Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/101 av den 15 januari 2026 om fastställande av de tekniska specifikationerna och andra krav för det decentraliserade it-system som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2844, i fråga om de förfaranden som inrättats genom de rättsakter som anges i punkterna 3 och 4 i bilaga I, de rättsakter som anges i punkterna 1, 10 och 11 i bilaga II till den förordningen samt det förfarande som inrättats genom artikel 19a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1784, i dess lydelse enligt artikel 24.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2844, för elektronisk delgivning av handlingar genom den europeiska elektroniska åtkomstpunkten
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2844 av den 13 december 2023 om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande frågor på privaträttens och straffrättens område och om ändring av vissa rättsakter inom området för rättsligt samarbete, särskilt artikel 10.1, och
1 För att säkerställa säker, effektiv, snabb, interoperabel, konfidentiell och tillförlitlig kommunikation mellan medlemsstaterna i gränsöverskridande förfaranden i frågor på privaträttens och straffrättens område bör lämplig kommunikationsteknik användas, förutsatt att vissa villkor vad gäller säkerheten, integriteten och tillförlitligheten för de handlingar som tas emot och identifieringen av deltagarna i kommunikationen uppfylls. Det decentraliserade it-system som avses i förordning (EU) 2023/2844 bör användas som standard i kommunikationen mellan behöriga myndigheter.
2 Det decentraliserade it-systemet bör bestå av backend-systemen i medlemsstaterna och i de relevanta unionsorganen och unionsbyråerna samt interoperabla åtkomstpunkter genom vilka dessa system är kopplade till varandra med hjälp av säkra sammankopplingar.
3 I förordning (EU) 2023/2844 föreskrivs användning av kvalificerade elektroniska underskrifter och stämplar samt medel för elektronisk identifiering med tillitsnivå hög. För att uppfylla denna skyldighet är det nödvändigt att säkerställa att det decentraliserade it-systemet kan fungera med kvalificerade elektroniska underskrifter, stämplar och medel för elektronisk identifiering, såsom de europeiska digitala identitetsplånböcker som inrättas enligt förordning (EU) nr 910/2014 (EU:s ramverk för digital identitet).
4 Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/850 inrättas systemet e-Justice Communication via the Online Data Exchange (e-Codex) – ett verktyg som har utvecklats för att säkerställa direkt, interoperabelt, hållbart, tillförlitligt och säkert gränsöverskridande elektroniskt utbyte av ärenderelaterade uppgifter mellan behöriga myndigheter. Åtkomstpunkterna i det decentraliserade it-systemet bör baseras på e-Codex.
5 Det decentraliserade it-systemet enligt förordning (EU) 2023/2844 införs inom ramen för ett större e-Codex-baserat decentraliserat it-system kallat JUstice Digital EXchange System (JUDEX), vilket kräver ett effektivt informationsutbyte om den horisontella utvecklingen av it-systemet.
6 Det är nödvändigt att fastställa regler som gör det möjligt för medlemsstaterna samt unionens organ och byråer att anpassa sina relevanta it-system för anslutning till det decentraliserade it-systemet.
7 Medlemsstaterna bör också kunna använda programvara som utvecklats av kommissionen (referensprogramvara) i stället för ett nationellt it-system. För att säkerställa interoperabilitet med nationella it-system bör referensprogramvaran kunna genomföra standarderna för digitala förfaranden enligt definitionen i förordning (EU) 2022/850.
8 Standarder för digitala förfaranden, enligt definitionen i förordning (EU) 2022/850, bör genomföras av de nationella backend-systemen och de behöriga e-Codex-åtkomstpunkterna i syfte att möjliggöra och stödja elektronisk kommunikation för de förfaranden som inrättats genom de rättsakter som anges i punkterna 3 och 4 i bilaga I samt de rättsakter som anges i punkterna 1, 10 och 11 i bilaga II till förordning (EU) 2023/2844 och det förfarande som inrättats genom artikel 19a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1784, i dess lydelse enligt artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844, för elektronisk delgivning av handlingar genom den europeiska elektroniska åtkomstpunkten.
9 Inget i denna förordning bör tolkas som att det innebär avvikelser från bestämmelserna i de rättsakter som förtecknas i artikel 1.
10 I enlighet med kommissionens beslut (EU) 2024/789 deltar Irland i denna förordning endast i fråga om de rättsakter som anges i bilagorna I och II till förordning (EU) 2023/2844 och i vilka Irland deltar och av vilka det är bundet. I enlighet med artiklarna 3 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Irland meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av förordning (EU) 2020/1784.
11 I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.
12 Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 28 november 2025.
13 De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för digitalisering av rättsligt samarbete.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Tillämpningsområde
Denna förordning tillämpas på
1 elektronisk kommunikation i de förfaranden som inrättas genom
2 elektronisk kommunikation i det förfarande som inrättats genom artikel 19a i förordning (EU) 2020/1784, i dess lydelse enligt artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844, för elektronisk delgivning av handlingar genom den europeiska elektroniska åtkomstpunkten.
Artikel 2 – Tekniska specifikationer för det decentraliserade it-systemet
De tekniska specifikationer, åtgärder och mål för det decentraliserade it-system som avses i artikel 10.1 a, b, c och d i förordning (EU) 2023/2844 ska vara de som anges i bilaga I till den här förordningen.
Artikel 3 – Digital standard för förfarandet enligt förordning (EG) nr 1896/2006
Den standard för digitala förfaranden som är tillämplig på elektronisk kommunikation genom det decentraliserade it-systemet i förfarandet enligt förordning (EG) nr 1896/2006 ska vara den som anges i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 4 – Digital standard för förfarandet enligt förordning (EG) nr 861/2007
Den standard för digitala förfaranden som är tillämplig på elektronisk kommunikation genom det decentraliserade it-systemet i förfarandet enligt förordning (EG) nr 861/2007 ska vara den som anges i bilaga III till den här förordningen.
Artikel 5 – Digital standard för förfaranden enligt rambeslut 2002/584/RIF
Den standard för digitala förfaranden som är tillämplig på elektronisk kommunikation genom det decentraliserade it-systemet i förfaranden enligt rådets rambeslut 2002/584/RIF ska vara den som anges i bilaga IV till denna förordning.
Artikel 6 – Digital standard för förfaranden enligt direktiv 2014/41/EU
Den standard för digitala förfaranden som är tillämplig på elektronisk kommunikation genom det decentraliserade it-systemet i förfaranden enligt direktiv 2014/41/EU ska vara den som anges i bilaga V till denna förordning.
Artikel 7 – Digital standard för förfaranden enligt förordning (EU) 2018/1805
Den standard för digitala förfaranden som är tillämplig på elektronisk kommunikation genom det decentraliserade it-systemet i förfaranden enligt förordning (EU) 2018/1805 ska vara den som anges i bilaga VI till den här förordningen.
Artikel 8 – Digital standard för förfarandet enligt artikel 19a i förordning (EU) 2020/1784, i dess lydelse enligt artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844
Den standard för digitala förfaranden som är tillämplig på elektronisk kommunikation genom det decentraliserade it-systemet i det förfarande som inrättats genom artikel 19a i förordning (EU) 2020/1784, i dess lydelse enligt artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844, för elektronisk delgivning av handlingar genom den europeiska elektroniska åtkomstpunkten ska vara den som anges i bilaga VII till den här förordningen.
Artikel 9 – Tidsplan för genomförande
Den tidsplan för genomförandet som avses i artikel 10.1 f i förordning (EU) 2023/2844 ska vara den som anges i bilaga VIII till den här förordningen.
Artikel 10 – Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L, 2023/2844, 27.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2844/oj.
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/850 av den 30 maj 2022 om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete (e-Codex-systemet) och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L 150, 1.6.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/850/oj).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1784 av den 25 november 2020 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar) (EUT L 405, 2.12.2020, s. 40, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/1784/oj).
5 Kommissionens beslut (EU) 2024/789 av den 6 mars 2024 om bekräftelse av Irlands deltagande i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2844 om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande frågor på privaträttens och straffrättens område ( EUT L, 2024/789, 8.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2024/789/oj).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (EUT L 399, 30.12.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1896/oj).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EUT L 199, 31.7.2007, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2007/861/oj).
