Förordning om skogsodlingsmaterial

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

(1) I rådets direktiv 1999/105/EG fastställs regler om produktion för saluföring och om saluföring av skogsodlingsmaterial.

(2) Omkring 45 % av unionens landareal är täckt av skog som spelar en mångsidig roll som omfattar sociala, ekonomiska, miljömässiga, ekologiska och kulturella funktioner. Skogarna har bland annat en grundläggande funktion som kolsänka i politiken för att begränsa klimatförändringarna. Högkvalitativa, klimatanpassade och diversifierade skogsodlingsmaterial med dokumenterad identitet är avgörande för att fullgöra dessa roller.

(3) Mot bakgrund av den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen, uppdateringen av reglerna och föreskrifterna i organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) system för certifiering av skogsodlingsmaterial i internationell handel (OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor), unionens nya politiska prioriteringar när det gäller hållbarhet, anpassning till klimatförändringar och biologisk mångfald, särskilt kommissionens meddelande av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given, och erfarenheterna från genomförandet av direktiv 1999/105/EG, bör det direktivet ersättas med en ny rättsakt. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av de nya reglerna i hela unionen, bör den akten anta formen av en förordning.

(4) Syftet med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor är att främja produktion och användning av frön, växtdelar och växter som har samlats in, bearbetats och saluförts på ett sätt som säkerställer hög kvalitet på och tillgång till skogsodlingsmaterial. På grund av skogarnas långa tillväxtcykler, kostnaden för planteringar och skogsinvesteringarnas långsiktiga natur är det viktigt att skogsbrukare får fullt tillförlitlig information om ursprunget för och de genetiska egenskaperna hos det skogsodlingsmaterial som de använder i sina planteringar. OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor tillgodoser detta behov genom certifiering och spårbarhet. Det spelar en viktig roll genom att hjälpa världens skogar att anpassa sig till förändrade klimatförhållanden. Tonvikten läggs på att säkerställa en hög genetisk mångfald inom arter och bevara artmångfalden, inbegripet genom diversifiering inom skogar. Därmed bibehålls och förbättras skogarnas anpassningspotential inför framtida återplantering av ett område med träd (återbeskogning) och skapande av nya skogar (beskogning). Återbeskogning kan krävas som en del av ett hållbart skogsbruk eller när delar av en befintlig skog har påverkats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, sjukdomar, utbrott av skadegörare och andra katastrofer.

(5) I den europeiska gröna given fastställs kommissionens åtagande att ta itu med klimatförändringar och miljörelaterade utmaningar. Den syftar till att ställa om unionens ekonomi för att skapa en mer hållbar framtid. Unionens regler om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial måste vara förenliga med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119, som inrättar en unionsram för att uppnå klimatneutralitet, och med de tre genomförandestrategierna i den europeiska gröna given, som presenteras i kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 med titeln EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (EU:s strategi för biologisk mångfald), kommissionens meddelande av den 24 februari 2021 med titeln Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (EU-strategin för klimatanpassning) och kommissionens meddelande av den 16 juli 2021 med titeln Ny EU-skogsstrategi för 2030 (EU:s skogsstrategi).

(6) Enligt förordning (EU) 2021/1119 ska relevanta unionsinstitutioner och medlemsstater säkerställa löpande framsteg med att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna. Ett av målen för EU-strategin för klimatanpassning är därför att påskynda unionens förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna, inbegripet genom att ändra reglerna om skogsodlingsmaterial. Unionsrätten bör uppmuntra produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial i hela unionen.

(7) De främsta målen för EU:s skogsstrategi är effektiv beskogning och effektivt bevarande och återställande av skog i unionen. Arbetet med att uppnå dessa mål kommer att bidra till att öka upptaget av koldioxid, minska förekomsten och omfattningen av skogsbränder och främja bioekonomin, samtidigt som de ekologiska principer som gynnar den biologiska mångfalden respekteras fullt ut. Att säkerställa återställandet av skogar och förstärka hållbart skogsbruk är av avgörande betydelse för klimatanpassning och för motståndskraftiga skogar. I det avseendet anges i EU-skogsstrategin att en anpassning av skogarna till klimatförändringarna och återställandet av skogar efter klimatskador kommer att kräva stora mängder lämpligt skogsodlingsmaterial. Detta medför ett behov av insatser för att säkra och på ett hållbart sätt använda de skogsgenetiska resurser som ett mer klimatsäkert skogsbruk är beroende av. Det krävs också insatser för att öka produktionen av och tillgången till sådant skogsodlingsmaterial, ge bättre information om dess lämplighet för specifika klimatmässiga och ekologiska förhållanden i det område där det är avsett att sås eller planteras och stärka den gemensamma produktionen och överförandet av sådant skogsodlingsmaterial över nationella gränser inom unionen.

(8) EU:s strategi för biologisk mångfald syftar till att unionens biologiska mångfald senast 2030 ska vara på väg att återhämta sig. Enligt den strategin bör unionsrätten prioritera bevarandet av artmångfalden och säkerställa en hög genetisk mångfald inom arter och partier av skogsodlingsmaterial, för att underlätta tillgången på högkvalitativt och genetiskt diversifierat skogsodlingsmaterial med dokumenterad identitet som är anpassat eller kan anpassas till nuvarande och förväntade klimatförhållanden. Att bevara och förbättra skogarnas biologiska mångfald, inklusive enskilda trädarters genetiska mångfald, är av avgörande betydelse för ett hållbart skogsbruk och för bevarande av skogsgenetiska resurser och därmed för att stödja skogarnas anpassning till klimatförändringarna.

(9) Det finns en långsiktig gränsöverskridande dimension på grund av att förflyttningen av vegetationszoner norrut, som redan har observerats, förväntas öka i hastighet avsevärt under de kommande decennierna. Kravet i denna förordning på att tillhandahålla information om de områden där skogsodlingsmaterial är anpassat till de lokala förhållandena skulle som ett resultat vara en mycket användbar tillgång för skogsbrukare. De behöriga myndigheterna bör ha möjlighet att utse sådana områden (användningsområden).

(10) I direktiv 1999/105/EG definieras skogsodlingsmaterial med avseende på dess betydelse för skogsbruksändamål i hela eller delar av unionen, men det är fortfarande vagt när det gäller dessa skogsbruksändamål. För tydlighetens skull bör därför i denna förordnings tillämpningsområde förtecknas de ändamål för vilka det är viktigt att använda högkvalitativt skogsodlingsmaterial. Skogsodlingsmaterial får produceras för användning vid beskogning, återbeskogning, diversifiering i en skog och andra trädplanteringar och direktsådd för ett eller flera av följande ändamål: mångfunktionellt skogsbruk, produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter samt bevarande av skogsgenetiska resurser.

(11) Skogsjordbruk bör dock undantas från denna förordnings tillämpningsområde eftersom det, tillsammans med precisionsjordbruk, ekologiskt jordbruk, agroekologi och lågintensiva permanenta gräsmarker, betraktas som en av de många jordbruksmetoder som bidrar till skyddet av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och landskapselement. Skogsjordbrukselement, särskilt häckar, erkänns som icke-produktiva jordbrukselement som skyddar jordbruksfält och därmed omfattar mål och syften utöver de som fastställs i denna förordning.

(12) Forskning har visat att det är av yttersta vikt att bedömningen och godkännandet av frökällor baseras på det särskilda ändamål för vilket skogsodlingsmaterialet kommer att användas. Dessutom har sådd och plantering av högkvalitativt skogsodlingsmaterial på rätt plats en positiv inverkan på det ändamål för vilket detta skogsodlingsmaterial används. Sådd och plantering på rätt plats innebär att skogsodlingsmaterialet är genetiskt och fenotypiskt lämpat för den plats där det odlas, inklusive relevanta klimatprognoser för det.

(13) Vid godkännande av frökällor bör de behöriga myndigheterna skilja mellan autoktona och ortsegna frötäktsområden eller frötäktsbestånd. Yrkesmässiga aktörer bör ha möjlighet att återspegla denna åtskillnad i den yrkesmässiga aktörens dokument.

(14) För att säkerställa tillräcklig tillgång på skogsodlingsmaterial som svar på den ökade efterfrågan på det är det nödvändigt att undanröja alla faktiska eller potentiella handelshinder som kan hindra den fria rörligheten för skogsodlingsmaterial inom unionen. Endast om respektive unionsregler om skogsodlingsmaterial föreskriver högsta möjliga standarder kan detta mål uppnås.

(15) Unionens regler om produktion för saluföring och om saluföring av skogsodlingsmaterial bör ta hänsyn till praktiska behov och bör endast tillämpas på vissa arter och hybrider av dessa som är viktiga för denna förordnings mål. Dessa arter bör förtecknas i denna förordning.

(16) Syftet med denna förordning är att bidra till att bevara och etablera motståndskraftiga skogar, återställa skogsekosystem, stödja deras ekosystemtjänster och skapa andra trädplanteringar. Detta kommer framför allt att uppnås genom hållbar produktion och saluföring av och spårbarhet för högkvalitativt skogsodlingsmaterial och genom att säkerställa att användarna före köpet av skogsodlingsmaterial informeras om de specifika klimatmässiga och ekologiska förhållandena där respektive frökälla var belägen.

(17) För att säkerställa att certifierat skogsodlingsmaterial är anpassat till de specifika klimatmässiga och ekologiska förhållandena i det område där det är avsett att sås eller planteras bör de behöriga myndigheterna bedöma frökällans hållbarhetsegenskaper under förfarandet för dess godkännande. Dessa hållbarhetsegenskaper bör omfatta frökällans anpassning till de specifika klimatmässiga och ekologiska förhållandena, inbegripet de biotiska och abiotiska faktorer som råder i härkomstområdet och dess resistens eller tolerans mot skadegörare och mot de ogynnsamma klimatförhållandena och de lokala förhållandena på den plats där den växte.

(18) För att säkerställa högsta möjliga kvalitet på skogsodlingsmaterial bör det skördas endast från frökällor registrerade i ett nationellt register. Det bör fastställas regler om skörd och insamling av skogsodlingsmaterial från frökällor för att säkerställa att sådant skogsodlingsmaterial är högkvalitativt och spårbart. För att möjliggöra för de behöriga myndigheterna att utöva tillsyn av skörd och insamling bör de yrkesmässiga aktörerna underrätta dem i förväg om sin avsikt att skörda.

(19) Frökällor bör bedömas och godkännas av de behöriga myndigheterna. Godkända frökällor bör registreras i ett nationellt register med en unik registerhänvisning och med hänvisning till en godkänd enhet.

(20) För att säkerställa större flexibilitet när det gäller skogsodlingsmaterial i kategorin känd härkomst i händelse av extrema väder- och klimatförhållanden bör de behöriga myndigheterna dock ha möjlighet att, efter kommissionens godkännande, ge yrkesmässiga aktörer tillstånd att, för vissa arter, godkänna frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i den kategorin.

(21) För att återspegla utvecklingen inom den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen och utvecklingen av tillämpliga internationella standarder bör det vara möjligt att inkludera användningen av biokemiska och molekylära metoder i förfarandet för godkännande av frökällor som en kompletterande metod.

(22) För att säkerställa en effektiv överblick över och insyn rörande det skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i hela unionen bör varje medlemsstat upprätta, offentliggöra och uppdatera, i elektroniskt format, ett nationellt register över frökällor av de olika arter och hybrider av dessa som godkänts på dess territorium.

(23) Av samma skäl bör kommissionen, i elektroniskt format, offentliggöra en unionsförteckning över godkända frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial, på grundval av de nationella register som tillhandahålls av varje medlemsstat. Den unionsförteckningen bör innehålla information om frökällor som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism, inbegripet en sådan som har framställts med vissa nya genomiska metoder.

(24) Ett stambrev bör utfärdas av de behöriga myndigheterna för allt skogsodlingsmaterial som härrör från godkända frökällor. Det stambrevet bör säkerställa identifiering av skogsodlingsmaterialet, innehålla information om dess ursprung och tillhandahålla de lämpligaste uppgifterna för användarna och de behöriga myndigheter som ansvarar för den offentliga kontrollen. Det bör vara möjligt att utfärda stambrev i elektronisk form.

(25) Varje medlemsstat bör upprätta och uppdatera en nationell förteckning över utfärdade stambrev och göra den förteckningen tillgänglig för kommissionen och de behöriga myndigheterna i alla andra medlemsstater.

(26) Endast skogsodlingsmaterial som har skördats från godkända frökällor bör sedan få certifieras och saluföras. Skogsodlingsmaterial bör certifieras som känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt och testat av de behöriga myndigheterna och saluföras med hänvisning till dessa kategorier. Skogsodlingsmaterial i kategorierna känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt och testat bör omfattas av enhetliga produktions- och saluföringskrav för att säkerställa öppenhet, skapa lika villkor för yrkesmässiga aktörer i hela unionen och skydda den inre marknadens integritet.

(27) Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i syfte att bevara skogsgenetiska resurser skiljer sig från frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial för kommersiella ändamål, på grund av de olika urvalskriterier som är tillämpliga på dessa två typer av frökällor. Det bör därför vara möjligt att, på vissa villkor, ge yrkesmässiga aktörer tillstånd att godkänna frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i syfte att bevara skogsgenetiska resurser. De yrkesmässiga aktörer som har fått tillstånd bör godkänna sådana frökällor i enlighet med kraven i denna förordning och med hänvisning till en godkänd enhet, och lämna uppgifter om den godkända enheten till den behöriga myndigheten. Beslutet om införande av frökällan i det nationella registret bör fattas av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

(28) Kategorin känd härkomst är den minimistandard som krävs för saluföring av skogsodlingsmaterial, eftersom det finns ett litet eller inget fenotypiskt urval av den frökälla som är avsedd för produktion av skogsodlingsmaterial i den kategorin. För att säkerställa spårbarhet bör den yrkesmässiga aktören registrera platsen för den frökälla från vilken skogsodlingsmaterialet samlas in eller, med andra ord, dess härkomst. Frökällans ursprung bör anges om det är känt. Detta är i linje med OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och erfarenheterna från tillämpningen av direktiv 1999/105/EG.

(29) På grundval av erfarenheterna från tillämpningen av direktiv 1999/105/EG, och med beaktande av OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor, bör den behöriga myndigheten bedöma frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin beståndsutvalt. Den bedömningen bör baseras på observationer av frökällans egenskaper och beakta det särskilda ändamål för vilket det skogsodlingsmaterial som skördats från frökällan ska användas. Denna kategoris övergripande kvalitet bör säkerställas. Den reproduktiva populationen bör ha åtminstone en viss grad av enhetlighet.

(30) För att producera skogsodlingsmaterial i kategorin individutvalt bör den yrkesmässiga aktören välja de komponenter i frökällan som kommer att användas i korsningsschemat på individuell nivå på grund av deras goda egenskaper när det gäller t.ex. virkesproduktion eller anpassning till lokala klimatförhållanden och ekologiska förhållanden. Den behöriga myndigheten bör godkänna sammansättningen och det föreslagna korsningsschemat för dessa komponenter, fältutformningen, förhållandena för isolering och frökällans geografiska belägenhet. Detta är viktigt för anpassningen till tillämpliga internationella standarder enligt OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och för att ta hänsyn till erfarenheterna från tillämpningen av direktiv 1999/105/EG.

(31) Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin testat bör omfattas av de strängaste möjliga kraven. Skogsodlingsmaterialets överlägsenhet bör bedömas med hänvisning till en eller flera godkända eller på förhand valda standarder. Dessa standarder bör fastställas på grundval av det ändamål för vilket skogsodlingsmaterialet i kategorin testat ska användas. Efter valet av frökällans komponenter bör skogsodlingsmaterialets överlägsenhet visas genom jämförande tester eller uppskattas genom utvärdering av frökällans genetiska komponenter. Den behöriga myndigheten bör involveras i denna process. Den bör godkänna den experimentella utformningen och testerna för godkännandet av frökällan, kontrollera den dokumentation som tillhandahålls av den yrkesmässiga aktören och godkänna antingen resultaten av testerna avseende skogsodlingsmaterialets överlägsenhet eller den genetiska utvärderingen. När den behöriga myndigheten utför dessa uppgifter bör den sträva efter anpassning till tillämpliga internationella standarder enligt OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och andra tillämpliga internationella standarder och ta hänsyn till erfarenheterna från tillämpningen av direktiv 1999/105/EG.

(32) Bedömningen av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin testat tar i genomsnitt tio år. För att säkerställa ett snabbare marknadstillträde för skogsodlingsmaterial i den kategorin, samtidigt som bedömningen av frökällan fortfarande pågår, bör medlemsstaterna ha möjlighet att tillfälligt godkänna dessa frökällor för en period på högst tio år. Det godkännandet bör endast beviljas om de preliminära resultaten av den genetiska utvärderingen eller jämförande tester visar att frökällan kommer att uppfylla kraven i denna förordning när testerna är avslutade. För att säkerställa att godkännandet förblir lämpligt bör dessa resultat granskas på nytt senast efter tio år.

