Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/52 av den 16 december 2025 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 vad gäller unionsramen för den nationella beräkningen av global uppvärmningspotential under hela livscykeln
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda, särskilt artikel 7.3, och
1 Enligt artikel 7.2 i direktiv (EU) 2024/1275 är medlemsstaterna skyldiga säkerställa att den globala uppvärmningspotentialen under hela livscykeln (livscykel-GWP) beräknas och redovisas i nya byggnaders energicertifikatet i enlighet med bilaga III till det direktivet. Medlemsstaterna får besluta att göra undantag från skyldigheten att beräkna livscykel-GWP för de kategorier av byggnader för vilka de, i enlighet med artikel 20.6 i det direktivet, gör undantag från skyldigheten att förfoga över ett energicertifikat.
2 En enhetlig unionsram för den nationella beräkningen av livscykel-GWP är nödvändig för att byggnadssektorn ska kunna bidra till möjligheten att jämföra växthusgasutsläpp under hela livscykeln i olika delar av unionen och därigenom underlätta bedömningen av olika byggnadsrelaterade produkters och verksamheters klimatpåverkan.
3 En unionsram för den nationella beräkningen av livscykel-GWP bör innehålla en gemensam metod och en uppsättning regler som gör det möjligt för medlemsstaterna att beräkna växthusgasutsläpp under hela livscykeln på ett konsekvent och transparent sätt, så att resultaten kan redovisas i byggnaders energicertifikat. I kombination med den deklaration av byggprodukters klimatförändringseffekter under hela livscykeln som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011 och (EU) 2024/3110 (vilken av förordningarna som bör tillämpas beror på byggprodukten i fråga) främjar unionsramen skapandet av pionjärmarknader för koldioxidsnåla produkter som minskar byggnaders utsläpp under hela livscykeln. Avsaknaden av en sådan unionsram kan ge upphov till inkonsekvenser och ojämlik behandling av ekonomiska aktörer och därmed undergräva ändamålsenligheten och koherensen i unionens klimatpolitik.
4 För att säkerställa lika villkor och underlätta övergången till en enhetlig strategi är det nödvändigt att fastställa en enhetlig ram med gemensamma principer för de befintliga nationella verktyg och metoder som inrättats före antagandet av direktiv (EU) 2024/1275 och för de verktyg och metoder som kan komma att utvecklas i framtiden.
5 Unionsramen bör erbjuda vissa anpassningsmöjligheter så att medlemsstaterna kan integrera sina befintliga officiella nationella verktyg och metoder i den nya enhetliga strategin, samtidigt som det säkerställs att den övergripande ramen alltjämt hänger samman och bidrar till att resultat i olika delar av unionen går att jämföra med varandra.
6 Unionens ram för bedömning av livscykel-GWP bör baseras på internationellt erkända standarder och metoder, särskilt EN 15978 (EN 15978:2011 Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräkningsmetod), och ta hänsyn till eventuella senare standarder som rör byggnadsverks hållbarhet och beräkningsmetoden för värdering av byggnaders miljöprestanda, samtidigt som den främjar koldioxidlagring i eller på byggnader, långsiktigt byggande och cirkulär ekonomi inom byggsektorn, inbegripet återanvändning och återvinning av material och utformning för demontering. Hänsyn bör även tas till befintliga initiativ, inbegripet det gemensamma EU-ramverket Level(s) för indikator 1.2 och officiella nationella ramar, så att unionens ram upprätthåller en hög miljöskyddsnivå och är förenlig med befintliga nationella verktyg och metoder samt med insatser på global nivå för att bekämpa klimatförändringen.
7 Genom unionsramen bör en enhetlig omfattning av byggnadselement och teknisk utrustning fastställas, något som minimerar marknadshinder mellan medlemsstaterna, gör det lättare att förstå och jämföra resultat samt gör det möjligt att identifiera utsläppskällor. För att uppnå korrekta och jämförbara resultat fordras en välbalanserad detaljnivå i den enhetliga omfattningen av byggnadselement och teknisk utrustning, eftersom överdriven generalitet eller varierande detaljnivåer kan resultera i inkonsekventa strategier och missvisande uppfattningar om olika projekts och lösningars miljöpåverkan.
8 För att växthusgasutsläppen under hela livscykeln ska kunna minskas på ett verkningsfullt sätt bör livscykel-GWP beräknas eller uppskattas redan under projekteringsfasen, innan byggnadsfasen påbörjats, när ändringar av byggnadens utformning fortfarande kan göras.
9 De resultat som redovisas i energicertifikatet bör återspegla den färdigställda byggnadens faktiska skick, så att den färdigbyggda byggnadens faktiska växthusgasutsläpp redovisas korrekt.
10 För att en byggnads livscykel-GWP ska beräknas på ett korrekt och konsekvent sätt bör den användbara golvyta som används i beräkningarna tydligt definieras, så att områden med låg påverkan inte riskerar att på konstgjord väg minska byggnadens sammantagna livscykel-GWP. När det gäller vilka golvytor som används i beräkningen bör därför unionsramen innehålla ett transparenskrav i form av ett krav på att nationella regler måste utformas med hänsyn till internationellt erkända standarder, samtidigt som medlemsstaterna bör ges ett visst manöverutrymme när det gäller att definiera den användbara golvytan på nationell nivå.
11 För att en byggnads livscykel-GWP ska beräknas på ett korrekt och tillförlitligt sätt bör en tydlig hierarki för indata fastställas på grundval av deras kvalitet och grad av precision. Beräkningar av byggnaders livscykel-GWP bör främst baseras på data som utfärdats i enlighet med tillämpliga unionsrättsakter, inbegripet förordning (EU) 2024/3110, i vilken harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter fastställs.
12 I de yttersta randområdena, i den mening som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, får medlemsstaterna överväga att förenkla beräkningen av byggnaders livscykel-GWP genom att tillåta en utvidgad användning av standarddata, för att på så vis göra bruk av den möjlighet till undantag som erkänns i förordning (EU) 2024/3110 och som är tillämplig på byggprodukter som släpps ut på marknaden i de yttersta randområdena.