9 Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna – Uttalanden från vissa medlemsstater vid antagandet av rambeslutet (EGT L 190, 18.7.2002, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_framw/2002/584/oj).
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (EUT L 130, 1.5.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/41/oj).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14 november 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande (EUT L 303, 28.11.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1805/oj).
BILAGA I
1. Inledning och omfattning
I denna bilaga fastställs de tekniska specifikationerna, åtgärderna och målen i samband med det decentraliserade it-systemet i enlighet med förordning (EU) 2023/2844 för de rättsakter som anges i punkterna 3 och 4 i bilaga I, de rättsakter som anges i punkterna 1, 10 och 11 i bilaga II till den förordningen samt det förfarande som inrättats genom artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844 för elektronisk delgivning av handlingar genom den europeiska elektroniska åtkomstpunkten.
2. Definitioner
2.1 utbyte av uppgifter: utbyte av meddelanden och handlingar genom det decentraliserade it-systemet.
2.2 Hypertext Transfer Protocol Secure eller HTTPS: krypterad kommunikation och säkra förbindelser.
2.3 ursprungets oförnekbarhet: åtgärder som via sådana metoder som digital certifiering, infrastruktur för kryptering med öppen nyckel samt elektroniska signaturer och elektroniska stämplar styrker uppgifternas integritet och utgör ursprungsbevis för dem.
2.4 mottagandets oförnekbarhet: åtgärder som via sådana metoder som digital certifiering, infrastruktur för kryptering med öppen nyckel samt elektroniska signaturer och elektroniska stämplar ger avsändaren bevis för att den avsedda mottagaren mottagit uppgifterna.
2.5 REST (REpresentational State Transfer): en arkitektonisk stil för utformning av nätverksbaserade applikationer. Den bygger på en tillståndslös modell för klient-server-kommunikation och använder standardmetoder för att utföra operationer med avseende på resurser, vilka i normalfallet är representerade i strukturerade format.
2.6 SOAP: i enlighet med standarder fastställda av World Wide Web Consortium, en specifikation för meddelandeprotokoll vid utbyte av strukturerad information då webbtjänster utförs i datanät.
2.7 webbtjänst: ett programvarusystem som utarbetats för att hantera interoperabel interaktion mellan datorer över ett nätverk. Den har ett gränssnitt som beskrivs i ett maskinläsbart format.
3. Metoder för elektronisk kommunikation
Det decentraliserade it-systemet ska använda tjänstebaserade metoder för kommunikation, exempelvis webbtjänster eller andra återanvändbara komponenter och programvarulösningar, i syfte att utbyta meddelanden och handlingar.
Det ska särskilt inbegripa kommunikation via e-Codex-åtkomstpunkter, i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2022/850.
4. Kommunikationsprotokoll
Det decentraliserade it-systemet ska använda säkra internetprotokoll, såsom HTTPS, för intern kommunikation och standardbaserade kommunikationsprotokoll, såsom SOAP, eller metoder, såsom REST, för överföring av strukturerade data och metadata.
5. Informationssäkerhetsmål och relevanta tekniska åtgärder
5.1 De tekniska åtgärder som ska säkerställa efterlevnad av minimistandarder för it-säkerhet i samband med utbyte av information via det decentraliserade it-systemet ska omfatta följande: a) Åtgärder som säkerställer uppgifters konfidentialitet, bl.a. med hjälp av säkra kommunikationskanaler (t.ex. HTTPS). b) Åtgärder som säkerställer uppgifters integritet i vila och under överföring. c) Åtgärder som säkerställer att ursprunget till uppgifter som översänds inom det decentraliserade it-systemet oavvisligen kan spåras till avsändaren och att mottagande av uppgifter oavvisligen kan påvisas. d) Åtgärder som säkerställer att säkerhetsrelaterade händelser loggas i enlighet med erkända internationella rekommendationer angående it-säkerhetsstandarder. e) Åtgärder som säkerställer autentisering och auktorisering av användare samt åtgärder för att kontrollera identiteten på system som är kopplade till det decentraliserade it-systemet.
5.2 Om TLS används inom ramen för det decentraliserade it-systemet ska den senaste stabila versionen av protokollet användas eller, om detta inte är möjligt, en version utan kända säkerhetsbrister. Endast nyckellängder som säkerställer en lämplig nivå av kryptografisk säkerhet ska tillåtas, och chiffersviter som är kända för att vara osäkra eller föråldrade får inte användas.
5.3 I möjligaste mån ska digitala PKI-certifikat som används för driften av det decentraliserade it-systemet utfärdas av certifieringsmyndigheter som erkänns som kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att sådana certifikat endast används för sina avsedda ändamål, på den nivå av förtroende som krävs och i överensstämmelse med de tillämpliga kraven i förordning (EU) nr 910/2014.
5.4 Komponenterna i det decentraliserade it-systemet ska utvecklas i enlighet med principen om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, och lämpliga administrativa, organisatoriska och tekniska åtgärder ska genomföras för att säkerställa en hög cybersäkerhetsnivå.
5.5 Kommissionen ska utforma, utveckla och underhålla referensgenomförandeprogramvaran i enlighet med de krav och principer för dataskydd som fastställs i förordning (EU) 2018/1725. Den referensprogramvara som tillhandahålls av kommissionen ska göra det möjligt för medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 respektive Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680, beroende på vad som är tillämpligt.
5.6 Medlemsstater som använder ett annat nationellt it-system än referensprogramvaran ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det uppfyller kraven i förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680, beroende på vad som är tillämpligt.
5.7 Med beaktande av deras deltagande i det decentraliserade it-systemet ska Eurojust och Europeiska åklagarmyndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras respektive it-system uppfyller kraven i förordning (EU) 2018/1725 och rättsakterna om deras inrättande.
5.8 För de it-systemdelar av det decentraliserade it-systemet som faller under deras ansvar ska medlemsstaterna, Eurojust och Europeiska åklagarmyndigheten inrätta robusta mekanismer för upptäckt av hot och incidenthantering för att säkerställa snabb identifiering, begränsning och återhämtning från säkerhetsincidenter, i enlighet med deras relevanta policyer.
6. Minimimål för tillgänglighet
6.1 Medlemsstaterna ska säkerställa att de komponenter i det decentraliserade it-systemet som faller under deras ansvar är tillgängliga dygnet runt, sju dagar i veckan, med ett mål för teknisk tillgänglighetsgrad på minst 98 % på årsbasis, exklusive planerat underhåll.
6.2 Kommissionen ska säkerställa att databasen över behöriga domstolar och myndigheter (CDB) är tillgänglig dygnet runt, sju dagar i veckan, med ett mål för teknisk tillgänglighetsgrad på minst 99 % på årsbasis, exklusive planerat underhåll.
6.3 Underhållsåtgärder ska i möjligaste mån planeras utanför arbetsdagar eller under arbetsdagar mellan kl. 20.00 och 7.00 CET.
6.4 Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om underhållsarbeten enligt följande: a) 5 arbetsdagar i förväg om underhållsarbetet gör systemet otillgängligt i upp till 4 timmar. b) 10 arbetsdagar i förväg om underhållsarbetet gör systemet otillgängligt i 4 till 12 timmar. c) 30 arbetsdagar i förväg om underhållsarbetet gör systemet otillgängligt i mer än 12 timmar.
6.5 Om medlemsstaterna har fastställda perioder för regelbundet underhåll ska de informera kommissionen och övriga medlemsstater om de tidpunkter och dagar då sådant fastställt regelbundet underhåll planeras. Om komponenter i det decentraliserade it-systemet som faller under medlemsstaternas ansvar blir otillgängliga under sådant fastställt regelbundet underhåll får medlemsstaterna, utan att det påverkar de skyldigheter som anges i 6.4, välja att inte anmäla detta till kommissionen vid varje tillfälle.
6.6 Vid oväntade tekniska fel i komponenter i det decentraliserade it-systemet som faller under medlemsstaternas ansvar ska de utan dröjsmål informera kommissionen och övriga medlemsstater om detta fel och om möjligt ange den uppskattade tidsramen för återställande.
