Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/764 av den 1 december 2025 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 av den 30 maj 2022 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2009, (EU) 2019/942 och (EU) 2019/943 och direktiven 2009/73/EG och (EU) 2019/944, och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013, särskilt artikel 3.4, och
1 Genom förordning (EU) 2022/869 inrättas en ram för identifiering, planering och genomförande av projekt av gemensamt intresse, vilka krävs för att genomföra de elva strategiska, geografiska prioriterade korridorer för energiinfrastruktur som identifierats på områdena elektricitet, havsbaserade elnät, vätgas och elektrolysanläggningar, och de tre unionsomfattande prioriterade områdena för energiinfrastruktur för smarta elnät, smarta gasnät och koldioxidtransportnät. Genom den förordningen inrättas också en ram för identifiering, planering och genomförande av projekt av ömsesidigt intresse som utvecklats av unionen tillsammans med tredjeländer när det gäller transportnät för el, vätgas och koldioxid.
2 Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1041 upprättades, i form av bilaga VII till förordning (EU) 2022/869, den första unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse.
3 De stödberättigande projekt som föreslagits för införande i den unionsförteckning över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2022/869 bedömdes alla mot det obligatoriska hållbarhetskriteriet för alla projektkategorier i enlighet med bestämmelserna i den förordningen. Endast de projekt som uppvisade betydande bidrag till hållbarhet bedömdes ytterligare av de regionala grupper som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2022/869, vilka bekräftade att dessa projekt uppfyller kriterierna i artikel 4 i den förordningen.
4 Kommissionen har bedömt de föreslagna projekten mot bakgrund av kraven i artikel 3.5 i förordning (EU) 2022/869.
5 Utkasten till regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse godkändes av de regionala grupperna vid möten på teknisk nivå.
6 Den 30 september 2025 avgav byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) sitt yttrande om konsekvent tillämpning av bedömningskriterier och kostnads-nyttoanalys i alla regioner. Därefter, den 24 oktober 2025, antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de slutliga regionala förteckningarna. Innan de regionala förteckningarna antogs godkändes alla förslag till projekt av de medlemsstater vars territorium berörs av respektive projekt, i enlighet med artikel 3.3 andra stycket a i förordning (EU) 2022/869.
7 De projekt som föreslogs för införande i den andra unionsförteckningen var föremål för ett offentligt samråd. Dessutom inbjöds organisationer som företräder berörda intressenter, däribland företrädare för tredjeländer, producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer, lokalbefolkning samt konsument- och miljöskyddsorganisationer, till de tekniska diskussionerna i de regionala grupperna och rådfrågades om de projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen.
8 Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas utifrån strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur enligt den ordning som fastställs i bilaga I till förordning (EU) 2022/869. Projekt av ömsesidigt intresse som inte krävs för att genomföra de prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur som anges i bilaga I till förordning (EU) 2022/869 bör förtecknas separat efter den infrastrukturkategori de tillhör och den region där de är belägna.
9 Projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse bör förtecknas antingen som fristående projekt eller som en del av ett kluster av flera projekt när de är beroende av varandra eller (potentiellt) konkurrerande.
10 Vad gäller de två sammanlänkningar som i artikel 24 i förordning (EU) 2022/869 föreskrivs för medlemsstaterna Cypern respektive Malta har kommissionen mottagit den dokumentation som krävs i enlighet med punkterna 1 och 2 i den artikeln. De respektive projekten presenterades under de tekniska regionala gruppmötena och den relevanta dokumentationen, med undantag för affärshemligheter, offentliggjordes. En sammanlänkning för Malta och en sammanlänkning för Cypern, som är nödvändiga för att sammanlänka dessa medlemsstater med det transeuropeiska gasnätet, bör därför behålla sin status som projekt av gemensamt intresse.
11 Unionsförteckningen innehåller projekt i olika utvecklingsfaser, det vill säga den förberedande genomförbarhetsfasen, genomförbarhetsfasen, tillståndsgivningsfasen och uppförandefasen. För projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse i en tidig utvecklingsfas kan studier behövas för att påvisa teknisk och ekonomisk genomförbarhet och förenlighet med EU:s lagstiftning, inbegripet miljölagstiftningen. I detta sammanhang bör de potentiella negativa konsekvenserna för miljön identifieras, bedömas samt undvikas eller lindras. Dessutom bör relevanta klimatanpassningsåtgärder när det gäller utvecklingen av projekten identifieras och beaktas.
12 Införandet av projekt i unionsförteckningen påverkar inte utgången av det relevanta miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfarandet.
13 Förordning (EU) 2022/869 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga VII till förordning (EU) 2022/869 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 152, 3.6.2022, s. 45, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/869/oj.
2 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1041 av den 28 november 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse ( EUT L, 2024/1041, 8.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2024/1041/oj).
