Europa. Genom dessa regler bör rättsliga enheter som direkt eller indirekt kontrolleras av ett tredjeland som varken är Ukraina eller ett till Horisont Europa associerat EES-land, eller av rättsliga enheter i ett sådant tredjeland, undantas från deltagande. En rättslig enhet som är etablerad i unionen eller i ett till Horisont Europa associerat EES-land och som kontrolleras av ett tredjeland som varken är Ukraina eller ett till Horisont Europa associerat EES-land, eller av en rättslig enhet i ett tredjeland som varken är Ukraina eller ett till Horisont Europa associerat EES-land, bör dock vara stödberättigad förutsatt att garantier som godkänts i enlighet med nationella förfaranden i den medlemsstat eller i det EES-land där den rättsliga enheten är etablerad görs tillgängliga för kommissionen.
9 Med tanke på det akuta och extraordinära behovet av att ytterligare stärka unionens suveränitet och säkerhet enligt vad som föreskrivs i förordning (EU) 2024/795, och för att säkerställa att finansiella resurser snabbt mobiliseras och återinvesteras i kritiska sektorer, däribland projekt som avser dubbla användningsområden och försvaret inom ramen för EIC:s Accelerator i Horisont Europa, är det lämpligt att göra undantag från artikel 212.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (budgetförordningen). Med tanke på dessa omständigheter och behovet av att medel snabbt finns tillgängliga är det särskilt nödvändigt att göra det möjligt för återbetalningar, inbegripet återbetalda förskott, intäkter och outnyttjade belopp netto efter avgifter och kostnader för blandfinansiering från EIC inom ramen för EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020, att återinvesteras i EIC-fonden i stället för att överföras till unionens budget, i syfte att finansiera projekt med civila tillämpningar samt projekt avseende dubbla användningsområden och försvaret som omfattas av det ändrade tillämpningsområdet. Den tidsram som anges i artikel 212.3 i budgetförordningen bör ändras för att säkerställa ett meningsfullt genomförande under exceptionella omständigheter. För att medge denna möjlighet är det nödvändigt att införa ett undantag från den bestämmelsen.
10 Europeiska försvarsfonden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697, är det ledande program som ska stärka konkurrenskraften, innovationen, effektiviteten och det tekniska oberoendet hos unionens försvarsindustri. Syftet med Europeiska försvarsfonden är att ge stöd till åtgärder som gynnar utvecklingen av omvälvande teknik för försvaret. I syfte att bättre kunna hantera särdragen hos sådana åtgärder, om de exempelvis är särskilt småskaliga eller i särskilt behov av snabbt stöd, är det lämpligt att avsevärt förkorta och förenkla förfarandena för beslut om stöd till dessa åtgärder och samtidigt fastställa villkoren för beslut om sådant stöd i arbetsprogrammet, utan att principen om spetskompetens undergrävs.
11 Det är också nödvändigt att dra nytta av synergier mellan Europeiska försvarsfonden och andra unionsprogram. I detta syfte bör det vara möjligt för medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter att till Europeiska försvarsfonden lämna frivilliga bidrag som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Det bör vara möjligt att göra frivilliga överföringar till Europeiska försvarsfonden av medel som tilldelats medlemsstaterna genom delad förvaltning och att kombinera bidrag från Europeiska försvarsfonden och andra unionsprogram för särskilda åtgärder, förutsatt att det kumulativa unionsstödet inte överstiger de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden.
12 Den 23 juni 2022 beslutade Europeiska rådet att bevilja Ukraina status som kandidatland, och Ukraina har uttryckt en stark vilja att knyta sin återuppbyggnad till reformer på landets väg mot Europa. Den 15 december 2023 beslutade Europeiska rådet att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och förklarade att unionen och dess medlemsstater står fast vid sitt åtagande att bidra till Ukrainas säkerhet på lång sikt och tillsammans med sina partner, vilket kommer att hjälpa Ukraina att försvara sig, stå emot destabiliseringsförsök och avvärja aggressionshandlingar i framtiden. Ett starkt stöd till Ukraina är en viktig prioritering för unionen och ett lämpligt svar på unionens starka politiska åtagande att stödja Ukraina så länge som det behövs. Den 5 mars 2023 föreslog kommissionen att ett instrument (stödinstrumentet för Ukraina) skulle inrättas för att avhjälpa de skador som Rysslands anfallskrig åsamkat Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas och för att stödja dess återuppbyggnad, återhämtning och modernisering, med beaktande av dess eventuella framtida integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Den ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen har avsevärt utvecklat sin forsknings-, utvecklings- och innovationskapacitet sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, för att tillgodose behoven hos de ukrainska väpnade styrkorna. I det sammanhanget skulle ett närmare samarbete mellan den europeiska och ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen ge den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen tillgång till dessa förmågor och bidra till målet att främja den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft och innovation, samtidigt som det skulle ligga i linje med unionens fortlöpande stöd till stärkandet av Ukrainas försvarsrelaterade tillverkningskapacitet. Mot bakgrund av unionens och Ukrainas gemensamma mål inom försvarsrelaterad forskning och utveckling, och mot bakgrund av de fördelar för båda parter som kan förväntas av en närmare integrering i det avseendet, är det därför lämpligt att Ukraina associeras till Europeiska försvarsfonden.
