Rådets förordning (EU) 2026/266 av den 26 januari 2026 om fastställande för 2026 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
1 Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och tilldelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, om så är lämpligt. Enligt artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 måste fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av fiskbestånden eller fiskena. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen.
2 I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna för 2026 därför fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, samt på grundval av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.
3 Vid sitt 47:e årsmöte, som ägde rum 2024, antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) rekommendation GFCM/47/2024/1 där långsiktiga förvaltningsåtgärder för ål (Anguilla anguilla) fastställs i enlighet med rekommendation GFCM/46/2023/16 om en långsiktig förvaltningsplan för ål (AKFM:s geografiska delområden 1–27). I rekommendation GFCM/47/2024/1 bibehålls för 2026 fredningstiden på sex månader när det gäller kommersiellt fiske och ett förbud mot fritidsfiske. I den rekommendationen begränsas dessutom det kommersiella fisket efter glasål till två månader och sådant fiske tillåts endast på vissa villkor. Dessa åtgärder kommer att vara tillämpliga på alla marina vatten i Medelhavet och på sötvatten samt bräckta vatten, inbegripet flodmynningar, laguner och vatten i övergångszon, i enlighet med den rekommendationen. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
4 Vid sitt 47:e årsmöte, som ägde rum 2024, antog AKFM rekommendation GFCM/47/2024/2 där långsiktiga åtgärder för hållbart nyttjande av ädelkorall (Corallium rubrum) fastställs, i enlighet med rekommendation GFCM/43/2019/4 om en förvaltningsplan för hållbart nyttjande av ädelkorall i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27). I rekommendation GFCM/47/2024/2 bibehålls frysningen av fiskeansträngningen för 2026 uttryckt som högsta antal fisketillstånd och skördegränser för ädelkorall. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
5 Vid sitt 46:e årsmöte, som ägde rum 2023, antog AKFM rekommendation GFCM/46/2023/14 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27). Genom den rekommendationen infördes, i enlighet med försiktighetsansatsen och för övergångsperioden 2024–2026, ett tak för flottkapaciteten, en frysning av kapaciteten när det gäller anordningar som samlar fisk (FAD) per fartyg, en fångstgräns och en fredningstid. När det gäller fritidsfiske föreskrivs vidare i rekommendation GFCM/46/2023/14 att en daglig fångstbegränsning ska iakttas och att en förbudsperiod ska införas. Dessa åtgärder har genomförts i unionsrätten sedan 2024 genom rådets förordningar (EU) 2024/259 och (EU) 2025/219. Åtgärderna bör fortsätta att genomföras i unionsrätten för 2026. Dessa åtgärder påverkar inte de förvaltningsåtgärder som kan komma att föreslås av AKFM:s rådgivande vetenskapliga kommitté för den långsiktiga förvaltningsplanen för perioden 2027–2031.
6 Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 upprättades en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11). I den planen fastställs mål och åtgärder för långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av de bestånd som omfattas av planen. Detta inbegriper åtgärder för att uppnå och bevara maximal hållbar avkastning (MSY) för målbestånden så att det säkerställs att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge MSY.
7 I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1022 bör fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1.2 i den förordningen fastställas inom det värdeintervall för fiskedödlighet som ger MSY (FMSY-intervall) eller till ett lägre värde och i enlighet med skyddsåtgärderna i den förordningen. FMSY-intervallen anges i det relevanta rådet från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). Om det inte finns tillräckliga vetenskapliga uppgifter ska fiskemöjligheterna för de bestånd som avses i artikel 1.2 och 1.3 i den förordningen fastställas i överensstämmelse med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, i enlighet med artikel 4.6 i den förordningen.
8 Fiskemöjligheterna bör dessutom uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg som fastställs i enlighet med fiskeansträngningsordningen i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022 och som högsta fångstgränser för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea på djupt vatten, och vara i enlighet med vetenskapliga råd och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.
9 STECF ombads att simulera ett brett spektrum av scenarier för förvaltningen av fiskeansträngningen för olika enheter för förvaltning av fiskeansträngningen (EMU), närmare bestämt EMU 1 (AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7) och EMU 2, (AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11) fram till 2030. STECF lämnade utlåtanden som visar att de selektivitetsinsatser som gjordes under 2025 avsevärt minskar fiskedödligheten för vissa bestånd och för den närmare FMSY, men betonade samtidigt att det är nödvändigt att genomföra ytterligare förvaltningsåtgärder. STECF kunde dock inte fullt ut beakta de olika resultaten av selektivitetsåtgärderna under 2025. I syfte att ge mer tid till den vetenskapliga översynen av de selektivitetsinsatser som gjordes under 2025 och 2024 bör nivån på fiskeansträngningen bibehållas på den nivå som fastställts för 2025 genom förordning (EU) 2025/219.
10 STECF uppgav 2025 att långrevsfartyg påverkar lekmogna kummelfiskar (Merluccius merluccius), särskilt i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11. I AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 är det lämpligt att bibehålla den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg för 2026 på de nivåer som fastställts för 2025 genom förordning (EU) 2025/219, på grundval av artikel 7.5 i förordning (EU) 2019/1022.
11 STECF uppgav 2025 att fiskedödligheten för blåröd räka i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 fortfarande ligger långt ifrån hållbara nivåer och att ytterligare förvaltningsåtgärder därför krävs utöver minskningen av fiskeansträngningen. För att bygga vidare på de åtgärder som antogs 2022, 2023, 2024 och 2025, och i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013, är det därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstgränser och fastställa de högsta fångstgränserna för blåröd räka i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 till den nivå som fastställts för 2025 genom förordning (EU) 2025/219.
12 STECF uppgav 2025 att det krävs ytterligare förvaltningsåtgärder för blåröd räka i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 utöver minskningen av fiskeansträngningen. Det är därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstgränser, för att bygga vidare på de åtgärder som antogs 2022, 2023, 2024 och 2025 och i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013. De högsta fångstgränserna för blåröd räka i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 bör bibehållas på den nivå som fastställts för 2025 genom förordning (EU) 2025/219.
13 STECF uppgav 2025 att det krävs ytterligare förvaltningsåtgärder för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 utöver minskningen av fiskeansträngningen. Det är därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstgränser, för att bygga vidare på de åtgärder som antogs 2022, 2023, 2024 och 2025, och att fastställa de högsta fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 på den nivå som fastställts för 2025 genom förordning (EU) 2025/219.
14 I syfte att främja användningen av selektiva fiskeredskap och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda ungfiskar och lekmogna fiskhonor infördes genom rådets förordning (EU) 2022/110 en kompensationsmekanism med avseende på fiskeansträngningsordningen för trålare. Eftersom STECF för 2026 fortsätter att rekommendera en ytterligare förbättring av fiskeredskapens selektivitet och av effektiva fredningsområden för att skydda ungfisk och lekmogna fiskhonor, och dessa åtgärder har en påvisad inverkan på fiskedödligheten, bör medlemsstaterna kunna tilldela ett fiskefartyg ytterligare fiskedagar om det bedriver sin verksamhet i linje med minst en av dessa åtgärder som fastställts på nationell nivå. Den berörda medlemsstaten bör inte tilldela ytterligare fiskedagar som skulle leda till att den fiskeansträngning som fastställts för den berörda fiskeansträngningsgruppen i förordning (EU) 2024/259, det vill säga bilaga III och artikel 8, överskrids.
