Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/466 av den 17 november 2025 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar egenskaperna hos verktyg för likviditetshantering (Text av betydelse för EES)
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), särskilt artikel 18a.5 andra stycket, och
1 För att skydda investerare och begränsa spridningseffekter bör ett tillfälligt senareläggande gälla samtidigt och under samma period för teckning, återköp och inlösen.
2 För att skydda befintliga investerare och hantera flödet av nya investeringar i ett fondföretag bör ett fondföretag kunna begränsa teckning och samtidigt fortsätta att ge befintliga investerare möjlighet till återköp och inlösen (mjuk stängning). En sådan mjuk stängning av ett fondföretag bör emellertid inte ses som ett verktyg för likviditetshantering som avses i bilaga IIA till direktiv 2009/65/EG, eftersom syftet inte är att hantera likviditetsrisker eller motverka inlösentryck under stressade marknadsförhållanden.
3 Med beaktande av fondföretagets investeringsmål och inlösenpolicy bör tröskeln för att aktivera en inlösenspärr fastställas på fondföretagsnivå. I enlighet med vägledningen från Internationella organisationen för värdepapperstillsyn när det gäller hantering av likviditetsrisk i öppna fonder bör fastställandet av aktiveringströskeln för inlösenspärrar utgå från de aggregerade inlösenorderna netto eller brutto på fondföretagsnivå för en viss handelsdag eller under en viss period, och aktiveringströskeln bör uttryckas som en procentandel av fondföretagets fondandelsvärde. Om aktiveringströskeln överskrids bör ett fondföretag kunna besluta att aktivera inlösenspärrar eller fortsätta att verkställa inlösenorder, med beaktande av sin likviditet, marknadsförhållandena och investerarnas bästa intresse.
4 För att säkerställa att investerarna behandlas rättvist bör ett fondföretag som aktiverar inlösenspärrar kunna hantera den icke verkställda delen av inlösenorderna på grundval av villkor som har fastställts på förhand och meddelats investerarna. Dessa villkor kan inbegripa automatisk överföring av den icke verkställda delen av inlösenorderna till följande handelsdag, med eller utan prioritet framför inlösenorder som lämnas in under en senare handelsdag, eller annullering av dessa icke verkställda inlösenorder.
5 För att skydda investerarna och bevara marknadsstabiliteten under perioder av stress eller ovanlig inlösenaktivitet får fondföretaget aktivera en förlängning av uppsägningstiden. Beroende på fondföretagets investeringsmål och inlösenpolicy kan förlängningen av uppsägningstiden gälla ett visst antal dagar, veckor eller månader, eller ett fastställt datum före inlösendagen. Om det är lämpligt med tanke på fondföretagets investeringsstrategi och inlösenpolicy får den minsta uppsägningstid som investerare bör ge ett fondföretag när de löser in sina andelar eller aktier vara lika med noll. I sådana fall bör ett fondföretag fortfarande kunna välja och, om lämpligt aktivera en förlängning av uppsägningstiden utöver perioden utan uppsägningstid.
6 Eftersom avvecklingsprocessen vanligtvis inte styrs av fondföretaget bör den processen inte ingå i den förlängda uppsägningstiden.
7 För att skydda investerarna och ta hänsyn till fondföretagets likviditet bör förlängningen av uppsägningstiden inte ha någon inverkan på fondföretagets inlösenfrekvens.
8 I linje med vägledningen från Internationella organisationen för värdepapperstillsyn när det gäller hantering av likviditetsrisk i öppna fonder, och för att säkerställa att befintliga eller kvarvarande investerare i ett fondföretag inte påverkas negativt av de likviditetskostnader som orsakas av teckning och inlösen, bör verktyg för likviditetshantering mot utspädning, närmare bestämt inlösenavgifter, svingprissättning, dubbel prissättning och avgifter för utspädningsskydd, överföra den uppskattade likviditetskostnaden till tecknande och inlösande investerare. Likviditetskostnaderna utgörs av explicita och implicita transaktionskostnader för teckning eller inlösen, inbegripet eventuell väsentlig marknadspåverkan. Ett fondföretag som aktiverar ett verktyg för likviditetshantering mot utspädning bör ta hänsyn till de uppskattade explicita transaktionskostnaderna. Om det är lämpligt för fondföretagets investeringsstrategi bör fondföretaget även ta hänsyn till de implicita transaktionskostnaderna, inbegripet eventuell väsentlig marknadspåverkan av köp eller försäljning av tillgångar, för att verkställa inlösenorder. För att ta hänsyn till ett fondföretags mångfald av underliggande tillgångar bör, om det inte finns några tillgängliga eller tillförlitliga uppgifter för beräkningen av implicita transaktionskostnader, däribland betydande marknadspåverkan, transaktionskostnaderna uppskattas efter bästa förmåga.