13 Den livscykel-GWP som redovisas i en byggnads energicertifikat bör rapporteras i ett transparent format som åtminstone visar resultaten för varje skede i livscykeln. För andra ändamål, inbegripet kontroll och verifiering liksom datainsamling för fastställande och uppdatering av gränsvärden på nationell nivå, uppmanas medlemsstaterna att samla in mer detaljerad information om byggnaders livscykel-GWP.
14 Direktiv (EU) 2024/1275 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga III till direktiv (EU) 2024/1275 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L, 2024/1275, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1275/oj.
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG (EUT L 88, 4.4.2011, p. 5, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/305/oj).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011 ( EUT L, 2024/3110, 18.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3110/oj).
BILAGA
BILAGA III
1. ALLMÄN RAM
I denna bilaga fastställs en unionsram för den nationella beräkningen av livscykel-GWP, så att resultaten, i enlighet med artikel 7.2, kan redovisas i byggnaders energicertifikat. Vid kontroll av huruvida ett gränsvärde som införts i enlighet med artikel 7.5 respekteras får medlemsstaterna besluta att utelämna vissa delar av livscykelskedena och vissa delar av byggnadskomponenternas omfattning, till exempel genom att tillämpa viktade koefficienter som är kopplade till utsläppsdatumet under byggnadens livscykel.
Nya byggnaders livscykel-GWP ska beräknas i enlighet med de minimikrav som anges i denna bilaga och med tillämpliga delar i standarden EN 15978 (EN 15978:2011 Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräkningsmetod) samt med beaktande av eventuella senare standarder som rör hållbarheten hos byggarbeten och beräkningsmetoden för värdering av byggnaders miljöprestanda. Detta utgör inte en rättslig kodifiering av denna standard.
Den livscykel-GWP som redovisas i byggnadens energicertifikat ska återspegla den färdigställda byggnadens faktiska skick.
2. REFERENSSTUDIEPERIOD
Livscykel-GWP ska beräknas för en referensstudieperiod på 50 år.
3. DATA FÖR BERÄKNING
Data som utfärdats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011 eller (EU) 2024/3110, och som i tabell 1 kallas data som finns tillgängliga i enlighet med förordningen om byggprodukter, ska användas när de finns tillgängliga. Data som är kompatibla med de data som finns tillgängliga i enlighet med förordningen om byggprodukter och som utfärdats i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781, i tabell 1 kallade data som finns tillgängliga i enlighet med ekodesign- och energimärkningslagstiftningen, ska också användas. Om sådana data inte finns tillgängliga får andra typer av data som anges i tabell 1 användas. Medlemsstaterna ska säkerställa att resultaten av beräkningarna av byggnaders livscykel-GWP blir så exakta och tillförlitliga som möjligt och uppmuntras att tillåta användning av projektspecifika eller produktspecifika data som har högre kvalitet och högre precisionsgrad än generiska data eller standardvärden.
Typ av data | Definition och användning
Data som finns tillgängliga i enlighet med förordningen om byggprodukter | Produktdata om klimatförändringseffekter som erhållits från prestanda- och överensstämmelsedeklarationer enligt förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2024/3110, inbegripet sådana deklarationer som omfattas av harmoniserade tekniska specifikationer och sådana som utfärdas i enlighet med tillämpliga europeiska bedömningsdokument och europeiska tekniska bedömningar.
Data som finns tillgängliga i enlighet med ekodesign- och energimärkningslagstiftningen | Kompatibla data som utfärdats i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781.
Projektspecifika data | Projektspecifika data beräknade i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 eller annan kompatibel standard, men inte utfärdade i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2024/3110 eller i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781. Dessa data får endast användas om de uttryckligen tillåts i nationell lagstiftning.
Produktspecifika data | Produktspecifika data beräknade i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 eller annan kompatibel standard, men inte utfärdade i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2024/3110 eller i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781. Dessa data får endast användas om de uttryckligen tillåts i nationell lagstiftning.
Genomsnittliga data för en produktgrupp i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 | Sektorspecifika miljödata representerar genomsnittet av flera produkter från ett eller flera företag och tillhandahålls av branschorganisationer eller andra motsvarande organisationer på det aktuella produktområdet. Dessa data får endast användas om de uttryckligen tillåts i nationell lagstiftning.
Generiska data | Generiska miljödata beräknade i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 eller en kompatibel standard för en produktgrupp för ett land eller en region. Dessa data får inte vara platsspecifika eller företagsspecifika. Medlemsstaterna ska, på grundval av liknande befintliga produktspecifika data, fastställa tydliga regler för hur dessa data ska genereras eller beräknas. Dessa regler ska baseras på försiktiga antaganden, så att inte generiska data på otillbörliga grunder prioriteras framför produktspecifika data. Medlemsstaterna får, med beaktande av fördelarna med cirkulära strategier, fastställa generiska data för återanvända byggprodukter.
Standardvärden | Miljödata beräknade i enlighet med standarderna EN 15804 eller EN 50693 eller annan kompatibel standard får användas för att täppa igen luckor i dataunderlaget, om ingen av ovanstående datatyper finns tillgänglig eller om det är nödvändigt för att förenkla beräkningen. Standardvärden får fastställas för en specifik omfattning av ett eller flera byggnadselement, eller för en omfattning av en eller flera livscykelundermoduler eller en eller flera livscykelmoduler. Medlemsstaterna får fastställa standardvärden utifrån försiktiga antaganden som främjar beräkning med specifika data när sådana finns tillgängliga. Medlemsstaterna får fastställa en rad standardvärden som, i enlighet med artikel 7.2, säkerställer att nya byggnaders livscykel-GWP kan redovisas även i fullständig avsaknad av specifika data.