15 I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2019/1022 bör, när vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan för något av de bestånd som avses i artikel 1.2 i den förordningen ligger under försiktighetsreferenspunkten för biomassa (BPA) eller under gränsreferenspunkten för biomassa (BLIM), korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge MSY. STECF drog 2025 slutsatsen att sju av de berörda bestånden har en lekbiomassa utanför säkra biologiska gränser, nämligen havskräfta (Nephrops norvegicus) i AKFM:s geografiska delområden 6, 9 och 11, kummel i AKFM:s geografiska delområden 1, 5, 6 och 7 och kummel i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10, och 11, blåröd räka i AKFM:s de geografiska delområdena 6 och 7 och mulle (Mullus surmuletus) i AKFM:s geografiska delområde5. Korrigerande åtgärder bör därför genomföras i unionsrätten, som föreskriver fångstgränser för kummel för fiskefartyg som använder nät/garn och grimgarn, och införande av minsta referensstorlek för bevarande för havskräfta.
16 Vid sitt 44:e årsmöte, som ägde rum 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/20 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånd av små pelagiska arter i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det från och med 2022 till och med 2029 infördes en högsta fångstnivå och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som bedriver riktat fiske efter små pelagiska arter. De åtgärder som avser 2026 bör genomföras i unionsrätten.
17 Vid sitt 48:e årsmöte, som ägde rum 2025, antog AKFM rekommendation GFCM/48/2025/5 om en långsiktig fiskeordning och fastställande av fångstgränser under 2026 för bestånd av små pelagiska arter i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), om ändring av rekommendation GFCM/44/2021/20 och om upphävande av rekommendationerna GFCM/42/2018/8, GFCM/40/2016/3, GFCM/39/2015/1, GFCM/38/2014/1, GFCM/37/2013/1 och GFCM/30/2006/1. Rekommendation GFCM/48/2025/5 fastställdes fångstgränser för 2026 för ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardiner (Sardina pilchardus), i enlighet med fångstbestämmelserna. Fördelningen av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna bör baseras på varje berörd medlemsstats historiska fångster. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
18 Vid sitt 43:e årsmöte, som ägde rum 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det infördes en fiskeansträngningsordning och ett tak för flottkapaciteten för vissa demersala bestånd samt en skyldighet att uppnå FMSY för centrala bestånd under 2026. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.
19 Vid sitt 48:e årsmöte 2025 antog AKFM rekommendation GFCM/48/2025/6 om genomförande av en fiskeansträngningsordning för viktiga demersala bestånd i Adriatiska havet under 2026 (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), som följde av rekommendation GFCM/43/2019/5. I rekommendation CFCM/48/2025/6 föreskrivs en minskning av fiskeansträngningsordningen för trålare med trålbord med 9,6 % och en ökning med 3 % av 2025 års ansträngningsnivåer för bomtrålare. För att dessa åtgärder ska genomföras i unionsrätten bör därför 9,6 % dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare med trålbord som fastställs för 2025 genom rådets förordning (EU) 2025/219, och den högsta tillåtna fiskeansträngningen för bomtrålare bör ökas med 3 % jämfört 2025 års nivåer.
20 Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter och demersala bestånd, och i enlighet med punkt 33 i rekommendation GFCM/44/2021/20 och punkt 13 i rekommendation GFCM/43/2019/5, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter och en minsta tilldelning av fiskeansträngningen för demersala bestånd.
21 Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/4 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av demersala bestånd i Siciliensundet (AKFM:s geografiska delområden 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/12 och GFCM/42/2018/5 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/4 infördes en fiskeansträngningsordning för kummel och fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris samt en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.
22 Vid sitt 48:e årsmöte, som ägde rum 2025, antog AKFM rekommendation GFCM/48/2025/2 om förlängning av en övergångsperiod för den fleråriga förvaltningsplanen för hållbart nyttjande av demersala bestånd i Siciliensundet, (AKFM:s geografiska delområden 12–16), varigenom rekommendation GFCM/45/2022/4 ändrades. I rekommendation GFCM/48/2025/2 föreskrivs att övergångsperioden för förvaltningsplanen ska förlängas med ett år och att de fiskemöjligheter som fastställdes 2025 ska bibehållas för 2026. För att dessa åtgärder ska genomföras i unionsrätten bör därför den högsta fångstnivå som fastställts för 2025 genom förordning (EU) 2025/219 bibehållas för 2026.
23 Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Siciliensundet (AKFM:s geografiska delområden 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/7 och GFCM/43/2019/6 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/5 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.
24 Vid sitt 48:e årsmöte, som ägde rum 2025, antog AKFM rekommendation GFCM/48/2025/9 om förlängning av övergångsperioden för den fleråriga förvaltningsplanen för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan och blåröd räka i Siciliensundet (AKFM:s geografiska delområden 12–16), varigenom rekommendation GFCM/45/2022/5 ändrades. För 2026 föreskrivs i rekommendation GFCM/48/2025/9 att övergångsperioden för förvaltningsplanen ska förlängas med ett år och att de högsta fångstgränserna för djuphavsräka och blåröd räka ska minskas med 3 %. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränserna för djuphavsräka och blåröd räka som fastställs för 2025 genom förordning (EU) 2025/219.
25 Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/6 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Joniska havet (AKFM:s geografiska delområden 19–21), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/6 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.
26 Vid sitt 48:e årsmöte, som ägde rum 2025, antog AKFM rekommendation GFCM/48/2025/3 om förlängningen av övergångsperioden för den fleråriga förvaltningsplanen för hållbart nyttjande av djuphavsräkan och blåröd räka i Joniska havet (AKFM:s geografiska delområden 19–21), varigenom rekommendation GFCM/45/2022/6 ändrades. För 2026 föreskrivs i rekommendation GFCM/48/2025/3 att övergångsperioden för förvaltningsplanen ska förlängas med ett år och att fångstgränserna för djuphavsräka och blåröd räka ska minskas med 3 %. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från den högsta fångstgränsen för djuphavsräkan och blåröd räka som fastställs för 2025 genom förordning (EU) 2025/219.
27 Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/7 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Levantinska sjön (AKFM:s geografiska delområden 24–27), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/6 och GFCM/42/2018/3 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/7 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.
28 Vid sitt 48:e årsmöte, som ägde rum 2025, antog AKFM rekommendation GFCM/48/2025/4 om förlängningen av övergångsperioden för den fleråriga förvaltningsplanen för hållbart demersalt fiske efter djuphavsräkan och blåröd räka i Levantinska sjön (AKFM:s geografiska delområden 24–27), varigenom rekommendation GFCM/45/2022/7 ändrades. För 2026 föreskrivs i rekommendation GFCM/48/2025/4 att övergångsperioden för förvaltningsplanen ska förlängas med ett år och att fångstgränserna för djuphavsräka och blåröd räka ska minskas med 3 %. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränserna för djuphavsräka och blåröd räka som fastställs för 2025 genom förordning (EU) 2025/219.
29 Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/3 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön (AKFM:s geografiska delområden 1–3), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/4, GFCM/43/2019/2 och GFCM/41/2017/2 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/3 infördes ett högsta antal långrevsfartyg och fartyg med handlinor som får fiska i Alboránsjön. Denna åtgärd bör genomföras i unionsrätten.