(33) Att det saluförda skogsodlingsmaterialet uppfyller kraven för kategorierna känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt och testat bör bekräftas genom en officiell etikett. Innan skördat skogsodlingsmaterial saluförs eller används direkt, och fram till dess att den officiella etiketten utfärdas, bör det ha en provisorisk etikett för att säkerställa spårbarhet.

(34) Utöver den officiella etiketten bör yrkesmässiga aktörer också utfärda en yrkesmässig aktörs dokument. Det bör innehålla all information från den officiella etiketten och kompletterande information. Detta är nödvändigt för att informera användaren på ett så uttömmande sätt som möjligt om skogsodlingsmaterialet och för att registrera den informationen på ändamålsenligaste sätt.

(35) Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial bör endast marknadsföras om det är säkert för människors hälsa och miljön och har godkänts för odling enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003, och om skogsodlingsmaterialet tillhör kategorin testat. Det bör endast vara möjligt att marknadsföra skogsodlingsmaterial som erhållits genom vissa nya genomiska metoder om det uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1388 och om det skogsodlingsmaterialet tillhör kategorin testat.

(36) Den officiella etiketten bör innehålla information om frökällor som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism, inbegripet en sådan som har framställts med vissa nya genomiska metoder.

(37) För att säkerställa en välfungerande inre marknad och skapa lika villkor bör vissa krav fastställas när det gäller yrkesmässiga aktörers skyldighet att säkerställa spårbarhet och identifiering av skogsodlingsmaterial i alla produktions- och saluföringsled och för att göra dessa aktörer föremål för offentlig kontroll. Innan de yrkesmässiga aktörerna anförtros att utföra all eller viss verksamhet som krävs för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial under den behöriga myndighetens officiella tillsyn bör de ha fått tillstånd av den behöriga myndigheten. Det bör fastställas regler om beviljande, återkallande eller ändring av sådana tillstånd och om de behöriga myndigheternas utövande av officiell tillsyn.

(38) De behöriga myndigheterna bör framför allt ha möjlighet att ge yrkesmässiga aktörer tillstånd att utfärda och trycka den officiella etiketten under officiell tillsyn för vissa arter och vissa kategorier av skogsodlingsmaterial. Detta kommer att ge de yrkesmässiga aktörerna större flexibilitet när det gäller den efterföljande saluföringen av det skogsodlingsmaterialet. De yrkesmässiga aktörerna bör dock endast tillåtas att börja utfärda och trycka den officiella etiketten när skogsodlingsmaterialet har befunnits uppfylla de tillämpliga kraven. Det tillståndet är nödvändigt på grund av den officiella etikettens officiella karaktär och för att garantera högsta möjliga kvalitetsstandarder för användarna av skogsodlingsmaterial.

(39) I den mån vissa arter och hybrider av dessa inte omfattas av åtgärderna i denna förordning får medlemsstaterna, för dessa arter och hybrider och med avseende på deras eget territorium, vidta likvärdiga eller strängare eller mindre stränga åtgärder.

(40) För att säkerställa öppenhet och effektivare kontroller av produktionen och saluföringen av skogsodlingsmaterial bör yrkesmässiga aktörer registreras i de register som medlemsstaterna upprättar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031. Det är nödvändigt för att det officiella registret över yrkesmässiga aktörer ska fungera korrekt och för att undvika dubbelregistrering. De yrkesmässiga aktörer på vilka den här förordningen är tillämplig omfattas i stor utsträckning av tillämpningsområdet för det officiella registret över yrkesmässiga aktörer enligt förordning (EU) 2016/2031.

(41) Före överföringen av skogsodlingsmaterial bör yrkesmässiga aktörer underlätta tillgången för potentiella användare av deras skogsodlingsmaterial till befintlig tillgänglig information om skogsodlingsmaterialets lämplighet för specifika klimatmässiga och ekologiska förhållanden, så att användarna kan välja det lämpligaste skogsodlingsmaterialet för dess avsedda användning på den avsedda platsen.

(42) När det gäller frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna känd härkomst och beståndsutvalt bör medlemsstaterna för de berörda arterna avgränsa härkomstområden för att identifiera områden eller grupper av områden med tillräckligt enhetliga ekologiska förhållanden och som innehåller frökällor med liknande fenotypiska eller genetiska egenskaper. Detta är nödvändigt eftersom det skogsodlingsmaterial som producerats av dessa frökällor ska saluföras med hänvisning till dessa härkomstområden.

(43) Bestämmelser bör fastställas om utarbetande och uppdatering av beredskapsplaner för en eller flera trädarter som medlemsstaterna kan utarbeta för att säkerställa att de är förberedda och har kapacitet att fastställa tillräcklig tillgång på skogsodlingsmaterial som behövs för återbeskogning av områden som drabbats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, sjukdomar, utbrott av skadegörare, katastrofer eller andra negativa händelser. Det bör fastställas regler för innehållet i beredskapsplanerna för att säkerställa proaktiva och effektiva åtgärder mot sådana risker, om de uppstår. Det bör också vara möjligt att anpassa innehållet i beredskapsplanerna till de specifika klimatmässiga och ekologiska förhållandena inom medlemsstaternas territorier. Dessa möjligheter bör också återspegla de allmänna beredskapsåtgärder som medlemsstaterna vidtar på frivillig basis inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU.

(44) För att säkerställa skogsodlingsmaterialets spårbarhet bör det, i alla produktions- och saluföringsled, förvaras i separata partier med hänvisning till enskilda godkända enheter och till stambrevet när det har utfärdats. Av öppenhets- och spårbarhetsskäl bör varje parti skogsodlingsmaterial identifieras med hjälp av partikoden och, när stambrevet har utfärdats, med hjälp av stambrevets kod.

(45) Endast frön som uppfyller vissa kvalitetsnormer bör saluföras. De bör endast märkas och saluföras i förslutna förpackningar som är förseglade så att de kan identifieras korrekt, för att säkerställa deras kvalitet och spårbarhet och för att undvika bedrägerier.

(46) Under perioder då det tillfälligt är svårt att skörda tillräckligt med skogsodlingsmaterial från vissa arter bör det vara möjligt att tillfälligt godkänna frökällor eller skogsodlingsmaterial som uppfyller mindre stränga kvalitetskrav, på vissa villkor. Dessa mindre stränga krav bör omfatta godkännande av frökällor som är avsedda för produktion av olika kategorier av skogsodlingsmaterial eller saluföring av skogsodlingsmaterial som uppfyller mindre stränga kvalitetskrav. Detta är nödvändigt för att säkerställa ett flexibelt tillvägagångssätt för de områden som påverkas av ogynnsamma omständigheter och för att undvika störningar på den inre marknaden för skogsodlingsmaterial.

(47) För att harmonisera utförandet av offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som rör skogsodlingsmaterial i hela unionen bör det fastställas regler om utseende av och krav avseende de behöriga myndigheter som ansvarar för sådana uppgifter och om utförandet och den eventuella delegeringen av sådana uppgifter.

(48) Kommissionens experter bör kunna genomföra kontroller, inbegripet revisioner, i medlemsstaterna för att verifiera tillämpningen av den relevanta unionslagstiftningen och att de nationella kontrollsystemen och de behöriga myndigheterna fungerar.

(49) För att säkerställa principerna om god förvaltning och allmänhetens förtroende bör de behöriga myndigheterna utföra offentlig kontroll med en hög grad av öppenhet. För det ändamålet bör de, inbegripet genom offentliggörande på internet, ge allmänheten tillgång till relevant information om organisationen och genomförandet av offentlig kontroll, inbegripet, i förekommande fall, typen av och antalet offentliga kontroller, fall av bristande efterlevnad, de åtgärder som vidtagits och de sanktioner som påförts.

(50) Skogsodlingsmaterial bör endast importeras från tredjeländer om det fastställs att skogsodlingsmaterialet uppfyller krav som är likvärdiga med de som tillämpas för skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i unionen. Detta är nödvändigt för att säkerställa att importerat skogsodlingsmaterial håller samma kvalitetsnivå som det skogsodlingsmaterial som produceras i unionen. Det tillvägagångssättet kommer att säkerställa att importerat skogsodlingsmaterial inte bara uppfyller unionens standarder utan att det också bidrar till genetisk mångfald och hållbarhet.

(51) Extrema väder- och klimatförhållanden kan orsaka brist på skogsodlingsmaterial i en eller flera medlemsstater som inte kan hanteras av de andra medlemsstaterna eller av tredjeländer för vilka likvärdighet har beviljats. I dessa undantagsfall bör det därför, på vissa villkor, vara tillåtet för dessa medlemsstater att tillfälligt importera skogsodlingsmaterial från andra tredjeländer än de för vilka likvärdighet har beviljats. När kommissionen bedömer dessa villkor bör den också ta hänsyn till de berörda medlemsstaternas särskilda behov, såsom det berörda skogsodlingsmaterialets ursprung och genetiska egenskaper.

(52) Om skogsodlingsmaterial importeras till unionen från ett tredjeland bör den berörda yrkesmässiga aktören i förväg informera den relevanta behöriga myndigheten om den importen genom det informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625. Dessutom bör importerat skogsodlingsmaterial åtföljas av ett OECD-intyg eller ett likvärdigt officiellt intyg som utfärdats av ursprungstredjelandet, samt dokumentation med uppgifter om skogsodlingsmaterialet som tillhandahållits av den yrkesmässiga aktören i det tredjelandet. Ett OECD-intyg eller ett likvärdigt officiellt intyg bör fästas vid skogsodlingsmaterialet, eftersom detta är nödvändigt för att säkerställa välgrundade val för det skogsodlingsmaterialets användare och för att underlätta de behöriga myndigheternas genomförande av relevanta offentliga kontroller.

(53) För att övervaka effekterna av denna förordning och göra det möjligt för kommissionen att bedöma de åtgärder som införts bör medlemsstaterna vart femte år rapportera om kvantiteterna certifierat skogsodlingsmaterial per kategori och år, antalet antagna beredskapsplaner, tillgängliga och relevanta webbplatser och vägledningar för plantval samt kvantiteterna skogsodlingsmaterial per släkte och art som importerats från tredjeländer, de sanktioner som påförts och antalet registrerade yrkesmässiga aktörer.

(54) I syfte att anpassa denna förordning till ekologiska förändringar, särskilt till förändringen av trädarter och deras utbredningsområde till följd av klimatförändringarna, och återspegla den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på att ändra denna förordning genom att lägga till trädarter i, eller stryka dem från, förteckningen över arter som omfattas av denna förordning beroende på om de uppfyller eller upphör att uppfylla vissa kriterier.

(55) För att återspegla den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen och utvecklingen av OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och andra tillämpliga internationella standarder, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att ändra kraven avseende godkännande av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt och testat och de kategorier enligt vilka skogsodlingsmaterial från de olika typerna av frökällor får saluföras.

(56) För att återspegla den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa vissa krav för partier av fröenheter från de trädarter som omfattas av denna förordning, förutom hybrider av dessa, för växtdelar av sådana arter och hybrider av dessa, för externa kvalitetsnormer för Populus spp. som förökas genom skottsticklingar, med eller utan rötter, för plantmaterial från de trädarter och hybrider av dessa som omfattas av denna förordning och för plantmaterial som ska saluföras till slutanvändare i regioner med särskilda ekoklimatiska förhållanden.

(57) För att säkerställa tydlighet och ett harmoniserat tillvägagångssätt vid fastställandet och genomförandet av beredskapsplanerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera denna förordning genom att specificera de delar som kan ingå i en beredskapsplan enligt denna förordning.

(58) För att öka trovärdigheten för systemet för att ge tillstånd till yrkesmässiga aktörer och de behöriga myndigheternas officiella tillsyn bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa förfarandet för den tillståndsansökan som den yrkesmässiga aktören ska lämna in och för att bekräfta att de tillämpliga kraven är uppfyllda.

(59) För att uppnå syftet med kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 med titeln Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, vilket är att omställningen till digital teknik ska fungera för människor och företag, och för att beakta den tekniska utvecklingen inom digitaliseringen av tjänster, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa regler för digital registrering av de viktigaste åtgärderna rörande verifiering av kraven för godkännande av frökällor och produktion av skogsodlingsmaterial som leder till utfärdande av stambrev, officiella etiketter och yrkesmässiga aktörers dokument, och rörande inrättandet av en centraliserad plattform som sammanlänkar alla medlemsstater och kommissionen.

(60) Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete med delegerade akter, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(61) För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör det inte vara nödvändigt att uppfylla vissa krav vid saluföring av små kvantiteter frön. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter i syfte att fastställa vad som utgör en liten kvantitet i förhållande till enskilda arter, vilket ger dem rätt att undantas från vissa saluföringskrav.

(62) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för att säkerställa att yrkesmässiga aktörer med tillstånd godkänner frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i syfte att bevara skogsgenetiska resurser på ett korrekt och enhetligt sätt, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på särskilda villkor för att bedöma om de yrkesmässiga aktörerna är berättigade att få tillstånd att godkänna frökällor och villkoren för att meddela uppgifter om den godkända enheten till den behöriga myndigheten.

(63) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för att hantera tillfälliga svårigheter med den allmänna tillgången till skogsodlingsmaterial, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att ge en eller flera medlemsstater tillstånd att tillfälligt tillåta saluföring av skogsodlingsmaterial som uppfyller, eller härrör från frökällor som uppfyller, mindre stränga krav än de som fastställs i denna förordning.

(64) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och underlätta igenkänningen och användningen av stambrev, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att anta innehållet i och mallen för stambrevet och fastställa regler om mekanismerna och de tekniska arrangemangen för att säkerställa utfärdande av korrekta och tillförlitliga stambrev och, för att förebygga risken för bedrägerier, de förfaranden som ska följas vid återkallande av stambrev och för utfärdande av ersättningsintyg, regler för utställande av bestyrkta kopior av stambrev och regler för utfärdande av elektroniska intyg och för användning av elektroniska signaturer.

(65) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och säkerställa en harmoniserad ram för märkning och tillhandahållande av information om skogsodlingsmaterial, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa den officiella etikettens format, storlek, form och färg och den yrkesmässiga aktörens dokument för alla eller vissa kategorier av skogsodlingsmaterial. När kommissionen fastställer färgen bör den ta hänsyn till reglerna och föreskrifterna i OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor. Medlemsstaterna bör få tillämpa färgreglerna på lämpligt sätt.

(66) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för att återspegla utvecklingen när det gäller digitaliseringen av sektorn för skogsodlingsmaterial, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa de tekniska arrangemangen för utfärdande av elektroniska stambrev, elektroniska officiella etiketter och elektroniska yrkesmässiga aktörers dokument.

(67) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för att säkerställa att de yrkesmässiga aktörerna godkänner frökällor i kategorin känd härkomst, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att bevilja ett sådant godkännande, på vissa villkor.

(68) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och för att säkerställa en korrekt användning av undantaget avseende provisoriskt godkännande av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin testat, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa det högsta antalet enheter skogsodlingsmaterial och den största områdesstorlek som kan omfattas av ett sådant godkännande.

(69) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beslut om anordnande av tillfälliga experiment för att söka förbättrade alternativ till kraven i denna förordning när det gäller bedömning och godkännande av frökällor samt produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.

(70) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, och samtidigt möjliggöra genomförandet av nationella eller regionala strategier för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial och i syfte att förbättra kvaliteten på det berörda skogsodlingsmaterialet, skyddet av miljön eller bidraget till skyddet av den biologiska mångfalden och återställandet av skogsekosystem, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att tillåta att medlemsstaterna, på vissa villkor, antar strängare eller ytterligare krav för godkännande av frökällor och produktion av skogsodlingsmaterial, begränsar godkännandet av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin känd härkomst eller förbjuder saluföring till slutanvändaren med tanke på sådd eller plantering av det specifika skogsodlingsmaterialet på hela eller delar av deras territorium om detta skogsodlingsmaterial inte är lämpligt för de ekologiska skogsbruksförhållandena i den berörda medlemsstaten och för de relevanta ändamålen.

(71) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att besluta att skogsodlingsmaterial som produceras i ett tredjeland och som tillhör särskilda släkten, arter eller kategorier och som, när så är lämpligt, härrör från särskilda typer av frökällor eller från ett specifikt härkomstområde uppfyller krav som är likvärdiga med de krav som är tillämpliga på skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i unionen.

(72) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa vissa bestämmelser om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll för att verifiera efterlevnaden av bestämmelserna om skogsodlingsmaterial.