BILAGA
BILAGA VII
(som avses i artikel 3.4)
A. PRINCIPER VID FASTSTÄLLANDET AV UNIONSFÖRTECKNINGEN
1. Kluster av projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse Vissa projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande typer av kluster av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse har upprättats: a) Ett kluster av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som är beroende av varandra definieras som klustret X, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse. Ett sådant kluster har bildats för att identifiera alla de projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de genomförs tillsammans. I detta fall ska samtliga projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse genomföras för att uppnå fördelar på unionsnivå. b) Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse definieras som klustret X, som omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse. Ett sådant kluster är ett tecken på osäkerhet när det gäller omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som ingår i klustret genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma huruvida ett, flera eller alla projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt – bland annat när det gäller kapacitetsbehoven – i samband med det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse. c) Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse definieras som klustret X, som omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse. Ett sådant kluster åtgärdar samma flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än vid ett kluster med potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse, och därför har det beslutats att endast ett av projekten av gemensamt intresse/projekten av ömsesidigt intresse måste genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma vilket projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Om så är nödvändigt ska behovet av ett projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse bedömas på nytt i ett senare förfarande för identifiering av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse. Alla projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse omfattas av de rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) 2022/869.
2. Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse/projekten av ömsesidigt intresse om de geografiskt befinner sig i närheten av överföringsledningar eller rörledningar, beroende på vad som är tillämpligt. Understationer, omformarstationer och kompressorstationer betraktas som fristående projekt av gemensamt intresse och anges uttryckligen i unionsförteckningen om de geografiskt inte befinner sig i närheten av överföringsledningar eller rörledningar, beroende på vad som är tillämpligt. De omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) 2022/869.
3. Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt eller ömsesidigt intresse och projekt som blivit en del av andra projekt av gemensamt eller ömsesidigt intresse Flera projekt som ingår i den första unionsförteckningen anses inte längre vara projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse av ett eller flera av följande skäl: a) Projektet har redan tagits i drift eller kommer att tas i drift senast i mars 2026 och omfattas därför inte av bestämmelserna i förordning (EU) 2022/869. b) Enligt nya uppgifter uppfyller projektet inte de allmänna kriterierna. c) Projektet har inte lagts fram på nytt för att väljas ut som ett projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse. d) En medlemsstat vars territorium berörs av projektet har inte gett sitt godkännande. e) Projektet rangordnades lägre än andra förslag till projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse i urvalsprocessen. Dessa projekt (med undantag för de projekt som tagits i drift eller kommer att tas i drift senast i mars 2026) kan tas med i nästa unionsförteckning om skälen för att inte ta med dem i den nuvarande unionsförteckningen inte längre är tillämpliga. Sådana projekt är varken projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse i del C i denna bilaga som Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse. Vissa projekt som ingick i den första unionsförteckningen blev under genomförandeprocessen integrerade delar av andra (kluster av) projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse. Sådana projekt anses inte längre vara självständiga projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse i del C i denna bilaga som Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse.
4. Icke stödberättigande delar av projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse Vissa projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse omfattar en eller flera icke stödberättigande investeringar. Följande investeringar ska inte betraktas som en del av unionsförteckningen: a) Inhemska förstärkningar för projektet Medlink (del av projekt 1.35), nämligen växelströmsledningen mellan Annaba och Touggourt i Algeriet och växelströmsledningen mellan De Jebil och Marsa Dhib i Tunisien. b) Inhemska förstärkningar för sammanlänkningen mellan Subotica (RS) och Sándorfalva (HU) (del av projekt 2.12), nämligen luftledningen mellan Novi Sad 3 och Sombor 3, luftledningen mellan Srbobran och Sremska Mitrovica 2 och ombyggnaden av understationen Subotica 3. c) Inhemska förstärkningar för sammanlänkningen mellan Wadi El Natroon (EG) och Mesogeia/S:t Stefanos (EL) [nu kallad GREGY Interconnector] (del av projekt 2.13) – inhemska avsnitt i Egypten. d) Inhemska förstärkningar för sammanlänkningen mellan Bobov Dol (BG) och Leskovac 2 (RS) [nu kallad Central Balkan Corridor] (del av projekt 2.26), nämligen uppgraderingen av luftledningen mellan Niš 2 och Kruševac 1, uppgraderingen av understationen Kruševac 1, uppgraderingen av luftledningen Kruševac 1 och Kraljevo 3, uppgraderingen av luftledningen mellan Kraljevo och Požega, den nya understationen i Požega, den nya luftledningen mellan Jagodina och Požarevac, uppgraderingen av luftledningen mellan Požega och Vardište och den nya understationen i Požarevac 3. e) Följande inhemska avsnitt av stamnätet i Spanien (del av projekt 9.1.3): Coruña–Zamora, Huelva–Algeciras, Kastilien och León (Zamora–Haro), Guitiriz–Zamora och förbindelsen mellan Kastilien-La Mancha och Madrid. f) Det inhemska avsnittet mellan Freiburg och Offenbach i Tyskland (del av projekt 9.2.1). g) Avsnittet i Limburgområdet och dess anslutning till det nord-sydliga stamnätet i östra Nederländerna (del av projekt 9.6). h) Det inhemska avsnitt i Tyskland som börjar i närheten av Bremen och sträcker sig i riktning mot Hannover (del av projekt 9.7.4). i) Det inhemska avsnittet i Frankrike från Port-de-la-Nouvelle via Barbaira (del av projekt 9.27.2). j) Det inhemska avsnittet i Frankrike Bordeaux–Lussagnet (del av projekt 9.27.3). k) Det inhemska avsnitt i Tyskland som börjar i närheten av Bremen och sträcker sig söderut (del av projekt 9.28). l) Det inhemska asvnittet i Förenade kungariket från Bacton till Förenade kungarikets interna vätgasnät (del av projekt 9.35). m) De inhemska avsnitten i Tunisien i North Africa Hydrogen Corridor (del av projekt 10.12). n) De inhemska avsnitt i Sverige som förbinder Kiruna med Luleå i Nordic Hydrogen Route – Bothnian Bay (del av projekt 11.1). o) Följande inhemska avsnitt i Finland (geografiska beteckningar ges som vägledning): Mäntsälä, Imatra, Kouvola, Kotka; inhemsk förbindelseledning för Nordic-Baltic Hydrogen Corridor i Litauen med anslutning till Klaipėda (del av projekt 11.2). p) Avsnittet Sverige–Finland och anslutningen av Gotland till Baltic Sea Hydrogen Collector (del av projekt 11.3).