Medlemsstaterna ska genom ett konsekvent och försiktigt tillvägagångssätt fastställa tydliga regler för generering och uppdatering av generiska data och standardvärden. Medlemsstaterna ska säkerställa att nödvändiga data, inbegripet generiska data och standardvärden, görs offentligt tillgängliga, så att beräkningar av nya byggnaders livscykel-GWP kan utföras vid de tidpunkter som anges i artikel 7.2, inbegripet i de fall då inga projektspecifika eller produktspecifika data finns att tillgå.
För andra typer av data än dem som finns tillgängliga i enlighet med förordningen om byggprodukter eller i enlighet med ekodesign- och energimärkningslagstiftningen uppmanas medlemsstaterna att begränsa marknadsfragmenteringen genom att erkänna tillförlitliga och kompatibla tillgängliga data som utfärdats i någon av medlemsstaterna, inbegripet produktspecifika data och projektspecifika data beräknade i enlighet med EN 15804 eller EN 50693 eller i enlighet med annan kompatibel standard. När medlemsstaterna kombinerar dessa data från olika källor ska de under alla omständigheter vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att detta dataunderlag präglas av konsekvens och kompatibilitet och att slutresultaten för byggnaders livscykel-GWP är tillförlitliga.
4. ANVÄNDBAR GOLVYTA
Livscykel-GWP ska uttryckas i kg koldioxidekvivalenter/m2 användbar golvyta.
Medlemsstaterna ska fastställa hur definitionen av användbar golvyta ska användas i praktiken för att beräkna nya byggnadernas livscykel-GWP. Den användbara golvytan ska motsvara ytan i de delar av byggnaden som omfattas av beräkningen av byggnadens livscykel-GWP och får inte omfatta ytor utanför klimatskalet. Medlemsstaterna ska på nationell nivå beskriva den antagna användbara golvytan som komponentareor (component areas) enligt definitionen i de internationella standarderna för fastighetsmätning (IPMS, International Property Measurement Standards) eller en likvärdig standard, som säkerställer transparens, konsekvens och jämförbarhet när det gäller mätningar av golvyta.
En byggnads livscykel-GWP ska beräknas och redovisas i dess energicertifikat, i enlighet med artikel 19 och bilaga V, eller i tillämpliga fall i byggnadsenhetens energicertifikat. I förekommande fall får medlemsstaterna fastställa regler för tilldelning av utsläpp från byggnadskomponenter som delas av flera byggnader. Dessa regler ska säkerställa att beräkningar av olika byggnaders och projekts livscykel-GWP är rättvisa, transparenta och konsekventa.
5. LIVSCYKELSKEDENAS OMFATTNING
Livscykel-GWP ska beräknas för varje obligatoriskt livscykelskede som anges i tabell 2. Medlemsstaterna får besluta att undanta de fakultativa livscykelskeden som anges i tabell 2 från beräkningen.
För varje enskilt livscykelskede ska beräkningen på byggnadsnivå, när den information som finns tillgänglig på produktnivå indikerar flera möjliga scenarier, vara så representativ som möjligt för fastighetsprojektet eller byggnaden. Om ingen tillförlitlig information finns att tillgå, eller om en förenklad beräkning är motiverad, får medlemsstaterna besluta att ett standardscenario, baserat på principen om värsta tänkbara scenario, får användas vid beräkningen.
Medlemsstaterna får anta standardvärden för livscykelns alla skeden eller delskeden i enlighet med de krav kopplade till data för beräkning som anges i avsnitt 3 för att hantera luckor i dataunderlaget eller när det är nödvändigt att förenkla beräkningen.
Livscykelskeden | Obligatoriskt/fakultativt
EN 15978:2011 | prEN 15978:2025
A1: Råvaruförsörjning | A1: Utvinning och produktion i tidigare led | Obligatoriskt
A2: Transport | A2: Transport till fabrik | Obligatoriskt
A3: Tillverkning | A3: Tillverkning | Obligatoriskt
A4: Transport | A4: Transport | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
A5: Uppförande/installation | A5: Uppförande/installation | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att utesluta processer som rör rivning före byggnadsverksamhet och transport av byggnadsarbetare till och från platsen. Om en process som rör rivning före byggnadsverksamhet eller transport av byggnadsarbetare till och från platsen beräknas, ska resultaten rapporteras som separata indikatorer
B1: Användning | B1: Användning B1.1: Utsläpp från material och karbonisering B1.2: Läckageutsläpp från köldmedier | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden, inklusive den påverkan som hänger samman med läckageutsläpp från köldmedier
B2: Underhåll | B2: Underhåll | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
B3: Reparation | B3: Reparation | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
B4: Utbyte | B4: Utbyte av byggnadskomponenter | Obligatoriskt Medlemsstaterna ska på nationell nivå tydligt fastställa en regel för kvantifiering av antalet utbyteskomponenter eller utbytesprodukter som ska användas, till exempel det genomsnittliga antalet ersättningar i enkla decimaltal, antal ersättningar i heltal. Information om referenslivslängd som gjorts tillgänglig i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 eller förordning (EU) 2024/3110, eller i enlighet med produktbestämmelser som antagits på grundval av direktiv 2009/125/EG, förordning (EU) 2017/1369 eller förordning (EU) 2024/1781, ska användas när den finns att tillgå.