9 För att täcka den likviditetskostnad som orsakas av inlösande investerare bör inlösenavgifter betalas till fondföretaget av andelsägare eller aktieägare när de löser in sina andelar eller aktier. Ett fondföretag som tillämpar inlösenavgifter bör kunna dra av dessa inlösenavgifter från det belopp som betalas till inlösande investerare.
10 Ett fondföretag som använder sig av svingprissättning bör fastställa en svingfaktor som kommer att användas för att justera fondandelsvärdet av dess andelar eller aktier. För att säkerställa att alla tecknande och inlösande investerare betalar eller erhåller samma pris vid köp eller inlösen av andelar eller aktier i ett fondföretag bör det offentliggjorda fondandelsvärdet av fondföretagets andelar eller aktier vara fondandelsvärdet efter tillämpning av svingfaktorn.
11 För att säkerställa en rättvis behandling av investerarna och för att minska de utspädningseffekter som orsakas av transaktionskostnader till följd av tecknande eller inlösande investerare bör ett fondföretag som använder sig av svingprissättning ha rätt att justera fondandelsvärdet av sina andelar eller aktier på varje handelsdag (full swing eller fullständig svingprissättning) eller endast när nettovärdena för teckning eller inlösen överstiger ett förutbestämt tröskelvärde (partial swing eller partiell svingprissättning). Vid båda typerna av svingprissättning avgörs riktningen (dvs. huruvida svingfaktorn läggs till eller dras av från fondandelsvärdet av fondföretagets andelar eller aktier) av nettokapitalflödet under handelsdagen. För en viss handelsdag med nettoteckning bör därför svingfaktorn läggas till det fondandelsvärde av fondföretagets andelar eller aktier som kommer att justeras uppåt. I det motsatta scenariot, för en viss handelsdag med nettoinlösen, bör därför en svingfaktor dras av från det fondandelsvärde av fondföretagets andelar eller aktier som kommer att justeras nedåt. För att säkerställa att investerarna behandlas rättvist och underlätta användningen av svingprissättning både under normala och stressade marknadsförhållanden bör fondföretaget för båda typerna av svingprissättning kunna besluta att tillämpa antingen en enda svingfaktor eller flera svingfaktorer beroende på storleken på nettokapitalflödet (tiered approach eller stegvis metod) eller att tillämpa andra möjligheter, däribland blandade metoder.
12 Egenskaperna hos verktyget för dubbel prissättning bör reflektera dess beräkningsmetod. För att ta hänsyn till mångfalden av investeringsstrategier och inlösenpolicyer, och för att följa internationella rekommendationer, bör ett fondföretag överväga två alternativa beräkningsmetoder för dubbel prissättning, antingen genom att beräkna två skilda fondandelsvärden med sälj- respektive köpkurser eller genom att fastställa en justerbar spread kring fondandelsvärdet av sina andelar eller aktier.
13 För att skydda de kvarvarande investerarna i fondföretaget från utspädningseffekter på grund av omfattande teckning eller inlösen bör ett fondföretag som aktiverar avgiften för utspädningsskydd tillämpa den avgiften på inlösande investerare vid nettoinlösen och på tecknande investerare vid nettoteckning.
14 Ett fondföretag bör kunna aktivera inlösen in natura för att förhindra försäljning av betydande värdepappersblock som är en följd av inlösenorder, om försäljningen skulle kunna leda till betydande transaktionskostnader och effekter på marknadspriset för dess aktie- eller andelsägare.