6.7 Vid oväntade tekniska fel i databasen över behöriga domstolar och myndigheter (CDB) ska kommissionen utan dröjsmål informera medlemsstaterna om den bristande tillgängligheten och om möjligt ange den uppskattade tidsramen för återställande.
6.8 Medlemsstaterna ska säkerställa tillgången till de uppgifter, inbegripet personuppgifter, som behandlas inom de komponenter i det decentraliserade it-systemet som faller under deras ansvar. Lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder ska genomföras för att förhindra dataförlust och säkerställa snabb återställning av åtkomst till uppgifter i händelse av en incident. Sådana åtgärder får, beroende på vad som är lämpligt, omfatta en säkerhetskopierings- och återställningspolicy, regelbunden testning av säkerhetskopiors integritet och återställningsförfaranden samt mekanismer för redundant datalagring.
7. Databas över behöriga domstolar och myndigheter (CDB)
7.1 I enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2023/2844 ska det decentraliserade it-systemet möjliggöra elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter, i den mening som avses i artikel 2.1 i den förordningen, i olika medlemsstater samt mellan en nationell behörig myndighet och ett unionsorgan eller en unionsbyrå. Enligt artikel 3.6 i den förordningen får en medlemsstat även besluta att använda det decentraliserade it-systemet för kommunikation mellan sina nationella myndigheter. Vidare ska det decentraliserade it-systemet, i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) 2023/2844, möjliggöra direkt elektronisk kommunikation mellan fysiska eller juridiska personer eller deras företrädare och de behöriga myndigheterna inom ramen för förordningarna (EG) nr 1896/2006 och (EG) nr 861/2007.
Mot denna bakgrund, och med beaktande av medlemsstaternas skyldigheter att anmäla och uppdatera förteckningen över sina behöriga myndigheter enligt de relevanta bestämmelserna i de rättsakter som avses i artikel 1 i denna förordning samt i enlighet med artikel 17.1 e i förordning (EU) 2023/2844, är det nödvändigt att inrätta en officiell databas med information om dessa myndigheter för det decentraliserade it-systemets ändamål.
7.2 De behöriga myndigheternas officiella databas ska innehålla följande information i ett strukturerat format: a) För tillämpningen av artikel 4.2 a och, i tillämpliga fall, artikel 3.6 i förordning (EU) 2023/2844, information om de behöriga myndigheterna enligt förordning (EG) nr 1896/2006, särskilt artikel 29.1, samt de myndigheter som omfattas av ytterligare anmälningar enligt artikel 17.1 e i förordning (EU) 2023/2844. b) För tillämpningen av artikel 4.2 a och, i tillämpliga fall, artikel 3.6 i förordning (EU) 2023/2844, information om de behöriga myndigheterna enligt förordning (EG) nr 861/2007, särskilt artikel 25.1, samt de myndigheter som omfattas av ytterligare anmälningar enligt artikel 17.1 e i förordning (EU) 2023/2844. c) För tillämpningen av artikel 3.1 och, i tillämpliga fall, artikel 3.6 i förordning (EU) 2023/2844, information om de myndigheter som anmälts enligt rådets rambeslut 2002/584/RIF, särskilt artiklarna 6.3, 7.2 och 25.2, samt de myndigheter som omfattas av ytterligare anmälningar enligt artikel 17.1 e i förordning (EU) 2023/2844. d) För tillämpningen av artikel 3.1 och, i tillämpliga fall, artikel 3.6 i förordning (EU) 2023/2844, information om de myndigheter som anmälts enligt direktiv 2014/41/EU, särskilt artikel 33.1 a och c, samt de myndigheter som omfattas av ytterligare anmälningar enligt artikel 17.1 e i förordning (EU) 2023/2844. e) För tillämpningen av artikel 3.1 och, i tillämpliga fall, artikel 3.6 i förordning (EU) 2023/2844, information om de myndigheter som anmälts enligt förordning (EU) 2018/1805, särskilt artikel 24.1 och 24.2, samt de myndigheter som omfattas av ytterligare anmälningar enligt artikel 17.1 e i förordning (EU) 2023/2844. f) För tillämpningen av artiklarna 4.4 och 24.3 i förordning (EU) 2023/2844, information om de behöriga myndigheter som omfattas av ytterligare anmälningar enligt artikel 17.1 e i förordning (EU) 2023/2844 för tillämpningen av artikel 19a i förordning (EU) 2020/1784. g) De myndigheter som avses i leden c–e ska omfatta i) Eurojusts nationella medlemmar, även i den mån de enligt nationell rätt, i enlighet med artikel 8.3 och 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727, får utfärda eller verkställa en begäran om rättslig hjälp eller ömsesidigt erkännande eller besluta om, begära eller verkställa utredningsåtgärder enligt direktiv 2014/41/EU, ii) när det gäller rambeslut 2002/584/RIF, de europeiska delegerade åklagarna i den mening som avses i artikel 33.2 i rådets förordning (EU) 2017/1939, iii) de europeiska delegerade åklagarna och de europeiska åklagarna, när de av medlemsstaterna anmälts som behöriga utfärdande eller verkställande myndigheter (eller båda) i enlighet med artikel 105.3 i förordning (EU) 2017/1939. h) Nödvändig information för att möjliggöra kommunikation med Europeiska åklagarmyndighetens centrala kontor via det decentraliserade it-systemet, i tillämpliga fall. i) I förekommande fall, information som är nödvändig för att fastställa de geografiska områdena för myndigheternas behörighet eller andra relevanta kriterier som krävs för att fastställa deras behörighet. j) Information som är nödvändig för en korrekt teknisk överföring av meddelanden inom det decentraliserade it-systemet.
7.3 Kommissionen ska ansvara för utveckling, underhåll, drift av och stöd till den officiella databasen.
7.4 Databasen över behöriga domstolar och myndigheter (CDB) ska göra det möjligt för medlemsstaterna att uppdatera informationen i den samt för de myndigheter som deltar i det decentraliserade it-systemet att programmatiskt få tillgång till och hämta information.
7.5 Åtkomst till databasen över behöriga domstolar och myndigheter (CDB) ska möjliggöras via ett gemensamt kommunikationsprotokoll, oavsett om de myndigheter som är anslutna till det decentraliserade it-systemet använder ett backend-system eller en referensprogramvara.
7.6 Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifterna om deras myndigheter i den officiella databasen enligt punkt 7.2 är fullständiga, korrekta och hålls uppdaterade.
1 Utan att det påverkar loggningen av säkerhetsskäl ska de loggningsmekanismer som används av komponenterna i det decentraliserade it-systemet, beroende på vad som är lämpligt, göra det möjligt att säkerställa efterlevnad av kraven i artikel 88 i förordning (EU) 2018/1725 och, i tillämpliga fall, artikel 25 i direktiv (EU) 2016/680, samt hjälpa personuppgiftsansvariga i arbetet med att fullgöra sina ansvarsskyldigheter.
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj).
3 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2016/680/oj).
4 Av historiska skäl kallas systemet databasen över behöriga domstolar. För att skapa större tydlighet ska den officiella databasen dock även omfatta information om andra typer av myndigheter, såsom åklagarmyndigheter, kronofogdemyndigheter och justitieministerier.
5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1727/oj).
6 Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj).
BILAGA II
1. Inledning och omfattning
I artikel 3.9 i förordning (EU) 2022/850 om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete (e-Codex-systemet) definieras standard för digitala förfaranden som de tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller och datascheman som anger den elektroniska strukturen för de uppgifter som utbyts via e-Codex-åtkomstpunkterna. Verksamhetsmodellen ska utvecklas, förvaltas och uppdateras med tillämpning av Business Process Model and Notation (BPMN) eller andra vedertagna industristandarder för verksamhetsmodellering.
Datascheman ska möjliggöra interoperabla datautbyten via e-Codex.
För digitaliseringen av förordning (EG) nr 1896/2006 ska denna bilaga därför fastställa de tekniska specifikationerna för
a verksamhetsmodeller och
b datascheman.