30 Vid sitt 48:e årsmöte, som ägde rum 2025, antog AKFM rekommendation GFCM/48/2025/7 om en långsiktig fiskeordning för fläckpagell i Alboránsjön (AKFM:s geografiska delområden 1–3), som härrör från rekommendation GFCM/45/2022/3, varigenom rekommendationerna GFCM/47/2024/3 och GFCM/46/2023/15 upphävdes. För 2026 infördes genom rekommendation GFCM/48/2025/7 en minskning med 56 % av fångstgränserna för det beståndet för fläckpagell. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 56 % dras av från den högsta fångstgräns för fläckpagell som fastställs för 2025 genom förordning (EU) 2025/219.
31 Enligt de vetenskapliga råden från AKFM:s arbetsgrupp för Svarta havet bör den nuvarande fiskedödlighetsnivån för skarpsill (Sprattus sprattus) upprätthållas för att säkerställa hållbarheten för bestånden av skarpsill i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Det är därför lämpligt att fortsätta att fastställa en autonom kvot för detta bestånd.
32 Vid sitt 47:e årsmöte, som ägde rum 2024, antog AKFM rekommendation GFCM/47/2024/8 om ändring av rekommendationerna GFCM/43/2019/3 och GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Genom rekommendation GFCM/47/2024/8 infördes en uppdaterad regional total tillåten fångstmängd (TAC) och ett kvotfördelningssystem för piggvar. I enlighet med rekommendation GFCM/41/2017/4 är fredningstiden på två månader och begränsningen till 180 fiskedagar per år funktionellt knutna till fiskemöjligheterna för piggvar, eftersom TAC:en utan dessa åtgärder skulle behöva minskas för att säkerställa den artens återhämtning. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.
33 Vid sitt 48:e årsmöte, som ägde rum 2025, godkände AKFM en överföring av den outnyttjade unionskvoten för piggvar under 2024. Denna åtgärd bör genomföras i unionsrätten. Fördelningen av de fiskemöjligheter som kommer från det underutnyttjandet bör utföras på grundval av hur mycket respektive medlemsstat har bidragit till underutnyttjandet, utan att den fördelningsnyckel som fastställs i förordning (EU) 2024/259 för den årliga TAC-tilldelningen ändras.
34 Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 som avser registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna bör använda då de översänder uppgifter till kommissionen gällande landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.
35 För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2026. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1 – Tillämpningsområde
1 Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som verkar i Medelhavet och Svarta havet och som nyttjar följande fiskbestånd:
a Ål (Anguilla anguilla), ädelkorall (Corallium rubrum) och guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet.
b Blåröd räka (Aristeus antennatus), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris, djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea, kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus) och rödmulle (Mullus barbatus) i västra Medelhavet.
c Ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardin (Sardina pilchardus) i Adriatiska havet.
d Kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.
e Kummel (Merluccius merluccius) och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet.
f Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet, Joniska havet och Levantiska sjön.
g Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön.
h Skarpsill (Sprattus sprattus) och piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.
2 Denna förordning ska även tillämpas på övrig unionsfiskeverksamhet, inbegripet fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådan fiskeverksamhet i de relevanta bestämmelserna.
Artikel 2 – Definitioner
I denna förordning ska definitionerna i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:
a internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.
b fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar levande marina akvatiska resurser för rekreation, turism eller sport.
c total tillåten fångstmängd (TAC):
d kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen eller en medlemsstat.
e unionens autonoma kvot: en fångstgräns som, i avsaknad av en överenskommen TAC, fastställs för unionsfiskefartyg autonomt.
f analytisk kvot: unionens autonoma kvot för vilken en analytisk bedömning finns tillgänglig.
g analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd baserad på uppgifter om beståndets biologi och nyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.
h anordning som samlar fisk (FAD): förankrad utrustning som flyter på havsytan och som har till syfte att dra till sig fisk.
Artikel 3 – Fiskezoner
I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:
a AKFM:s geografiska delområden: områden enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2124.
b Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1–27 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.
c västra Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.
d Adriatiska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 17 och 18 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.
e Siciliensundet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 12, 13, 14, 15 och 16 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.
f Joniska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 19, 20 och 21 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.
g Levantinska sjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 24, 25, 26 och 27 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.
h Alboránsjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1, 2 och 3 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.
i Svarta havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområde 29 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.
AVDELNING II FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG
Kapitel I Medelhavet
Artikel 4 – Ål
1 Denna artikel ska tillämpas på AKFM:s geografiska delområden 1–27, bräckta vatten och sötvatten. Bräckta vatten omfattar flodmynningar, laguner och vatten i övergångszon.
2 Det ska under en period av minst sex månader under 2026 vara förbjudet att bedriva kommersiell fiskeverksamhet där ål (Anguilla anguilla) med en total längd på mer än 12 cm är målart eller tas som oavsiktlig bifångst. För detta ändamål ska varje berörd medlemsstat fastställa en eller flera fredningstider på följande villkor:
a Där så är lämpligt får fredningstiden eller fredningstiderna skilja sig åt från ett fiskeområde till ett annat inom en medlemsstat i syfte att ta hänsyn till ålens geografiska och tidsmässiga vandringsmönster under dess olika livsstadier.
b Fredningstiden eller fredningstiderna ska utgöras av antingen minst sex sammanhängande månader eller sammanlagt sex månader i enlighet med villkoren i punkt 3.
c Fredningstiden eller fredningstiderna ska vara förenliga med de bevarandemål som anges i rådets förordning (EG) nr 1100/2007, med de nationella förvaltningsplaner som inrättats och med ålens tidsmässiga vandringsmönster under respektive livsstadium i den berörda medlemsstaten.
3 Fredningstiden ska vara den 1 januari–31 mars 2026, och en ytterligare fredningstid på tre månader under tiden 1 april–30 november 2026 ska fastställas av varje berörd medlemsstat.
4 Kommersiellt fiske efter ål med en total längd på mindre än 12 cm ska vara tillåtet årligen för en period av två månader, och denna fiskeverksamhet ska övervakas av en utsedd vetenskaplig institution som ska kontrollera insamling och analys av data.
5 Det högsta antalet fisketillstånd och det högsta antalet passiva redskap som får användas för riktat fiske efter ål med en total längd på mindre än 12 cm för kommersiella ändamål får inte överskrida de nivåer som anges i bilaga I.
6 Fritidsfiske efter ål i alla dess livsstadier ska vara förbjudet.
7 Varje berörd medlemsstat ska underrätta kommissionen
a senast den 1 mars 2026, om den eller de fredningstider som den har fastställt i enlighet med punkterna 2 och 3,
b inom två veckor från antagandet, om sina nationella åtgärder rörande den eller de fredningstider som den har fastställt i enlighet med punkterna 2 och 3, och
c senast den 1 mars 2026, om den period under vilken fiske efter ål med en total längd på mindre än 12 cm tillåts i enlighet med punkt 4.
Artikel 5 – Ädelkorall
1 Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg som skördar ädelkorall (Corallium rubrum) i Medelhavet.
2 För riktat fiske får det högsta antalet fisketillstånd och de maximala mängder ädelkorall som skördas av unionsfiskefartyg och genom unionens skördeverksamhet inte överskrida de nivåer som anges i bilaga II.
Artikel 6 – Guldmakrill
1 Denna artikel ska tillämpas på allt kommersiellt pelagiskt fiske inriktat på guldmakrill (Coryphaena hippurus) som bedrivs av unionsfiskefartyg med hjälp av anordningar som samlar fisk i Medelhavet. Den ska också tillämpas på fritidsfiske efter guldmakrill i Medelhavet.