15 Auktoriserade aktörer och marknadsgaranter enligt definitionen i artikel 4.1.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU har viktiga funktioner för den dagliga verksamheten i börshandlade fondföretag. De auktoriserade aktörernas och marknadsgaranternas uppgifter är att förvärva eller sälja andelar eller aktier i ett börshandlat fondföretag på sekundärmarknaden, bistå förvaltningsbolaget för det börshandlade fondföretaget vid utförandet av order och säkerställa kontinuerlig likviditet och handel på sekundärmarknaden. Vid normal handel med ett börshandlat fondföretag bör en fullständig leverans eller delleverans av underliggande värdepapper som innehas av det börshandlade fondföretaget eller för dess räkning till auktoriserade aktörer och marknadsgaranter för att verkställa inlösenorder inte betraktas som en aktivering av det verktyg för likviditetshantering i form av inlösen in natura som avses i punkt 8 i bilaga IIA till direktiv 2009/65/EG, eftersom en sådan transaktion inte avser likviditetshantering av ett börshandlat fondföretags portfölj.
16 För att minska likviditetsriskerna för de tillgångar i fondföretaget vars ekonomiska eller rättsliga egenskaper har ändrats väsentligt eller blivit osäkra på grund av exceptionella omständigheter bör ett fondföretag kunna aktivera sidofickor genom bokföringsmässig uppdelning eller fysisk separering.
17 Om det ligger i fondföretagets och dess investerares bästa intresse att behålla sidofickan i den befintliga fondstrukturen bör ett fondföretag kunna skapa en sidoficka genom bokföringsmässig uppdelning. I så fall bör tillgångar vars ekonomiska eller rättsliga egenskaper har ändrats väsentligt eller blivit osäkra på grund av exceptionella omständigheter hänföras till en särskild aktieklass i fondföretaget.
18 Om det ligger i fondföretagets bästa intresse att fysiskt isolera de tillgångar vars ekonomiska eller rättsliga egenskaper har ändrats väsentligt eller blivit osäkra på grund av exceptionella omständigheter bör fondföretaget kunna skapa en sidoficka genom fysisk separering. I så fall bör de berörda tillgångarna förbli i det ursprungliga fondföretaget, medan de tillgångar i fondföretaget som inte berörs bör överföras till en ny fond.
19 För att skydda investerarna och minska risken för spridning i resten av fondföretaget bör sidofickorna vara stängda för teckning, återköp och inlösen. I investerarnas intresse bör emellertid ett fondföretag, oavsett om sidofickan skapas genom bokföringsmässig uppdelning eller fysisk separering, kunna avyttra eller avveckla sidofickan och fördela eventuella intäkter till slutinvesterarna i proportion till deras deltagande i sidofickan.
20 För att säkerställa rättssäkerhet och överensstämmelse med direktiv 2009/65/EG bör denna förordning tillämpas från och med den 16 april 2026 för fondföretag som bildas efter den dag då denna förordning blir tillämplig. Efterlevnaden av denna förordning skulle också kräva ändringar av fondens dokumentation och en uppdatering av fondföretagens och deras förvaltningsbolags befintliga processer och tekniska infrastruktur för att stödja aktiveringen av de valda verktygen för likviditetshantering. Därför är det nödvändigt att föreskriva en övergångsperiod på ett år för fondföretag som bildats före den dag då denna förordning börjar tillämpas, så att dessa fondföretag kan anpassas till det nya systemet. Det bör emellertid vara möjligt för dessa fondföretag att välja att omfattas av denna förordning från och med den dag då den börjar tillämpas, dvs. från och med den 16 april 2026.
21 Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har överlämnat till kommissionen.
22 Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har genomfört ett öppet offentligt samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Tillfälligt senareläggande av teckning, återköp och inlösen
1 Ett fondföretag ska tillfälligt senarelägga teckning, återköp och inlösen vid samma tidpunkt, för samma period och för alla investerare i fondföretaget.
2 Ett tillfälligt senareläggande av teckning, återköp och inlösen ska vara tidsbegränsat, strikt begränsat till den period som krävs för att hantera de exceptionella omständigheter som motiverar det tillfälliga senareläggandet, och får endast genomföras om det är vederbörligen motiverat med hänsyn till investerarnas bästa intresse.
3 För ett fondföretag med flera aktieklasser ska det tillfälliga senareläggandet av teckning, återköp och inlösen gälla samtliga aktieklasser i fondföretaget.
Artikel 2 – Inlösenspärrar
1 Ett fondföretag som beslutar att aktivera inlösenspärrar ska tillämpa dessa inlösenspärrar på samma sätt på alla investerare.