2. Tekniska specifikationer för verksamhetsmodellerna enligt förordning (EG) nr 1896/2006
De tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller ska betraktas som minimispecifikationer och ska ange de centrala aspekter som krävs för att möjliggöra elektronisk kommunikation för tillämpningen av förordning (EG) nr 1896/2006 via det decentraliserade it-systemet, och ska omfatta både gränsöverskridande kommunikationsfall och, när medlemsstaterna väljer att använda det decentraliserade it-systemet för detta, kommunikation mellan nationella aktörer (t.ex. vid vidarebefordran till en annan behörig domstol eller myndighet).
De ska vara som följer:
Begäran om förfarande för europeiskt betalningsföreläggande
Handläggning av förfarande för europeiskt betalningsföreläggande
Efter europeiskt betalningsföreläggande
3. Tekniska specifikationer för datascheman
Följande punkter beskriver de bestämmelser om tekniska specifikationer som ska ligga till grund för utvecklingen av XML-schemadefinitioner (XSD). I dessa specifikationer definieras huvudsakliga komponenter och annan information som ska ge en heltäckande beskrivning av hur dessa scheman skapas.
Beskrivningen är avsedd att vara generisk vilket gör det möjligt att modifiera och utvidga de XSD som skapats utan att göra ändringar i dessa specifikationer.
Specifikationerna avser de lagstadgade formulär, i förväg fastställda meddelanden eller fritextmeddelanden som används vid utbyten enligt förordning (EG) nr 1896/2006.
3.1 Allmänna överväganden
För alla scheman gäller följande bestämmelser:
Versioner
Schemadeklaration och metadata
Kommentarer och dokumentation
Användning och anpassningsbarhet
Modifieringar
3.2 Lagstadgade formulär
De tekniska specifikationerna för datascheman ska fastställa ett strukturerat ramverk för hur formulären enligt förordning (EG) nr 1896/2006 ska återges i XML-format.
3.3 I förväg fastställda meddelanden
I förväg fastställda meddelanden är representationer av de utbyten som fastställts genom förordningen, men för vilka förordningen inte fastställer någon specifik form. Deras typ och antal fastställs under verksamhetsanalysen och den tekniska analysen.
Scheman ska utformas för att definiera en uppsättning XML-schemadefinitioner (XSD) som säkerställer konsekvens, struktur och överensstämmelse med verksamhetens behov.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i detta schema ska namnges i enlighet med den specifika meddelandetyp som fastställs.
De fält som krävs för den specifika meddelandetypen ska läggas till och fastställas inom denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
3.4 Fritextmeddelanden
Fritextmeddelanden är representationer av utbyten som kan ha ostrukturerat eller delvis strukturerat innehåll, vilket möjliggör flexibilitet samtidigt som regel- och verksamhetskrav uppfylls. Detta schema är utformat för att fastställa strukturen för XML-schemadefinitioner (XSD) för dessa meddelanden och säkerställa konsekvens och korrekt formatering.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i det här schemat ska namnges i enlighet med den specifika typ av fritextmeddelande som fastställs.
Schemat ska fastställa vilken struktur som krävs för fritextmeddelandet och samtidigt göra det möjligt att anpassa elementens placering efter behov.
De nödvändiga fälten för den specifika typen av fritextmeddelande ska läggas till och fastställas inom ramen för denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
BILAGA III
1. Inledning och omfattning
I artikel 3.9 i förordning (EU) 2022/850 om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete (e-Codex-systemet) definieras standard för digitala förfaranden som de tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller och datascheman som anger den elektroniska strukturen för de uppgifter som utbyts via e-Codex-åtkomstpunkterna. Verksamhetsmodellen ska utvecklas, förvaltas och uppdateras med tillämpning av Business Process Model and Notation (BPMN) eller andra vedertagna industristandarder för verksamhetsmodellering.
Datascheman ska möjliggöra interoperabla datautbyten via e-Codex.
Mot denna bakgrund ska denna bilaga, för digitaliseringen av förordning (EG) nr 861/2007, fastställa de tekniska specifikationerna för
a verksamhetsmodeller och
b datascheman.
2. Tekniska specifikationer för verksamhetsmodellerna enligt förordning (EG) nr 861/2007
De tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller ska betraktas som minimispecifikationer och ska ange de centrala aspekter som krävs för att möjliggöra elektronisk kommunikation för tillämpningen av förordning (EG) nr 861/2007 via det decentraliserade it-systemet, och ska omfatta både gränsöverskridande kommunikationsfall och, när medlemsstaterna väljer att använda det decentraliserade it-systemet för detta, kommunikation mellan nationella aktörer (t.ex. vid vidarebefordran till en annan behörig domstol eller myndighet).
De ska vara som följer:
Begäran om europeiskt småmålsförfarande
Handläggning av det europeiska småmålsförfarandet
Efter domen
3. Tekniska specifikationer för datascheman
Följande punkter beskriver de bestämmelser om tekniska specifikationer som ska ligga till grund för utvecklingen av XML-schemadefinitioner (XSD). I dessa specifikationer definieras huvudsakliga komponenter och annan information som ska ge en heltäckande beskrivning av hur dessa scheman skapas.
Beskrivningen är avsedd att vara generisk vilket gör det möjligt att modifiera och utvidga de XSD som skapats utan att göra ändringar i dessa specifikationer.
Specifikationerna nedan avser de lagstadgade formulär, de i förväg fastställda meddelanden eller de fritextmeddelanden som används i utbytena enligt förordning (EG) nr 861/2007.
3.1 Allmänna överväganden
För alla scheman gäller följande bestämmelser:
Versioner
Schemadeklaration och metadata
Kommentarer och dokumentation
Användning och anpassningsbarhet
Modifieringar
3.2 Lagstadgade formulär
De tekniska specifikationerna för datascheman ska fastställa ett strukturerat ramverk för hur formulären enligt förordning (EG) nr 861/2007 ska återges i XML-format.
3.3 I förväg fastställda meddelanden
I förväg fastställda meddelanden är representationer av de utbyten som fastställts genom förordningen, men för vilka förordningen inte fastställer någon specifik form. Deras typ och antal fastställs under verksamhetsanalysen och den tekniska analysen.
Scheman ska utformas för att definiera en uppsättning XML-schemadefinitioner (XSD) som säkerställer konsekvens, struktur och överensstämmelse med verksamhetens behov.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i detta schema ska namnges i enlighet med den specifika meddelandetyp som fastställs.
De fält som krävs för den specifika meddelandetypen ska läggas till och fastställas inom denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
3.4 Fritextmeddelanden
Fritextmeddelanden är representationer av utbyten som kan ha ostrukturerat eller delvis strukturerat innehåll, vilket möjliggör flexibilitet samtidigt som regel- och verksamhetskrav uppfylls. Detta schema är utformat för att fastställa strukturen för XML-schemadefinitioner (XSD) för dessa meddelanden och säkerställa konsekvens och korrekt formatering.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i det här schemat ska namnges i enlighet med den specifika typ av fritextmeddelande som fastställs.
Schemat ska fastställa vilken struktur som krävs för fritextmeddelandet och samtidigt göra det möjligt att anpassa elementens placering efter behov.
De nödvändiga fälten för den specifika typen av fritextmeddelande ska läggas till och fastställas inom ramen för denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
BILAGA IV
1. Inledning och omfattning
I artikel 3.9 i förordning (EU) 2022/850 om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete (e-Codex-systemet) definieras standard för digitala förfaranden som de tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller och datascheman som anger den elektroniska strukturen för de uppgifter som utbyts via e-Codex-åtkomstpunkterna. Verksamhetsmodellen ska utvecklas, förvaltas och uppdateras med tillämpning av Business Process Model and Notation (BPMN) eller andra vedertagna industristandarder för verksamhetsmodellering.
Datascheman ska möjliggöra interoperabla datautbyten via e-Codex.
För digitaliseringen av rambeslut 2002/584/RIF ska den här bilagan därför fastställa de tekniska specifikationerna för
a verksamhetsmodeller och
b datascheman.