(73) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att specificera det tekniska format, inbegripet vad gäller digital inlämning och behandling, som ska användas för de rapporter som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen avseende kvantiteterna certifierat skogsodlingsmaterial per kategori och år, antalet antagna beredskapsplaner, tillgängliga och relevanta webbplatser och vägledningar för plantval, kvantiteterna skogsodlingsmaterial per släkte och art som importerats från tredjeländer, sanktionerna och antalet registrerade yrkesmässiga aktörer.

(74) De genomförandebefogenheter som kommissionen tilldelats enligt den här förordningen bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(75) Endast sunt skogsodlingsmaterial bör få saluföras i hela unionen. Skogsodlingsmaterial som saluförs i enlighet med den här förordningen bör också följa de regler som fastställs eller föreskrivs i de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2016/2031 om EU-karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon och reglerade EU-icke-karantänskadegörare och de åtgärder som antagits enligt artikel 30.1 i den förordningen.

(76) Kvalitetsskadegörare är skadegörare som inte omfattas av förordning (EU) 2016/2031. De kan förekomma under produktionen av skogsodlingsmaterial och när skogsodlingsmaterialet lagras under en lång period under extremt fuktiga förhållanden. Deras förekomst i skogsodlingsmaterial som saluförs bör därför vara så låg att materialets kvalitet inte påverkas negativt.

(77) För att förbättra överensstämmelsen mellan reglerna om skogsodlingsmaterial och reglerna i förordning (EU) 2016/2031 om växtpass bör det vara tillåtet att kombinera den officiella etiketten för skogsodlingsmaterial med växtpasset.

(78) På grund av de särskilda förhållandena i sektorn för skogsodlingsmaterial är det lämpligt att fastställa egna bestämmelser om offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial i den här förordningen. För att säkerställa att offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial tillämpas konsekvent i medlemsstaterna, skapa synergier med systemet för offentlig kontroll inom liknande sektorer, särskilt växtskyddssektorn, och göra det möjligt för medlemsstaterna att använda befintliga instrument och verktyg, såsom Imsoc, för att verifiera efterlevnaden av reglerna om skogsodlingsmaterial, bör bestämmelser om offentlig kontroll i den här förordningen vid behov tillämpas utöver de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2017/625.

(79) Medlemsstaternas behöriga myndigheter som anförtrotts att utföra uppgifter enligt den här förordningen kan också vara behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) 2017/625 och som därför ansvarar för att organisera offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet på andra områden.

(80) Förordningarna (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 bör därför ändras i enlighet med detta.

(81) För att skapa rättslig klarhet och av öppenhetsskäl bör direktiv 1999/105/EG upphävas.

(82) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess verkan, komplexitet och internationella konsekvenser kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Mot bakgrund av detta, och enligt vad som är nödvändigt, inför denna förordning undantag eller särskilda krav för vissa typer av skogsodlingsmaterial och yrkesmässiga aktörer.

(83) Med tanke på den tid och de resurser som krävs för att de behöriga myndigheterna och de berörda yrkesmässiga aktörerna ska kunna anpassa sig till de nya kraven i denna förordning bör denna förordning tillämpas från och med den 17 juli 2031.

(84) För att undvika störningar i produktionen och saluföringen av skogsodlingsmaterial i unionen bör skogsodlingsmaterial som producerats före den 17 juli 2031 i enlighet med direktiv 1999/105/EG eller nationella regler fortsatt kunna saluföras till dess att respektive lager har tömts. Av samma skäl bör skogsodlingsmaterial som producerats i enlighet med direktiv 1999/105/EG fortsatt kunna saluföras med ett stambrev som utfärdats enligt det direktivet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I Allmänna bestämmelser

Artikel 1 – Innehåll

I denna förordning fastställs regler om produktion av skogsodlingsmaterial för saluföring och om saluföring av skogsodlingsmaterial.

I denna förordning fastställs särskilt krav rörande ursprunget hos frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial, godkännande av sådana frökällor och registrering av dem samt krav avseende skogsodlingsmaterialets spårbarhet, offentlig kontroll, kategorier av skogsodlingsmaterial, skogsodlingsmaterialets identitet och kvalitet, certifiering, märkning, förpackning, import, yrkesmässiga aktörer och nationella beredskapsplaner.

Artikel 2 – Tillämpningsområde och mål

1. Denna förordning är tillämplig på produktion för saluföring och på saluföring av skogsodlingsmaterial som tillhör de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa.

Vid tillämpning av denna förordning anses hybrider vara hybrider av de trädarter som förtecknas i bilaga I om minst en av föräldraarterna är förtecknad där.

2. Denna förordnings mål är att bidra till bevarandet och etableringen av motståndskraftiga skogar, till återställandet av skogsekosystem och till skogens biologiska mångfald och stödja skogsekosystemtjänster och annan trädplantering, särskilt genom

a) hållbar produktion och saluföring av och spårbarhet för högkvalitativt skogsodlingsmaterial i unionen,

b) en välfungerande inre marknad för skogsodlingsmaterial,

c) stöd till hållbar produktion av virke, biomaterial, biomassa och andra skogsprodukter,

d) stöd till bevarande av skogsgenetiska resurser,

e) skogsodlingsmaterialets bidrag till att begränsa klimatförändringarna, anpassa skogarna till klimatförändringarna och skydda mot markerosion.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 31 med avseende på ändring av förteckningen i bilaga I, med beaktande av

a) ekologiska förändringar och ändringar av trädarter, inbegripet deras utbredningsområden till följd av klimatförändringarna,

b) eventuell vetenskaplig eller teknisk utveckling.

Genom dessa delegerade akter ska trädarter läggas till i förteckningen i bilaga I om dessa arter uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

a) De representerar ett betydande område och en betydande andel av det ekonomiska värdet för produktionen av skogsodlingsmaterial i unionen.

b) De saluförs som skogsodlingsmaterial i minst två medlemsstater.

c) De anses vara viktiga för anpassningen till klimatförändringarna och bevarandet av skogsgenetiska resurser.

Dessa delegerade akter ska stryka trädarter från förteckningen i bilaga I om dessa arter inte längre uppfyller något av de kriterier som anges i andra stycket i denna punkt.

4. Denna förordning är inte tillämplig på följande material:

a) Frön och annat växtförökningsmaterial som omfattas av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/53/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG.

b) Förökningsmaterial av prydnadsväxter enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets direktiv 98/56/EG.

c) Skogsodlingsmaterial som uteslutande produceras för export till tredjeländer, förutsatt att det identifieras som sådant.

d) Skogsodlingsmaterial som endast används för officiell testning, vetenskapliga ändamål eller urvalsarbete, förutsatt att det identifieras som sådant genom märknings- och spårbarhetsåtgärder.

e) Skogsodlingsmaterial som omfattas av tjänsteavtal för rengöring, desinfektion, behandling och transport, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

i) Tjänsteleverantören förvärvar inte äganderätten till vare sig skogsodlingsmaterialet eller skördeprodukten.

ii) Skogsodlingsmaterialets spårbarhet säkerställs.

iii) Den yrkesmässiga aktör som producerar skogsodlingsmaterialet har på begäran försett den behöriga myndigheten med en kopia av de relevanta delarna av det avtal som ingåtts med tjänsteleverantören, inbegripet de standarder och villkor som ska uppfyllas av det skogsodlingsmaterial som tillhandahålls enligt det avtalet.

iv) Tjänsteleverantören är registrerad i ett register enligt artikel 10.1 b.

Villkoret i första stycket iv ska inte tillämpas på leverantörer av transporttjänster.

5. För de trädarter som inte förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa får medlemsstaterna med avseende på sitt eget territorium vidta åtgärder som är likvärdiga med, strängare eller mindre stränga än de åtgärder som föreskrivs i denna förordning. Hybrider anses vara hybrider av de trädarter som inte förtecknas i bilaga I om ingen av föräldraarterna är förtecknad där.

Artikel 3 – Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. skogsodlingsmaterial: fröenheter, växtdelar och plantmaterial som tillhör de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa, och som är avsedda att användas för beskogning, återbeskogning, diversifiering i en skog och annan trädplantering och direktsådd, för ett eller flera av följande ändamål:

a) Mångfunktionellt skogsbruk.

b) Produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter.

c) Bevarande av skogsgenetiska resurser.

2. fröenhet: kottar, fruktställningar, frukter och frön som är avsedda för produktion av plantmaterial eller för direktsådd.

3. plantmaterial: varje växt eller del av en växt som används vid växtförökning och som omfattar växter som dragits upp från fröenheter, från växtdelar eller från växter från naturlig föryngring.

4. växtdelar: skottsticklingar, med eller utan rötter, bladsticklingar och rotsticklingar, vävnadsdelar eller embryon för mikroförökning, knoppar, avläggare, rötter, ympkvistar och andra växtdelar som används för produktion av plantmaterial.

5. beskogning: etablering av skog genom plantering eller avsiktlig sådd, inbegripet plantering eller avsiktlig sådd av regionalt anpassade trädarter, på mark som fram till dess utnyttjats på annat sätt, vilket innebär en omvandling av markanvändning från icke-skog till skog.

6. återbeskogning: återetablering av skog genom plantering, avsiktlig sådd, vegetativ förökning eller naturlig föryngring av mark som klassificerats som skog.

7. frökälla: någon av följande typer av material enligt tabellen i bilaga VI: frötäktsområde, frötäktsbestånd, fröodling, föräldraträd till en familj, klon eller klonblandning.

8. frötäktsområde: träden inom ett avgränsat område varifrån skogsodlingsmaterial samlas in.

9. frötäktsbestånd: en avgränsad trädpopulation av tillräckligt homogen sammansättning.

10. fröodling: plantering av utvalda träd, där varje enskilt träd identifieras efter klon eller familj och den planteringen är isolerad eller sköts på ett sådant sätt att pollinering från yttre källor förhindras eller minskas och så att fröproduktionen blir stor och regelbunden och fröenheterna lätta att skörda.

11. föräldraträd till en familj: träd som används som föräldraträd för att producera avkomma genom kontrollerad eller fri pollinering av honblommorna hos ett känt föräldraträd med hjälp av pollen från ett föräldraträd (helsyskon) eller från flera kända eller okända föräldraträd (halvsyskon).

12. klon: enskilda individer eller en grupp individer (rameter) som ursprungligen härrör från en och samma individ (ortet) genom vegetativ förökning, t.ex. genom sticklingar, mikroförökning, ympar, avläggare eller delning, eller som ursprungligen härrör från cellinjer.

13. klonblandning: blandning av identifierade kloner i definierade proportioner.

14. godkänd enhet: hela området för den frökälla eller en eller flera individer av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som har godkänts av de behöriga myndigheterna.

15. parti: något av följande: ett fröparti, ett parti av fröenheter, ett plantparti eller ett parti av växtdelar.

16. fröparti: uppsättning frön som samlas in från en godkänd frökälla och bearbetas på ett enhetligt sätt.

17. plantparti: uppsättning plantor som har odlats från ett enda fröparti eller från ett vegetativt förökat plantmaterial som har dragits upp på ett avgränsat område och bearbetats på ett enhetligt sätt.

18. parti av fröenheter: uppsättning fröenheter som samlas in från en godkänd frökälla och bearbetas på ett enhetligt sätt.

19. parti av växtdelar: uppsättning växtdelar som samlas in och bearbetas på ett enhetligt sätt.

20. partikod: ett partis identifieringskod.

21. härkomst: namnet på växtplatsen för ett frötäktsområde eller frötäktsbestånd.

22. härkomstområde: det område eller den grupp av områden, om så är lämpligt med beaktande av höjdskillnader, som uppvisar tillräckligt likartade ekologiska förhållanden och som innehåller frötäktsbestånd eller frötäktsområden med liknande fenotypiska eller genetiska egenskaper.

23. autoktont frötäktsområde eller frötäktsbestånd: ett frötäktsområde eller frötäktsbestånd som har föryngrats kontinuerligt och naturligt eller som har föryngrats på konstgjord väg från skogsodlingsmaterial som samlats in i samma frötäktsområde eller frötäktsbestånd eller i andra autoktona frötäktsområden eller frötäktsbestånd i omedelbar närhet till det frötäktsområdet eller frötäktsbeståndet.

24. ortseget frötäktsområde eller frötäktsbestånd: ett frötäktsområde eller frötäktsbestånd som är beläget i ett visst härkomstområde som ingår i den berörda artens naturliga utbredningsområde och som odlats från frön eller förökats vegetativt, vars ursprung är i samma härkomstområde.

25. ursprung:

a) för ett autoktont frötäktsområde eller frötäktsbestånd: den plats där träden växer,

b) för ett icke-autoktont frötäktsområde eller frötäktsbestånd: den plats från vilken fröna eller plantorna ursprungligen infördes,

c) för en fröodling: de platser där dess komponenter ursprungligen fanns, t.ex. deras härkomst eller annan relevant geografisk information,

d) för föräldraträd till en familj: de platser där deras komponenter ursprungligen fanns, t.ex. deras härkomst eller annan relevant geografisk information,

e) för en klon: den plats där orteten eller cellinjen finns eller väljs ut eller ursprungligen fanns eller valdes ut,

f) för en klonblandning: de platser där orteterna eller cellinjerna finns eller väljs ut eller ursprungligen fanns eller valdes ut.

26. frökällans geografiska belägenhet: frökällans geografiska område eller geografiska läge eller lägen, beroende på vad som är tillämpligt för varje kategori av skogsodlingsmaterial.

27. utgångsmaterial: växt, grupp av växter, skogsodlingsmaterial, DNA-material eller genetisk information om klonen, eller klonerna när det gäller klonblandningar, som fungerar som referensmaterial för verifiering av den berörda klonens eller de berörda klonernas identitet.

28. yrkesmässig aktör: varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt ansvarar för produktion och/eller saluföring av skogsodlingsmaterial.

29. produktion: alla led i framställningen av partier av skogsodlingsmaterial för saluföring, inbegripet skörd, insamling, lagring, bearbetning och distribution och avsändning under dessa led, samt omvandling av partier av fröenheter och partier av växtdelar och odling, förökning, upprätthållande, lagring och skörd av plantpartier.

30. saluföring: följande åtgärder som vidtas, kostnadsfritt eller inte, av en yrkesmässig aktör med avseende på skogsodlingsmaterial:

a) försäljning, innehav för eller utbjudande till försäljning eller något annat sätt för överföring, distribution eller avsändning för försäljning inom unionen, eller

b) import till unionen.

31. behörig myndighet:

a) central eller regional myndighet i en medlemsstat som ansvarar för organisation av offentlig kontroll, registrering av frökällor, certifiering av skogsodlingsmaterial, registrering av yrkesmässiga aktörer och annan offentlig verksamhet som rör produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial,

b) varje annan myndighet som har tilldelats de ansvarsområden som avses i led a i enlighet med unionsrätten,

c) i tillämpliga fall, den myndighet i ett tredjeland som motsvarar den myndighet som avses i led a.

32. organ med delegerade uppgifter: en separat juridisk person till vilken den behöriga myndigheten har delegerat vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen eller vissa uppgifter med koppling till annan offentlig verksamhet.

33. kategori: klassificering av skogsodlingsmaterial som material av känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt eller testat material.

34. känd härkomst: kategori av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som utgörs av antingen ett frötäktsområde eller ett frötäktsbestånd inom ett enda härkomstområde och som uppfyller kraven i bilaga II.

35. beståndsutvalt: kategori av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som utgörs av ett frötäktsbestånd inom ett enda härkomstområde, som valts ut efter kriterier på populationsnivå och som uppfyller kraven i bilaga III.

36. individutvalt: kategori av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som utgörs av fröodlingar, föräldraträd till en familj, kloner eller klonblandningar, vars komponenter valts ut efter kriterier på individnivå och som uppfyller kraven i bilaga IV.

37. testat: kategori av skogsodlingsmaterial som härrör från frökällor som utgörs av frötäktsbestånd, fröodlingar, föräldraträd till en familj, kloner eller klonblandningar, där skogsodlingsmaterialets överlägsenhet har visats genom jämförande testning eller en uppskattning av skogsodlingsmaterialets överlägsenhet har beräknats på grundval av den genetiska utvärderingen av frökällans komponenter, och som uppfyller kraven i bilaga V.

38. officiell certifiering: både det förfarande som leder fram till utfärdandet och själva utfärdandet av antingen ett stambrev eller en officiell etikett, i enlighet med denna förordning.

39. offentlig kontroll: verksamhet för att verifiera efterlevnaden av denna förordning som utförs av de behöriga myndigheter som ansvarar för organisationen av dessa verksamheter eller av de organ eller fysiska personer till vilka vissa av dessa verksamheter har delegerats.

40. annan offentlig verksamhet: annan verksamhet än offentlig kontroll som rör godkännande av frökällor och produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial och som utförs av de behöriga myndigheterna eller av de organ eller fysiska personer till vilka vissa av dessa verksamheter har delegerats.