2 Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för unionsfiskefartyg som får fiska efter guldmakrill anges i bilaga III.
3 Det högsta antalet anordningar som samlar fisk per fartyg som får fiska efter guldmakrill anges i bilaga III.
4 Den högsta fångstnivån för guldmakrill får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga III.
5 Fritidsfiske efter guldmakrill ska vara tillåtet under perioden 15 augusti–31 december och det högsta antalet fångster ska begränsas till 10 kg eller fem fiskar av vilken storlek som helst per person och dag.
Kapitel II Västra Medelhavet
Artikel 7 – Demersala bestånd
1 Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av de demersala bestånd som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) 2019/1022 i västra Medelhavet.
2 Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare och långrevsfartyg anges i bilaga IV till denna förordning. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2019/1022 och artiklarna 26–34 i förordning (EG) nr 1224/2009.
3 De högsta fångstgränserna för djuphavsräkor i Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten anges i bilaga IV.
4 De högsta fångstgränserna för djuphavsräkor vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien anges i bilaga IV.
5 Tilldelningen till medlemsstater av fiskemöjligheter enligt bilaga IV ska göras utan att det påverkar
a utbyten som görs i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,
b reduceringar och omfördelningar som görs i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,
c ytterligare landningar som tillåts i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,
d kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,
e avdrag som görs i enlighet med artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 8 – Kompensationsmekanism
1 För det berörda flottsegmentet får en medlemsstat under 2026 anta nationell lagstiftning om en kompensationsmekanism för att bevilja behöriga fartyg som för dess flagg en ytterligare tilldelning av fiskedagar enligt punkt 2 och beräknat i enlighet med punkterna 7 och 8, förutsatt att det fartyg som tar emot den ytterligare tilldelningen uppfyller ett eller flera av följande villkor som fastställts på nationell nivå:
a Fartyget använder ett trålnät med en strut med minst 45 mm fyrkantsmaska vid fiske på kontinentalsockeln och på den övre delen av kontinentalbranten.
b Fartyget använder ett trålnät med en strut med minst 50 mm fyrkantsmaska vid fiske på kontinentalsockeln och på den övre delen av kontinentalbranten och för djuphavsfiske.
c Fartygets verksamhet omfattas av en fredningstid som förbjuder fiske för trålare på mellan 100 och 500 meters djup under minst sex på varandra följande veckor mellan februari och september.
d Fartygets verksamhet omfattas av en fredningstid som förbjuder fiske för trålare i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 under minst fyra på varandra följande veckor mellan mars och oktober.
e Fartygets verksamhet omfattas av en fredningstid som förbjuder fiske för trålare i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 under minst fyra på varandra följande veckor mellan mars och oktober.
f Minst 5 % av fartygets fiskeområden på mellan 100 och 500 meters djup ligger i ett område som omfattas av en fredningstid på 12 månader som förbjuder fiskeverksamhet.
g Fartygets fiskeområden ligger inom ett tillfälligt fredningsområde som inrättats i syfte att med minst 20 % minska fångsterna av lekmogna honor av kummel.
h Fartygets fiskeområden ligger i ett tillfälligt fredningsområde som inrättats i syfte att med minst 25 % minska fångsterna av unga exemplar av alla demersala arter eller med minst 20 % minska fångsterna av lekmogna honor av alla demersala arter.
i Fartygets fiskeområden är föremål för en permanent stängning för fiskeverksamhet med trålare som fiskar efter blåröd räka och djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i djupa vatten på ett djup överstigande 600 m.
j Om fartygets fiskeområden berörs av en permanent stängning för fiske med trålare som fiskar på djupt vatten på ett djup under 800 meter.
k Fartyget använder en trål med flygande dörrar, dörrar på medeldjup, trålbord med liten bottenkontakt eller andra dörrar som minskar dörrarnas och utrustningens kontakt med havsbotten, för att bevara viktiga livsmiljöer för demersala arter av fisk.
l Fartyget använder ett mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en studie gjord av STECF, resulterar i en minskning på minst 25 % av fångsterna av ungfisk av alla demersala arter eller på minst 20 % av lekmogna fiskhonor av alla demersala arter jämfört med 2020, såsom en sorteringsrist med 20 mm spaltbredd.
m Minst 10 % av fartygets fiskeområden på mellan 300 och 600 meters djup ligger i ett område som berörs av en permanent stängning för fiskeverksamhet med trålare som fiskar efter havskräfta i AKFM:s geografiska delområden 6, 9 eller 11.
n Om den berörda medlemsstaten genomför ett definitivt upphörande av 5–10 % av den berörda flottan eller genomför ett definitivt upphörande av mer än 10 % av den berörda flottan.
2 Tilldelningen av ytterligare fiskedagar enligt punkt 1 ska beräknas enligt följande:
a Om ett fartyg uppfyller villkoret i punkt 1 a får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 9,3 %, såvida inte:
b Om ett fartyg uppfyller villkoret i punkt 1 b får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 15,4 %, såvida inte:
c Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 c får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 10 %, såvida inte det berörda fartyget redan har omfattats av detta villkor under 2025 och fortsatt omfattas av det under 2026, i vilket fall tilldelningen av fiskedagar för det fartyget får ökas med 12 %. De procentsatser som anges i denna punkt får inte kumuleras.
d Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 d får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 15 %, såvida inte det berörda fartyget redan har omfattats av detta villkor under 2025 och fortsatt omfattas av det under 2026, i vilket fall tilldelningen av fiskedagar för det fartyget får ökas med 18 %; om fredningstiden förlängs kontinuerligt med ytterligare veckor får tilldelningen av fiskedagar för det fartyget ökas med 2 % för varje ytterligare vecka; de procentsatser som anges i denna punkt får inte kumuleras.
e Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 e får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 15 %, såvida inte det berörda fartyget redan har omfattats av detta villkor under 2025 och fortsatt omfattas av det under 2026, i vilket fall tilldelningen av fiskedagar för det fartyget får ökas med 18 %; om fredningstiden förlängs kontinuerligt med ytterligare veckor får tilldelningen av fiskedagar för det fartyget ökas med 2 % för varje ytterligare vecka; de procentsatser som anges i denna punkt får inte kumuleras.
f Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 f får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 4 %.
g Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 g får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 13 %, såvida inte det berörda fartyget redan har omfattats av denna åtgärd under 2025 och fortsatt omfattas av den under 2026, i vilket fall tilldelningen av fiskedagar för det fartyget får ökas med 15 %; de procentsatser som anges i denna punkt får inte kumuleras.
h Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 h får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 3 %.
i Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 i får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 6 %.
j Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 m får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 3 %, vilket kan ökas till 5 % om åtgärden redan genomfördes under 2025.
k Om ett fartyg uppfyller villkoret i punkt 1 k får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 3 %.
l Om ett fartyg uppfyller villkoret i punkt 1 l får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 3 %.
m Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 l får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 8 %.
n Om fartygets verksamhet omfattas av villkoret i punkt 1 n får en medlemsstat öka tilldelningen av fiskedagar med 15 %, såvida inte ett definitivt upphörande gäller för mer än 10 % av den berörda flottan, i vilket fall medlemsstaten får öka tilldelningen av fiskedagar med 30 %.
3 De berörda medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna utkastet till nationell lagstiftning om de utvalda villkoren för den kompensationsmekanism som avses i punkt 1 minst en månad innan det antas.