2. Tekniska specifikationer för verksamhetsmodellerna enligt rambeslut 2002/584/RIF
De tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller ska betraktas som minimispecifikationer och ska ange de centrala aspekter som krävs för att möjliggöra elektronisk kommunikation för tillämpningen av rambeslut 2002/584/RIF via det decentraliserade it-systemet, och ska omfatta både gränsöverskridande kommunikationsfall och, när medlemsstaterna väljer att använda det decentraliserade it-systemet för detta, kommunikation mellan nationella aktörer (t.ex. vid överföring eller mottagande via en central myndighet, i tillämpliga fall).
För att säkerställa efterlevnad av artiklarna 9 och 10 i rambeslut 2002/584/RIF ska de arbetsflöden som stöder de verksamhetsmodeller som beskrivs nedan ta höjd för möjligheten att översända en europeisk arresteringsorder även utanför det decentraliserade it-systemet, inbegripet via Schengens informationssystem (SIS). Den faktiska kommunikationsprocessen via sådana kanaler omfattas dock inte av denna standard för digitala förfaranden.
De tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller ska vara enligt följande:
Utfärda och översända europeisk arresteringsorder – verksamhetsmodell
Ta emot och verkställa europeisk arresteringsorder – verksamhetsmodell
Överlämna eftersökt person – verksamhetsmodell
Vägra att överlämna eftersökt person – verksamhetsmodell
Återkalla europeisk arresteringsorder – verksamhetsmodell
Lagföring för andra brott – verksamhetsmodell
Överlämna till en tredje medlemsstat – verksamhetsmodell
Utlämning till tredjeland – verksamhetsmodell
3. Tekniska specifikationer för datascheman
Följande punkter beskriver de bestämmelser om tekniska specifikationer som ska ligga till grund för utvecklingen av XML-schemadefinitioner (XSD) för digitaliseringen av rambeslut 2002/584/RIF. I dessa specifikationer definieras huvudsakliga komponenter och annan information som ska ge en heltäckande beskrivning av hur dessa scheman skapas.
Beskrivningen är avsedd att vara generisk vilket gör det möjligt att modifiera och utvidga de XSD som skapats utan att göra ändringar i dessa specifikationer.
Specifikationerna avser det lagstadgade formulär som är fogat till rambeslut 2002/584/RIF, eventuella i förväg fastställda meddelanden eller fritextmeddelanden som används vid utbyten enligt rambeslut 2002/584/RIF.
3.1 Allmänna överväganden
För alla scheman gäller följande bestämmelser:
Versioner
Schemadeklaration och metadata
Kommentarer och dokumentation
Användning och anpassningsbarhet
Modifieringar
3.2 Lagstadgade formulär
De tekniska specifikationerna för datascheman ska fastställa ett strukturerat ramverk för hur formulären enligt rambeslut 2002/584/RIF ska återges i XML-format.
3.3 I förväg fastställda meddelanden
I förväg fastställda meddelanden är representationer av de utbyten som fastställts genom rambeslut 2002/584/RIF, men för vilka förordningen inte fastställer någon specifik form. Deras typ och antal fastställs under verksamhetsanalysen och den tekniska analysen.
Scheman ska utformas för att definiera en uppsättning XML-schemadefinitioner (XSD) som säkerställer konsekvens, struktur och överensstämmelse med verksamhetens behov.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i detta schema ska namnges i enlighet med den specifika meddelandetyp som fastställs.
De fält som krävs för den specifika meddelandetypen ska läggas till och fastställas inom denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
3.4 Fritextmeddelanden
Fritextmeddelanden är representationer av utbyten som kan ha ostrukturerat eller delvis strukturerat innehåll, vilket möjliggör flexibilitet samtidigt som regel- och verksamhetskrav uppfylls. Detta schema är utformat för att fastställa strukturen för XML-schemadefinitioner (XSD) för dessa meddelanden och säkerställa konsekvens och korrekt formatering.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i det här schemat ska namnges i enlighet med den specifika typ av fritextmeddelande som fastställs.
Schemat ska fastställa vilken struktur som krävs för fritextmeddelandet och samtidigt göra det möjligt att anpassa elementens placering efter behov.
De nödvändiga fälten för den specifika typen av fritextmeddelande ska läggas till och fastställas inom ramen för denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
BILAGA V
1. Inledning och omfattning
I artikel 3.9 i förordning (EU) 2022/850 om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete (e-Codex-systemet) definieras standard för digitala förfaranden som de tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller och datascheman som anger den elektroniska strukturen för de uppgifter som utbyts via e-Codex-åtkomstpunkterna. Verksamhetsmodellen ska utvecklas, förvaltas och uppdateras med tillämpning av Business Process Model and Notation (BPMN) eller andra vedertagna industristandarder för verksamhetsmodellering.
Datascheman ska möjliggöra interoperabla datautbyten via e-Codex.
För digitaliseringen av direktiv 2014/41/EU ska den här bilagan därför fastställa de tekniska specifikationerna för
a verksamhetsmodeller och
b datascheman.
2. Tekniska specifikationer för verksamhetsmodellerna enligt direktiv 2014/41/EU
De tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller ska betraktas som minimispecifikationer och ska ange de centrala aspekter som krävs för att möjliggöra elektronisk kommunikation för tillämpningen av direktiv 2014/41/EU via det decentraliserade it-systemet, och ska omfatta både gränsöverskridande kommunikationsfall och, när medlemsstaterna väljer att använda det decentraliserade it-systemet för detta, kommunikation mellan nationella aktörer (t.ex. vid överföring eller mottagande via en central myndighet, i tillämpliga fall).
De ska vara som följer:
2.1 Europeisk utredningsorder
Utfärda och översända europeisk utredningsorder – verksamhetsmodell
Utfärda och översända en europeisk utredningsorder (bilaga A): Den utfärdande myndigheten utfärdar en europeisk utredningsorder och översänder den till den verkställande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Lämna ytterligare uppgifter: Den utfärdande myndigheten lämnar ytterligare uppgifter till den verkställande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Ändra europeisk utredningsorder (bilaga A): Den utfärdande myndigheten ersätter den ursprungliga europeiska utredningsordern med en ändrad utredningsorder och översänder den till den verkställande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Utfärda och översända kompletterande europeisk utredningsorder (bilaga A): Den utfärdande myndigheten utfärdar en europeisk utredningsorder som kompletterar en tidigare utredningsorder och översänder den till den verkställande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Skicka ett aviseringsmeddelande: Den utfärdande myndigheten skickar en underrättelse till den verkställande myndigheten om vilka rättsmedel som har begärts mot utfärdandet av den europeiska utredningsordern (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Återkalla en europeisk utredningsorder: Den utfärdande myndigheten underrättar den verkställande myndigheten om att den europeiska utredningsordern återkallas i sin helhet (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Begära statusuppdatering: Den utfärdande myndigheten begär en statusuppdatering från den verkställande myndigheten om handläggningen av erkännandet och verkställigheten av den europeiska utredningsordern (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs inom ramen för en europeisk utredningsorder till eller från den verkställande myndigheten eller, i förekommande fall, till eller från den utsedda centrala myndigheten.
Ta emot och verkställa europeisk utredningsorder – verksamhetsmodell
Ta emot europeisk utredningsorder och skicka mottagningsbevis (bilaga B): Den verkställande myndigheten tar emot den utfärdade europeiska utredningsordern från den utfärdande myndigheten och skickar en bekräftelse på mottagandet (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten). Vid vidarebefordran av en europeisk utredningsorder gäller denna skyldighet både den myndighet som först tog emot ordern, inbegripet den utsedda centrala myndigheten, och den myndighet till vilken ordern vidarebefordrades.