2 En inlösenspärr ska ha en aktiveringströskel som måste överskridas för att inlösenspärren ska kunna aktiveras.
3 Aktiveringströskeln ska
a baseras på de totala inlösenorderna netto eller brutto som fondföretaget mottagit för en viss handelsdag eller under en viss period, och
b uttryckas som en andel av fondföretagets fondandelsvärde.
4 Ett fondföretag som beslutar att aktivera en inlösenspärr ska på proportionell basis utföra inlösenorderna från alla investerare för en viss handelsdag till ett belopp som minst motsvarar nivån på aktiveringströskeln.
Artikel 3 – Förlängning av uppsägningstiden
1 Den förlängda uppsägningstiden ska omfatta perioden från det att fondföretaget mottagit inlösenordern till dess att den verkställts.
2 Förlängningen av uppsägningstiden ska inte påverka fondföretagets inlösenfrekvens.
Artikel 4 – Inlösenavgifter
1 Det intervall av inlösenavgifter som fastställts på förhand ska utgå från de uppskattade explicita transaktionskostnaderna. Om det är lämpligt för fondföretagets investeringsstrategi ska det intervall av inlösenavgifter som fastställts på förhand även omfatta de implicita transaktionskostnaderna, inbegripet eventuell väsentlig marknadspåverkan av försäljningen av tillgångar, för att verkställa inlösen. Dessa implicita transaktionskostnader ska uppskattas efter bästa förmåga.
2 Inlösenavgifterna ska uttryckas som en procentandel av inlösenorderna brutto eller som ett penningvärde, eller som en kombination av båda. Nivån på inlösenavgifterna kan variera beroende på inlösenorderns storlek.
3 Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel och artiklarna 5, 6 och 7 avses med explicita transaktionskostnader de kostnader som bärs direkt av ett fondföretag vid dess förvärv eller avyttring av tillgångar, som har ett stabilt belopp och som kan kvantifieras före transaktionen. Dessa kostnader kan omfatta courtagekostnader, handelsavgifter, skatter och avvecklingsavgifter.
Artikel 5 – Svingprissättning
1 Svingfaktorn ska omfatta de uppskattade explicita transaktionskostnader som avses i artikel 4.3 första stycket. Om det är lämpligt för fondföretagets investeringsstrategi ska svingfaktorn även omfatta de implicita transaktionskostnaderna som avses i artikel 4.3 andra stycket, inbegripet eventuell väsentlig marknadspåverkan av köp eller försäljning av tillgångar, för att verkställa teckning eller inlösen. Dessa implicita transaktionskostnader ska uppskattas efter bästa förmåga.
2 Svingfaktorn ska uttryckas som en procentandel av fondandelsvärdet av fondföretagets andelar eller aktier.
3 Ett fondföretag får tillämpa svingprissättning om det finns en skillnad mellan inlösenorderna och teckningsorderna (fullständig svingprissättning) eller om skillnaden överstiger en förutbestämd aktiveringströskel (partiell svingprissättning). I båda fallen gäller följande:
a Om skillnaden mellan inlösenorderna och teckningsorderna för en viss handelsdag leder till nettoinlösen ska svingfaktorn dras av från fondandelsvärdet av fondföretagets andelar eller aktier.
b Om skillnaden mellan inlösenorderna och teckningsorderna för en viss handelsdag leder till nettoteckning ska svingfaktorn läggas till fondandelsvärdet av fondföretagets andelar eller aktier.
4 Svingprissättningen kan omfatta olika svingfaktorer som motsvarar olika aktiveringströsklar.
Artikel 6 – Dubbel prissättning
1 Ett fondföretag som aktiverar dubbel prissättning ska för detta ändamål använda en av följande beräkningsmetoder:
a Beräkning av två fondandelsvärden:
b Beräkning av endast ett fondandelsvärde för tecknande och inlösande investerare.
2 För båda de beräkningsmetoder som avses i punkt 1 ska de likviditetskostnader med vilka fondandelsvärdet per andel eller aktie justeras omfatta de uppskattade explicita transaktionskostnader som avses i artikel 4.3 första stycket. Om det är lämpligt för fondföretagets investeringsstrategi ska dessa likviditetskostnader även omfatta de implicita transaktionskostnaderna som avses i artikel 4.3 andra stycket, inbegripet eventuell väsentlig marknadspåverkan av köp eller försäljning av tillgångar, för att verkställa teckning eller inlösen. Dessa implicita transaktionskostnader ska uppskattas efter bästa förmåga.