41. dokumentkontroll: granskning av stambrev och andra dokument.

42. genetiskt modifierad organism: genetiskt modifierad organism enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2001/18/EG med undantag av sådana organismer som erhålls med hjälp av de metoder för genetisk modifiering som förtecknas i bilaga I B till det direktivet.

43. NGT-växt: NGT-växt enligt definitionen i artikel 3.9 i förordning (EU) 2026/1388.

44. användningsområde: det område som utsetts av de behöriga myndigheterna i vilket skogsodlingsmaterial i kategorierna individutvalt och testat är anpassat till de klimatmässiga och ekologiska förhållandena i området.

45. Forematis: kommissionens informationssystem för skogsodlingsmaterial.

46. naturlig föryngring: förnyelse av skogen genom naturliga processer, inbegripet genom naturlig sådd, stubbskottsbildning, rotskottsbildning eller med avläggare.

47. kvalitetsskadegörare: skadegörare som

a) inte är EU-karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon eller unionsreglerade icke-karantänskadegörare i den mening som avses i förordning (EU) 2016/2031, och inte heller skadegörare som omfattas av de åtgärder som antagits enligt artikel 30.1 i den förordningen,

b) förekommer under produktion eller lagring av skogsodlingsmaterial, och

c) vars förekomst har en oacceptabel negativ inverkan på skogsodlingsmaterialets kvalitet och en oacceptabel ekonomisk inverkan när det gäller användningen av det skogsodlingsmaterialet i unionen.

KAPITEL II Frökällor och skogsodlingsmaterial som härrör från dessa

Artikel 4 – Godkännande av frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial

1. Endast frökällor som godkänts av de behöriga myndigheterna ska användas för produktion av skogsodlingsmaterial.

2. Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som ska certifieras som känd härkomst ska godkännas om de uppfyller kraven i bilaga II.

Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som ska certifieras som beståndsutvalt ska godkännas om de uppfyller kraven i bilaga III.

Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som ska certifieras som individutvalt ska godkännas om de uppfyller kraven i bilaga IV.

Frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial som ska certifieras som testat ska godkännas om de uppfyller kraven i bilaga V.

Bedömningen av huruvida de krav för godkännande av frökällor som anges i bilagorna II–V är uppfyllda ska, beroende på vad som är lämpligt, omfatta okulärbesiktningar, dokumentkontroller, tester och analyser. Andra kompletterande metoder, såsom biokemiska och molekylära metoder, får också användas om de är lämpliga för godkännandet.

Frökällor för alla kategorier ska bedömas med avseende på deras hållbarhetsegenskaper enligt bilagorna II–V, med beaktande av klimatförhållanden och ekologiska förhållanden.

Godkännandet av frökällor ska utföras med hänvisning till den godkända enheten.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 31 för att ändra bilagorna II–V.

Dessa ändringar ska anpassa reglerna för godkännandet av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial för att återspegla den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen, inbegripet användningen av biokemiska och molekylära metoder, och utvecklingen av tillämpliga internationella standarder.

4. Endast godkända frökällor ska införas i det nationella registret enligt artikel 15. De ska registreras med hänvisning till den godkända enheten. Varje godkänd enhet ska identifieras i det nationella registret med hjälp av en unik registerhänvisning.

5. Efter godkännandet ska frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna beståndsutvalt, individutvalt och testat med jämna mellanrum inspekteras på nytt av de behöriga myndigheterna.

6. Godkännandet av frökällor ska återkallas om de krav som fastställs i denna förordning inte längre är uppfyllda.

Artikel 5 – Krav för saluföringen av skogsodlingsmaterial

1. Skogsodlingsmaterial i kategorierna känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt eller testat får endast saluföras inom unionen om det

a) åtföljs av en officiell etikett som utfärdats enligt artikel 20 (officiell etikett) av

i) de behöriga myndigheterna, eller

ii) den yrkesmässiga aktören under de behöriga myndigheternas officiella tillsyn,

b) uppfyller kraven i punkt 2,

c) åtföljs av en yrkesmässig aktörs dokument som utfärdats enligt artikel 20 (yrkesmässig aktörs dokument), och

d) är fritt från kvalitetsskadegörare och de symtom som orsakas av dem eller förekomsten av sådana skadegörare i det skogsodlingsmaterialet är så låg att dessa skadegörare inte inverkar negativt på dess kvalitet.

2. Skogsodlingsmaterial ska saluföras av yrkesmässiga aktörer i enlighet med följande regler:

a) Skogsodlingsmaterial av de trädarter som förtecknas i bilaga I och naturliga hybrider av dessa får endast saluföras om det tillhör kategorierna känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt eller testat och härrör från frökällor som har godkänts enligt artikel 4.

b) Skogsodlingsmaterial av artificiella hybrider av de trädarter som förtecknas i bilaga I får endast saluföras om det tillhör kategorierna beståndsutvalt, individutvalt eller testat och härrör från frökällor som har godkänts enligt artikel 4.

c) Skogsodlingsmaterial av de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer, inbegripet NGT-växter i kategori 2 enligt definitionen i artikel 3.14 i förordning (EU) 2026/1388, får endast saluföras om det

i) tillhör kategorin testat,

ii) härrör från frökällor som har godkänts enligt artikel 4, och

iii) har godkänts för odling i unionen enligt artikel 19 i direktiv 2001/18/EG eller artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003 eller, i tillämpliga fall, kapitel III i förordning (EU) 2026/1388 och denna odling inte är undantagen i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 26b i direktiv 2001/18/EG.

d) Skogsodlingsmaterial av de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa som innehåller eller består av en NGT-växt i kategori 1 enligt definitionen i artikel 3.13 i förordning (EU) 2026/1388 får endast saluföras om

i) det tillhör kategorin testat,

ii) det härrör från frökällor som har godkänts enligt artikel 4 i den här förordningen, och

iii) växten har erhållit en deklaration om status som NGT-växt av kategori 1 enligt artikel 6 eller 7 i förordning (EU) 2026/1388 eller är avkomma till en eller flera sådana växter.

e) Skogsodlingsmaterial som saluförs i enlighet med den här förordningen ska också följa de regler som fastställs eller föreskrivs i de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2016/2031 om EU-karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon och reglerade EU-icke-karantänskadegörare och de åtgärder som antagits enligt artikel 30.1 i den förordningen.

3. När det gäller fröpartier får skogsodlingsmaterial av de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa endast saluföras om det, utöver att skogsodlingsmaterialet uppfyller kraven i punkt 2 i den här artikeln, finns information om

a) renheten, mätt i viktprocent rent frö, annat frö och inert material,

b) grobarhetsprocenten hos rent frö eller, om grobarheten inte kan testas eller endast med svårighet kan testas, andelen livsdugliga rena frön i procent, som bedöms med hjälp av en angiven metod,

c) 1000-kornvikten,

d) antalet grobara frön per kilogram eller liter av den produkt som saluförs som frö eller, om antalet grobara frön inte kan eller endast med svårighet kan bedömas, antalet livsdugliga frön per kilogram eller liter,

e) för artificiella hybrider, hybridandelen.

När det gäller små kvantiteter behöver kraven i leden b, d och e i första stycket i denna punkt inte vara uppfyllda.

4. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa vad som utgör en liten kvantitet enligt punkt 3 andra stycket i denna artikel, med avseende på enskilda arter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

5. Genom undantag från punkt 3 får skogsodlingsmaterial, om det är nödvändigt att snabbt göra frön av den aktuella säsongens skörd tillgängliga, saluföras till den första köparen innan grobarhetsundersökningen enligt punkt 3 första stycket b och d har slutförts. Den yrkesmässiga aktören ska så snart som möjligt informera köparen om att de villkor som fastställs i punkt 3 första stycket b och d är uppfyllda. En yrkesmässig aktör som avser att utnyttja det undantag som föreskrivs i den här punkten ska en gång underrätta de behöriga myndigheterna om den avsikten.

6. De kategorier inom vilka skogsodlingsmaterial från de olika typerna av frökällor får saluföras anges i tabellen i bilaga VI.

7. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 31.2 med avseende på ändring av tabellen i bilaga VI.

Dessa ändringar ska anpassa de kategorier inom vilka skogsodlingsmaterial från de olika typerna av frökällor får saluföras för att återspegla den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen och utvecklingen av tillämpliga internationella standarder.

Artikel 6 – Godkännande av frökällor för bevarande av skogsgenetiska resurser

1. Genom undantag från artikel 4.1 får de behöriga myndigheterna ge yrkesmässiga aktörer tillstånd att godkänna frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial för bevarande av skogsgenetiska resurser.

Dessa yrkesmässiga aktörer ska omfattas av kraven i artikel 10.1 och 10.2.

2. För att beviljas ett tillstånd enligt punkt 1 ska den yrkesmässiga aktören

a) ha de kunskaper som krävs för att bedöma om kraven i artikel 4.2 och i bilagorna II–V är uppfyllda,

b) vara kvalificerad eller anställa kvalificerad personal för att säkerställa att kraven i artikel 4.2 och bilagorna II–V är uppfyllda,

c) ha förmåga att bedöma nivån av genetisk mångfald hos den berörda frökällan, övervaka de kritiska momenten för godkännande av frökällan och dokumentera resultaten av den övervakningen.

3. De yrkesmässiga aktörer som har fått tillstånd enligt punkt 1 ska säkerställa att frökällan godkänns med hänvisning till en godkänd enhet i enlighet med kraven i bilagorna II–V om bevarande av skogsgenetiska resurser. De ska lämna uppgifter om denna godkända enhet till den behöriga myndigheten.

Den behöriga myndigheten ska besluta om införande av den godkända frökällan i det nationella registret enligt artikel 15, efter verifiering av att kraven i artikel 4.2 och i bilagorna II–V är uppfyllda, för bevarande av skogsgenetiska resurser.

4. Om den yrkesmässiga aktören inte längre uppfyller kraven i punkt 1 andra stycket eller i punkt 2 i den här artikeln ska artikel 12 tillämpas på återkallande eller ändring av det tillstånd som avses i punkt 1 i den här artikeln.

5. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de särskilda villkoren för att bedöma om de yrkesmässiga aktörerna är berättigade att få tillstånd att godkänna frökällor och villkoren för att meddela uppgifter om den godkända enheten till den behöriga myndigheten.

Dessa genomförandeakter ska ta hänsyn till utvecklingen av tillämpliga internationella standarder. De ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Artikel 7 – Tillfälligt tillstånd för saluföring av skogsodlingsmaterial som uppfyller mindre stränga krav eller härrör från frökällor som uppfyller mindre stränga krav

1. Vid tillfälliga svårigheter med tillgången till skogsodlingsmaterial som uppfyller kraven i denna förordning i en eller flera medlemsstater, som inte kan lösas genom tillgången inom unionen, får kommissionen anta genomförandeakter för att tillåta att en eller flera medlemsstater tillfälligt godkänner saluföring av skogsodlingsmaterial som uppfyller mindre stränga krav än de som fastställs i artiklarna 5.2 a och b, 5.3 och 8 eller som härrör från frökällor som uppfyller mindre stränga krav än de som anges i bilagorna II–V, förutsatt att ett sådant tillstånd är nödvändigt för att säkerställa att målen i denna förordning uppnås.

I dessa genomförandeakter ska villkoren för det tillfälliga tillståndet fastställas, nämligen

a) tillståndets maximala giltighetstid, vilken inte får överstiga tolv månader,

b) skyldigheter när det gäller offentlig kontroll av de yrkesmässiga aktörer som utnyttjar tillståndet,

c) de medlemsstater som berörs av tillståndet,

d) de berörda områdena, yrkesmässiga aktörerna eller arterna för varje medlemsstat, beroende på vad som är lämpligt,

e) det område där skogsodlingsmaterialet får saluföras,

f) andra saluföringsvillkor som är nödvändiga för varje medlemsstat, och

g) de kategorier som tillståndet är begränsat till.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

2. Skogsodlingsmaterial som omfattas av ett tillfälligt tillstånd enligt punkt 1 i den här artikeln ska åtföljas av en officiell etikett och en yrkesmässig aktörs dokument. Dessutom ska det i den yrkesmässiga aktörens dokument anges att det berörda skogsodlingsmaterialet uppfyller mindre stränga krav än de som anges i artiklarna 5.2 a och b, 5.3 och 8 eller att det härrör från frökällor som uppfyller mindre stränga krav än de som anges i bilagorna II–V.

Artikel 8 – Särskilda krav för vissa typer, arter och kategorier av skogsodlingsmaterial

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 31 med avseende på komplettering av denna förordning vid behov vad gäller de krav som är tillämpliga för varje typ, art eller kategori av skogsodlingsmaterial avseende

a) fröenheter av de trädarter som förtecknas i bilaga I vad gäller artens renhet,

b) växtdelar av de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa vad gäller kvalitet i förhållande till allmänna egenskaper, hälsa och storlek,

c) externa kvalitetsnormer för Populus spp. som förökas genom skottsticklingar, med eller utan rötter, vad gäller defekter och minsta mått för skottsticklingar, med eller utan rötter,

d) plantmaterial av de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa vad gäller kvalitet i förhållande till allmänna egenskaper, hälsa och storlek,

e) plantmaterial som ska saluföras till användare i regioner med särskilda ekoklimatiska förhållanden vad gäller defekter, växternas storlek och ålder och, när så är lämpligt, behållarens storlek.

Dessa delegerade akter ska baseras på erfarenheterna från tillämpningen av de relevanta kraven för varje typ, art eller kategori av skogsodlingsmaterial vad gäller bestämmelserna om inspektioner, provtagning och testning samt isolering. De ska anpassa dessa krav för att återspegla utvecklingen av de tillämpliga internationella standarderna, den vetenskapliga och tekniska utvecklingen eller den klimatmässiga och ekologiska utvecklingen.

Artikel 9 – Beredskapsplaner

1. Varje medlemsstat får utarbeta en eller flera beredskapsplaner för att säkerställa beredskap och kapacitet för att skapa tillräcklig tillgång på skogsodlingsmaterial för återbeskogning av områden som drabbats av extrema väderförhållanden, skogsbränder, sjukdomar, utbrott av skadegörare, katastrofer eller andra händelser med negativ inverkan, som fastställs i de nationella riskbedömningar som utarbetats i enlighet med artikel 6.1 i beslut nr 1313/2013/EU.

Dessa beredskapsplaner får utarbetas för en eller flera av de trädarter som förtecknas i bilaga I till denna förordning och hybrider av dessa, som medlemsstaten har identifierat som ekologiskt relevanta med tanke på dess nuvarande och förväntade klimatmässiga och ekologiska förhållanden, och vid behov för att hantera de konstaterade riskerna för brist på skogsodlingsmaterial.

2. Beredskapsplanen kan omfatta följande delar, beroende på vad som är lämpligt med hänsyn till de berörda medlemsstaternas behov:

a) En bedömning av risken för en allvarlig brist på skogsodlingsmaterial och dess potentiella inverkan på människors, djurs och växters hälsa samt miljön, på grundval av den förväntade utbredningen av de trädarter som avses i punkt 1 och, om sådana finns tillgängliga, på grundval av klimatmodellsimuleringar.

b) Roller och ansvarsområden för de aktörer som deltar i genomförandet av beredskapsplanen och de åtgärder som ska vidtas av de behöriga myndigheterna, de yrkesmässiga aktörerna och andra relevanta aktörer för att säkerställa tillgång på skogsodlingsmaterial i händelse av en betydande brist på skogsodlingsmaterial.

c) Samordning, i tillämpliga fall, med angränsande medlemsstater och angränsande tredjeländer.

d) En beskrivning av de resurser och den personal som ska upprätthållas och sättas in i händelse av en betydande brist på skogsodlingsmaterial.

e) En förklaring av hur resurserna och personalen kommer att sättas in i händelse av en betydande brist på skogsodlingsmaterial.

f) En beskrivning av samordningen av åtgärder mellan de involverade aktörerna i händelse av en betydande brist på skogsodlingsmaterial.

g) Principer för lämplig kompetens för personal vid de behöriga myndigheterna och, när så är lämpligt, vid de organ, offentliga myndigheter, laboratorier, yrkesmässiga aktörer och andra personer som avses i led b.

h) Åtgärder för att informera kommissionen, medlemsstaterna, berörda parter och civilsamhället om en betydande brist på skogsodlingsmaterial och de åtgärder som vidtagits för att ta itu med denna brist.

i) Arrangemang för dokumentation av en betydande brist på skogsodlingsmaterial.

j) Metoder för att avgränsa de geografiska områden där det uppstod en betydande brist på skogsodlingsmaterial.

k) Identifiering av sårbarheter i fråga om tillgången på skogsodlingsmaterial, inbegripet när det gäller de socioekonomiska effekterna, och åtgärderna för att minska dessa sårbarheter.