Vidarebefordra en europeisk utredningsorder och underrätta den utfärdande myndigheten (bilaga B): Om den myndighet som tar emot den europeiska utredningsordern inte är behörig eller endast delvis behörig, eller om ordern tas emot av den utsedda centrala myndigheten (i förekommande fall), vidarebefordras ordern till rätt verkställande myndighet i den verkställande staten, och den myndighet som vidarebefordrar ordern underrättar den utfärdande myndigheten om detta (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Återsända en europeisk utredningsorder: Om en europeisk utredningsorder inte har utfärdats av en utfärdande myndighet enligt artikel 2 c i direktiv 2014/41/EU ska den verkställande myndigheten återsända ordern till den utfärdande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Skicka ett aviseringsmeddelande: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om en viss situation enligt följande bestämmelser i direktiv 2014/41/EU: skäl 22, artikel 10.4 och 10.5, artikel 12.5 och 12.6, artikel 14.5, artikel 15, artikel 16.2 a, b och c, artikel 16.3 b, artikel 19.2 samt artikel 32.2 och 32.5 (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Begära ytterligare uppgifter: Den verkställande myndigheten begär ytterligare uppgifter från den utfärdande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Information om status för en europeisk utredningsorder: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om hur erkännandet och verkställigheten av den europeiska utredningsordern fortskrider (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Skicka resultat av verkställigheten av en europeisk utredningsorder: Den verkställande myndigheten skickar resultaten av verkställigheten av den europeiska utredningsordern (helt eller delvis) till den utfärdande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Vägra en europeisk utredningsorder: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om att den europeiska utredningsordern vägras (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Avsluta förfarande vid den utfärdande myndighetens återkallelse av europeisk utredningsorder:
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs inom ramen för en europeisk utredningsorder till eller från den utfärdande myndigheten eller, i förekommande fall, till eller från den utsedda centrala myndigheten.
Utfärda och översända begäran om transitering – verksamhetsmodell
Utfärda och översända begäran om transitering: Den transiteringsbegärande myndigheten (en behörig myndighet i den utfärdande staten) utfärdar en begäran om transitering och översänder den till den myndighet som beviljar transitering (en behörig myndighet i transitmedlemsstaten).
Lämna ytterligare uppgifter: Den transiteringsbegärande myndigheten lämnar ytterligare uppgifter till den transiteringsbeviljande myndigheten.
Återkalla begäran om transitering: Den transiteringsbegärande myndigheten underrättar den transiteringsbeviljande myndigheten om att begäran om transitering återkallas i sin helhet.
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs i samband med begäran om transitering till eller från den transiteringsbeviljande myndigheten.
Ta emot och besvara begäran om transitering – verksamhetsmodell
Ta emot begäran om transitering: Den transiteringsbeviljande myndigheten tar emot en begäran om transitering från den transiteringsbegärande myndigheten.
Vidarebefordra begäran om transitering: Om den myndighet som tar emot begäran om transitering inte är behörig vidarebefordrar den begäran till rätt transiteringsbeviljande myndighet.
Begära ytterligare uppgifter: Den transiteringsbeviljande myndigheten begär ytterligare uppgifter från den transiteringsbegärande myndigheten.
Skicka ett svar på begäran om transitering: Den transiteringsbeviljande myndigheten skickar sitt svar på begäran om transitering, med uppgift om huruvida transitering beviljas, till den transiteringsbegärande myndigheten.
Processen avslutas när den transiteringsbegärande myndigheten återkallar begäran om transitering.
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs i samband med begäran om transitering till eller från den transiteringsbegärande myndigheten.
2.2 Underrättelse om teleavlyssning (ITN)
Utfärda och översända underrättelse om teleavlyssning – verksamhetsmodell
Utfärda och översända underrättelse om teleavlyssning (bilaga C): Den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten utfärdar en underrättelse om teleavlyssning och översänder den till den behöriga myndigheten i den underrättade medlemsstaten.
Lämna ytterligare uppgifter: Den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten lämnar ytterligare uppgifter till den behöriga myndigheten i den underrättade medlemsstaten.
Ändra underrättelse om teleavlyssning (bilaga C): Den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten ersätter den ursprungliga underrättelsen med en ändrad underrättelse och översänder den till den behöriga myndigheten i den underrättade medlemsstaten.
Återkalla underrättelse om teleavlyssning: Den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten underrättar den behöriga myndigheten i den underrättade medlemsstaten om att underrättelsen återkallas i sin helhet.
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs i samband med underrättelse om teleavlyssning till eller från den behöriga myndigheten i den underrättade medlemsstaten.
Ta emot och besvara underrättelse om teleavlyssning – verksamhetsmodell
Ta emot underrättelse om teleavlyssning: Den behöriga myndigheten i den underrättade medlemsstaten tar emot en underrättelse om teleavlyssning från den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten.
Vidarebefordra underrättelse om teleavlyssning: Om den myndighet som tar emot en underrättelse om teleavlyssning inte är behörig vidarebefordrar den underrättelsen till rätt behörig myndighet i den underrättade medlemsstaten.
Begära ytterligare uppgifter: Den behöriga myndigheten i den underrättade medlemsstaten begär ytterligare uppgifter från den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten.
Skicka ett aviseringsmeddelande: Den behöriga myndigheten i den underrättade medlemsstaten skickar en underrättelse till den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten om ett fattat beslut att avlyssningen inte får genomföras eller ska avbrytas samt, vid behov, att material som redan har avlyssnats medan den berörda personen befann sig på dess territorium inte får användas eller endast får användas på de villkor som anges.
Processen avslutas när den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten återkallar underrättelsen om teleavlyssning.
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs i samband med underrättelse om teleavlyssning till eller från den behöriga myndigheten i den avlyssnande medlemsstaten.
3. Tekniska specifikationer för datascheman
Följande punkter beskriver de bestämmelser om tekniska specifikationer som ska ligga till grund för utvecklingen av XML-schemadefinitioner (XSD) för digitaliseringen av direktiv 2014/41/EU. I dessa specifikationer definieras huvudsakliga komponenter och annan information som ska ge en heltäckande beskrivning av hur dessa scheman skapas.
Beskrivningen är avsedd att vara generisk vilket gör det möjligt att modifiera och utvidga de XSD som skapats utan att göra ändringar i dessa specifikationer.
Specifikationerna avser det lagstadgade formulär, det i förväg fastställda meddelande eller det fritextmeddelande som används vid utbyten enligt direktiv 2014/41/EU.
3.1 Allmänna överväganden
För alla scheman gäller följande bestämmelser:
Versioner
Schemadeklaration och metadata
Kommentarer och dokumentation
Användning och anpassningsbarhet
Modifieringar
3.2 Lagstadgade formulär
De tekniska specifikationerna för datascheman ska fastställa ett strukturerat ramverk för hur formulären enligt direktiv 2014/41/EU ska representeras i XML-format.
3.3 I förväg fastställda meddelanden
I förväg fastställda meddelanden är representationer av de utbyten som fastställts genom direktiv 2014/41/EU, men för vilka förordningen inte fastställer någon specifik form. Deras typ och antal fastställs under verksamhetsanalysen och den tekniska analysen.
Scheman ska utformas för att definiera en uppsättning XML-schemadefinitioner (XSD) som säkerställer konsekvens, struktur och överensstämmelse med verksamhetens behov.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i detta schema ska namnges i enlighet med den specifika meddelandetyp som fastställs.
De fält som krävs för den specifika meddelandetypen ska läggas till och fastställas inom denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
3.4 Fritextmeddelanden
Fritextmeddelanden är representationer av utbyten som kan ha ostrukturerat eller delvis strukturerat innehåll, vilket möjliggör flexibilitet samtidigt som regel- och verksamhetskrav uppfylls. Detta schema är utformat för att fastställa strukturen för XML-schemadefinitioner (XSD) för dessa meddelanden och säkerställa konsekvens och korrekt formatering.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i det här schemat ska namnges i enlighet med den specifika typ av fritextmeddelande som fastställs.
Schemat ska fastställa vilken struktur som krävs för fritextmeddelandet och samtidigt göra det möjligt att anpassa elementens placering efter behov.
De nödvändiga fälten för den specifika typen av fritextmeddelande ska läggas till och fastställas inom ramen för denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
BILAGA VI
1. Inledning och omfattning
I artikel 3.9 i förordning (EU) 2022/850 om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete (e-Codex-systemet) definieras standard för digitala förfaranden som de tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller och datascheman som anger den elektroniska strukturen för de uppgifter som utbyts via e-Codex-åtkomstpunkterna. Verksamhetsmodellen ska utvecklas, förvaltas och uppdateras med tillämpning av Business Process Model and Notation (BPMN) eller andra vedertagna industristandarder för verksamhetsmodellering.