Artikel 7 – Avgift för utspädningsskydd
1 Avgifter för utspädningsskydd ska omfatta de uppskattade explicita transaktionskostnader som avses i artikel 4.3 första stycket. Om det är lämpligt för fondföretagets investeringsstrategi ska avgifterna för utspädningsskydd även omfatta de implicita transaktionskostnaderna som avses i artikel 4.3 andra stycket, inbegripet eventuell väsentlig marknadspåverkan av köp eller försäljning av tillgångar, för att verkställa teckning eller inlösen. Dessa implicita transaktionskostnader ska uppskattas efter bästa förmåga.
2 Avgifter för utspädningsskydd ska uttryckas som något av följande:
a En procentandel av tecknings- eller inlösenorderna.
b Ett penningvärde.
3 Ett fondföretag får aktivera avgifter för utspädningsskydd för en viss handelsdag om
a det sammanlagda beloppet av inlösenorderna överstiger det sammanlagda beloppet av teckningsorderna, vilket leder till nettoinlösen,
b det sammanlagda beloppet av teckningsorderna överstiger det sammanlagda beloppet av inlösenorderna, vilket leder till nettoteckning.
Artikel 8 – Inlösen in natura
1 Inlösen in natura ska motsvara överföringen av tillgångar som innehas av fondföretaget till inlösande investerare i stället för kontanter för att verkställa inlösenorder. Överföringen av tillgångar till investerare kan vara direkt eller indirekt via mellanhänder.
2 Vid normal handel med ett börshandlat fondföretag ska en fullständig leverans eller delleverans av underliggande värdepapper som innehas av det börshandlade fondföretaget eller för dess räkning till en auktoriserad aktör eller marknadsgarant för att verkställa inlösenorder inte betraktas som en aktivering av det verktyg för inlösen in natura som avses i punkt 8 i bilaga IIA till direktiv 2009/65/EG.
Artikel 9 – Sidofickor
1 En sidoficka kan ha någon av följande former:
a En särskild aktieklass i fondföretaget, som skapats särskilt för att genomföra en bokföringsmässig uppdelning så att de tillgångar vars ekonomiska eller rättsliga egenskaper har ändrats väsentligt eller blivit osäkra på grund av exceptionella omständigheter skiljs från det fondföretagets övriga tillgångar (bokföringsmässig uppdelning).
b Ett separat fondföretag som skapats särskilt för att separera de tillgångar vars ekonomiska eller rättsliga egenskaper har ändrats väsentligt eller blivit osäkra på grund av exceptionella omständigheter från det fondföretagets övriga tillgångar (fysisk separering).
2 Vid tillämpning av den sidoficka som avses i punkt 1 a ska nyteckning, återköp och inlösen i andra aktieklasser än den aktieklass som är avsedd för sidofickan utföras på grundval av fondföretagets fondandelsvärde, vilket ska beräknas efter det att de tillgångar som är föremål för bokföringsmässig uppdelning har uteslutits.
3 Om ett fondföretag aktiverar en sidoficka enligt punkt 1 b ska de tillgångar vars ekonomiska eller rättsliga egenskaper har ändrats väsentligt eller blivit osäkra på grund av exceptionella omständigheter kvarstå i det ursprungliga fondföretaget, medan övriga tillgångar ska överföras till ett nytt fondföretag eller genom en fusion till ett befintligt fondföretag i enlighet med kraven i kapitel VI i direktiv 2009/65/EG.
4 När en sidoficka har skapats ska varje investerare tilldelas andelar eller aktier i sidofickan i proportion till deras respektive andel i det ursprungliga fondföretaget.
Artikel 10 – Övergångsbestämmelse
Fondföretag som bildats före den 16 april 2026 ska anses uppfylla kraven i denna förordning till och med den 16 april 2027. Dessa fondföretag kan emellertid välja att omfattas av denna förordning från och med den 16 april 2026, förutsatt att de underrättar de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat om detta.
Artikel 11 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 16 april 2026.
1 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/65/oj.
2 Iosco, Guidance for Open-ended Funds for Effective Implementation of the Recommendations for Liquidity Risk Management, maj 2025, https://www.iosco.org/library/pubdocs/pdf/IOSCOPD799.pdf.
3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/65/oj).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1095/oj).