3. Medlemsstaterna ska utvärdera och vid behov uppdatera sina beredskapsplaner för att ta hänsyn till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen med avseende på utbredningen av de trädarter och hybrider som omfattas av dessa planer.

4. Medlemsstaterna ska göra sina beredskapsplaner tillgängliga för kommissionen, övriga medlemsstater och alla relevanta yrkesmässiga aktörer genom offentliggörande i Forematis.

5. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 31 med avseende på komplettering av denna förordning genom att precisera de faktorer som förtecknas i punkt 2 i den här artikeln för att stödja upprättandet och genomförandet av beredskapsplanerna.

KAPITEL III Registrering av och tillstånd till yrkesmässiga aktörer och de behöriga myndigheternas officiella tillsyn

Artikel 10 – Skyldigheter för yrkesmässiga aktörer

1. Yrkesmässiga aktörer ska

a) vara etablerade i unionen,

b) i varje medlemsstat där de bedriver verksamhet som rör produktion eller saluföring av skogsodlingsmaterial, vara registrerade för denna verksamhet i enlighet med artikel 66 i förordning (EU) 2016/2031 i det register som avses i artikel 65 i den förordningen,

c) vara personligen tillgängliga, eller utse en annan person som ska vara personligen tillgänglig, för kontakter med de behöriga myndigheterna för att underlätta genomförandet av offentlig kontroll.

2. De yrkesmässiga aktörerna ska informera den relevanta behöriga myndigheten om de inte längre bedriver verksamhet som rör produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial. I sådana fall ska den behöriga myndigheten återkalla deras registrering.

3. De yrkesmässiga aktörerna ska säkerställa spårbarhet för och identifiering av skogsodlingsmaterial i alla produktions- och saluföringsled, bland annat genom att registrera information om de yrkesmässiga aktörer som levererar skogsodlingsmaterial och om de yrkesmässiga aktörer eller användare till vilka skogsodlingsmaterial levereras samt med hjälp av information på den officiella etiketten och i den yrkesmässiga aktörens dokument. Den yrkesmässiga aktören ska ha ett system som gör det möjligt att övervaka den information som är relevant för spårbarhet för och identifiering av skogsodlingsmaterial med avseende på egna kontroller och offentliga kontroller.

4. Den information som avses i punkt 3 ska lagras i minst tio år på ett sätt som säkerställer att informationen inte kan förfalskas. Den perioden ska börja löpa vid utgången av det år då den yrkesmässiga aktörens dokument upprättades. Informationen får lagras i digitalt läsbart format. Medlemsstaterna får reglera innehållet i registren och endast kräva digitala register.

5. De yrkesmässiga aktörerna ska underlätta användarnas tillgång till befintlig tillgänglig information om skogsodlingsmaterial rörande dess lämplighet för klimatmässiga och ekologiska förhållanden, på grundval av tillgänglig kunskap och tillgängliga data. Den informationen ska, före överföringen av det berörda skogsodlingsmaterialet, lämnas till den potentiella användaren genom webbplatser, vägledningar för plantval eller andra lämpliga medel.

6. I den utsträckning det är nödvändigt för utförandet av offentlig kontroll ska de yrkesmässiga aktörerna, när de behöriga myndigheterna så kräver, ge de behöriga myndigheternas personal tillgång till

a) utrustning, lokaler och andra platser, inklusive frökällor, som står under deras kontroll,

b) sina datoriserade informationshanteringssystem,

c) det skogsodlingsmaterial som står under deras kontroll,

d) dokument och annan relevant information.

7. När offentlig kontroll utförs ska de yrkesmässiga aktörerna bistå och samarbeta med de behöriga myndigheternas personal för utförandet av uppgifterna.

8. De yrkesmässiga aktörernas skyldigheter enligt punkterna 6 och 7 ska också tillämpas om offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet utförs av organ med delegerade uppgifter och fysiska personer till vilka vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen eller uppgifter med koppling till annan offentlig verksamhet har delegerats.

Artikel 11 – Tillstånd för en yrkesmässig aktör under officiell tillsyn från den behöriga myndigheten för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial

1. En behörig myndighet får, vid ansökan från en yrkesmässig aktör, ge den yrkesmässiga aktören tillstånd att utföra all eller viss verksamhet som krävs för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial under officiell tillsyn av den behöriga myndigheten och att utfärda en officiell etikett för det skogsodlingsmaterialet.

För att vara berättigad till ett sådant tillstånd, och beroende på vilken verksamhet som tillståndet gäller, ska den yrkesmässiga aktören

a) ha de kunskaper som krävs för att uppfylla de krav som anges i artikel 5,

b) vara kvalificerad eller anställa kvalificerad personal för att utföra en eller flera av nedanstående uppgifter i syfte att säkerställa att kraven i artikel 5 är uppfyllda

i) inspektioner,

ii) provtagning,

iii) testning,

c) ha identifierat, och ha kapacitet att övervaka, de kritiska moment i produktionsprocessen som kan påverka skogsodlingsmaterialets kvalitet och identitet och dokumentera resultaten av denna övervakning, och

d) ha inrättat system för att säkerställa att kraven för partier enligt artikel 19 är uppfyllda och att den officiella etiketten utfärdas enligt artikel 20.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 31 med avseende på komplettering av punkt 1 i den här artikeln genom fastställande av en eller flera av följande aspekter:

a) Förfarandet för ansökningar om tillstånd som ska lämnas in av den yrkesmässiga aktören.

b) De särskilda åtgärder som den behöriga myndigheten ska vidta för att bekräfta att kraven i punkt 1 a–d i den här artikeln är uppfyllda.

Artikel 12 – Återkallande eller ändring av en yrkesmässig aktörs tillstånd

1. Om en yrkesmässig aktör som har beviljats ett tillstånd enligt artikel 11 inte längre uppfyller kraven i artiklarna 10.1 c, 10.5 och 11.1 ska den behöriga myndigheten begära att den yrkesmässiga aktören vidtar korrigerande åtgärder inom en angiven period.

2. Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål, beroende på vad som är lämpligt, återkalla eller ändra tillståndet om den yrkesmässiga aktör som innehar tillståndet inte vidtar de korrigerande åtgärder som avses i punkt 1 inom den angivna perioden.

3. Om den behöriga myndigheten konstaterar att den yrkesmässiga aktörens tillstånd har erhållits på ett bedrägligt sätt ska den behöriga myndigheten ålägga den yrkesmässiga aktören lämpliga sanktioner.

4. Om den yrkesmässiga aktören av andra skäl än verksamhetsnedläggning tillfälligt eller permanent inte längre bedriver den verksamhet som omfattades av tillståndet, ska den yrkesmässiga aktören begära att tillståndet återkallas tillfälligt eller slutgiltigt i enlighet med den behöriga myndighetens instruktioner.

Artikel 13 – De behöriga myndigheternas officiella tillsyn

1. När det gäller verksamhet som bedrivs av de yrkesmässiga aktörerna under de behöriga myndigheternas officiella tillsyn ska de behöriga myndigheterna genomföra regelbundna kontroller för att säkerställa att de yrkesmässiga aktörerna uppfyller de krav som avses i artikel 11.1.

2. De kontroller som avses i punkt 1 i den här artikeln ska vid behov bestå av officiella inspektioner och av provtagning och testning av skogsodlingsmaterialet för att bekräfta att det uppfyller kraven i artikel 5.

Dessa kontrollers frekvens ska fastställas på grundval av en bedömning av den potentiella risken för att skogsodlingsmaterialet inte uppfyller dessa krav.

3. De kontroller som avses i punkt 1 får omfatta införande av referenssystem för genetisk verifiering av skogsodlingsmaterials identitet, såsom biokemiska och molekylära metoder.

KAPITEL IV Registrering av frökällor och avgränsning av härkomstområden

Artikel 14 – Avgränsning av härkomstområden för vissa kategorier

1. För de berörda arterna i frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorierna känd härkomst och beståndsutvalt ska medlemsstaterna avgränsa härkomstområden.

2. De behöriga myndigheterna ska utarbeta och på sin webbplats offentliggöra kartor som visar hur härkomstområdena är avgränsade. De ska göra dessa kartor tillgängliga för kommissionen och för de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater genom Forematis.

Artikel 15 – Nationellt register över frökällor

1. Varje medlemsstat ska upprätta, offentliggöra i elektroniskt format och uppdatera ett nationellt register över de frökällor för olika arter som har godkänts på dess territorium enligt artiklarna 4, 6 och 22.

Varje medlemsstat ska göra detta register tillgängligt i elektroniskt format för kommissionen och övriga medlemsstater genom och i det format som används av Forematis.

2. Medlemsstaterna ska använda det format som används av Forematis för att presentera varje godkänd enhet i det nationella registret.

3. Det nationella registret ska åtminstone innehålla följande uppgifter:

a) Släktens och artens vetenskapliga namn och, när så är lämpligt, det vedertagna namnet på ett av de officiella språken vid unionens institutioner.

b) Kategorin av skogsodlingsmaterial.

c) Typen av frökälla.

d) Registerhänvisningen.

e) Frökällans geografiska belägenhet, det vill säga ett kort namn, i förekommande fall, och en av följande uppsättningar uppgifter:

i) För kategorin känd härkomst: härkomstområde och geografiskt läge eller lägen, i form av uppgifter om latitud, longitud och altitud eller latitud-, longitud- och altitudintervall.

ii) För kategorin beståndsutvalt: härkomstområde och geografiskt läge eller lägen, i form av uppgifter om latitud, longitud och altitud eller latitud-, longitud- och altitudintervall.

iii) För kategorin individutvalt: frökällans exakta geografiska läge eller lägen, i form av uppgifter om latitud, longitud och altitud eller latitud-, longitud- och altitudintervall.

iv) För kategorin testat: frökällans exakta geografiska läge eller lägen, i form av uppgifter om latitud, longitud och altitud eller latitud-, longitud- och altitudintervall.

f) Storleken på varje frötäktsområde, frötäktsbestånd eller fröodling, angiven i hektar eller antal träd.

g) Ursprung:

i) uppgift om huruvida frökällan är ortsegen, icke ortsegen eller av okänt ursprung och, ifall den är ortsegen, om den är autokton eller icke-autokton,

ii) information om ursprunget, om detta är känt,

iii) för fröodlingar, härkomstområde eller härkomstområden eller annan relevant geografisk information om de platser där dess komponenter ursprungligen fanns, om detta är känt.

h) Ett eller flera ändamål med användningen av skogsodlingsmaterialet enligt artikel 3.1.

i) Annan information som är relevant för frökällan.

j) För skogsodlingsmaterial i kategorin testat: uppgift om huruvida det

i) har godkänts för odling som en genetiskt modifierad organism i unionen enligt artikel 19 i direktiv 2001/18/EG eller artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003 och den odlingen inte är undantagen i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 26b i direktiv 2001/18/EG,

ii) innehåller eller består av en NGT-växt i kategori 1 enligt definitionen i artikel 3.13 i förordning (EU) 2026/1388,

iii) innehåller eller består av en NGT-växt i kategori 2 enligt definitionen i artikel 3.14 i förordning (EU) 2026/1388,

k) När det gäller skogsodlingsmaterial i kategorierna individutvalt och testat, information om produktionsplatsen för avkomman till föräldraträd till en familj, till kloner eller klonblandningar, vilket innebär den plats eller det exakta geografiska läge där skogsodlingsmaterialet producerades.

l) Om en databas hos den behöriga myndigheten är tillgänglig för allmänheten, en länk till den databasen, inbegripet de stambrev och koder som motsvarar respektive godkända enheter, eller en länk till den plattform som avses i artikel 18.9 b.

m) Information om de urvalskriterier som tillämpades för godkännandet av frökällor i enlighet med bilagorna II–V, beroende på vad som är tillämpligt, och dokumentation eller bevis som användes för att fastställa den berörda frökällans ursprung.

Platsen för den frökälla som avses i första stycket e ska anges med hjälp av det enhetliga koordinatsystem som har angivits inom ramen för Forematis.

Vid tillämpning av första stycket g iii får information från förädlingsregister användas i stället för information om ursprung och härkomstområde eller härkomstområden för fröodlingar som utgör ett mer avancerat förädlingsstadium.

4. Genom undantag från artikel 4 ska de behöriga myndigheterna omedelbart i sina nationella register enligt punkt 1 i den här artikeln registrera den frökälla som före den 17 juli 2031 ingår i deras nationella register enligt artikel 10.1 i direktiv 1999/105/EG, utan att tillämpa det registreringsförfarande som anges i punkt 2 i den artikeln.

Artikel 16 – Unionsförteckning över godkända frökällor

Kommissionen ska offentliggöra en förteckning med titeln Unionsförteckning över godkända frökällor för produktion av skogsodlingsmaterial baserad på de nationella register som varje medlemsstat har upprättat i enlighet med artikel 15.

Förteckningen ska göras tillgänglig i elektroniskt format genom Forematis.

KAPITEL V Stambrev, märkning och förpackning

Artikel 17 – Skörd och insamling från frökällor

1. Inom en rimlig period före skörd ska den yrkesmässiga aktören till den behöriga myndigheten anmäla sin avsikt att skörda skogsodlingsmaterial så att den behöriga myndigheten kan anordna offentlig kontroll.

2. Om skogsodlingsmaterial från de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa skördas för andra ändamål än saluföring som skogsodlingsmaterial inom unionen ska den yrkesmässiga aktören ange att så är fallet i den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel.

3. Under insamlingen och bearbetningen av skogsodlingsmaterial före saluföring eller direkt användning ska det skördade skogsodlingsmaterialet vara försett med en provisorisk etikett som utfärdats av den yrkesmässiga aktören och som innehåller en unik hänvisning till frökällan, insamlingsdatumet, den yrkesmässiga aktörens namn och den skördade kvantiteten. Den etiketten ska ersättas med en officiell etikett när de relevanta kraven är uppfyllda.

4. Den behöriga myndigheten får fastställa de tekniska villkor som ska beaktas under skörd och insamling.

5. Den yrkesmässiga aktör som ansvarar för skörd av skogsodlingsmaterial ska säkerställa att skörden inte äventyrar föryngringen av godkända frökällor för bevarande av skogsgenetiska resurser.

6. Den yrkesmässiga aktör som ansvarar för skörd, extraktion, rengöring och förpackning av skogsodlingsmaterial ska, i enlighet med tillämpliga internationella standarder, säkerställa att partierna av fröenheter och partierna av växtdelar är tillräckligt homogena före saluföring eller användning.

7. De yrkesmässiga aktörerna ska under minst tio år bevara och på begäran förse den behöriga myndigheten med dokumentation med uppgifter om alla sändningar som har lagerhållits och saluförts.

Artikel 18 – Stambrev

1. Stambrevet om identitet (stambrevet) ska intyga att skogsodlingsmaterialet uppfyller ett av följande villkor:

a) Det härrör från en enda enhet av en godkänd frökälla i enlighet med artikel 4.2 sjunde stycket.

b) Det härrör från efterföljande vegetativ förökning i enlighet med artikel 19.2.

c) Det härrör från en blandning av fröpartier eller partier av växtdelar i enlighet med artikel 19.3.

d) Det är importerat och dess officiella certifiering ersätts i enlighet med artikel 27.3 a.

2. De behöriga myndigheterna ska så snart som möjligt efter skörden av skogsodlingsmaterialet eller extraktionen av fröna, beroende på omständigheterna och skogsodlingsmaterialets art, eller efter importen av skogsodlingsmaterialet, vid ansökan från en yrkesmässig aktör, utfärda stambrevet för skogsodlingsmaterialet, försett med en unik kod, och det ska innehålla frökällans unika registerhänvisning.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer innehållet i och mallarna för stambrevet, särskilt för

a) mallen för stambrev för skogsodlingsmaterial som härrör från frötäktsområden och frötäktsbestånd,

b) mallen för stambrev för skogsodlingsmaterial som härrör från fröodlingar eller föräldraträd till en familj, och

c) mallen för stambrev för skogsodlingsmaterial som härrör från kloner och klonblandningar.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

4. Om en yrkesmässig aktör i enlighet med artikel 19.2 utför efterföljande vegetativ förökning av skogsodlingsmaterial ska den yrkesmässiga aktören anmäla detta till den behöriga myndigheten, och ett nytt stambrev ska utfärdas enligt punkt 2 i den här artikeln.

5. Om blandning äger rum i enlighet med artikel 19.3 ska medlemsstaterna säkerställa att registerhänvisningarna för de olika komponenterna i blandningen kan identifieras, och ett nytt stambrev ska utfärdas enligt punkt 2 i den här artikeln. Den yrkesmässiga aktören ska inom rimlig tid före utförandet anmäla sin avsikt att blanda till den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten får besluta att utöva tillsyn av blandningsprocessen.