4 De berörda medlemsstaterna ska lämna följande information till kommissionen:
a En förteckning över fartyg som för dess flagg och som uppfyller något av de kompensationsvillkor som avses i punkterna 1 och 2.
b Motsvarande antal ytterligare fiskedagar.
5 Anmälan om ytterligare tilldelning av fiskedagar ska lämnas till kommissionen senast den 31 juli 2026. Om den berörda medlemsstaten överlämnar sin anmälan om ytterligare tilldelning av fiskedagar till kommissionen efter den 31 juli 2026 ska de procentsatser som anges i punkt 2 halveras.
6 Den berörda medlemsstaten ska varje månad separat lämna in en rapport till kommissionen om den ansträngning som gjorts och som ska räknas av från den ytterligare tilldelning som avses i punkt 2, med användning av de särskilda rapporteringskoder som är avsedda för det syftet.
7 Den berörda medlemsstaten ska beräkna den ytterligare tilldelningen av fiskedagar på grundval av det referensvärde som motsvarar den högsta tillåtna fiskeansträngning som fastställs i förordning (EU) 2024/259, proportionellt i förhållande till det relevanta antal behöriga fartyg som berörs av villkoren i punkterna 1 och 2.
8 De berörda medlemsstaterna får inte tilldela ytterligare fiskedagar som skulle leda till att den högsta tillåtna fiskeansträngning som fastställts för den berörda fiskeansträngningsgruppen i förordning (EU) 2024/259, det vill säga bilaga III och artikel 8, överskrids.
9 De berörda medlemsstaterna ska förbättra den uppföljning, kontroll och övervakning av fiskefartyg som avses i denna artikel för att säkerställa efterlevnad av de villkor för stödberättigande som fastställs i punkt 1 och motsvarande nationella åtgärder.
10 Den berörda medlemsstaten får överföra ytterligare dagar som tilldelas i enlighet med denna artikel mellan fartyg som genomför samma villkor, under förutsättning att medlemsstaten tillämpar en omräkningsfaktor som stöds av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.
11 Om det berörda fartyget uppfyller de villkor som fastställs i punkt 1 a och 1 b får antalet ytterligare fiskedagar som tilldelas enligt punkt 2 a och 2 b kumuleras.
Artikel 9 – Korrigerande åtgärder för kummel i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 och havskräfta i AKFM:s geografiska delområde 6
1 Denna artikel ska tillämpas på fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfartyg som fångar kummel (Merluccius merluccius) i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 och havskräfta (Nephrops norvegicus) i AKFM:s geografiska delområde 6.
2 Den högsta fångstgränsen för kummel för unionsfiskefartyg som använder nät och grimgarn (GNS, GTR, GND) i unionens vatten i västra Medelhavet fastställs i bilaga IV.
3 Medlemsstaterna ska anta en minsta referensstorlek för bevarande för havskräfta med en ryggsköldslängd på minst 25 mm.
4 Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241.
Artikel 10 – Korrigerande åtgärder för kummel i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 och havskräfta i AKFM:s geografiska delområden 9 och 11
1 Denna artikel ska tillämpas på fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfartyg som fångar kummel (Merluccius merluccius) i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 och havskräfta (Nephrops norvegicus) i AKFM:s geografiska delområden 9 och 11.
2 Den högsta fångstgränsen för kummel för unionsfiskefartyg som använder nät och grimgarn (GNS, GTR, GND) i unionens vatten i västra Medelhavet fastställs i bilaga IV.
3 Det ska vara förbjudet att använda dubbeltrålredskap för trålare som fiskar i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11.
4 Medlemsstaterna ska anta en minsta referensstorlek för bevarande för havskräfta med en ryggsköldslängd på minst 25 mm.
5 Denna artikel ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.
Artikel 11 – Registrering och överföring av data
1 Medlemsstaterna ska registrera och överföra uppgifter om fiskeansträngningen till kommissionen i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 och artiklarna 146c, 146d och 146e i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011.
2 När medlemsstaterna lämnar in uppgifter till kommissionen om fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, ska de använda de koder för fiskeansträngningsgrupper som anges i bilaga IV till denna förordning.
Kapitel III Adriatiska havet
Artikel 12 – Bestånd av små pelagiska arter
1 Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för fångst av sardin (Sardina pilchardus) och ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Adriatiska havet.
2 Den högsta fångstnivån för sardin och ansjovis får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga V.
3 Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet för unionsfiskefartyg som får fiska efter bestånd av små pelagiska arter anges i bilaga V.
4 Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 13 – Demersala bestånd
1 Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för fångst av kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.
2 Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för dessa demersala bestånd och den maximala flottkapaciteten inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i bilaga V.
3 Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 14 – Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna enligt artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 lämnar in uppgifter om landningar och fiskeansträngning till kommissionen ska de använda de beståndskoder och koder för fiskeansträngningsgrupper som anges i bilaga V till denna förordning.
Kapitel IV Siciliensundet
Artikel 15 – Kummel och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris
1 Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av kummel (Merluccius merluccius) och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet.
2 Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i bilaga VI.
3 Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för kummel (uttryckt i antal fiskedagar) för enbåtsbottentrålar (OTB) som bedriver riktat fiske efter kummel anges i bilaga VI.
4 Den högsta fångstnivån för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga VI.
5 Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 16 – Djuphavsräkor
1 Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet.
2 Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i bilaga VI.
3 Den högsta fångstnivån får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga VI.
Artikel 17 – Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna enligt artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 lämnar in uppgifter om landningar av kvantiteter från bestånd som fångats till kommissionen ska de använda beståndskoderna i bilaga VI till denna förordning.
Kapitel V Joniska havet och Levantinska sjön
Artikel 18 – Djuphavsräkor
1 Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska havet och Levantinska sjön.
2 Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på de bestånd av demersala bestånd som omfattas av denna artikel anges i bilaga VII.
3 Den högsta fångstnivån får inte överstiga de gränser som anges i bilaga VII.
Kapitel VI Alboránsjön
Artikel 19 – Fläckpagell
1 Denna artikel ska tillämpas på kommersiellt fiske och fritidsfiske efter fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som bedrivs av unionsfiskefartyg med långrevar och handlinor i Alboránsjön.
2 Den högsta fångstnivån får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga VIII.
3 Det högsta tillåtna antalet långrevsfartyg och fartyg med handlinor som får fiska efter fläckpagell anges i bilaga VIII.
4 En fredningstid ska fastställas för att skydda nyckelbeståndet under leken under perioder på minst 60 sammanhängande dagar. Fredningstiden ska vara minst två månader och ska förläggas till perioden januari–mars 2026 och omfatta de viktigaste utbredningsområdena för fläckpagell i Alboránsjön.
5 Fritidsfiske efter fläckpagell ska vara förbjudet.
Kapitel VII Svarta havet
Artikel 20 – Skarpsill
1 Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av skarpsill (Sprattus sprattus) i Svarta havet.
2 Unionens autonoma kvot för skarpsill anges i bilaga IX.
3 Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 21 – Piggvar
1 Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.
2 I bilaga IX anges den TAC för piggvar som är tillämplig i unionens vatten i Svarta havet och tilldelningen av TAC:en till medlemsstater samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till den.
3 Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 22 – Förvaltning av fiskeansträngningen avseende piggvar
Unionsfiskefartyg som får fiska efter piggvar inom tillämpningsområdet för artikel 21 får, oberoende av fartygets största längd, inte fiska under mer än 180 fiskedagar per år.