B5: Renovering | B5: Renovering | Fakultativt
B6: Driftsenergi | B6: Driftsenergi B6.1: Reglerade byggnadsintegrerade system (tjänster) B6.2: Icke-reglerade byggnadsintegrerade system (tjänster) B6.3: Annan energiförbrukning kopplad till verksamheter som utförs av byggnadens brukare | Obligatoriskt Beräkningen ska överensstämma med beräkningen av driftsrelaterade växthusgasutsläpp, i enlighet med den gemensamma allmänna ram som fastställs i bilaga I. Medlemsstaterna kan begränsa beräkningen till reglerade byggnadsintegrerade system (tjänster) som omfattas av detta direktiv Om medlemsstaterna beslutar att tillåta framåtblickande växthusgasutsläppsfaktorer för driftsutsläppen ska faktorerna vara motiverade, konsekventa och tydligt definierade för hela referensstudieperioden Tilldelningen av den exporterade energins påverkan ska ske i enlighet med standard EN 15978. Den exporterade energins påverkan rapporteras i livscykelskede D2
B7: Driftsrelaterad vattenförbrukning | B7: Driftsrelaterad vattenförbrukning B7.1: Centrala byggnadsintegrerade system (toaletter, duschar, badrum, uppvärmning, kylning, ventilation, fuktning och bevattning) B7.2: Andra byggnadsintegrerade system (simbassänger, bastur osv.) B7.3: System som inte är integrerade i byggnader (t.ex. diskmaskiner, tvättmaskiner osv.) | Fakultativt
B8: Byggnadsintegrerade användaraktiviteter, som inte omfattas av B1–B7 B8.1: Persontransport till och från byggnaden B8.2: Laddning av elfordon på byggplatsen B8.3: Övrigt, t.ex. användning av förbrukningsvaror såsom papper för kontor eller möbler och utrustning som inte är fästa i byggnaden. | Fakultativt
C1: Nedmontering | C1: Nedmontering/rivning | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
C2: Transport | C2: Transport till anläggning för hantering eller bortskaffande av avfall | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
C3: Avfallshantering för återanvändning, materialåtervinning (recycling) och/eller återvinning (recovery) | C3: Avfallshantering för återanvändning, materialåtervinning (recycling) och/eller återvinning (recovery) | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
C4: Bortskaffande | C4: Bortskaffande av avfall | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
D: Fördelar och belastningar utanför systemgränsen | D1: Återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning till följd av nettoflöden av material som lämnar systemgränsen | Obligatoriskt Medlemsstaterna får välja att begränsa beräkningen till information som finns att tillgå på produktnivå och likvärdiga generiska data eller standardvärden
D2: Potentiella fördelar och belastningar kopplade till export till försörjningsnäten (t.ex. av elenergi, värmeenergi, dricksvatten) | Obligatoriskt
6. TILLDELNING AV UTSLÄPP KOPPLADE TILL EN BYGGNADS ENERGIFÖRBRUKNING OCH ENERGIPRODUKTION PÅ PLATS
I tabell 3 beskrivs de tre möjliga metoderna för tilldelning av inbäddade utsläpp kopplade till en byggnads energiförbrukning och energiproduktion på plats. För att säkerställa transparens, konsekvens och exakthet i beräkningen ska medlemsstaterna välja en av de metoder som förtecknas i tabell 3, nämligen metod A, metod B1 eller metod B2. Om metod B1 eller B2 används på nationell nivå ska medlemsstaterna offentliggöra de valda tilldelningsregler som behövs för beräkningen i enlighet med energiberäkningen och tillämpliga standarder.
Vid beräkning av livscykel-GWP ska tilldelningen av driftsutsläpp kopplade till en byggnads energiförbrukning och energiproduktion på plats genom alla livscykelskeden utföras i enlighet med den valda tilldelningen av inbäddade utsläpp och i enlighet med standard EN 15978.
Påverkande faktor | Metod A | Metod B1 eller B2
Typ av tilldelning av inbäddade utsläpp till byggnaden från energilagringskomponenter | Full tilldelning till byggnaden
Typ av tilldelning av inbäddade utsläpp till byggnaden från andra systemdelar | Full tilldelning till byggnaden | B1: Proportionell tilldelning till byggnaden baserat på andelen infångad/producerad energi som används för egenförbrukning | B2: Tilldelning till byggnaden för komponenter som är integrerade i klimatskalet och som bildar dess yta, samt proportionell tilldelning av återstående inbäddade utsläpp till byggnaden baserat på andelen infångad/producerad energi som används för egenförbrukning
7. OMFATTNING AV BYGGNADSELEMENT OCH TEKNISK UTRUSTNING
Beräkningen av livscykel-GWP ska åtminstone omfatta de byggnadselement och den tekniska utrustning som förtecknas under nivå 2 i kategorierna skal och kärna i tabell 4. Medlemsstaterna ska säkerställa en heltäckande och korrekt beräkning av livscykel-GWP, genom att på nationell nivå utfärda en tydlig beskrivning av de byggnadselement och den tekniska utrustning i en byggnad som krävs för beräkningen av livscykel-GWP. I detta syfte får medlemsstaterna följa exemplen i nivå 3 och nivå 4 i tabell 4 och ange betydande avvikelser i den nationella lagstiftningen.
Byggnadselement och teknisk utrustning eller system som omfattas av den bedömda byggnadens energicertifikat ska beaktas vid beräkningen om medlemsstaterna anser att ägandet och underhållet av dessa helt eller delvis faller under byggnadsägarens ansvar, även om de befinner sig utanför den bedömda byggnaden och är strukturellt oberoende av denna. När byggnadselement och teknisk utrustning befinner sig utanför den bedömda byggnaden och är strukturellt oberoende av denna ska de utsläpp som härrör från dessa byggnadselement och denna tekniska utrustning beaktas i analysen av de inbäddade och de driftsrelaterade koldioxidutsläppen, men deras golvyta ska inte beaktas för golvytorna.
Medlemsstaterna får överväga att anta standardvärden för alla de element som förtecknas under de olika nivåerna i tabell 4, i enlighet med de krav rörande data för beräkning som anges i avsnitt 3 för att hantera luckor i dataunderlaget eller, när det är nödvändigt, för att förenkla beräkningen.