5. Numrering av projekten i unionsförteckningen Projekt som ingick i den första unionsförteckningen ska behålla sitt ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse i den nuvarande unionsförteckningen. Nyupptagna projekt i den nuvarande unionsförteckningen ska tilldelas ett nytt unikt nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse.
B. UNIONSFÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE OCH PROJEKT AV ÖMSESIDIGT INTRESSE
1. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Electricity) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 1.1 Sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefría (ES)–Ponte de Lima (PT) och Ponte de Lima–Vila Nova de Famalicão (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT) 1.2 Sammanlänkning mellan Gatika (ES) och Cubnezais (FR) [nu kallad Biscay Gulf] 1.3 Sammanlänkning mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallad Celtic Interconnector] 1.4 1.4.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Emden-Ost och Osterath för att öka kapaciteten från norra Tyskland till Rhenlandet [nu kallad A-Nord] 1.5 Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Brunsbüttel/Wilster och Großgartach/Grafenrheinfeld för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallad Suedlink] 1.6 Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallad Ultranet] 1.7 1.7.1 Sammanlänkning mellan Navarra (ES) och Landes (FR) [nu kallad Pyrenean crossing 1] 1.7.2 Sammanlänkning mellan Aragonien (ES) och Marsillon (FR) [nu kallad Pyrenean crossing 2] 1.8 Sammanlänkning mellan Lonny (FR) och Gramme (BE) 1.9 Inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet och Lillo-Liefkenshoek (BE) och mellan Liefkenshoek och Mercator, inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallade BRABO II + III] 1.10 Sammanlänkning mellan det italienska fastlandet och Korsika (FR) och Sardinien (IT) [nu kallad SACOI 3] 1.11 Projekt för lagringsutbyggnad i Kaunertal (AT) 1.12 Vattenrening/pumpkraftverk i Navaleo (ES) 1.13 Pumpkraftverk Silvermines (IE) 1.14 Pumpkraftverk Riedl (DE) 1.16 Green Hydrogen Hub Denmark Compressed Air Energy Storage (DK) 1.17 Pumpkraftverk WSK PULS (DE) 1.18 Pumpkraftverk med reversibelt system Aguayo II (ES) 1.22 Inhemsk förbindelseledning mellan Bordeauxområdet och Nantesområdet (FR) [nu kallad GiLA] 1.23 Inhemsk förbindelseledning mellan Montalto och Avenza (IT) [nu kallad HG North Tyrrhenian Corridor] 1.24 Inhemsk förbindelseledning mellan Ovelgönne/Rastede/Wiefelstede/Westerstede och Bürstadt och Marxheim (Taunus) (DE) [nu kallad Rhine-Main-Link] 1.25 Onlinenätstyrning PSKW-Rio (DE) 1.26 Pumpkraftverk CHR IRENE (ES) 1.27 Pumpkraftverk PSP CONSO II (ES) 1.28 Pumpkraftverk Villarosa (IT) 1.29 Pumpkraftverk Taccu Sa Pruna (IT) 1.30 Pumpkraftverk Favazzina (IT) 1.31 Pumpkraftverk Serra Del Corvo (IT) 1.32 Tryckluftslagring CAES Ahaus, Tyskland (DE) Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 1.19 Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TN) [nu kallad ELMED] 1.20 Sammanlänkning mellan Zeebruggeområdet (BE) och Kemsley, Kent (UK) [nu kallad Cronos] 1.21 Sammanlänkning mellan Emdenområdet (DE) och Corringham, Essex (UK) [nu kallad Tarchon] 1.33 Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK) [nu kallad North-South interconnector] (nr 2.13.1 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse) 1.34 Sammanlänkning mellan Maynooth (IE) och Bodelwyddan (UK) [nu kallad MaresConnect] 1.35 Sammanlänkning mellan La Spezia (IT) och Annaba (DZ) och mellan Suvereto (IT) och Marsa Dhib (TN) [nu kallad Medlink]
2. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (NSI East Electricity) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 2.1 Klustret Österrike–Tyskland, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.1.1 Sammanlänkning mellan Isar/Altheim/Ottenhofen (DE) och S:t Peter (AT) 2.1.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Westtirol och Zell/Ziller (AT) 2.1.4 Sammanlänkning mellan Pleinting (DE) och S:t Peter (AT) 2.2 Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Isar [nu kallad SuedOstLink] 2.3 Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.3.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín 2.3.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka 2.4 Sammanlänkning mellan Würmlach (AT) och Somplago (IT) 2.5 Klustret Ungern–Rumänien, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.5.1 Sammanlänkning mellan Józsa (HU) och Oradea (RO) 2.5.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Urechești (RO) och Târgu Jiu (RO) 2.5.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Târgu Jiu (RO) och Paroșeni (RO) 2.5.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Paroșeni (RO) och Baru Mare (RO) 2.5.5 Inhemsk förbindelseledning mellan Baru Mare (RO) och Hășdat (RO) 2.5.6 Uppgradering av understationen Roșiori (RO) 2.5.7 Sammanlänkning mellan Nadab (RO) och Békéscsaba (HU) 2.6 Klustret Israel–Cypern–Grekland [nu kallat Great Sea Interconnector], som omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.6.1 Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY) 2.6.2 Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL) 2.7 Sammanlänkning mellan Otrokovice (CZ) och Ladce (SK) 2.8 Sammanlänkning mellan Lienz (AT) och Venetoregionen (IT) 2.9 Pumpkraftverk i Amfilochía (EL) 2.10 Batterienergilagringssystem Ptolemaida (EL) 2.11 Modernisering av pumpkraftverk i Čierny Váh (SK) [nu kallat SE Integrator] 2.14 Inhemsk förbindelseledning mellan Villanova och Fano (IT) [nu kallad Adriatic HVDC link] 2.15 Inhemsk förbindelseledning mellan Lienz Malta och Obersielach (AT) (nr 3.28 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) 2.16 Sammanlänkning mellan Hradec (CZ) och Röhrsdorf (DE) 2.17 Sammanlänkning mellan Galatina (IT) och Thesprotia (EL) [nu kallad GRITA 2] 2.18 Inhemsk förbindelseledning mellan S:t Peter och Dürnrohr (AT) 2.19 Inhemsk förbindelseledning mellan Foggia och Forlì (IT) [nu kallad HG Adriatic Corridor] 2.20 Sammanlänkning mellan Sajóivánka (HU) och Rimavská Sobota (SK) (nr 3.17 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse) 2.21 Pumpkraftverk i Jadenitsa (BG) (nr 3.23 i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse) 2.22 Pumpkraftverk i Kozjak (SI) 2.23 Pumpkraftverk i Batak (BG) 2.24 Pumpkraftverk Dospat (BG) Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 2.12 Sammanlänkning mellan Subotica (RS) och Sándorfalva (HU) [nu kallad Pannonian Corridor] 2.13 Sammanlänkning mellan Sidi Barrani (kustområde) (EG) och Mesogeia/S:t Stefanos (EL) [nu kallad GREGY Interconnector] 2.25 Sammanlänkning mellan Villanova (IT) och Lastva (ME) 2.26 Sammanlänkning mellan Bobov Dol (BG) och Leskovac 2 (RS) [nu kallad Central Balkan Corridor] 2.27 Sammanlänkning mellan Anaklia (GE) och Constanța Sud (RO) [nu kallad Black Sea interconnection cable] 2.28 Sammanlänkning mellan Mukatjeve (UA) och Veľké Kapušany (SK) 2.29 Sammanlänkning mellan Artsyz (UA) och Isacca (RO)
3. Elnät för den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP Electricity) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 3.2 Pumpkraftverk i Estland 3.3 Integration och synkronisering av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.3.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Paide och Sindi (EE) 3.3.5 Ytterligare infrastrukturaspekter av synkroniseringen av de baltiska staternas system med de kontinentaleuropeiska näten 3.3.6 Sammanlänkning mellan Litauen och Polen [nu kallad Harmony Link] 3.3.11 Inhemsk förbindelseledning mellan Dunowo och Żydowo Kierzkowo (PL) 3.3.12 Inhemsk förbindelseledning mellan Piła Krzewina och Żydowo Kierzkowo (PL) 3.3.13 Inhemsk förbindelseledning Morzyczyn–Dunowo–Słupsk–Żarnowiec (PL) 3.3.14 Inhemsk förbindelseledning Żarnowiec–Gdańsk/Gdańsk Przyjaźń–Gdańsk Błonia (PL) 3.5 Fjärde sammanlänkningen mellan Finland och Sverige [nu kallad Aurora line 2] 3.6 Sammanlänkning mellan Finland och Estland [nu kallad Estlink 3] 3.7 Sammanlänkning mellan Finland och Sverige [nu kallad Fenno-Skan 3] 3.8 Sammanlänkning mellan Sverige och Danmark [nu kallad Upgrade to Konti-Skan] 3.9 Gränsöverskridande förstärkningsprojekt i Lettland och Litauen 3.10 Pumpkraftverk i Finland [nu kallat Kemijoki PSP]