Artikel 23 – Fredningstid för piggvar
Det ska under perioden 15 april–15 juni 2026 vara förbjudet för unionsfiskefartyg att bedriva all form av fiskeverksamhet för piggvar, inbegripet omlastning, bevarande ombord, landning och första försäljning, när det gäller piggvar i unionens vatten i Svarta havet.
Artikel 24 – Särskilda bestämmelser om tilldelning av fiskemöjligheter i Svarta havet
Tilldelningen till medlemsstater av fiskemöjligheter enligt bilaga IX till denna förordning ska göras utan att det påverkar
a utbyten som görs i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,
b reduceringar och omfördelningar som görs i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,
c avdrag som görs i enlighet med artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 25 – Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna, enligt artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, lämnar in uppgifter till kommissionen om landningar av kvantiteter från bestånd av skarpsill och piggvar som fångats i unionens vatten i Svarta havet ska de använda beståndskoderna i bilaga IX till den här förordningen.
AVDELNING III SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 26 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1380/oj).
2 Rådets förordning (EU) 2024/259 av den 10 januari 2024 om fastställande för 2024 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet ( EUT L, 2024/259, 11.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/259/oj).
3 Rådets förordning (EU) 2025/219 av den 30 januari 2025 om fastställande för 2025 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet ( EUT L, 2025/219, 4.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/219/oj).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 av den 20 juni 2019 om upprättande av en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet och om ändring av förordning (EU) nr 508/2014, (EUT L 172, 26.6.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1022/oj).
5 Rådets förordning (EU) 2022/110 av den 27 januari 2022 om fastställande för 2022 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L 21, 31.1.2022, s. 165, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/110/oj).
6 Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1224/oj).
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2124 av den 4 oktober 2023 om vissa bestämmelser om fiske i Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavets (AKFM) avtalsområde ( EUT L, 2023/2124, 12.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2124/oj).
8 Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål (EUT L 248, 22.9.2007, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2007/1100/oj).
9 Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EUT L 115, 9.5.1996, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/847/oj)
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1241/oj).
11 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2011/404/oj.
BILAGA I
I tabellerna i denna bilaga fastställs det högsta tillåtna antalet fisketillstånd för kommersiellt fiske efter ål med en total längd på mindre än 12 cm och det högsta antalet tillåtna fiskeredskap som får användas.
Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Anguilla anguilla ELE ål
Medlemsstat | Ål ELE
Spanien | 153
Medlemsstat | Fiskeredskap | Redskapskod | Enhet
Spanien | Tinor och fällor | EPO | 249
BILAGA II
I tabellerna i denna bilaga fastställs det högsta tillåtna antalet fisketillstånd och den största skördemängden för rödkorall i Medelhavet.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpning av denna bilaga föreskrivs följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Corallium rubrum COL Ädelkorall
Medlemsstat | Ädelkorall COL
Grekland | 12
Spanien | 0
Frankrike | 32
Kroatien | 0
Italien | 40
Art: | Ädelkorall Corallium rubrum | Zon: | Unionens vatten i Medelhavet – de geografiska delområdena 1–27 COL/GF1-27
Grekland | 1844
Spanien | 0
Frankrike | 1400
Kroatien | 0
Italien | 1378
Unionen | 4622
TAC | Ej tillämpligt
2 Motsvarar antal fartyg eller dykare, eller båda, eller par bestående av en dykare och ett fartyg, som får skörda ädelkorall.
3 I enlighet med det nuvarande tillfälliga förbud mot fiske efter ädelkorall som fastställts för spanska vatten och kroatiska vatten, i avvaktan på eventuella ändringar.
6 I enlighet med det nuvarande tillfälliga förbud mot fiske efter ädelkorall som fastställts för spanska vatten och kroatiska vatten, i avvaktan på eventuella ändringar.
BILAGA III
I tabellerna i denna bilaga fastställs högsta antal, kilowatt och bruttodräktighet vad avser unionsfiskefartyg som får fiska efter guldmakrill med anordningar som samlar fisk i Medelhavet och högsta fångstnivå.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Coryphaena hippurus DOL Guldmakrill
Medlemsstat | Antal fartyg | Kilowatt | Bruttodräktighet
Italien | 261 | 21061 | 1986
Malta | 130 | 16662 | 1296,28
Spanien | 45 | 2105,73 | 153,34
Medlemsstat | Antal anordningar som samlar fisk per fartyg
Italien | 100
Malta | 200
Spanien | 50
Fritidsfiske | Fritidsfiske – daglig fångstbegränsning = 10 kg eller 5 fiskar per person och dag
Art: | Guldmakrill Coryphaena hippurus | Zon: | Unionens vatten och internationella vatten i AKFM:s geografiska delområden 1–27 (DOL/MED)
Italien | 1174 | Högsta fångstnivåer
Malta | 517
Spanien | 127
Unionen | 1818
TAC | Ej tillämpligt
BILAGA IV
I tabellerna i denna bilaga fastställs högsta tillåtna fiskeansträngning (i fiskedagar) per grupp av bestånd, enligt definitionen i artikel 2.13 i förordning (EU) 2019/1022, högsta fångstgränser och största fartygslängd för alla typer av trålar och demersala långrevsfartyg som fiskar på demersala bestånd i västra Medelhavet.
Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av reglerna i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022 och artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Aristaeomorpha foliacea ARS Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea Aristeus antennatus ARA Blåröd räka Merluccius merluccius HKE Kummel Mullus barbatus MUT Rödmulle Nephrops norvegicus NEP Havskräfta Parapenaeus Iongirostris DPS Djuphavsräkan Parapenaeus longirostris
1. Högsta tillåtna fiskeansträngning (i fiskedagar) a) Antal fiskedagar för trålare vad gäller Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7) Grupp av bestånd Största fartygslängd Spanien Frank-rike Italien Kod för fiske-ansträngnings-grupp Kod för ytterligare tilldelning Rödmulle i de geografiska delområdena 1, 5, 6 och 7; Kummel i de geografiska delområdena 1, 5, 6 och 7 djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i de geografiska delområdena 1, 5 och 6; havskräfta i de geografiska delområdena 5 och 6 < 12 m 317 0 0 EFF1/MED1_TR1 EFF1/MED1_TR1_AA ≥ 12 m och < 18 m 3400 0 0 EFF1/MED1_TR2 EFF1/MED1_TR2_AA ≥ 18 m och < 24 m 6379 2023 0 EFF1/MED1_TR3 EFF1/MED1_TR3_AA ≥ 24 m 2247 2462 0 EFF1/MED1_TR4 EFF1/MED1_TR4_AA Blåröd räka i de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7 < 12 m 0 0 0 EFF2/MED1_TR1 EFF2/MED1_TR1_AA ≥ 12 m och < 18 m 160 0 0 EFF2/MED1_TR2 EFF2/MED1_TR2_AA ≥ 18 m och < 24 m 1615 0 0 EFF2/MED1_TR3 EFF2/MED1_TR3_AA ≥ 24 m 1297 0 0 EFF2/MED1_TR4 EFF2/MED1_TR4_AA b) Antal fiskedagar för trålare vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien (de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11) Grupp av bestånd Största fartygslängd Spanien Frankrike Italien Kod för fiskeansträng-ningsgrupp Kod för ytterligare tilldelning Rödmulle i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11; Kummel i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i de geografiska delområdena 9, 10 och 11; havskräfta i de geografiska delområdena 9 och 10 < 12 m 0 138 1202 EFF1/MED2_TR1 EFF1/MED2_TR1_AA ≥ 12 m och < 18 m 0 551 18064 EFF1/MED2_TR2 EFF1/MED2_TR2_AA ≥ 18 m och < 24 m 0 138 12148 EFF1/MED2_TR3 EFF1/MED2_TR3_AA ≥ 24 m 0 138 1622 EFF1/MED2_TR4 EFF1/MED2_TR4_AA Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 < 12 m 0 83 199 EFF2/MED2_TR1 EFF2/MED2_TR1_AA ≥ 12 m och < 18 m 0 333 1465 EFF2/MED2_TR2 EFF2/MED2_TR2_AA ≥ 18 m och < 24 m 0 83 1180 EFF2/MED2_TR3 EFF2/MED2_TR3_AA ≥ 24 m 0 83 158 EFF2/MED2_TR4 EFF2/MED2_TR4_AA c) Antal fiskedagar för demersala långrevsfartyg vad gäller Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6, 7) Grupp av bestånd Största fartygslängd Spanien Frankrike Italien Kod för fiske-ansträngningsgrupp Kummel i de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7 < 12 m 9433 6432 0 EFF1/MED1_LL1 ≥ 12 m och < 18 m 2148 93 0 EFF1/MED1_LL2 ≥ 18 m och < 24 m 74 0 0 EFF1/MED1_LL3 ≥ 24 m 29 0 0 EFF1/MED1_LL4 d) Antal fiskedagar för demersala långrevsfartyg vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien (de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11) Grupp av bestånd Största fartygslängd Spanien Frankrike Italien Kod för fiske-ansträngningsgrupp Kummel i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 < 12 m 0 1436 28873 EFF1/MED2_LL1 ≥ 12 m och < 18 m 0 44 4131 EFF1/MED2_LL2 ≥ 18 m och < 24 m 0 0 23 EFF1/MED2_LL3 ≥ 24 m 0 0 0 EFF1/MED2_LL4 2. Högsta fångstgränser för djuphavsräkor a) Fiskemöjligheter för blåröd räka (Aristeus antennatus) vad gäller Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7), uttryckt som högsta fångstnivå i ton levande vikt Art: Blåröd räka Aristeus antennatus Zon: De geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7 (ARA/GF1-7) Spanien 708,3 Högsta fångstnivå Frankrike 45,9 Italien 0 Unionen 754,2 TAC Ej tillämpligt b) Fiskemöjligheter för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien (de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11), uttryckt som högsta fångstnivå i ton levande vikt Art: Blåröd räka Aristeus antennatus Zon: De geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 (ARA/GF8–11) Spanien 0 Försiktighetsgräns för fångster Högsta fångstnivåer Frankrike 8,5 Italien 221,9 Unionen 230,4 TAC Ej tillämpligt Art: Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea Zon: De geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 (ARS/GF8–11) Spanien 0 Analytiska fångstgränser Högsta fångstnivåer Frankrike 4,9 Italien 323,4 Unionen 328,3 TAC Ej tillämpligt 3. Högsta fångstgränser för kummel a) Fiskemöjligheter för kummel (Merluccius merluccius) som fångas med passiva fiskeredskap (GNS, GND och GTR) vad gäller Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7), uttryckt som högsta fångstnivå i ton levande vikt. Art: European hake Merluccius merluccius Zon: De geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7 (HKE/GF1-7) Spanien 49,1 Analytisk fångstgräns Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 15.9 i förordning (EG) nr 1380/2013 ska inte tillämpas. Högsta fångstnivåer Frankrike 122,2 Italien 0 Unionen 171,3 TAC Ej tillämpligt b) Fiskemöjligheter för kummel (Merluccius merluccius) som fångas med passiva fiskeredskap (GNS, GND och GTR) vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien (de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11), uttryckt som högsta fångstnivå i ton levande vikt Art: Kummel Merluccius merluccius Zon De geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 (HKE/GF8-11) Spanien 0 Analytisk fångsgräns Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 15.9 i förordning (EG) nr 1380/2013 ska inte tillämpas. Högsta fångstnivåer Frankrike 0,2 Italien 261,5 Unionen 261,7 TAC Ej tillämpligt
1 TBB, OTB, PTB, TBN, TBS, TB, OTM, PTM, TMS, TM, OTT, OT, PT, TX, OTP och TSP.
BILAGA V
I tabellerna i denna bilaga fastställs fiskemöjligheterna per bestånd eller fartygsansträngningsgrupp och, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa, inbegripet det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter små pelagiska arter.
Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på fiskebestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Engraulis encrasicolu ANE Ansjovis Merluccius merluccius HKE Kummel Mullus barbatus MUT Rödmulle Nephrops norvegicus NEP Havskräfta Parapenaeus Iongirostris DPS Djuphavsräkan Parapenaeus longirostris Sardina pilchardus PIL Sardin Solea solea SOL Tunga
1. Bestånd av små pelagiska arter – de geografiska delområdena 17 och 18 a) Högsta fångstnivå uttryckt i ton levande vikt Art: Små pelagiska arter (ansjovis och sardin) Zon: Unionens vatten och internationella vatten i de geografiska delområdena 17 och 18 Engraulis encrasicolus (ANE/GF1718) Sardina pilchardus (PIL/GF1718) Italien 14154,5 8062,3 Kroatien 9542,5 32625,7 Slovenien 111 189 Unionen 23808 40877 TAC Ej tillämpligt b) Maximal flottkapacitet för trålare och snörpvadsfartyg som aktivt fiskar efter små pelagiska arter Medlemsstat Redskap Antal fartyg Kilowatt Bruttodräktighet Kroatien PS 249 77145,52 18537,72 Italien PTM, OTM och PS 187 64655 14065 Slovenien PS 4 433,7 38,5 2. Demersala bestånd – de geografiska delområdena 17 och 18 a) Högsta tillåtna fiskeansträngning (i fiskedagar) per typ av trål och flottsegment som fiskar på demersala bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 (Adriatiska havet). Fiskedagar 2026 Redskaps-typ Geografiskt område Berörda bestånd Största fartygs-längd Kod för ansträngnings-grupp Italien Kroatien Slovenien Trålar (OTB) Geografiska del- områdena 17 och 18 Rödmulle; kummel; Djuphavs-räkan Parapenaeus longirostris;och Havskräfta < 12m EFF/MED3_OTB _TR1 2507 8988 ≥ 12 m och < 24 m EFF/MED3_OTB _TR2 56347 20939 ≥ 24 m EFF/MED3_OTB _TR3 4937 1880 Bomtrålar (TBB Geografiskt delområde 17 Tunga < 12m EFF/MED3_TBB _TR1 200 0 0 ≥ 12 m och < 24 m EFF/MED3_TBB _TR2 3744 0 0 ≥ 24 m EFF/MED3_TBB _TR3 3723 0 0 b) Maximal flottkapacitet för bottentrålare och bomtrålare som får fiska på demersala bestånd Medlemsstat Redskap Antal fartyg Kilowatt Bruttodräktighet Kroatien OTB 495 79867,99 13267,99 Italien OTB och TBB 1363 260618,37 47148 Slovenien OTB 11 1813,00 168,67
1 Bestämmelserna i punkt 28 i rekommendation GFCM/44/2021/20 ska inte tillämpas på nationella flottor bestående av färre än tio snörpvadsfartyg eller pelagiska trålare som aktivt fiskar på bestånd av små pelagiska arter, enligt vad som deklarerats i både nationella register och AKFM:s register 2014, vilket är fallet med Slovenien. I ett sådant fall får den aktiva flottans kapacitet ökas med högst 50 % i antal fartyg och med avseende på bruttodräktighet, bruttoregisterton och kilowatt.