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 (exempel) | Nivå 4 (exempel)
Skal | Bärande konstruktionsdelar – grundläggning | Grundpålning och stämpning | Permanenta pålar och kassun
Grundförstärkning
Fundament | Sidostöd
Bottenplattor, pålskydd, pelarfundament, väggfundament; bärlinor, hanbjälkar
Väggar och pelare i grundläggningen
Bottenvåningens plattor och bjälkar (om byggnaden omfattar en källare bör källarens bottenplattor räknas in bland relevanta källarelement under nivå 3)
Hissgropar (plattor och väggar)
Källarelement | Källarens sidostöd
Källarens bottenplattor och skyddslager
Stödmurar
Källarens bärande väggar, stödben och pelare
Källarens bjälkar, ströreglar, stödben och plattor
Källarens trappor och ramper
Vertikala vattentätningsmembran, dränerande lager, avlopp och tätskikt
Horisontella vattentätningsmembran, dränerande lager, avlopp och toppskiva
Källarisolering
Källarens hissgropar, grusfickor, kanaler
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för Bärande konstruktionsdelar – grundläggning
Bärande konstruktionsdelar – övriga | Stommar och plattor (ovanför bottenplattorna) | Bärande väggar, stödben och pelare
Översta våningens bjälkar, ströreglar, stödben och plattor
Takets bjälkar, ströreglar, stödben och plattor
Trappor (som utgör en del av den bärande konstruktionen)
Brandsäkring av den bärande stålkonstruktionen
Tankar, bassänger och dylikt | Endast när de är belägna inom klimatskalet (annars räknas de som externa arbeten)
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för Bärande konstruktionsdelar – övriga
Externa arkitekturarbeten (icke-bärande) | Fasad | Icke-bärande ytterväggar och funktioner
Ytbehandlingar av ytterväggar förutom fasadbeklädnad
Fasadbeklädnad och glasfasader
Ytterfönster
Ytterdörrar
Yttre butiksfasader
Rulljalusier och brandjalusier
Tak | Takbeläggningar
Takfönster
Vattentätning
Isolering
Taklandskap (hårt och mjukt)
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för Externa arkitekturarbeten (icke-bärande)
Kärna | Inre och täckta arkitekturarbeten (icke-bärande) | Inre indelningar | Icke-bärande innerväggar och skiljeväggar
Isolering
Inre butiksfasader
Toalettrum
Flyttbara skiljeväggar
Kylrum
Innerdörrar
Innerfönster
Rulljalusier och brandjalusier
Diverse betongarbeten
Fast inredning och dylikt | Balustrader, räcken och ledstänger
Trappor och gångbroar som inte utgör en del av den bärande konstruktionen, takstegar
Inbyggda skåp, förvaringsutrymmen, fack, sittplatser, hyllor, diskar, bänkar
Inbyggda dekorativa inslag
Åtkomstluckor
Ytbeläggningar under tak | Golvbeläggningar (inre och yttre (dvs. under tak eller på balkonger))
Ytskikt och beklädnader på innerväggar
Ytskikt på innertak och undertak (inre eller yttre)
Isolering
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för Inre eller täckta arkitekturarbeten (icke-bärande)
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Vatten- och avloppsrelaterade system | Sanitetsgods | Toaletter, cisterner, duschkar, badkar, kranar, reglage, duschmunstycken, tvättställ, hoar, varmvattenberedare
Kallvattensystem | Termostater, värmeförbrukningsmätare, kallvattenmätare, pumpar/påfyllningsaggregat, andra mätare, rörledningar, rörisolering, stöd/hängare, frostskydd och värmekabelutrustning
Kallvattenlagring | Lagringstank samt behandlings- och filtreringssystem för kontroll av vattenkvaliteten
Dränering av ytvatten/regnvatten/spillvatten | Rörledningar, isolering, stöd, lagringstank för regnvatten, dämpning, utlopp, pumpar, stuprör, avloppsledningar, kondensatledningar, isolering, stöd, cisterner, lås, pumpar, avlopp
System för återanvändning av vatten | Uppsamlingstank för gråvatten/regnvatten, rörledningar och behandlingsutrustning innanför byggnaden
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Uppvärmningssystem | Utrustning för värme- och varmvattenproduktion | Gas-/elpanna, luft-/vatten-/jordvärmepumpar, kylaggregat, lokala varmvattenberedare, vedspis, värmepanna för biomassa, solvärme och varmvattensystem. Gemensamma uppvärmningssystem som är belägna inom byggnadens gränser omfattas av detta tillämpningsområde fram till mätarens position. Bortom denna position betraktas dessa system som en del av distributionsnätet. Gropar och samlingsrör ska inkluderas även om de ligger utanför byggnadens gränser. Plattvärmeväxlare som är anslutna till ett fjärrvärmenät. Utrustning för produktion av varmvatten (t.ex. varmvattenberedare) ska också ingå.
Distribution av värme och varmvatten, styrning, tillbehör, värmeavgivare, värmeväxlare/terminalenheter | Elektriskt värmeelement, vattenburet element, golvvärme, värmegränssnittsenhet, plattvärmeväxlare, pumpar, mekanisk instrumenttavla, tryckutjämningsenhet, doseringspot, styrsystem för grenkretsar (BC), avfuktare, vibrationsmontrar, termostat, termostat, värmemätare, varmvattenmätare, rörsystem, isolering av rör, stöd/hängare, frostskydd och spårvärmeutrustning
Värmelagringsutrustning | Varmvattenbehållare, buffertfartyg, expansionsfartyg
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Särskilda kylsystem (om ett system utför både uppvärmning och kylning ska det endast omfattas av kategorin uppvärmningssystem) | Utrustning för produktion av kyla | Kyltorn, fläktkonvektorer, luftkonditionering.