13 Programmet för ett digitalt Europa, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694, syftar till att stödja och påskynda den digitala omvandlingen av den europeiska ekonomin och industrin och det europeiska samhället, samt till att förbättra Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin. I det sammanhanget bör programmet syfta till att särskilt stödja projekt, tjänster och kompetens med tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden inom ramen för programmets alla specifika mål. Detta skulle bidra till att stärka unionens samhällsresiliens mot pågående hybridattacker och utländsk inblandning. Med tanke på den strategiska betydelsen av gränsöverskridande samarbete och underlättande av tekniköverföringar mellan medlemsstaterna inom ramen för projekt med dubbla användningsområden i den digitala sektorn bör kommissionen beakta den transeuropeiska dimensionen vid tilldelningen av projekt med dubbla användningsområden. Det är därför lämpligt att detta tilldelningskriterium blir obligatoriskt för projekt med dubbla användningsområden.
14 För att förbättra den tekniska suveräniteten och konkurrenskraften behöver unionen den infrastruktur för datorsystem, moln och data som krävs för en ledande position inom AI. Inom ramen för strategin för AI-kontinenten är AI-fabriker och AI-gigafabriker nödvändiga för att unionen ska kunna konkurrera på global nivå och säkerställa strategiskt oberoende och konkurrenskraft inom vetenskap, inom forskning som potentiellt har dubbla användningsområden och inom kritiska industrisektorer, inbegripet försvarsindustrin. Nästa generations AI-modeller kräver en omfattande sammanlänkad datorsysteminfrastruktur för att kunna vara banbrytande på specifika områden, inbegripet försvaret. Det är därför lämpligt att i specifikt mål nr 1 i programmet för ett digitalt Europa – högpresterande datorsystem – lägga till ett kompletterande operativt mål för införande och drift av AI-fabriker och nya generationens AI-gigafabriker som är specialiserade på att utveckla, träna och köra de mest komplexa och mycket stora AI-modellerna och AI-tillämpningarna, inbegripet maskinvara och programvara som är nödvändiga för ett sådant införande.
15 Den tilltagande exponeringen för cyber- och hybridhot i unionen gör motiverar att ett uttryckligt fokus på resiliens mot cyber- och hybridhot läggs till specifikt mål nr 3 i programmet för ett digitalt Europa. I specifikt mål nr 5 i programmet för ett digitalt Europa – införande och bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet – är det också nödvändigt att i det operativa målet om att stödja den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse lägga till en hänvisning till försvaret, i syfte att klargöra att unionens finansiella bidrag inom ramen för ett sådant mål kan utvidgas till den sektorn.
16 Det kan också finnas behov för att anpassa reglerna för stödberättigande i arbetsprogrammet för programmet för ett digitalt Europa i särskilda och vederbörligen motiverade fall, så att rättsliga enheter som är etablerade i associerade länder eller som är etablerade i unionen men kontrolleras från tredjeländer utesluts från att delta i vissa eller samtliga åtgärder som är inriktade på teknik som potentiellt har dubbla användningsområden inom ramen för ett specifikt mål. Arrangemang bör därför införas för att medge en sådan möjlighet. I sådana fall bör ansökningsomgångarna och anbudsinfordringarna begränsas till rättsliga enheter som är etablerade eller bedöms vara etablerade i unionen och som kontrolleras av medlemsstater eller av medborgare i medlemsstater.
17 Syftet med Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153, är att påskynda investeringarna på området för transeuropeiska nät och skapa synergier mellan transport-, energi- och digitaliseringssektorerna. I syfte att stödja den sammanlänkade datorsysteminfrastruktur som krävs när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik och ytterligare områden bör FSE:s mål för digitaliseringssektorn inom ramen för den förordningen utvidgas till att omfatta införande och tillhandahållande av digital kapacitet, exempelvis moln, AI, AI-fabriker och AI-gigafabriker.
18 I den gemensamma vitboken slog man fast att militär rörlighet är en viktig faktor för europeisk säkerhet och försvar, och man underströk unionens mervärde när det gäller att stödja infrastruktur med dubbla användningsområden för rörlighet. I samband med den gemensamma vitboken slog kommissionen och den höga representanten fast att det är viktigt att identifiera hotspot-projekt för militär rörlighet och att undanröja viktiga luckor och flaskhalsar längs EU:s fyra prioriterade korridorer för militär rörlighet. Militär rörlighet är också ett av målen för FSE. Politiken för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) är ett strategiskt nyckelinstrument i uppbyggnaden av unionens gränsöverskridande transportinfrastruktur. Även om den ursprungligen var avsedd för civila ändamål har den också en anmärkningsvärd potential för dubbla användningsområden, civila och försvarsrelaterade. I Niinistö-rapporten av den 30 oktober 2024 om stärkandet av Europas civila och militära beredskap hänvisas det specifikt till behovet av ytterligare arbete med prioriterade transportkorridorer med dubbla användningsområden för militära förflyttningar och en utvidgning av de väpnade styrkornas bränsleförsörjningskedjor längs dessa korridorer. Med tanke på hur viktigt det är att transportinfrastruktur med dubbla användningsområden förstärks mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i unionen, är det lämpligt att förtydliga att specifika verksamheter inom åtgärder under specifikt mål nr 3.2 i FSE, när så är relevant, kan omfatta åtgärder för att skydda transportinfrastruktur med dubbla användningsområden avseende fördröjande fältarbeten eller för att tillhandahålla bränsleinfrastruktur med dubbla användningsområden, civila och försvarsrelaterade.