Datascheman ska möjliggöra interoperabla datautbyten via e-Codex.
För digitaliseringen av förordning (EU) 2018/1805 ska denna bilaga därför fastställa de tekniska specifikationerna för
a verksamhetsmodeller och
b datascheman.
2. Tekniska specifikationer för verksamhetsmodellerna enligt förordning (EU) 2018/1805
De tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller ska betraktas som minimispecifikationer och ska ange de centrala aspekter som krävs för att möjliggöra elektronisk kommunikation för tillämpningen av förordning (EU) 2018/1805 via det decentraliserade it-systemet, och ska omfatta både gränsöverskridande kommunikationsfall och, när medlemsstaterna väljer att använda det decentraliserade it-systemet för detta, kommunikation mellan nationella aktörer (t.ex. vid överföring eller mottagande via en central myndighet, i tillämpliga fall).
De ska vara som följer:
2.1 Beslut om frysning (FO)
Utfärda och översända frysningsintyg/beslut – verksamhetsmodell
Utfärda och översända ett beslut om frysning: Den utfärdande myndigheten utfärdar ett beslut om frysning och skickar det tillhörande frysningsintyget (inklusive en bestyrkt kopia av eller ett digitalt original av beslutet om frysning, om detta krävs av den verkställande staten) till den eller de berörda verkställande myndigheterna (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Lämna ytterligare uppgifter: Den utfärdande myndigheten lämnar ytterligare uppgifter till den verkställande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Återkalla ett beslut om frysning: När beslutet om frysning inte längre kan erkännas och verkställas eller inte längre är giltigt, återkallar den utfärdande myndigheten beslutet om frysning (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Svara på begäran om att begränsa frysningsperioden: Den utfärdande myndigheten besvarar begäran om att begränsa frysningsperioden.
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs inom ramen för ett beslut om frysning till eller från den verkställande myndigheten eller, i förekommande fall, till eller från den utsedda centrala myndigheten.
Ta emot och besluta om frysningsintyg/beslut – verksamhetsmodell
Ta emot ett beslut om frysning: Den verkställande myndigheten tar emot beslutet om frysning (antingen direkt eller via den verkställande statens centrala myndighet) och ska bedöma begäran för att kunna fatta beslut om huruvida beslutet ska erkännas och verkställas.
Vidarebefordra ett beslut om frysning: Om beslutet om frysning har översänts till den verkställande statens centrala myndighet ska denna centrala myndighet vidarebefordra beslutet om frysning till rätt verkställande myndighet och underrätta den utfärdande myndigheten om detta.
Begära ytterligare uppgifter: Den verkställande myndigheten begär ytterligare uppgifter från den utfärdande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Förlänga tidsfristen: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om att tidsfristerna inte kan hållas (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Underrätta om beslut om erkännande och verkställighet: Den verkställande myndigheten erkänner ett översänt beslut om frysning (helt eller delvis). Myndigheten vidtar de åtgärder som krävs för verkställighet och underrättar den utfärdande myndigheten om sitt beslut (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten). Verkställigheten kan skjutas upp på någon av de lagstadgade grunderna.
Underrätta om uppskjutande: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om att verkställigheten av beslutet om frysning skjuts upp (antingen direkt eller via en central myndighet).
Underrätta om rättsmedel: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om åberopade rättsmedel (antingen direkt eller via en central myndighet).
Skicka verkställighetsrapport: Efter att beslutet om frysning har verkställts med framgång skickar den verkställande myndigheten en verkställighetsrapport till den utfärdande myndigheten (antingen direkt eller via en central myndighet).
Begära begränsning av frysningsperioden: När som helst efter verkställigheten av ett beslut om frysning kan den verkställande myndigheten sända en begäran till den utfärdande myndigheten om att begränsa frysningsperioden.
Underrätta om omöjlighet att verkställa: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om att det är omöjligt att verkställa frysningsintyget/beslutet (antingen direkt eller via en central myndighet).
Underrätta om beslut att inte erkänna och verkställa: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om sitt beslut att inte erkänna och verkställa beslutet om frysning (antingen direkt eller via en central myndighet).
Avsluta processen när den utfärdande myndigheten återkallar beslutet om frysning (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs inom ramen för ett beslut om frysning till eller från den utfärdande myndigheten eller, i förekommande fall, till eller från den utsedda centrala myndigheten.
2.2 Beslut om förverkande (CO)
Utfärda och översända intyg eller beslut om förverkande
Utfärda och översända ett beslut om förverkande: Den utfärdande myndigheten fattar ett beslut om förverkande och skickar det tillhörande intyget om förverkande (inklusive en kopia av eller ett digitalt original av beslutet om förverkande, om detta krävs av den verkställande staten) till den eller de berörda verkställande myndigheterna (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Lämna ytterligare uppgifter: Den utfärdande myndigheten lämnar ytterligare uppgifter till den verkställande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Återkalla ett beslut om förverkande: När beslutet om förverkande inte längre kan verkställas eller inte längre är giltigt återkallar den utfärdande myndigheten beslutet om förverkande (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs i samband med ett intyg/beslut om förverkande till eller från den verkställande myndigheten eller, i förekommande fall, till eller från den utsedda centrala myndigheten.
Ta emot och besluta om intyg eller beslut om förverkande
Ta emot ett intyg eller beslut om förverkande: När den verkställande myndigheten tar emot beslutet om förverkande (antingen direkt eller via den verkställande statens centrala myndighet) bedömer den begäran i syfte att fatta beslut om erkännande och verkställighet.
Vidarebefordra ett beslut om förverkande: Om beslutet om förverkande har översänts till den verkställande statens centrala myndighet ska denna centrala myndighet vidarebefordra beslutet om förverkande till rätt verkställande myndighet och underrätta den utfärdande myndigheten om vidarebefordran.
Begära ytterligare uppgifter: Den verkställande myndigheten begär ytterligare uppgifter från den utfärdande myndigheten (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Förlänga tidsfristen: Den verkställande myndigheten informerar den utfärdande myndigheten om skälen till att tidsfristerna inte kan hållas, och parterna enas om en lämplig tidsplan (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Underrätta om beslut om erkännande och verkställighet: Den verkställande myndigheten erkänner ett översänt beslut om förverkande, vidtar de åtgärder som krävs för verkställighet och underrättar den utfärdande myndigheten om sitt beslut (antingen direkt eller via en central myndighet). Verkställigheten kan skjutas upp på någon av de lagstadgade grunderna.
Underrätta om uppskjutande: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om att verkställigheten av beslutet om förverkande skjuts upp (antingen direkt eller via en central myndighet).
Underrätta om rättsmedel: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om åberopade rättsmedel (antingen direkt eller via en central myndighet).
Skicka resultat av verkställandet: Efter att beslutet om förverkande har verkställts skickar den verkställande myndigheten resultatet av verkställandet till den utfärdande myndigheten (antingen direkt eller via en central myndighet).
Underrätta om omöjlighet att verkställa beslut om förverkande: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om att det är omöjligt att verkställa beslutet om förverkande (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Underrätta om beslut att inte erkänna och/eller verkställa: Den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten om sitt beslut att inte erkänna eller inte verkställa beslutet om förverkande.
Avsluta processen när den utfärdande myndigheten återkallar beslutet om förverkande (i förekommande fall via den utsedda centrala myndigheten).
Sända och ta emot annan kommunikation som behövs i samband med ett beslut om förverkande till eller från den utfärdande myndigheten eller, i förekommande fall, till eller från den utsedda centrala myndigheten.
3. Tekniska specifikationer för datascheman
Följande punkter beskriver de bestämmelser om tekniska specifikationer som ska ligga till grund för utvecklingen av XML-schemadefinitioner (XSD) för digitaliseringen av förordning (EU) 2018/1805. I dessa specifikationer definieras huvudsakliga komponenter och annan information som ska ge en heltäckande beskrivning av hur dessa scheman skapas.
Beskrivningen är avsedd att vara generisk vilket gör det möjligt att modifiera och utvidga de XSD som skapats utan att göra ändringar i dessa specifikationer.