Kylare, växlare/terminalenheter, tillbehör och styrning, spridning, lagring | Kallvattenbehållare, bufferttank, expansionskärl för kylning, pumpar, mekanisk kopplingstavla, tryckkärl, doseringsutrustning, styrsystem för förgreningsenheter, avfuktare, vibrationsdämpare, termostat, värmeförbrukningsmätare, kallvattenmätare, rörsystem, rörisolering, stöd/hängare, frostskydd och värmekabelutrustning
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Ventilationssystem | Luftflöde | Fläktar, mekanisk ventilation med värmeåtervinning, lufthanteringsenheter, takfläktar, köksventilation, luftridåer
Luftdon | Spridare, galler, system för variabel luftvolym, system för konstant luftvolym, luftgaller
Kanalsystem och tillbehör | Kanalsystem, isolering, stöd, brandsäkert kanalsystem, stöd
Regleringsspjäll, dämpning och brandsäkerhet kopplad till ventilationsutrustning | Spjäll för variabel luftvolym, spjäll för volymreglering, brandspjäll, rökgas- och rökutsugning, motordriven röklucka, trycksättning i trapphus, brandklassade fläktar, tryckutjämningsventiler, reglage, jalusier, gasutsugning, ljuddämpning
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Belysningssystem | Inre belysning | Inre ljusarmatur, eluttag, strömfördelare, fattning, reglerdon för belysning, kabel, strömbrytare
Yttre belysning (monterad på byggnaden) | Lampor/stolpar/stöd osv. som är monterade på byggnaden. Yttre ljusarmatur, eluttag, strömfördelare, fattning, reglerdon för belysning, kabel, strömbrytare
Nödbelysning | Nödljus, reglage, kabel, strömbrytare
Annan belysning | Punktbelysning, scen- och underhållningsbelysning, belysning för displayer i detaljhandeln, arkitektonisk belysning inklusive tillhörande ljusarmatur, eluttag, strömfördelare, fattning, regeldon för belysning, kabel, strömbrytare
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Elfunktioner för ström, kommunikation, säkerhet, it och branddetektering | Elektrisk ström | Omfattar inre installationer och installationer monterade på byggnaden. Strömkabel, kabelhylla, panelkort/strömfördelningspanel, reservutrustning, samlingsskena, transformator, eluttag/strömbrytare, golvboxar, sensorer, högspänning, mellanspänning, lågspänning, låg effekt, hölje
Klenspänning/kommunikation/säkerhet | Klenspänningssystem. Kommunikation och audiovisuell utrustning. Säkerhet: utrustning för övervakningskameror (CCTV), säkerhetssensorer och larm.
It och data | It-utrustning: allt som rör data, t.ex. wifi-utrustning, server, backbone och strukturerad kabeldragning, datorer, skrivare, dataskåp, anslutningspaneler
Fastighetsförvaltningssystem | Fastighetsförvalningssystem/styrningsystem på fläktkonvektorer, fjärrstation, huvudstyrsystem med dator (huvudände), obligatorisk kabeldragning, reglerventiler, sensorer för temperaturstatistik
Reservproduktion av el | Avbrottsfri kraftförsörjning, reservproduktion, batterimatning, reservgeneratorer inom byggnaden
Branddetektering och larm | Brandlarmsystem, inklusive detektering, kabeldragning, brandbekämpningspanel och larmcentral
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Produktion av förnybar energi på plats | Förnybar energi – elproduktion på plats och som monterats på byggnaden | Solcellspanel, växelriktare, vindturbin, vattenturbin monterad på byggnaden eller inom byggnadens gränser
Förnybar energi – lagring på plats | Batteri inom byggnadens gränser
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Installationer för livräddnings-, bränsle- och förflyttningssystem | Sprinklersystem | Rör, munstycken, ventiler, tankar, slangar, pumpar
Brandsläckningssystem | Torr och våt stigarledning, brandpost, inom angivna byggnadsgränser, reglage/sensorer för automatiska avluftningsventiler, brandbekämpningssystem
Åskskydd/jordning | Åskledare, jordningsspett
Bränslesystem | All bränsleförsörjning som inte är elektrisk, pumpad eller trycksatt. Gasutrustning: anslutning, gasmätare, tryckregulator, rör, ventiler. Bränsletank på plats, torra lager. Skruvtransportörer.
Hiss, trapphiss, plattformshiss | Hiss-, trapphiss- och plattformshissystem ska ingå. Ström till dessa system ska ingå i elektriska installationer
Rulltrappor och rullramper | System för rulltrappor och rullramper ska ingå. Ström till dessa system ska ingå i elektriska installationer
Byggnadstjänster och byggnadsutrustning: Avfallshanteringssystem | Specialiserade och kommunala system för avfallshantering | Avfallsförbränningsanläggningar och eventuella system för avfallsflöden och anläggningar för avfallshantering
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för Byggnadstjänster och byggnadsutrustning
Arbeten utanför byggnaden (Fakultativt) | Vägar, stigar, trottoarer och andra ytor utanför byggnaden som lämpar sig för mänsklig förflyttning och fordonstrafik och som ligger inom byggnadsområdet | Vägar och stigar avsedda för fotgängare eller fordonstrafik | Beredning av markarbeten, inklusive behandling, läggning, avjämning, nivellering och packning ska ingå. Betongblindning, platsgjuten betong inklusive formsättning, förstärkning, anslutningar, dränerings- och ogräsmembran, kantstenar, trottoarkanter, tillbehör, ytmarkeringar på beläggningar/vägar/öppna platser, behandlade ytor, t.ex. Makadambelagda eller asfalterade ytor Murverk, beläggning, plattor, kullerstenar, gatstenar Grus, fin sortering, träflis Gräsarmering Ytor avsedda för lekplatser, sport eller andra specialaktiviteter Alla system som krävs för att hantera dränering och/eller dämpning av ytvatten Trappsteg, trappor och ramper (inklusive bärande konstruktion, form och yta) utanför byggnadsverket
Gångvägar
Beläggningar och mjuka ytor avsedda för fotgängare