19 Genom halvtidsöversynen av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, som båda inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058, infördes möjligheten att investera i försvarsinfrastruktur eller i infrastruktur med dubbla användningsområden för att främja militär rörlighet med en förfinansiering på 20 % av de planerade beloppen och möjligheten till en unionsfinansiering på 10 procentenheter över den tillämpliga medfinansieringsgraden och högst 100 %. Om medlemsstaterna överför medel som tilldelats dem genom delad förvaltning till FSE bör dessa omfattas av samma villkor vad gäller förfinansierings- och medfinansieringsgraden för transportinfrastrukturprojekt med dubbla användningsområden som de villkor som infördes i Eruf och Sammanhållningsfonden. I sådana fall bör dessa belopp reserveras för utvecklingsprojekt för EU:s prioriterade korridorer för militär rörlighet som fastställts av medlemsstaterna i bilaga II till de militära kraven för militär rörlighet inom och utanför EU, godkända av rådet den 17 mars 2025, eller någon senare version av den bilagan som godkänns av rådet, samt digital konnektivitet och kapacitet, däribland logistiknav och gränsöverskridande avsnitt av dessa korridorer. Budgetförordningen föreskriver en möjlighet att införa villkor för deltagande i särskilda tilldelningsförfaranden som påverkar säkerheten och den allmänna ordningen. Det bör därför vara möjligt att föreskriva sådana särskilda villkor i samband med åtgärder i en eller flera av EU:s prioriterade korridorer för militär rörlighet, däribland villkor för utrustningens, varornas, leveransernas eller tjänsternas ursprungsland.
20 Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stärka forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende dubbla användningsområden och försvaret, förbättra konkurrenskraften hos unionens försvarsindustri och på så sätt bidra till unionens försvarsberedskap genom att rikta om investeringarna mot dessa kritiska prioriteringar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
21 Mot bakgrund av att det finns ett akut behov av att möjliggöra viktiga försvarsinvesteringar mot bakgrund av akuta geopolitiska utmaningar bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
22 Förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153 och (EU) 2024/795 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) 2021/694 ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 3.1 andra stycket ska följande led läggas till:
2 I artikel 4.1 ska följande led läggas till:
3 Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
4 I artikel 8.1 ska led a ersättas med följande:
5 I artikel 12 ska punkt 5 ersättas med följande:
6 I artikel 20.1 ska följande led läggas till:
7 I specifikt mål nr 5, punkt I i bilaga I, ska punkt 4 ersättas med följande:
Artikel 2
Förordning (EU) 2021/695 ska ändras på följande sätt:
1 I artikel 46 ska följande punkt införas:
2 Artikel 48 ska ändras på följande sätt:
Artikel 3 – Associerade länder
Förordning (EU) 2021/697 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 5 ska ersättas med följande:
2 Artikel 6 ska ersättas med följande:
3 Följande artikel ska införas:
Artikel 4
Förordning (EU) 2021/1153 ska ändras på följande sätt:
1 Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
2 I artikel 8.4 ska följande led läggas till:
3 Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
4 I artikel 15.2 ska följande led läggas till:
Artikel 5
Artikel 2 i förordning (EU) 2024/795 ska ändras på följande sätt:
1 i punkt 1 a ska följande led läggas till:
2 I punkt 2 ska led b ersättas med följande:
3 Punkt 7 ska ersättas med följande:
Artikel 6
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 Yttrande av den 18 september 2025 (ännu inte offentliggjort i EUT).
2 EUT C, C/2025/6325, 3.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/6325/oj.
3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 december 2025 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 18 december 2025.
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241 ( EUT L, 2024/795, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/795/oj).
5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/43/oj).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/695/oj).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget ( EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 149, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/697/oj).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/694/oj).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (EUT L 249, 14.7.2021, s. 38, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1153/oj).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 231, 30.6.2021, s. 60, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1058/oj).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/887 av den 20 maj 2021 om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum (EUT L 202, 8.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/887/oj).
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget ( EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79 I, 21.3.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/452/oj).
15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1060/oj).
16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget ( EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 231, 30.6.2021, s. 60, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1058/oj).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1056/oj).)
19 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1328 av den 10 augusti 2021 om fastställande av de infrastrukturkrav som är tillämpliga på vissa kategorier av infrastrukturåtgärder avseende dubbla användningsområden i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 (EUT L 288, 11.8.2021, s. 37, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1328/oj).
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget ( EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).