6. Om ett parti som avses i artikel 19.1 delas upp i mindre partier som inte bearbetas på ett enhetligt sätt och därefter genomgår vegetativ förökning, ska ett nytt stambrev utfärdas enligt punkt 2 i den här artikeln och en hänvisning göras till det tidigare stambrevets kod.

7. På begäran av den yrkesmässiga aktören ska de behöriga myndigheterna utfärda ett stambrev enligt punkt 2 för att ersätta ett stambrev som utfärdats enligt direktiv 1999/105/EG. I det fallet ska stambrevet innehålla följande uppgift: Frökällan uppfyller kraven i direktiv 1999/105/EG..

8. Ett stambrev får utfärdas i elektronisk form (elektroniskt stambrev).

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa tekniska arrangemang för utfärdande av elektroniska stambrev och för användning av elektroniska signaturer, i syfte att säkerställa att de elektroniska stambreven överensstämmer med denna artikel, och att de utfärdas på ett lämpligt, tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

9. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 31 för att komplettera denna artikel genom att fastställa regler för

a) digital registrering av de viktigaste åtgärderna rörande verifieringen av kraven för godkännandet av frökällan, som leder till utfärdandet av stambrevet,

b) inrättande av en centraliserad plattform som kopplar samman alla medlemsstater och kommissionen för att underlätta behandlingen av, tillgången till och användningen av stambreven.

10. Varje medlemsstat ska upprätta och uppdatera en nationell förteckning över utfärdade stambrev och på begäran göra den förteckningen tillgänglig för kommissionen och övriga medlemsstater.

11. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler rörande

a) förfarandena och de tekniska arrangemangen för att säkerställa att det utfärdas korrekta och tillförlitliga stambrev och för att förebygga risken för bedrägerier,

b) de förfaranden som ska följas när stambrev återkallas och när ersättningsstambrev utfärdas,

c) regler för utställande av bestyrkta kopior av stambrev.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Artikel 19 – Partier

1. Skogsodlingsmaterialet ska, i alla produktions- och saluföringsled, förvaras separat i partier med hänvisning till enskilda godkända enheter och till stambrevet när det har utfärdats.

Varje parti skogsodlingsmaterial ska identifieras med hjälp av

a) en partikod; under skörden får partikoden fungera som stambrevets kod i avvaktan på att den behöriga myndigheten utfärdar stambrevet,

b) det eller de ändamål som avses i artikel 3.1,

c) stambrevets kod efter utfärdandet av stambrevet,

d) släktets och artens vetenskapliga namn och, när så är lämpligt, det vedertagna namnet på ett av de officiella språken vid unionens institutioner.

e) kategorin av skogsodlingsmaterial,

f) typen av frökälla,

g) registerhänvisningen,

h) härkomstområdet för skogsodlingsmaterial i kategorierna känd härkomst och beståndsutvalt eller, i tillämpliga fall, för annat odlingsmaterial,

i) ursprunget, i tillämpliga fall, och uppgift om huruvida frökällan är ortsegen, icke ortsegen eller av okänt ursprung och, om den är ortsegen, om den är autokton eller icke-autokton,

j) mognadsåret för fröenheter,

k) åldern och typen för plantmaterial av fröplantor eller sticklingar, vare sig det är rotbeskurna eller omskolade plantor eller plantor i behållare,

l) för kategorin testat, uppgift om huruvida skogsodlingsmaterialet

i) har godkänts för odling som en genetiskt modifierad organism i unionen enligt artikel 19 i direktiv 2001/18/EG eller artiklarna 7 och 19 i förordning (EG) nr 1829/2003 och den odlingen inte är undantagen i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 26b i direktiv 2001/18/EG,

ii) innehåller eller består av en NGT-växt i kategori 1 enligt definitionen i artikel 3.13 i förordning (EU) 2026/1388,

iii) innehåller eller består av en NGT-växt i kategori 2 enligt definitionen i artikel 3.14 i förordning (EU) 2026/1388,

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska de yrkesmässiga aktörerna förvara allt skogsodlingsmaterial som är föremål för efterföljande vegetativ förökning separat och identifiera det som sådant. I sådana fall ska det skogsodlingsmaterial som produceras genom denna efterföljande vegetativa förökning placeras i samma kategori som det ursprungliga skogsodlingsmaterialet.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska blandning av fröpartier eller partier av växtdelar omfattas av ett eller flera av följande villkor, beroende på vad som är tillämpligt:

a) Inom kategorin känd härkomst eller beståndsutvalt ska blandning tillämpas på fröpartier som härrör från två eller flera godkända enheter inom ett och samma härkomstområde.

b) Blandning får endast ske inom samma art, härkomstområde och kategori.

c) Vid blandning av fröpartier från frötäktsområden och frötäktsbestånd i kategorin känd härkomst, ska det nya kombinerade partiet certifieras som fröpartier som härrör från ett frötäktsområde.

d) Vid blandning av fröpartier som härrör från icke ortsegna frökällor med fröpartier från frökällor av okänt ursprung, ska det nya kombinerade partiet certifieras som av okänt ursprung.

e) Vid blandning av fröpartier som härrör från en enda godkänd enhet från samma eller flera mognadsår ska de faktiska mognadsåren och andelen frön från varje år registreras.

f) Vid blandning av partier av växtdelar som härrör från en enda godkänd enhet från ett eller flera insamlingsår ska de faktiska insamlingsåren och andelen växtdelar från varje år registreras.

Vid blandning enligt första stycket a, c eller d får identitetsbeteckningen för härkomstområdet användas i stället för registerhänvisningen enligt punkt 1 g. Det resulterande partiet ska blandas på ett sådant sätt att det blir homogent.

Artikel 20 – Officiell etikett och den yrkesmässiga aktörens dokument

1. En officiell etikett ska utfärdas och tryckas för varje parti skogsodlingsmaterial för saluföring, med hänvisning till stambrevets kod och partikoden, av

a) den behöriga myndigheten, eller

b) den yrkesmässiga aktör som innehar ett tillstånd eller en person som har anlitats av den yrkesmässiga aktören under den behöriga myndighetens officiella tillsyn.

Den officiella etiketten ska intyga att kraven i artiklarna 5 och 19 och, i tillämpliga fall, artikel 8 är uppfyllda.

En officiell etikett behöver inte utfärdas och tryckas för ett parti skogsodlingsmaterial som innehas och bjuds ut för försäljning. I sådana fall ska det dock anges en hänvisning till stambrevets kod och till partikoden.

2. Den officiella etiketten ska säkerställa unik identifiering av och spårbarhet för partiet genom att den åtföljer partiet under den saluföring som avses i punkt 1.

3. Vid leverans av partier av skogsodlingsmaterial till en annan användare ska den yrkesmässiga aktören, utöver den officiella etiketten, för varje levererat parti utfärda och skriva ut en yrkesmässig aktörs dokument som kan kombineras med en följesedel eller en faktura.

4. De officiella etiketterna ska vara

a) autentiska och korrekta,

b) upprättade på ett eller flera av de officiella språken vid unionens institutioner och, i förekommande fall, på ett språk som är officiellt språk i destinationsmedlemsstaten.

5. Den officiella etiketten ska innehålla alla de uppgifter som anges i artikel 19.1 a–e, g och l samt följande:

a) Registreringskoden för den yrkesmässiga aktör som utför leveransen och utfärdar den officiella etiketten eller till vilken den officiella etiketten har utfärdats av den behöriga myndigheten.

b) I fråga om skogsodlingsmaterial i kategorin testat vars frökälla har godkänts enligt artikel 23: orden provisoriskt godkänt.

Den officiella etiketten får innehålla en icke-officiell del som innehåller en eller flera delar av den yrkesmässiga aktörens dokument enligt punkt 7 i den här artikeln.

Den officiella etiketten får dessutom omfatta en digital del, såsom en QR-kod, som innehåller någon eller några av de delar som avses i den här punkten.

6. Den officiella etiketten ska fästas på utsidan av förpackningarna, buntarna, näten, behållarna eller de enskilda växterna. Om den officiella etiketten kombineras med ett växtpass ska artikel 88 i förordning (EU) 2016/2031 tillämpas.

7. Den yrkesmässiga aktörens dokument ska innehålla

a) alla uppgifter som avses i punkt 5 första stycket,

b) alla uppgifter som avses i artikel 19.1 och som inte nämns i punkt 5 i den här artikeln,

c) den yrkesmässiga aktörens namn och adress,

d) kvantiteten levererat skogsodlingsmaterial,

e) i tillämpliga fall, den eller de medlemsstater där det berörda skogsodlingsmaterialet producerats,

f) i tillämpliga fall, det berörda skogsodlingsmaterialets ursprungstredjeland,

g) namnet på och adressen till det berörda skogsodlingsmaterialets mottagare,

h) datumet för utfärdande av den yrkesmässiga aktörens dokument,

i) koden för den yrkesmässiga aktörens dokument,

j) uppgift om huruvida skogsodlingsmaterialet har förökats på vegetativ väg,

k) ytterligare information när det gäller fröpartier enligt artikel 5.3, när det gäller små kvantiteter frön enligt artikel 5.3 ska den information som avses i leden b och d i den punkten dock inte behöva anges i den yrkesmässiga aktörens dokument.

8. Utöver de uppgifter som anges i punkt 7 får den yrkesmässiga aktörens dokument innehålla följande:

a) Uppgift om huruvida skogsodlingsmaterialet härrör från autoktona eller icke-autoktona frökällor, om detta har registrerats enligt artikel 15.3 g.

b) All ytterligare information som den yrkesmässiga aktören anser vara lämplig för saluföringen av det berörda skogsodlingsmaterialet.

9. Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer formatet, storleken, formen och färgen på den officiella etiketten och den yrkesmässiga aktörens dokument för alla eller specifika kategorier eller andra typer av skogsodlingsmaterial.

I dessa genomförandeakter ska följande anges:

a) Uppgift om innehållet.

b) Etikettens färg för specifika kategorier eller andra typer av skogsodlingsmaterial.

c) Ytterligare information när det gäller frön och små kvantiteter av frön.

d) Ytterligare information när det gäller specifika släkten eller arter.

När kommissionen specificerar etikettens färg enligt andra stycket b i denna punkt ska den beakta OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor och andra tillämpliga internationella standarder.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa de genomförandeakter som antagits enligt den här punkten när det gäller användningen av färgen på den officiella etiketten och den yrkesmässiga aktörens dokument, enligt vad som avses i andra stycket b i denna punkt.

10. En officiell etikett eller en yrkesmässig aktörs dokument får utfärdas i elektronisk form (elektronisk officiell etikett eller yrkesmässig aktörs elektroniska dokument). I sådana fall ska en tryckt hänvisning, såsom en QR-kod, åtfölja det berörda skogsodlingsmaterialet.

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa tekniska arrangemang för utfärdande av elektroniska officiella etiketter eller den yrkesmässiga aktörens elektroniska dokument i syfte att säkerställa att de överensstämmer med bestämmelserna i denna artikel och att de utfärdas på ett lämpligt, tillförlitligt och ändamålsenligt sätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

11. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 31 med avseende på komplettering av denna artikel genom att fastställa regler för

a) digital registrering av de viktigaste åtgärder för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial som de yrkesmässiga aktörerna och de behöriga myndigheterna vidtar och som leder till utfärdande av de officiella etiketterna och den yrkesmässiga aktörens dokument,

b) inrättande av en centraliserad plattform som kopplar samman medlemsstaterna och kommissionen för att underlätta behandlingen av, tillgången till och användningen av denna registrering.

Artikel 21 – Förpackning av fröenheter

Fröenheter får endast saluföras i förslutna förpackningar, inklusive nät eller andra behållare, som är förseglade. Förpackningarna ska förseglas på ett sådant sätt att varje öppning av dem är synlig och spårbar.

Försegling ska inte krävas för recalcitranta frön.

KAPITEL VI Undantag från artikel 4

Artikel 22 – Yrkesmässiga aktörers godkännande av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin känd härkomst

1. Genom undantag från artikel 4.1 får de behöriga myndigheterna, efter kommissionens godkännande, ge yrkesmässiga aktörer tillstånd att godkänna frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin känd härkomst för vissa arter, om följande villkor är uppfyllda:

a) Det härkomstområde där frökällan är belägen är utsatt för extrema väder- och klimatförhållanden.

b) Dessa extrema väder- och klimatförhållanden påverkar frökällans reproduktionscykel och minskar frekvensen av fröår, vilket minskar frekvent tillgång på högkvalitativt skogsodlingsmaterial.

c) Skördeplatsen är avlägsen och det är mycket svårt för de behöriga myndigheterna att få tillgång till den under tidpunkten för skörden av skogsodlingsmaterialet.

2. Kommissionen ska anta en genomförandeakt som ger varje medlemsstat ett godkännande för en fastställd period. Godkännandet ska beviljas på den berörda medlemsstatens begäran.

Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Artikel 23 – Provisoriskt godkännande av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin testat

1. Genom undantag från artikel 4.2 får medlemsstaterna, för en period på högst tio år, godkänna frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin testat om de preliminära resultaten av den genetiska utvärderingen eller de jämförande tester som avses i bilaga V stöder antagandet att frökällan, när testerna har slutförts, kommer att uppfylla kraven för godkännande enligt denna förordning.

2. Kommissionen får anta en genomförandeakt som specificerar det högsta antalet godkända enheter och den största områdesstorlek som kan omfattas av ett sådant godkännande.

Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Artikel 24 – Tillfälliga experiment för att söka bättre alternativ till vissa delar av denna förordning

1. Genom undantag från artiklarna 4 och 5 får kommissionen anta genomförandeakter som fastställer närmare bestämmelser för anordnande av tillfälliga experiment för att söka bättre alternativ till vissa delar av denna förordning som rör de trädarter som förtecknas i bilaga I och hybrider av dessa, kraven för godkännande av frökällor samt kraven för produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Sådana experiment får endast utföras om minst två medlemsstater deltar, på egen begäran.

Sådana experiment får ske i form av tekniska eller vetenskapliga försök för att undersöka om nya krav är genomförbara och lämpliga jämfört med de som anges i artiklarna 4 och 5.

2. De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska ange en eller flera av följande uppgifter:

a) De berörda trädarterna och, i förekommande fall, härkomsten.

b) Villkoren för experimenten per trädart eller hybrid.

c) Experimentets varaktighet.

d) De deltagande medlemsstaternas övervaknings- och rapporteringsskyldigheter.

3. De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska beakta utvecklingen av

a) metoderna för bestämning av frökällans ursprung, inbegripet användning av biokemiska och molekylära metoder,

b) metoderna för bevarande och hållbar användning av skogsgenetiska resurser med beaktande av tillämpliga internationella standarder,

c) metoderna för produktion och reproduktion, inklusive användningen av innovativa produktionsprocesser,

d) metoderna för utformning av korsningsscheman för komponenter i frökällorna,

e) metoderna för bedömning av frökällornas och skogsodlingsmaterialets egenskaper,

f) metoderna för kontrollen av det berörda skogsodlingsmaterialet.

De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska anpassas till utvecklingen av produktionsmetoderna för det berörda skogsodlingsmaterialet och baseras på eventuella jämförande försök och tester som utförs av medlemsstaterna.

4. Kommissionen ska utvärdera resultaten av de experiment som utförts enligt den här artikeln och sammanfatta dem i en rapport, vid behov med angivande av behovet av att ändra artikel 1, 4 eller 5.

Artikel 25 – Tillstånd att anta strängare eller ytterligare krav

1. Genom undantag från artikel 4 får kommissionen, på en medlemsstats begäran, anta en genomförandeakt för att ge den tillstånd att

a) när det gäller kraven för godkännande av frökällor och produktion av skogsodlingsmaterial, anta strängare produktionskrav än de som avses i artikel 4 eller ytterligare produktionskrav på hela eller delar av den berörda medlemsstatens territorium, förutsatt att dessa krav inte inför eller leder till några förbud mot eller begränsningar av införsel till eller förflyttning inom och genom unionens territorium av skogsodlingsmaterial som uppfyller kraven i denna förordning,

b) på dess territorium begränsa godkännandet av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin känd härkomst,

c) förbjuda saluföring till slutanvändaren i syfte att så eller plantera angivet skogsodlingsmaterial på hela eller delar av dess territorium om skogsodlingsmaterialet inte är lämpligt för de ekologiska skogsbruksförhållandena i den berörda medlemsstaten och för de relevanta ändamålen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

2. Medlemsstatens begäran enligt punkt 1 ska innehålla

a) ett utkast till bestämmelser som innehåller de föreslagna kraven, och

b) en motivering till varför dessa krav är nödvändiga och proportionella.