Utrustning för avgränsning av utomhusplatser, byggnadsområdets gränser och zoner och för estetiska ändamål | Stängsel utanför byggnaden | Trä-, metall- och betongstängsel, murverk, räcken, grindar, murar, dvärgväggar utanför byggnaden, som inte ingår i byggnadens klimatskärm och som är nya, ska inkluderas. Barriärer för fordon och fotgängare, som i skyddssyfte ska tåla en viss belastning, samt tillhörande grindar ska inkluderas. Nödvändiga delar av grundläggningen, komponenter, stolpar, fästen, järnvaror, tillbehör såsom murkappor, elektrisk utrustning, reglage och ytbeläggningar ska inkluderas. Denna kategori omfattar stödmurar som inte utgör en del av byggnaden, vanligtvis gjorda av betong, trä eller murverk, inklusive alla nödvändiga delar av grundläggningen/pålningen, armerad jord, nödvändiga dräneringselement, membran, komponenter, fästen, tillbehör såsom murkappor, fogar, konserveringsmedel, ytbeläggningar, gabioner
Räcken utanför byggnaden
Väggar utanför byggnaden
Installationer utanför byggnaden | Gatuutrustning på platsen, inklusive grindar (som inte utgör en del av stängsel eller barriärer), vändkors, fasta/hopfällbara/avtagbara stolpar, sittplatser, bänkar, bord, papperskorgar, affischtavlor, cykelställ och -skjul, riktningsskyltar, flaggstänger, utomhussport- och lekplatsutrustning, mindre gångbroar, busshållplatser, skjul, telefonhytter, brevlådor, skulpturer/utomhuskonstverk, vattenanknutna dekorationsobjekt, inklusive eventuella grundläggningselement, tankar, komponenter, rörsystem, reglage och nödvändig utrustning
Byggnadstjänster utanför byggnaden. Allmän anmärkning: Denna kategori omfattar alla tjänster som inte är anbringade på byggnaden eller placerade utanför byggnadens gränser | Dränering utanför byggnaden | Dränering av spillvatten/ytvatten/mark under och ovan jord, från det första manhålet utanför byggnadens omslutande vägg, avloppsanslutningen eller annat utlopp (t.ex. avloppsreningsanläggning på plats). Rännor, rörsystem, armatur, fundament, motfyllning, rörgravsuppstyvning, stöd, anslutningar, dagvattebrunnar och galler (t.ex. på vägar) ska också inkluderas. Kompletta pumpstationer, utlopp/utloppsändstycken, ytbeläggningar, prefabricerade kanaler, kammare, manhål, infiltrationsanläggningar, septiska tankar, bensinavskiljningsenheter. Alla ombyggnader, reparationsarbeten, påfyllning eller rengöring av befintliga dräneringssystem, manhål och galler ska också inkluderas. Anläggningar för hållbar dagvattenhantering i tätorter (ej planterade), dränering av farliga flytande avfall såsom kemikalier och flytande industriavfall ska också inkluderas.
Tjänster utanför byggnaden – vatten | Vattenförsörjningssystem i rörledningar som leder vatten från det i lag reglerade företagets nät till anslutningen till byggnaden, inklusive distribution till externa förbrukningsställen (t.ex. externa anläggningar och utrustning och brandposter). Brandposter/regnvattenåtervinning/gråvattenåtervinning utanför en angiven byggnad. Tankar, rörsystem, värmekablar, isolering, anslutningar ska också inkluderas.
Tjänster utanför byggnaden – elektricitet | Distribution av högspänningselektricitet från det i lag reglerade företagets försörjningsnät till en transformatorstation på plats, distribution av lågspänningselektricitet från transformatorn på plats till huvudkopplingstavlan inuti byggnaden och externa anläggningar för tillhandahållande av el, inklusive nöd- eller reservgeneratorer. Kablar, ledningsdragningar, tavlor, kabelkanaler, åtkomsthöljen, anslutningar, distribution, rännor, gropar, (kompletta) transformatorunderstationer och anläggningar för avbrottsfri kraftförsörjning ska också inkluderas.
Tjänster utanför byggnaden – gas | Försörjningssystem för naturgas via rörledningar som leder gas från det i lag reglerade företagets nät till gasmätaren, och som leder gasol (LPG) från externa lagringskärl till distributionspunkten, inklusive nätgasförsörjning och distribution av gas till externa förbrukningsställen (t.ex. externa anläggningar och extern utrustning). Distribution, åtkomsthöljen, anslutningar, rännor, gropar, lagringstankar/-flaskor ska också inkluderas.
Tjänster utanför byggnaden – telekommunikation och dylikt | Anslutning av telekommunikationssystem, kabel-TV, internet och andra kommunikationssystem från ett i lag reglerat företags eller en annan tjänsteleverantörs utbud till den huvudsakliga distributionspunkten inuti byggnaden. Kablar, ledningsdragningar, tavlor, kabelkanaler, åtkomsthöljen, anslutningar, distribution, rännor och gropar ska också inkluderas.
Tjänster utanför byggnaden – bränslelagring | Extern bränslelagring och externa distributionssystem via rörledningar. Lagringstankar och -behållare utanför byggnaden samt rörsystem som distribuerar olja, bensin eller diesel från lagringstankar eller -behållare till anslutningen inuti byggnaden eller till externa anläggningar och utrustning. Distribution, pumpar, klaffar, åtkomsthöljen, anslutningar, övervakningsutrustning, rännor, gropar, lagringstankar/-flaskor ska också inkluderas.
Tjänster utanför byggnaden – belysning | Externa plats- och gatubelysningssystem, inklusive för fotgängarområden, stigar, vägar, upplysta trafikskyltar och extern belysning. Kablar, ledningsdragningar, tavlor, kabelkanaler, åtkomsthöljen, anslutningar, distribution, rännor, gropar, reglage liksom ljusarmaturen/lamporna i sig, inklusive belysning för idrottsplatser, ska också inkluderas.
Tjänster utanför byggnaden – säkerhetssystem | Säkerhetssystem, inklusive övervakningskameror, kamerastolpar, allmänna externa strömförsörjningskällor för säkerhetsutrustning och särskild säkerhetsbelysning
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för byggnadstjänster utanför byggnaden
Byggnader utanför byggnaden | Mindre komplementbyggnader | Separata externa små komplementbyggnader knutna till byggnadens system, normala funktion och tillträdet till platsen, inklusive pannhus, elstationsbyggnader, bränslelagringsbyggnader, cykelförråd, skjul, lagerenheter och vakthytter.
Fristående parkeringshus | Byggnader ovan eller under jord avsedda för enskilt eller gemensamt bruk av byggnadens brukare
Sammansatta arbeten, prefabricerade arbeten och dylikt för byggnader utanför byggnaden
8. RESULTAT AV BERÄKNINGEN AV LIVSCYKEL-GWP
När det gäller rapportering av resultaten i byggnadens energicertifikat ska byggnadens livscykel-GWP rapporteras i ett transparent format som åtminstone redovisar resultaten för varje livscykelskede i enlighet med tabell 5.