4. Havsbaserade elnät i de norra havsområdena (NSOG, Northern Seas offshore grid) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 4.2 Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Belgien och Danmark [nu kallad Triton Link] 4.3 Understation för högspänd havsbaserad vindkraft och anslutning till Menuel (FR) [nu kallad Offshore Wind connection Centre Manche 1] 4.4 Understation för högspänd för havsbaserad vindkraft och anslutning till Tourbe (FR) [nu kallad Offshore Wind connection Centre Manche 2] 4.7 Anslutning av havsbaserad vindkraft, Fécamp-Grand Large 1 (FR) 4.8 Anslutning av havsbaserad vindkraft, Fécamp-Grand Large 2 (FR) 4.9 Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Tyskland och Nederländerna Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 4.5 Hybridsammanlänkning mellan Princess Elisabeth Island (BE) och Kent (UK) [nu kallad Nautilus] 4.6 Hybridsammanlänkning för högspänd likström mellan Storbritannien och Nederländerna [nu kallad LionLink] 4.10 Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Förenade kungariket och Tyskland [nu kallad HansaLink – Phase 1]
5. Havsbaserade elnät för den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP offshore) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 5.1 Havsbaserad hybridsammanlänkning mellan Lettland och Estland [nu kallad Elwind] 5.2 Havsbaserad hybridsammanlänkning Bornholm Energy Island (BEI) mellan Danmark och Tyskland
6. Havsbaserade elnät i syd och väst (SW offshore) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 6.1 Anslutning av havsbaserad vindkraft, Occitanien (FR) 6.2 Anslutning av havsbaserad vindkraft, PACA (FR) 6.3 Anslutning av havsbaserad vindkraft, Golfe de Lion Centre (FR)
7. Havsbaserade elnät i syd och öst (SE offshore) Inga projekt lämnades in för denna korridor.
8. Atlantiska havsbaserade elnät Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 8.1 Anslutning av havsbaserad vindkraft, södra Bretagne (FR) 8.2 Anslutning av havsbaserad vindkraft, södra atlantkusten, Oléron 1 (FR) 8.3 Anslutning av havsbaserad vindkraft, södra atlantkusten, Oléron 2 (FR) 8.4 Anslutning av havsbaserad vindkraft, Golfe de Gascogne Sud (FR) 8.5 Anslutning av havsbaserad vindkraft, Bretagne Nord-Ouest (FR)
9. Sammanlänkningar för vätgas i västra Europa (HI West) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 9.1 Korridor Portugal–Spanien–Frankrike–Tyskland: 9.1.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Portugal 9.1.2 Sammanlänkning för vätgas Portugal–Spanien 9.1.3 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Spanien 9.1.4 Sammanlänkning för vätgas Spanien–Frankrike [nu kallad BarMar] 9.1.5 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Frankrike som ansluter till Tyskland [nu kallad HyFen] 9.1.6 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland som ansluter till Frankrike [nu kallad H2Hercules South-West] 9.2 Gränsöverskridande vätgaskluster mellan Frankrike och Tyskland: 9.2.1 Vätgaskluster i Tyskland, till den franska gränsen [nu kallad RHYn] 9.2.2 Vätgaskluster i Frankrike, till den tyska gränsen [nu kallad Mosahyc] 9.3 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Frankrike, till den belgiska gränsen [nu kallad Franco-Belgian H2 corridor] 9.4 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad H2ercules West] 9.5 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Belgien [nu kallad Belgian Hydrogen Backbone] 9.6 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Nederländerna [nu kallad National Hydrogen Backbone] 9.7 Sammanlänkningar för vätgas mellan National Hydrogen Backbone (NL) och Tyskland: Den tyska delen: 9.7.1 Sammanlänkning för vätgas från det nord-sydliga stamnätet i öst till Oude (NL) [nu kallad H2ercules North] 9.7.2 Sammanlänkning för vätgas från det nord-sydliga stamnätet i öst till Vlieghuis (NL)–Vlieghuis–Ochtrup (DE) 9.7.3 Sammanlänkning för vätgas från Nederländerna till Tyskland [nu kallad Delta Rhine Corridor H2] 9.7.4 Sammanlänkning för vätgas Tyskland–Nederländerna 2 [nu kallad Hyperlink] 9.7.5 Sammanlänkning för vätgas från det nord-sydliga stamnätet i Winterswijk/Vreden till Tyskland [nu kallad H2ercules North-West] 9.8 Havsbaserad vätgasledning, Tyskland [nu kallad AquaDuctus] 9.9 Sammanlänkning för vätgas, Danmark–Tyskland: 9.9.