3. Det tillstånd som avses i punkt 1 får endast beviljas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) De begärda åtgärderna säkerställer minst ett av följande:

i) Förbättring av det berörda skogsodlingsmaterialets kvalitet.

ii) Miljöskydd, såsom anpassning till klimatförändringarna, ökad biologisk mångfald eller återställande av skogsekosystem och stöd till deras funktion.

b) De begärda åtgärderna är nödvändiga och står i proportion till syftet med dem i enlighet med led a.

c) Åtgärderna är motiverade på grundval av de specifika klimatmässiga och ekologiska förhållandena i den berörda medlemsstaten.

4. De medlemsstater som har antagit ytterligare eller strängare krav enligt artikel 7 i direktiv 1999/105/EG ska senast den 17 juli 2032 säkerställa att dessa åtgärder är förenliga med denna förordning. De ska informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om de åtgärder som vidtagits för att säkerställa den förenligheten.

KAPITEL VII Import av skogsodlingsmaterial

Artikel 26 – Import på grundval av unionslikvärdighet

1. Skogsodlingsmaterial får endast importeras till unionen från tredjeländer om det enligt punkt 2 fastställs att skogsodlingsmaterialet uppfyller krav som är likvärdiga med de som är tillämpliga för skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i unionen.

2. Kommissionen får anta genomförandeakter för att besluta om huruvida skogsodlingsmaterial av särskilda släkten, arter eller kategorier som producerats i ett tredjeland och som, när så är lämpligt, härrör från särskilda typer av frökällor eller från ett specifikt härkomstområde, uppfyller krav som är likvärdiga med de som är tillämpliga för skogsodlingsmaterial som produceras och saluförs i unionen.

Kommissionen ska endast anta dessa genomförandeakter på grundval av följande:

a) En grundlig undersökning av de uppgifter och data som det berörda tredjelandet har lämnat.

b) Ett tillfredsställande resultat av en revision som kommissionen utfört i det berörda tredjelandet, om kommissionen ansett att revisionen var nödvändig.

c) Om det tredjelandet deltar i OECD:s system för skogsfrö och skogsplantor.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2 och ska fastställa lämpliga importvillkor.

3. När kommissionen antar de genomförandeakter som avses i punkt 2 i den här artikeln ska den bedöma om de system för godkännande och registrering av frökällor och efterföljande produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial från dessa frökällor som tillämpas i tredjelandet i fråga ger samma garantier som de som föreskrivs i artiklarna 4, 5 och, i tillämpliga fall, artikel 14, för kategorierna känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt och testat.

4. Genom undantag från punkterna 1 och 2 får kommissionen, på begäran av minst en medlemsstat, anta en genomförandeakt för att tillfälligt tillåta import av skogsodlingsmaterial av vissa arter från ett tredjeland som inte uppfyller kraven i de punkterna om

a) det råder brist på skogsodlingsmaterial av den berörda arten i en eller flera medlemsstater, såsom brist orsakad av extrema väderförhållanden, skogsbränder, sjukdomar, skadedjursutbrott, katastrofer eller andra händelser med negativ inverkan, och denna brist inte kan åtgärdas av de andra medlemsstater eller tredjeländer för vilka likvärdighet har beviljats i enlighet med punkt 2, och

b) den eller de berörda medlemsstaterna har inkommit med bevis för förekomsten av och orsakerna till denna brist på skogsodlingsmaterial.

I dessa genomförandeakter ska importvillkoren fastställas.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Artikel 27 – Anmälan och intyg för skogsodlingsmaterial som importeras från tredjeländer

1. En yrkesmässig aktör som importerar skogsodlingsmaterial till unionen ska i förväg informera den relevanta behöriga myndigheten om importen genom det informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som avses i artikel 131 i förordning (EU) 2017/625.

2. Importerat skogsodlingsmaterial ska åtföljas av

a) ett OECD-intyg eller ett likvärdigt officiellt intyg som utfärdats av ursprungstredjelandet,

b) en OECD-etikett eller en likvärdig officiell etikett, och

c) dokumentation med uppgifter om detta skogsodlingsmaterial som lämnats av den yrkesmässiga aktören i tredjelandet.

3. Efter import av skogsodlingsmaterial till unionen ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten

a) ersätta OECD-intyget eller det likvärdiga officiella intyget som avses i punkt 2 a med ett nytt stambrev utfärdat i den medlemsstaten, och

b) ersätta OECD-etiketten eller den likvärdiga officiella etiketten som avses i punkt 2 b med en ny officiell etikett, eller fästa en ny officiell etikett på den OECD-etiketten eller den likvärdiga officiella etiketten; den nya officiella etiketten ska åtföljas av en yrkesmässig aktörs dokument.

4. Det nya stambrev och den nya officiella etikett som avses i punkt 3 a respektive b ska innehålla en hänvisning till motsvarande originaldokument.

KAPITEL VIII Offentlig kontroll

Artikel 28 – Offentlig kontroll av skogsodlingsmaterial

1. Medlemsstaterna ska utse sin eller sina behöriga myndigheter och tilldela dem ansvaret för att organisera eller utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet. Dessa behöriga myndigheter får vara samma myndigheter som de som utsetts i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) 2017/625.

2. De behöriga myndigheterna ska ha infört arrangemang för att säkerställa

a) ändamålsenligheten och lämpligheten hos den offentliga kontrollen och annan offentlig verksamhet,

b) opartiskheten, kvaliteten och enhetligheten hos den offentliga kontrollen och annan offentlig verksamhet,

c) att den personal som utför offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet inte har några intressekonflikter,

d) att den personal som utför offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet har lämpliga kvalifikationer och lämplig erfarenhet och utbildning för att kunna utföra sina uppgifter, och

e) att personalen har tillgång till lämpliga lokaler och lämplig utrustning för att utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet.

Vid tillämpning av första stycket c ska kommersiell verksamhet med anknytning till skogsodlingsmaterial som utförs av personalen vid de behöriga myndigheterna på deras medlemsstats vägnar inte utgöra någon intressekonflikt.

3. De behöriga myndigheterna ska ha rättsliga befogenheter att utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet samt ha rättsliga förfaranden för att säkerställa att personalen har tillträde till de yrkesmässiga aktörernas lokaler och tillgång till deras dokumentation.

4. De behöriga myndigheterna ska med lämplig frekvens utföra riskbaserad offentlig kontroll av alla yrkesmässiga aktörer med hänsyn till

a) identifierade risker för bristande efterlevnad av denna förordning och utvecklingen av dessa risker,

b) verksamhet som står under yrkesmässiga aktörers kontroll, och

c) uppgifter som indikerar sannolikheten för att köpare av skogsodlingsmaterial skulle kunna bli vilseledda i fråga om skogsodlingsmaterialets art, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, ursprungsland eller härkomst.

5. Medlemsstaterna får ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för att tillhandahålla personal och andra resurser som de behöriga myndigheterna behöver för att utföra offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet. Detta är även tillämpligt vid delegering av vissa uppgifter som utförs i samband med offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet.

7. De behöriga myndigheterna får delegera vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen till organ med delegerade uppgifter eller fysiska personer enligt artikel 28.1 och artiklarna 29–31, med undantag för artikel 29 b iv i förordning (EU) 2017/625. Behöriga myndigheter som har delegerat vissa uppgifter som utförs i samband med offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet till organ med delegerade uppgifter eller fysiska personer ska vid behov organisera revisioner eller inspektioner av dessa organ eller personer för att säkerställa att dessa uppgifter utförs på ett lämpligt sätt. De behöriga myndigheterna ska undvika dubbelarbete i samband med revisioner och inspektioner, med beaktande av eventuell ackreditering av organen med delegerade uppgifter i enlighet med de standarder som är relevanta för de delegerade uppgifterna.

8. Medlemsstaterna ska säkerställa att kommissionen informeras om kontaktuppgifter och om eventuella ändringar avseende de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 1. Den informationen ska också tillhandahållas allmänheten av medlemsstaterna, inbegripet på internet.

9. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av den offentliga kontroll som görs i syfte att verifiera efterlevnaden av reglerna om skogsodlingsmaterial när det gäller

a) specificering av de arrangemang som avses i punkt 2,

b) särskilda rapporteringsskyldigheter för de organ med delegerade uppgifter och fysiska personer som avses i punkt 7.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

10. Fysiska eller juridiska personer avseende vilka de behöriga myndigheterna fattar beslut enligt artikel 66.3, 66.6, 137.3 eller 138.1 och 138.2 i förordning (EU) 2017/625 ska ha rätt att överklaga dessa beslut i enlighet med nationell rätt.

11. De metoder som används för provtagning och laboratorieanalyser, laboratorietester och laboratoriediagnostik i syfte att fastställa den information som avses i artikel 5.3 ska vara förenliga med Internationella frökontrollorganisationens regler, eller med andra jämförbara internationella standarder, om fastställande av dessa metoder eller prestandakriterier för dessa metoder.

Artikel 29 – Öppenhet i offentlig kontroll

De behöriga myndigheterna ska utföra offentlig kontroll med en hög grad av öppenhet. De ska, inbegripet genom offentliggörande på internet, tillhandahålla allmänheten relevant information om hur den offentliga kontrollen är organiserad och hur den utförs.

Artikel 30 – Kommissionens kontroller i medlemsstaterna

Kommissionens experter får utföra kontroller, inbegripet revisioner, i varje medlemsstat för att kontrollera tillämpningen av reglerna och att de nationella kontrollsystem som omfattas av denna förordning fungerar.

Sådana kontroller ska organiseras i samarbete med de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. De ska vara riskbaserade och får omfatta kontroller på plats.

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga uppföljningsåtgärder för att åtgärda eventuella specifika eller systemiska brister som konstaterats genom kontrollerna enligt denna artikel.

KAPITEL IX Förfarandebestämmelser

Artikel 31 – Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.3, 4.3, 5.7, 8, 9.5, 11.2, 18.9 och 20.11 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 16 juli 2026. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.3, 4.3, 5.7, 8, 9.5, 11.2, 18.9 och 20.11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.3, 4.3, 5.7, 8, 9.5, 11.2, 18.9 eller 20.11 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 32 – Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder som inrättades genom artikel 58.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

KAPITEL X Rapportering, sanktioner och ändringar av förordningarna (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625

Artikel 33 – Rapportering

1. Senast den 17 juli 2036, och därefter vart femte år, ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna en rapport om följande:

a) Kvantiteter certifierat skogsodlingsmaterial per kategori och år.

b) Antalet antagna nationella beredskapsplaner som avses i artikel 9.

c) Information om tillgängliga och relevanta webbplatser och vägledningar för plantval med råd om bästa användning av skogsodlingsmaterial.

d) Kvantiteter skogsodlingsmaterial per släkte och art som importerats från tredjeländer enligt artikel 26.

e) Sanktioner som åläggs enligt artikel 34.

f) Antalet registrerade yrkesmässiga aktörer.

2. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att specificera det tekniska formatet, inbegripet vad gäller digital inlämning och behandling, för den rapport som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Artikel 34 – Sanktioner

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder utan dröjsmål samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att ekonomiska sanktioner som är tillämpliga för överträdelser av denna förordning, om de begåtts genom bedrägligt eller vilseledande agerande, i enlighet med nationell rätt återspeglar åtminstone antingen den yrkesmässiga aktörens ekonomiska fördel eller, när så är lämpligt, en procentandel av den yrkesmässiga aktörens omsättning.

3. I tillämpliga fall får medlemsstaterna besluta att tillämpa regler om sanktioner enligt artikel 139 i förordning (EU) 2017/625.

Artikel 35 – Ändringar av förordning (EU) 2016/2031

Förordning (EU) 2016/2031 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 37.4 ska ersättas med följande: 4. Kommissionen ska, när så är lämpligt, anta en genomförandeakt för att föreskriva åtgärder för att förhindra förekomsten av reglerade EU-icke-karantänskadegörare på respektive växter för plantering, enligt artikel 36 f i denna förordning. Dessa genomförandeakter ska, när så är lämpligt, gälla införandet till och förflyttning inom unionen av dessa växter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med de principer som anges i avsnitt 2 i bilaga II till denna förordning. Dessa genomförandeakter ska tillämpas utan att det påverkar de åtgärder som antagits enligt direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 98/56/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG.

2. I artikel 83 ska följande punkt införas: 5a. När det gäller växter för plantering som produceras eller saluförs som kategorin känd härkomst, beståndsutvalt, individutvalt eller testat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1392 ska växtpasset, i tydlig form, kombineras med den officiella etikett som tagits fram i enlighet med de relevanta bestämmelserna i den förordningen. I de fall där denna punkt är tillämplig ska a) växtpasset för förflyttning inom unionens territorium innehålla de uppgifter som anges i del E i bilaga VII till denna förordning, och b) växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon innehålla de uppgifter som anges i del F i bilaga VII till denna förordning.

3. Bilaga VII ska ändras i enlighet med bilaga VII till den här förordningen.

Artikel 36 – Ändringar av förordning (EU) 2017/625

Förordning (EU) 2017/625 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1 ska följande punkt läggas till: 2a. Artiklarna 8, 13, 28–33 utom artikel 29 b iv och artiklarna 33 a, 43–46, 65–68, 69.1, 69.2, 69.4, 70, 71, 72, 75, 88, 89, 102–108, 120, 130.1, 130.2, 130.3, 130.5, 130.6, 131–138 ska i förekommande fall tillämpas på kontroll som utförs för att verifiera efterlevnaden av kraven i förordning (EU) 2026/1392.

2. I artiklarna 2, 3.3, 31, 44, 45.3, 65, 66, 67, 71, 88, 102, 106, 107, 108, 120, 130, 131, 132, artikel 133.1 första stycket och artikel 138 ska orden artikel 1.2 ersättas med orden artikel 1.2 och 1.2a.

KAPITEL XI Slutbestämmelser

Artikel 37 – Upphävande av direktiv 1999/105/EG

Direktiv 1999/105/EG upphör att gälla.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till denna förordning och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VIII till denna förordning.

Artikel 38 – Övergångsbestämmelser

1. Skogsodlingsmaterial som producerats före den 17 juli 2031 i enlighet med direktiv 1999/105/EG eller nationella regler får fortsätta att saluföras till dess att lagren har tömts.

2. Skogsodlingsmaterial som saluförs i enlighet med punkt 1 ska åtföljas av en etikett som anger att det rör sig om skogsodlingsmaterial som inte godkänts enligt förordning (EU) 2026/1392 om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial.

3. Skogsodlingsmaterial som producerats före den 17 juli 2031 i enlighet med direktiv 1999/105/EG får fortsätta att marknadsföras på grundval av ett stambrev som utfärdats enligt det direktivet.

Artikel 39 – Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 17 juli 2031.

1 EUT C, C/2024/1583, 5.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1583/oj.

2 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 april 2024 ( EUT C, C/2025/3768, 17.9.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/3768/oj) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 21 april 2026 ( EUT C, C/2026/2570, 30.4.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/2570/oj). Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 maj 2026 (ännu inte offentliggjord i EUT).

3 Rådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (EGT L 11, 15.1.2000, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1999/105/oj).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2001/18/oj).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2003/1829/oj).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1388 av den 17 juni 2026 om växter som erhållits genom vissa nya genomiska metoder och därav framställda produkter samt om ändring av förordning (EU) 2017/625 ( EUT L, 2026/1388, 26.6.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2026/1388/oj).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/2031/oj).

9 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2013/1313/oj).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/625/oj).

11 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj.

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

13 Rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1966/401/oj).

14 Rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1966/402/oj).

15 Rådets direktiv 68/193/EEG av den 9 april 1968 om saluföring av vegetativt förökningsmaterial av vinstockar (EGT L 93, 17.4.1968, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1968/193/oj).

16 Rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/53/oj).

17 Rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (EGT L 193, 20.7.2002, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/54/oj).

18 Rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/55/oj).

19 Rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/56/oj).

20 Rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 74, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/57/oj).

21 Rådets direktiv 2008/72/EG av den 15 juli 2008 om saluförande av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde (EUT L 205, 1.8.2008, s. 28, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/72/oj).

22 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/90/oj).

23 Rådets direktiv 98/56/EG av den 20 juli 1998 om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter (EGT L 226, 13.8.1998, s. 16, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1998/56/oj).

24 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2002/178/oj).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1392 av den 20 maj 2026 om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 och om upphävande av rådets direktiv 1999/105/EG (förordning om skogsodlingsmaterial) ( EUT L, 2026/1392, 26.6.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2026/1392/oj).

26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1392 av den 20 maj 2026 om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 och om upphävande av rådets direktiv 1999/105/EG (förordning om skogsodlingsmaterial) ( EUT L, 2026/1392, 26.6.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2026/1392/oj).