3 Slovenien får inte överskrida gränsen för fiskeansträngningen på 3000 fiskedagar per år i enlighet med punkt 13 i rekommendation GFCM/43/2019/5.
7 Bestämmelserna i punkterna 9 c och 28 i rekommendation GFCM/43/2019/5 ska inte tillämpas på nationella flottor som använder trålar (OTB) och som fiskar under färre än 1000 dagar under den referensperiod som nämns i punkt 9 c i rekommendation GFCM/43/2019/5. Fiskekapaciteten för den aktiva flotta som använder trålar (OTB) får öka med högst 50 % jämfört med referensperioden.
BILAGA VI
I tabellerna i denna bilaga fastställs fiskemöjligheterna per bestånd eller fartygsansträngningsgrupp och, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa, inbegripet det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter demersala arter och djuphavsräkor.
Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på fiskebestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Merluccius merluccius HKE Kummel Parapenaeus Iongirostris DPS Djuphavsräkan Parapenaeus longirostris Aristaeomorpha foliacea ARS Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea Aristeus antennatus ARA Blåröd räka
1. Demersala bestånd a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad gäller bottentrålare som får fiska på demersala bestånd i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16) Medlemsstat Redskap Antal fartyg Kilowatt Bruttodräktighet Cypern OTB 1 265 105 Spanien OTB 1 100 118 Italien OTB 594 144175 36856 Malta OTB 15 5562 2007 b) Högsta fiskeansträngning (i antal fiskedagar) för enbåtsbottentrålare (OTB) som bedriver riktat fiske efter kummel (Merluccius merluccius) i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16) Medlemsstat Redskap Fartygslängd Kod för ansträngningsgrupp Fiskedagar 2026 Cypern OTB T-12 EFF4/MED4_OTB4 51 Italien OTB T-07 EFF4/MED4_OTB1 90 Italien OTB T-10 EFF4/MED4_OTB2 188 Italien OTB T-11 EFF4/MED4_OTB3 19366 Italien OTB T-12 EFF4/MED4_OTB4 3657 Malta OTB T-11 EFF4/MED4_OTB3 338 Malta OTB T-12 EFF4/MED4_OTB4 165 c) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16), uttryckt i ton levande vikt Art: Djuphavsräkan Parapenaeus longirostris Zon: De geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16 (DPS/GF12-16) Cypern 1 Analytisk fångstgräns Italien 2020 Malta 5 Unionen 2026 TAC Ej tillämpligt 2. Djuphavsräkor a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad gäller bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16) Medlemsstat Redskap Antal fartyg Kilowatt Bruttodräktighet Cypern OTB 1 265 105 Spanien OTB 2 440,56 218,78 Italien OTB 239 76232 22672 Malta OTB 15 5562 2007 b) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16), uttryckt i ton levande vikt Art: Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea Zon: De geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16 Spanien 0,9 Analytisk fångstgräns Italien 794,4 Cypern 0 Malta 33,7 Unionen 829 TAC Ej tillämpligt c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16), uttryckt i ton levande vikt Art: Blåröd räka Aristeus antennatus Zon: De geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16 (ARA/GF12-16) Spanien 0,9 Försiktighetsgräns för fångster Italien 91,9 Cypern 0 Malta 7,1 Unionen 95 TAC Ej tillämpligt
BILAGA VII
I tabellerna i denna bilaga fastställs det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska på demersala bestånd i Joniska havet och Levantinska sjön och den högsta fångstnivån.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Aristaeomorpha foliacea ARS Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea Aristeus antennatus ARA Blåröd räka
1. Joniska havet a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad gäller bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21) Medlemsstat Redskap Antal fartyg Kilowatt Bruttodräktighet Grekland OTB 240 69281 23101 Italien OTB 291 72383 16853 Malta OTB 15 5562 2007 b) högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21), uttryckt i ton levande vikt Art Räkor av arten Aristaeomorpha foliacea Zon: De geografiska delområdena 19, 20 och 21 (ARS/GF19-21) Grekland 31,3 Analytisk fångstgräns Italien 285,7 Malta 42 Unionen 359 TAC Ej tillämpligt c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21), uttryckt i ton levande vikt Art Blåröd räka Aristeus antennatus Zon: De geografiska delområdena 19, 20 och 21 (ARA/GF19-21) Grekland 13,8 Analytisk fångstgräns Italien 228,2 Malta 0 Unionen 242 TAC Ej tillämpligt 2. Levantinska sjön a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad gäller bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27) Medlemsstat Redskap Antal fartyg Kilowatt Bruttodräktighet Cypern OTB 6 2048 618 Italien OTB 34 15345 5542 b) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27), uttryckt i ton levande vikt Art: Räkor av arten Aristaeomorpha foliacea Zon: De geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27 (ARS/GF24–27) Italien 44,3 Försiktighetsgräns för fångster Cypern 10,7 Unionen 55 TAC Not relevant c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27), uttryckt i ton levande vikt Art: Blåröd räka Aristeus antennatus Zon: De geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27 (ARA/GF24-27) Italien 9,4 Försiktighetsgräns för fångster Cypern 5,6 Unionen 15 TAC Ej tillämpligt
BILAGA VIII
I tabellerna i denna bilaga fastställs det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska fläckpagell i Alboránsjön och högsta nivån för fångster.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Pagellus boraraveo SBR Fläckpagell
a) Högsta nivå för fångster gjorda med långrevar och handlinor, uttryckt i ton levande vikt Art: Fläckpagell Pagellus boraraveo Zon: Unionens vatten i Alboránsjön – de geografiska delområdena 1, 2 och 3 (SBR/GF1–3) Spanien 9,1 Högsta fångstnivåer Unionen 9,1 TAC Ej tillämpligt b) Högsta antal långrevar och handlinor som får användas för fiske i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1, 2 och 3) Medlemsstat Fläckpagell i de geografiska delområdena 1, 2 och 3 Spanien 82
BILAGA IX
I tabellerna i denna bilaga fastställs TAC:er och kvoter i ton levande vikt per bestånd samt, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa.
Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.
Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på fiskebestånd:
Vetenskapligt namn Trebokstavskod Svenskt namn Sprattus sprattus SPR Skarpsill Scophthalmus maximus TUR Piggvar
Art: Skarpsill Sprattus sprattus Zon: Unionens vatten i Svarta havet – det geografiska delområdet 29 (SPR/F3742C) Bulgarien 8032,50 Analytisk TAC Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Rumänien 3442,50 Unionen 11475 TAC Not relevant
Art: Piggvar Scophthalmus maximus Zon: Unionens vatten i Svarta havet – det geografiska delområdet 29 (TUR/F3742C) Bulgarien 86,3 Analytisk TAC Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Rumänien 88,3 Unionen 174,6 TAC 890
1 Ingen fiskeverksamhet, inbegripet omlastning, behållande ombord, landning och första försäljning, ska vara tillåten under perioden 15 april–15 juni 2026.