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad HyperLink III] 9.9.2 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Danmark [nu kallad DK Hydrogen Pipeline West] 9.10 Mottagningsanläggningar för ammoniak i Belgien: 9.10.1 Mottagningsanläggning för ammoniak, Antwerpen 9.10.2 Mottagningsanläggning för ammoniak, Amplifhy Antwerpen 9.10.3 Mottagningsanläggning för ammoniak, Zeebrugge New Molecules 9.10.4 Mottagningsanläggning för ammoniak, Antwerpen VEPA 9.11 Mottagningsanläggningar för ammoniak i Tyskland: 9.11.1 Mottagningsanläggning för ammoniak, terminal i Brunsbüttel 9.11.3 Mottagningsanläggning för ammoniak, Wilhelmshaven (Uniper) 9.12 9.12.2 Mottagningsanläggning för ammoniak, Amplifhy Rotterdam 9.13 Mottagningsanläggning för ammoniak, Dunkerque (FR) 9.15 Elektrolysanläggningar i Spanien: 9.15.4 Elektrolysanläggning Valle andaluz del hidrógeno verde – Huelva 9.15.5 Elektrolysanläggning i Asturias vätgaskluster 9.15.6 Elektrolysanläggning Valdo Eume 9.15.7 Elektrolysanläggning Catalina 9.15.8 Elektrolysanläggning ErasmoPower2X 9.16 Elektrolysanläggningar i Frankrike: 9.16.6 Elektrolysanläggning GHYga H2 9.16.7 Elektrolysanläggning H2V 59 9.17 9.17.4 Elektrolysanläggning ScheldeH2 (NL) 9.18 Elektrolysanläggningar i Tyskland: 9.18.3 Elektrolysanläggning Rheinfelden 9.18.4 Elektrolysanläggning GreenRoot 9.20 Dansk vätgaslagring (DK) 9.21 Vätgaslagring Hystock Opslag (NL) 9.22 Vätgaslagring i Tyskland: 9.22.1 SaltHy vätgaslagring Harsefeld 9.22.3 SaltHy vätgaslagring Harsefeld II A+B 9.22.4 EWE vätgaslagring Huntorf 9.22.5 UST vätgaslagring Krummhörn 9.22.6 Vätgaslagring NWKG 9.22.7 EWE vätgaslagring Jemgum 9.22.8 Gasunie SpHyGER Etzel 9.22.9 RWE utbyggnad av vätgaslagring Gronau-Epe (nr 9.22.2 i den första unionsförteckningen) 9.22.10 RWE vätgaslagring Gronau-Epe – andra utbyggnaden 9.22.11 UST vätgaslagring Epe”. 9.24 Vätgaslagring i Spanien: 9.24.1 Vätgaslagring North – 1 9.24.2 Vätgaslagring North – 2 9.26 Sammanlänkningar för vätgas Frankrike–Luxemburg–Belgien: 9.26.1 Sammanlänkning för vätgas Frankrike–Luxemburg [nu kallad Hy4link (FR)] 9.26.2 Inhemsk vätgasledning i Luxemburg till den belgiska gränsen [nu kallad Hy4link (LU)] 9.27 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Frankrike från Bordeaux till Medelhavskusten: 9.27.1 MidHY 9.27.2 HySoW Mediterranean 9.27.3 HySoW Atlantic 9.28 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad Hyperlink 4–5] 9.29 Vätgaskorridor Italien–Schweiz–Tyskland: 9.29.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Italien från Poggio Renatico till den schweiziska gränsen 9.29.2 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad Alpine HyWay] 9.30 Elektrolysanläggningar i Danmark: 9.30.1 Elektrolysanläggning HØST PtX Esbjerg (tidigare Jyske Banke Nord PtX) (nr 9.19 i den första unionsförteckningen) 9.30.2 Elektrolysanläggning Hela 9.30.3 Elektrolysanläggning Vidar 9.30.4 Elektrolysanläggning Plus Idomlund 9.30.5 Elektrolysanläggning Esbjerg 9.31 Elektrolysanläggning H2Austria&Bavaria+Store (AT) 9.32 Elektrolysanläggning CHYMIA (BE) 9.33 Vätgaslagring i Frankrike: 9.33.1 Lagring GeoH2 (nr 9.23 i den första unionsförteckningen) 9.33.2 Lagring HyPSTER_3 9.33.3 Lagring HySoW. Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 9.34 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Schweiz (del av vätgaskorridoren Italien–Schweiz–Tyskland) [nu kallad Alpine H2 corridor] 9.35 Sammanlänkning för vätgas mellan Belgien och Förenade kungariket