Produktskede (A1–A3) | Byggproduktionsskede (A4–A5) | Användningsskede: användning, underhåll, utbyte (B1–B4) | Användningsskede: driftsenergi (B6) | Slutskede (C1–C4) | Återanvändnings-. återvinnings- och materialåtervinningspotential (D1) | Potentiella fördelar och belastningar kopplade till export till försörjningsnäten (t.ex. av elenergi, värmeenergi, dricksvatten) (D2)
Sammantagen GWP
1 Den fasta referensperioden på 50 år anses lämplig för att uppnå jämförbara resultat. Denna referens bör betraktas som en konvention och inte som ett mått på byggnaders förmodade livslängd.
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/305/oj).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011 ( EUT L, 2024/3110, 18.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3110/oj).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 av den 13 juni 2024 om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, om ändring av direktiv (EU) 2020/1828 och förordning (EU) 2023/1542 och om upphävande av direktiv 2009/125/EG ( EUT L, 2024/1781, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1781/oj).
5 https://ipmsc.org/wp-content/uploads/2023/01/ipms-all-buildings-.pdf.
6 Konkreta exempel på byggnaders installationssystem som skulle kunna beaktas i kärn-elementen är till exempel: byggnadsintegrerade solcellspaneler, takmonterade solvärmegeneratorer, solcells- eller solvärmegeneratorer på samfällighetsmark, lokala fjärrvärmesystem eller ett jordvärmepumpsystem installerat under jord. Endast tekniska system som konstrueras inom ramen för det nya byggnadsprojektet kan tas med i beräkningen. De kan tillhöra en enda byggnad eller en gemensam grupp av byggnadsenheter (t.ex. flerfamiljshus). Ett gemensamt inslag i ägandet ska vara ansvaret att betala för underhåll, reparation och uppgradering av installationssystemet. Vid gemensamt ägande bör den totala mängden inbäddade koldioxidutsläpp i hela installationssystemet fördelas proportionellt mellan ägarnas byggnadsenheter.
7 Isolering, vattentätning, beläggning, anslutningar, armatur eller komponenter för dränering, komponenter för tjänster som införs eller anbringas tillsammans med grundläggningsarbeten men som inte redan ingår i särskilda poster i tabell 4 eller någon annanstans.
8 Brandsäkring, isolering, vattentätning, beläggning, anslutningar, armatur, ramper, permanent formverk, entresolkonstruktioner, stöd för gradänger, underhållsgångar eller andra element som införs eller anbringas tillsammans med överbyggnadsarbeten men som inte redan ingår i särskilda poster i tabell 4 eller någon annanstans.
9 Brandsäkring, isolering, vattentätning, beläggning, anslutningar och fästen till konstruktionen, armatur, ramper, solavskärmningar, jalusier, takfötter, insektsskydd, galler, parapeter, räcken, gröna väggar, skorstenar eller andra element som förs in eller anbringas tillsammans med externa arkitekturarbeten men som inte redan ingår i särskilda poster här eller någon annanstans.
10 Att de är inbyggda betyder att de har införlivats med de aktuella byggnadskomponenterna i konstruktionsskedet innan byggnaden överlämnas till ägaren.
11 Brandsäkringar, isoleringar, vattentätningar, beläggningar, anslutningar och fästen till konstruktionen eller underhållsgångar, stommar, tätningsmaterial, lim, flytande golv, fjädrande golv, ytbeläggningar, linjemärkningar, beslag, lister, armatur, ramper, galler, parapeter, räcken, eldstäder eller dylikt som införs eller anbringas tillsammans med de inre arkitekturarbetena men som inte redan ingår i särskilda poster i tabell 4 eller någon annanstans.
12 Annan armatur eller andra element som förs in eller anbringas tillsammans med byggnadens tjänster, system och infrastruktur men som inte redan har räknats in under särskilda poster i tabell 4 eller någon annanstans.
13 Alla annan armatur och andra komponenter som rör installation av vatten, gas, elektricitet, värme, ventilation, dränering ovan jord, telekommunikation och andra tjänster, inklusive ledningar, skyddsbeläggningar, hål, rännor, muffar, överdrag, brandavskiljande utrustning, märkning, socklar osv., som inte inkluderas någon annanstans.
14 Härmed avses byggnader som befinner sig utanför den bedömda byggnaden och som är strukturellt oberoende av denna, men som är belägna inom den bedömda byggnadens ägovidd och som betjänar den bedömda byggnadens brukare och/eller den bedömda byggnadens installationssystem och infrastruktur. Med strukturellt oberoende avses avsaknaden av gemensamma fundament och andra bärande strukturella element.
15 Parkeringsanläggningar som delar strukturella element och som omfattas av byggnadens klimatskal ska inte betraktas som externa byggnader utan som en del av hela byggnaden, vilket innebär att deras inbäddade och driftsrelaterade koldioxidutsläpp och golvytor ska tas med i analysen. När det gäller fristående parkeringshus som betraktas som externa byggnader kan däremot de inbäddade och driftsrelaterade koldioxidutsläpp som dessa ger upphov till beaktas i analysen, dock inte deras golvytor. Om en parkeringsanläggning ingår i ett gemensamt komplex bestående av mer än en byggnad, ska antingen hela byggnadskomplexet utgöra föremål för en enda bedömning, eller så ska parkeringsanläggningens inbäddade koldioxideffekt och golvyta tilldelas på grundval av den relativa andel parkeringsplatser som respektive byggnad tilldelats.
16 All annan armatur och andra element som rör uppförandet av externa byggnader som inte inkluderas någon annanstans.
27 Sammantagen GWP är summan av den fossila energins GWP, de biogena utsläppens GWP och den GWP som härrör från markanvändning och förändrad markanvändning.