Specifikationerna avser lagstadgade formulär, i förväg fastställda meddelanden eller fritextmeddelanden som används vid utbyten enligt förordning (EU) 2018/1805.
3.1 Allmänna överväganden
För alla scheman gäller följande bestämmelser:
Versioner
Schemadeklaration och metadata
Kommentarer och dokumentation
Användning och anpassningsbarhet
Modifieringar
3.2 Lagstadgade formulär
De tekniska specifikationerna för datascheman ska fastställa ett strukturerat ramverk för hur formulären enligt förordning (EU) 2018/1805 ska återges i XML-format.
3.3 I förväg fastställda meddelanden
I förväg fastställda meddelanden är representationer av de utbyten som fastställts genom förordning (EU) 2018/1805, men för vilka förordningen inte fastställer någon specifik form. Deras typ och antal fastställs under verksamhetsanalysen och den tekniska analysen.
Scheman ska utformas för att definiera en uppsättning XML-schemadefinitioner (XSD) som säkerställer konsekvens, struktur och överensstämmelse med verksamhetens behov.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i detta schema ska namnges i enlighet med den specifika meddelandetyp som fastställs.
De fält som krävs för den specifika meddelandetypen ska läggas till och fastställas inom denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
3.4 Fritextmeddelanden
Fritextmeddelanden är representationer av utbyten som kan ha ostrukturerat eller delvis strukturerat innehåll, vilket möjliggör flexibilitet samtidigt som regel- och verksamhetskrav uppfylls. Detta schema är utformat för att fastställa strukturen för XML-schemadefinitioner för dessa meddelanden och säkerställa konsekvens och korrekt formatering.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i det här schemat ska namnges i enlighet med den specifika typ av fritextmeddelande som fastställs.
Schemat ska fastställa vilken struktur som krävs för fritextmeddelandet och samtidigt göra det möjligt att anpassa elementens placering efter behov.
De nödvändiga fälten för den specifika typen av fritextmeddelande ska läggas till och fastställas inom ramen för denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
BILAGA VII
1. Inledning och omfattning
I artikel 3.9 i förordning (EU) 2022/850 om ett datoriserat system för gränsöverskridande elektroniskt utbyte av uppgifter på området civil- och straffrättsligt samarbete (e-Codex-systemet) definieras standard för digitala förfaranden som de tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller och datascheman som anger den elektroniska strukturen för de uppgifter som utbyts via e-Codex-åtkomstpunkterna. Verksamhetsmodellen ska utvecklas, förvaltas och uppdateras med tillämpning av Business Process Model and Notation (BPMN) eller andra vedertagna industristandarder för verksamhetsmodellering.
Datascheman ska möjliggöra interoperabla datautbyten via e-Codex.
För digitaliseringen av förfarandet enligt artikel 19a i förordning (EU) 2020/1784, i dess lydelse enligt artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844, ska denna bilaga därför fastställa de tekniska specifikationerna för
a verksamhetsmodeller och
b datascheman.
2. Tekniska specifikationer för verksamhetsmodellerna enligt förfarandet i artikel 19a i förordning (EU) 2020/1784, i dess lydelse enligt artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844
De tekniska specifikationerna för verksamhetsmodeller ska betraktas som minimispecifikationer och ska ange de centrala aspekter som krävs för att möjliggöra elektronisk kommunikation för tillämpningen av artikel 19a i förordning (EU) 2020/1784, i dess lydelse enligt artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844, via det decentraliserade it-systemet och ska omfatta både gränsöverskridande kommunikationsfall och, när medlemsstaterna väljer att använda det decentraliserade it-systemet för detta, kommunikation mellan nationella aktörer.
De ska vara som följer:
Delgivning via den europeiska elektroniska åtkomstpunkten
3. Tekniska specifikationer för datascheman
Följande punkter beskriver de bestämmelser om tekniska specifikationer som ska ligga till grund för utvecklingen av XML-schemadefinitioner (XSD). I dessa specifikationer definieras huvudsakliga komponenter och annan information som ska ge en heltäckande beskrivning av hur dessa scheman skapas.
Beskrivningen är avsedd att vara generisk vilket gör det möjligt att modifiera och utvidga de XSD som skapats utan att göra ändringar i dessa specifikationer.
Specifikationerna nedan avser de lagstadgade formulär, de i förväg fastställda meddelanden eller de fritextmeddelanden som används i utbytena enligt förfarandet i artikel 24.3 i förordning (EU) 2023/2844.
3.1 Allmänna överväganden
För alla scheman gäller följande bestämmelser:
Versioner
Schemadeklaration och metadata
Kommentarer och dokumentation
Användning och anpassningsbarhet
Modifieringar
3.2 Lagstadgade formulär
De tekniska specifikationerna för datascheman ska fastställa ett strukturerat ramverk för hur formulär L enligt förordning (EU) 2020/1784 ska återges i XML-format.
3.3 I förväg fastställda meddelanden
I förväg fastställda meddelanden är representationer av de utbyten som fastställts genom förordningen, men för vilka förordningen inte fastställer någon specifik form. Deras typ och antal fastställs under verksamhetsanalysen och den tekniska analysen.
Scheman ska utformas för att definiera en uppsättning XML-schemadefinitioner (XSD) som säkerställer konsekvens, struktur och överensstämmelse med verksamhetens behov.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i detta schema ska namnges i enlighet med den specifika meddelandetyp som fastställs.
De fält som krävs för den specifika meddelandetypen ska läggas till och fastställas inom denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
3.4 Fritextmeddelanden
Fritextmeddelanden är representationer av utbyten som kan ha ostrukturerat eller delvis strukturerat innehåll, vilket möjliggör flexibilitet samtidigt som regel- och verksamhetskrav uppfylls. Detta schema är utformat för att fastställa strukturen för XML-schemadefinitioner (XSD) för dessa meddelanden och säkerställa konsekvens och korrekt formatering.
Dispositionen av de centrala komponenterna i dessa scheman ska vara följande:
Det överordnade elementet i det här schemat ska namnges i enlighet med den specifika typ av fritextmeddelande som fastställs.
Schemat ska fastställa vilken struktur som krävs för fritextmeddelandet och samtidigt göra det möjligt att anpassa elementens placering efter behov.
De nödvändiga fälten för den specifika typen av fritextmeddelande ska läggas till och fastställas inom ramen för denna struktur för att säkerställa en korrekt representation av dataelementen.
BILAGA VIII
Den tidsplan för genomförande som avses i artikel 10.1 f i förordning (EU) 2023/2844 ska vara följande:
a En version av referensprogramvaran som är fullt utvecklad, testad och tillräckligt stabil för att tas i drift i en produktionsmiljö där slutanvändare kan få åtkomst till den, inklusive tillhörande dokumentation, ska göras tillgänglig av kommissionen för medlemsstaterna senast fyra månader före den dag då artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) 2023/2844 ska börja tillämpas enligt artikel 26.3 i den förordningen.
b När det gäller de rättsakter som omfattas av denna genomförandeförordning ska en version av databasen över behöriga domstolar och myndigheter (CDB) som är fullt utvecklad, testad och tillräckligt stabil för att tas i drift i en produktionsmiljö där slutanvändare kan få åtkomst till den, inklusive tillhörande dokumentation, göras tillgänglig av kommissionen för medlemsstaterna senast fyra månader före den dag då artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) 2023/2844 ska börja tillämpas enligt artikel 26.3 i den förordningen.
c När det gäller de rättsakter som omfattas av denna genomförandeförordning ska uppgifterna i databasen över behöriga domstolar och myndigheter (CDB) vara fullt uppdaterade av medlemsstaterna så snart som möjligt, men senast en månad före den dag då artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) 2023/2844 ska börja tillämpas enligt artikel 26.3 i den förordningen.
d Installationen av referensprogramvaran hos de behöriga myndigheterna ska vara slutförd senast en månad före den dag då artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) 2023/2844 ska börja tillämpas enligt artikel 26.3 i den förordningen.
e De anpassningar av nationella it-system som krävs för att säkerställa efterlevnad av kraven för det decentraliserade it-systemet ska vara slutförda senast en månad före den dag då artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) 2023/2844 ska börja tillämpas enligt artikel 26.3 i den förordningen.