10. Sammanlänkningar för vätgas i de centrala och södra delarna av östra Europa (HI East) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 10.1 SoutH2-korridoren Tunisien–Italien–Österrike–Tyskland: 10.1.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Italien [nu kallad Italian H2 Backbone] 10.1.2 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Österrike [nu kallad H2 Readiness of the TAG pipeline system] 10.1.3 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Österrike [nu kallad H2 Backbone WAG and Penta West] 10.1.4 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad HyPipe Bavaria – The Hydrogen Hub] 10.2 Sammanlänkning för vätgas mellan Tjeckien och Tyskland: 10.2.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tjeckien, mot Tyskland [nu kallad Czech H2 Backbone West] 10.2.2 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad FLOW East – Making Hydrogen Happen] 10.2.3 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tyskland [nu kallad H2ercules Network South-East] 10.3 Sammanlänkning för vätgas mellan Grekland och Bulgarien: 10.3.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Grekland, mot den bulgariska gränsen [nu kallad H2DRIA pipeline] 10.3.2 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Bulgarien, mot den grekiska gränsen 10.5 Centraleuropeisk vätgaskorridor Ukraina–Slovakien–Tjeckien–Tyskland: 10.5.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Slovakien [nu kallad Slovak Hydrogen Backbone] 10.5.2 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Tjeckien [nu kallad Czech Hydrogen Backbone North] 10.6 Sammanlänkning för vätgas mellan Slovakien och Ungern: 10.6.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Slovakien [nu kallad SK-HU H2 corridor] 10.6.2 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Ungern [nu kallad HU/SK hydrogen corridor] 10.7 Vätgaskorridor mellan Grekland och Italien: 10.7.1 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Grekland [nu kallad Komnina–Florovouni pipeline] 10.7.2 Havsbaserad vätgasledning mellan Grekland och Italien [nu kallad H2 Poseidon pipeline] 10.8 Mottagningsanläggning för ammoniak, Ionian Energy Terminal (GR) 10.9 Elektrolysanläggning Thalis 1 (GR) 10.10 Vätgaslagring EWE Ruedersdorf (DE) 10.11 Underjordisk vätgaslagring Fiume Treste Livello (IT) Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 10.12 Havsbaserad vätgasledning mellan Tunisien och Italien [nu kallad North Africa Hydrogen Corridor] (del av SoutH2-korridoren) 10.13 Inhemsk vätgasinfrastruktur i Ukraina [nu kallad Central European Hydrogen Corridor (UKR part)]
11. Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för vätgas (BEMIP Hydrogen) Projekt av gemensamt intresse som utvecklas i regionen: Nr Definition 11.1 Sammanlänkning för vätgas mellan Sverige och Finland [nu kallad Nordic Hydrogen Route – Bothnian Bay] 11.2 Sammanlänkning för vätgas mellan Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland [nu kallad Nordic-Baltic Hydrogen Corridor] 11.3 Sammanlänkning för vätgas mellan Finland och Tyskland [nu kallad Baltic Sea Hydrogen Collector] 11.4 Sammanlänkningar för vätgas mellan Tyskland och Polen [nu kallade Pomeranian Green Hydrogen cluster] 11.5 Elektrolysanläggningar i Finland: 11.5.1 Porvoo Phase 2 11.5.2 Project FOX 11.5.3 Plug Power Kristinestad
12. Prioriterat tematiskt område: Utbyggnad av smarta elnät Projekt av gemensamt intresse som utvecklas inom det tematiska området: Nr Definition 12.2 Carmen (BG, RO), för att stärka gränsöverskridande samarbete och datadelning mellan systemansvariga för överföringssystem, stärka samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem, främja nätutbyggnad och öka kapaciteten för integration av nya förnybara energikällor och förbättra nätets stabilitet, säkerhet och flexibilitet 12.3 Danube InGrid (HU, SK), för att effektivt integrera beteenden och åtgärder hos alla marknadsanvändare som är anslutna till elnäten i Ungern och Slovakien 12.4 Gabreta Smart Grids (CZ, DE), för att öka nätets värdkapacitet, möjliggöra fjärrövervakning och fjärrstyrning av mellanspänningsnät och förbättra nätets observerbarhet och nätplanering 12.5 GreenSwitch (AT, HR, SI), för att öka värdkapaciteten för distribuerade förnybara källor och effektiv integration av ny last, förbättra distributionsnätets observerbarhet och öka gränsöverskridande kapacitet 12.6 Selena (CZ, HU, SK), för att förbättra energitryggheten, energieffektiviteten och energiresiliensen i Tjeckien, Ungern och Slovakien genom modernisering och integrering av eldistributionsnäten 12.7 Tune (HU, SI, SK), för att öka kontrollerbarheten och stärka kraftnäten i Slovenien, Slovakien och Ungern.
13. Prioriterat tematiskt område: Gränsöverskridande koldioxidnät Projekt av gemensamt intresse som utvecklas inom det tematiska området: Nr Definition 13.1 CO2 TransPorts – kommer att upprätta infrastruktur för att underlätta storskalig avskiljning, transport och lagring av koldioxid från Rotterdam, Antwerpen och North Sea Port 13.2 Aramis – gränsöverskridande projekt för transport och lagring av koldioxid, upptag från utsläppskällor i närheten av Rotterdams hamnområde och rörtransport till lagring på den nederländska kontinentalsockeln 13.4 Bifrost – transport- och lagringsprojekt med lagring till havs i DK; utsläpp från källor i Danmark, Tyskland och Polen 13.5 Callisto – utveckling av multimodala koldioxidknutpunkter i Medelhavet som lagrar koldioxidutsläpp från Frankrike och Italien i lagringsanläggningar utanför Ravennas kust 13.6 CCS Baltic Consortium – gränsöverskridande koldioxidtransport via rörledning och järnvägs-/lastbilstransport mellan Lettland och Litauen med en multimodal terminal för flytande koldioxid i Klaipėda 13.7 Delta Rhine Corridor – projekt för transport av koldioxid via rörledningar från utsläppskällor i Ruhrområdet i Tyskland och Rotterdamområdet i Nederländerna, med lagring till havs utanför den nederländska kusten 13.8 EU2NSEA – gränsöverskridande koldioxidnät som utvecklats mellan Belgien, Tyskland och Norge för att även samla in koldioxid från DK, FR, LV, NL, PL och SE, med lagring på den norska kontinentalsockeln 13.10 Norne – transportinfrastruktur i Danmark med lagring på land och eventuellt till havs; utsläpp från källor främst i DK, SE, BE och UK kommer att transporteras till DK med fartyg 13.11 Prinos-Apollo CO2 – lagring till havs vid Prinosfältet för utsläpp från EL via rörledning, och från BG, HR, CY, EL, IT och SI via fartyg 13.12 Pycasso – transport och lagring av koldioxid, med en lagringsplats på land i sydvästra Frankrike, för industriutsläpp från Frankrike och Spanien 13.15 BaltiCO2Net – projektet omfattar 17 initiativ för koldioxidavskiljning vid industriutsläppsanläggningar i fem EU-medlemsstater (DK, DE, LV, PL, SE) med planerad lagring på land i Danmark 13.16 ECO2CEE – terminal för flytande koldioxid i Gdańsk som tar emot koldioxid från industrier i Polen via rörledning samt terminalen i Klaipėda som tar emot koldioxid från litauiska anläggningar via rörledning/tågtransport/lastbilstransport (nr 13.3 i den första unionsförteckningen) Projekt av ömsesidigt intresse som utvecklas inom det tematiska området: Nr Definition 13.13 Northern Lights – ett gränsöverskridande projekt för anslutning mellan flera europeiska initiativ för koldioxidavskiljning (i bland annat Belgien, Tyskland, Irland, Frankrike, Sverige), transport med fartyg till lagring på den norska kontinentalsockeln 13.14 Nautilus CCS – utsläpp från områdena Le Havre, Dunkerque, Duisburg och Rogaland ska avskiljas och transporteras med fartyg till olika sänkor i Nordsjön (utvidgning av nr 12.8 i den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse) 13.17 Atlas – lagring i havsanläggningen Atlas (NO) och transport med skyttelfartyg för koldioxid med kapacitet för direktlossning samt en flytande enhet för insamling, lagring och lossning (FCSO) som alternativ för koldioxid som avskilts vid industrianläggningar i EU 13.18 Carbon Connect – en cirka 200 km gränsöverskridande huvudledning under havet för transport och lagring av antropogen koldioxid från Zeebrugge (Belgien) till den brittiska sektorn i södra Nordsjön 13.19 German Carbon Transport Grid – projektet syftar till att bygga och driva ett omfattande nät av rörledningar för koldioxid i Tyskland, genom vilket utsläpp transporteras till kolsänkor i norra Europa, samt till att ansluta nätet till flera nationella nät
14. Prioriterat tematiskt område: Smarta gasnät Nr Definition 14.1 GREENCONNECT (Grid for Renewable gas Enabling Efficient Networks and Cross-border Operation for New Net-zero Energy interConnection and Transmission) 14.2 Kroatiens och Sloveniens projekt för smarta gasnät 14.3 SmartSwitch – ett projekt som syftar till att göra befintliga grekiska och bulgariska gasöverföringssystem för integrering av vätgas och förnybara gaser i nätet smartare
15. Projekt som behåller sin status som projekt av gemensamt intresse (undantag enligt artikel 24) Nr Definition 15.1 Anslutning av Malta till det europeiska gasnätet – sammanlänkning via rörledning med Italien vid Gela 15.2 Rörledning från gasreserverna i östra Medelhavet till Greklands fastland via Cypern och Kreta [nu kallad EastMed Pipeline], med mätar- och regleringsstation vid Megalopoli
C. FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT SOM INTE LÄNGRE ANSES VARA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE ELLER PROJEKT AV ÖMSESIDIGT INTRESSE OCH PROJEKT SOM NU ÄR INTEGRERADE DELAR AV ANDRA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE ELLER PROJEKT AV ÖMSESIDIGT INTRESSE
1. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Electricity) Nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse 1.4.2 1.4.3 1.15
2. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (NSI East Electricity) Nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse 2.1.2 2.3.1
3. Elnät för den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP Electricity) Nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse 3.1 3.3.1 3.3.2 3.3.4 3.3.7 3.3.8 3.3.9 3.3.10 3.3.15 3.4.1 3.4.2
4. Havsbaserade elnät i de norra havsområdena (NSOG, Northern Seas offshore grid) Nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse 4.1
9. Sammanlänkningar för vätgas i västra Europa (HI West) Nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse 9.11.2 9.12.1 9.12.3 9.14 9.15.1 9.15.2 9.15.3 9.16.1 9.16.2 9.16.3 9.16.4 9.16.5 9.17.1 9.17.2 9.17.3 9.18.1 9.18.2 9.19 9.22.2 9.25
10. Sammanlänkningar för vätgas i de centrala och södra delarna av östra Europa (HI East) Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse Numret på det projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse i vilket projektet nu är integrerat 10.4 10.5 och 10.13
12. Prioriterat tematiskt område: Utbyggnad av smarta elnät Nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse 12.1
13. Prioriterat tematiskt område: Gränsöverskridande koldioxidnät Nummer för projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse/projekt av ömsesidigt intresse 13.9