BILAGA I

Abies alba Mill. Pinus cembra L. Abies cephalonica Loudon Pinus contorta Douglas ex Loudon Abies grandis (Douglas ex D.Don) Lindl. Pinus halepensis Mill. Abies nordmanniana (Steven) Spach Pinus heldreichii Christ Acer campestre L. Pinus mugo Turra Acer monspessulanum L. Pinus nigra J.F. Arnold Acer opalus Mill. Pinus peuce Griseb. Acer platanoides L. Pinus pinaster Aiton Acer pseudoplatanus L. Pinus pinea L. Alnus cordata (Loisel.) Duby Pinus radiata D. Don Alnus glutinosa (L.) Gaertn. Pinus sylvestris L. Alnus incana (L.) Moench Pinus taeda L. Alnus lusitanica Vít et al. Pinus uncinata Mill. ex Mirb. Betula pendula Roth. Populus spp. Betula pubescens Ehrh. Pyrus communis var. pyraster L. Carpinus betulus L. Prunus avium (L.) L. Carpinus orientalis Mill. Prunus padus L. Castanea sativa Mill. Pseudotsuga menziesii (Mirb.) Franco Cedrus atlantica (Endl.) G. Manetti ex Carrière Quercus cerris L. Cedrus libani A. Rich. Quercus frainetto Ten. Celtis australis L. Quercus ilex L. Ceratonia siliqua L. Quercus petraea (Matt.) Liebl. Chamaecyparis lawsoniana (A. Murray bis) Parl. Quercus pubescens Willd. Corylus colurna L. Quercus robur L. Cupressus sempervirens L. Quercus rubra L. Fagus orientalis Lipsky Quercus suber L. Fagus sylvatica L. Robinia pseudoacacia L. Fraxinus angustifolia Vahl Salix alba L. Fraxinus ornus L. Sorbus aria (L.) Crantz Fraxinus excelsior L. Sorbus aucuparia L. Juglans spp. Sorbus domestica L. Larix decidua Mill. Sorbus torminalis (L.) Crantz Larix kaempferi (Lamb.) Carrière Taxus baccata L. Larix sibirica Ledeb. Thuja plicata Donn ex D.Don. Malus sylvestris (L.) Mill. Tilia cordata Mill. Olea europaea L. Tilia platyphyllos Scop. Ostrya carpinifolia Scop. Tilia tomentosa Moench Picea abies Karst. Ulmus glabra Huds. Picea sitchensis (Bong.) Carrière Ulmus laevis Pall. Pinus brutia Ten. Ulmus minor Mill.

BILAGA II

A. Allmänna krav:

1. Bedömning av frökälla

Den behöriga myndigheten ska bedöma frötäktsområdet eller frötäktsbeståndet med avseende på de ändamål för vilka skogsodlingsmaterialet är avsett att användas, enligt artikel 3.1, och fastställa urvalskriterierna på grundval av dessa ändamål. Dessa ändamål ska anges i den berörda medlemsstatens nationella register. Det krävs litet eller inget fenotypiskt urval av frökällor som är avsedda för produktion av skogsodlingsmaterial i denna kategori.

2. Ursprung

Det ska antingen med hjälp av historiska belägg (t.ex. bibliografi eller dokumentation från behöriga myndigheter, forskningsinstitut eller andra organisationer) eller på annat lämpligt sätt (t.ex. härkomstförsök), inbegripet internationellt erkända biokemiska och molekylära metoder, fastställas om frötäktsområdet eller frötäktsbeståndet är ortseget/icke ortseget eller om ursprunget är okänt och, ifall det är ortseget, om det är autoktont eller icke autoktont. För icke ortsegna frökällor ska ursprunget anges, om det är känt.

3. Typ av frökälla och geografisk belägenhet

Frökällan ska utgöras av ett frötäktsområde eller frötäktsbestånd som är beläget inom ett enda härkomstområde.

B. Särskilda krav:

1. Antal skördbara och reproduktivt mogna träd

Frötäktsområden eller frötäktsbestånd ska, om möjligt, bestå av en eller flera grupper av reproduktivt mogna träd. Dessa träd ska, om möjligt, vara väl spridda och tillräckligt många inom ett visst område för att upprätthålla genetisk mångfald, enligt tillgängliga vetenskapliga rön, samt för att undvika de negativa effekterna av bristande genetisk variation och säkerställa tillräcklig korspollinering mellan dessa träd. Skogsodlingsmaterial ska samlas in från ett optimalt antal individer av den godkända frökällan, med beaktande av naturliga förhållanden.

2. Enhetlighet

Frötäktsbestånden ska, om möjligt, uppvisa normal individuell variation av morfologiska egenskaper. Vid behov ska träd av sämre kvalitet avlägsnas. Dessa krav ska inte tillämpas för frötäktsområden.

3. Hållbarhetsegenskaper

Frötäktsområden eller frötäktsbestånd ska, om möjligt, vara väl anpassade till de klimatmässiga och ekologiska förhållanden, inklusive de biotiska och abiotiska faktorerna, som råder i härkomstområdet. Träden ska, om möjligt, uppvisa motståndskraft eller tolerans mot skadegörare och mot de ogynnsamma klimatförhållandena och övriga lokala förhållandena på den plats där de växer.

4. Andra särskilda krav för vissa egenskaper och för andra skogsprodukter

De behöriga myndigheterna ska bedöma frötäktsområdet eller frötäktsbeståndet med avseende på vissa egenskaper eller produktionen av vissa skogsprodukter och, om så är lämpligt, anta andra särskilda krav för dessa egenskaper eller produkter. Om sådana krav är tillämpliga ska de anges i enlighet med artikel 15.3 m.

BILAGA III

A. Allmänna krav:

1. Bedömning av frökälla

Den behöriga myndigheten ska bedöma frötäktsbeståndet med avseende på de ändamål för vilka skogsodlingsmaterialet är avsett att användas, enligt artikel 3.1, och fastställa urvalskriterierna på grundval av dessa ändamål. Dessa ändamål ska anges i den berörda medlemsstatens nationella register.

2. Ursprung

Det ska antingen med hjälp av historiska belägg (t.ex. bibliografi eller dokumentation från behöriga myndigheter, forskningsinstitut eller andra organisationer) eller på annat lämpligt sätt (t.ex. härkomstförsök), inbegripet internationellt erkända biokemiska och molekylära metoder, fastställas om frötäktsbeståndet är ortseget/icke ortseget eller om ursprunget är okänt och, ifall det är ortseget, om det är autoktont/icke autoktont. För icke ortsegna frökällor ska ursprunget anges, om det är känt.

3. Ålder och utveckling

Åldern eller utvecklingsstadiet för träden i frötäktsbestånden ska göra det möjligt att tydligt bedöma kriterierna för urvalet av dessa träd.

4. Typ av frökälla och geografisk belägenhet

Frökällan ska utgöras av ett frötäktsbestånd som är beläget inom ett enda härkomstområde.

B. Särskilda krav:

1. Isolering

a) För ändamålen mångfunktionellt skogsbruk, produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter: Frötäktsbestånden ska, om möjligt, vara belägna på tillräckligt stort avstånd från frötäktsbestånd av dålig kvalitet av samma art eller från frötäktsbestånd av besläktade arter som kan bilda hybrider med arten i fråga. Det är särskilt viktigt att detta krav är uppfyllt om frötäktsbestånd som omger autoktona/ortsegna frötäktsbestånd är icke autoktona/icke ortsegna eller av okänt ursprung.

b) För ändamålet bevarande av skogsgenetiska resurser: Frötäktsbestånden ska, om möjligt, vara belägna på tillräckligt stort avstånd från frötäktsbestånd av samma art eller från frötäktsbestånd av besläktade arter som kan bilda hybrider med arten i fråga. Det är särskilt viktigt att detta krav är uppfyllt om frötäktsbestånd som omger autoktona/ortsegna frötäktsbestånd är icke autoktona/icke ortsegna eller av okänt ursprung.

2. Antal skördbara och reproduktivt mogna träd

a) För ändamålen mångfunktionellt skogsbruk, produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter: Frötäktsbestånden ska bestå av en eller flera grupper av reproduktivt mogna träd. Dessa träd ska vara väl spridda och tillräckligt många inom ett visst område för att upprätthålla genetisk mångfald, undvika de negativa effekterna av bristande genetisk variation och säkerställa tillräcklig korspollinering mellan dessa träd.

b) För ändamålet bevarande av skogsgenetiska resurser: Frötäktsbestånden ska, om möjligt, bestå av en eller flera grupper av reproduktivt mogna träd. Dessa träd ska, om möjligt, vara väl spridda och tillräckligt många inom ett visst område för att upprätthålla genetisk mångfald, enligt tillgängliga vetenskapliga rön, samt för att undvika de negativa effekterna av bristande genetisk variation och säkerställa tillräcklig korspollinering mellan dessa träd. Skogsodlingsmaterial ska samlas in från ett optimalt antal individer av den godkända frökällan, med beaktande av naturliga förhållanden.

3. Enhetlighet

a) För ändamålen mångfunktionellt skogsbruk, produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter: Frötäktsbestånden ska uppvisa normal individuell variation av morfologiska egenskaper. Detta krav gäller inte för produktion av biomassa. Vid behov ska träd av sämre kvalitet avlägsnas.

b) För ändamålet bevarande av skogsgenetiska resurser: Frötäktsbestånden ska, om möjligt, uppvisa normal individuell variation av morfologiska egenskaper. Vid behov ska träd av sämre kvalitet avlägsnas.

4. Hållbarhetsegenskaper

a) För ändamålen mångfunktionellt skogsbruk, produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter: Frötäktsbestånden ska vara väl anpassade till de klimatmässiga och ekologiska förhållanden, inklusive de biotiska och abiotiska faktorerna, som råder i härkomstområdet. Träden ska uppvisa motståndskraft eller tolerans mot skadegörare och mot de ogynnsamma klimatförhållandena och övriga lokala förhållandena på den plats där de växer.

b) För ändamålet bevarande av skogsgenetiska resurser: Frötäktsbestånden ska, om möjligt, vara väl anpassade till de klimatmässiga och ekologiska förhållanden, inklusive de biotiska och abiotiska faktorerna, som råder i härkomstområdet. Träden ska, om möjligt, uppvisa motståndskraft eller tolerans mot skadegörare och mot de ogynnsamma klimatförhållandena och övriga lokala förhållandena på den plats där de växer.

5. Volymproduktion

a) För ändamålen mångfunktionellt skogsbruk, produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter: Produktionsvolymen ska normalt sett vara större än den godtagbara genomsnittliga volym som producerats under liknande ekologiska förhållanden och förvaltningsförhållanden.

b) För ändamålet bevarande av skogsgenetiska resurser: Inga krav på produktionsvolym är tillämpliga.

6. Virkeskvalitet

a) För ändamålen mångfunktionellt skogsbruk, produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter: Virkeskvaliteten ska normalt sett vara bättre än den godtagbara genomsnittliga kvaliteten under liknande ekologiska förhållanden och förvaltningsförhållanden. Detta krav är inte tillämpligt på produktion av biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter.

b) För ändamålet bevarande av skogsgenetiska resurser: Inga krav på virkeskvalitet är tillämpliga.

7. Form eller växtsätt

a) För ändamålen mångfunktionellt skogsbruk, produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter: Träden ska uppvisa särskilt goda morfologiska egenskaper, i synnerhet rak och rund stam, lämplig grenstruktur, små grenar samt god naturlig kvistrensning. Dessutom ska andelen träd med dubbelstammar eller klykor samt andelen vridvuxna träd vara låg och avlägsnas vid behov. Detta krav gäller inte produktion av biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter.

b) För ändamålet bevarande av skogsgenetiska resurser: Inga krav på form av växtsätt är tillämpliga.

8. Andra särskilda krav för vissa egenskaper och för andra skogsprodukter

De behöriga myndigheterna ska bedöma frötäktsbeståndet med avseende på vissa egenskaper eller produktionen av vissa skogsprodukter och, om så är lämpligt, anta andra särskilda krav för dessa egenskaper eller produkter. Om sådana krav är tillämpliga ska de anges i enlighet med artikel 15.3 m.

x = tillämpligt, (x) = tillämpligt, om möjligt, – = inte tillämpligt Ändamål Mångfunktionellt skogsbruk Produktion av virke, biomaterial, biomassa eller andra skogsprodukter Bevarande av skogsgenetiska resurser Särskilda krav Isolering (x) (x) (x) Antal skördbara och reproduktivt mogna träd x x (x) Enhetlighet x x (utom för produktion av biomassa) (x) Hållbarhetsegenskaper x x (x) Volymproduktion x x — Virkeskvalitet x x (endast för virkesproduktion) — Form av växtsätt x x (endast för virkesproduktion) — Andra särskilda krav (särskilda egenskaper eller produkter) I tillämpliga fall I tillämpliga fall I tillämpliga –fall

BILAGA IV

I. Fröodlingar

A. Allmänna krav:

a) Den behöriga myndigheten ska godkänna fröodlingens ändamål i förhållande till de ändamål som avses i artikel 3.1. Dessa ändamål ska anges i den berörda medlemsstatens nationella register. De ingående klonerna eller enskilda träden från familjer ska väljas ut för sina goda egenskaper beroende på de valda ändamålen.

b) Den behöriga myndigheten ska godkänna och registrera korsningsschemat för ingående kloner eller familjer och fältutformningen, ingående kloner eller familjer och, om så är lämpligt, graden av släktskap mellan de ingående klonerna, deras antal och antalet individer (rameter) per klon när det gäller klonfröodlingar, isoleringen eller, om möjligt, begränsningen av pollenspridningen och den geografiska belägenheten samt eventuella ändringar av dessa.

c) De ingående klonerna eller familjerna ska planteras eller ska ha planterats enligt en plan som har godkänts av den behöriga myndigheten och som har utformats på ett sådant sätt att alla enskilda komponenter kan identifieras. Den optimala balansen mellan det effektiva antalet ingående kloner eller familjer och den genetiska vinsten ska beaktas.

d) Gallring som utförs i fröodlingar, liksom urvalskriterierna för denna, ska beskrivas och ska registreras av den behöriga myndigheten.

e) Fröodlingarna ska skötas och frön skördas på ett sådant sätt att odlingarnas ändamål uppnås. När det gäller en fröodling som är avsedd för produktion av artificiella hybrider ska procentandelen hybrider i skogsodlingsmaterialet fastställas genom molekylära metoder.

B. Särskilda krav

Den behöriga myndigheten ska bedöma de ingående klonerna eller familjerna med avseende på vissa egenskaper eller produktionen av vissa produkter (dvs. urvalskriterier), med beaktande av, beroende på vad som är lämpligt, ålder och utveckling, hållbarhetsegenskaper, volymproduktion, virkeskvalitet, form eller växtsätt och andra användbara särskilda egenskaper. Om sådana krav är tillämpliga ska de anges i enlighet med artikel 15.3 m.

II. Föräldraträd till en familj

A. Allmänna krav:

a) Den behöriga myndigheten ska godkänna ändamålen för föräldraträd till en familj i förhållande till de ändamål som avses i artikel 3.1. Dessa ändamål ska anges i den berörda medlemsstatens nationella register. När det gäller föräldraträd till en familj ska dessa väljas ut för sina goda egenskaper enligt de valda ändamålen.

b) Den behöriga myndigheten ska godkänna och registrera korsningsschemat och pollineringssystemet, komponenterna, isoleringen eller, om möjligt, begränsningen av pollenspridningen och den geografiska belägenheten samt alla betydande förändringar av dessa egenskaper.

c) När det gäller föräldraträd i en blandning ska deras identitet, antal och andel godkännas och registreras av den behöriga myndigheten.

d) När det gäller föräldraträd som är avsedda för produktion av artificiella hybrider ska procentandelen hybrider i skogsodlingsmaterialet fastställas genom molekylära metoder.

B. Särskilda krav

Den behöriga myndigheten ska bedöma föräldraträd till en familj med avseende på vissa egenskaper eller produktionen av vissa skogsprodukter och, när så är lämpligt, anta särskilda krav för dessa egenskaper eller produkter (dvs. urvalskriterier), med beaktande av, beroende på vad som är lämpligt, ålder och utveckling, hållbarhetsegenskaper, volymproduktion, virkeskvalitet, form eller växtsätt och andra användbara särskilda egenskaper. Om sådana krav är tillämpliga ska de anges i enlighet med artikel 15.3 m.

III. Kloner

A. Allmänna krav:

1. Den behöriga myndigheten ska godkänna och registrera kloner som antingen kan identifieras på grundval av tydliga egenskaper eller kan spåras genom förökningscykler eller molekylära metoder, beroende på vad som är lämpligt.

2. Värdet på enskilda kloner ska fastställas genom observation och kvalitativ bedömning av dessa kloners egenskaper eller ska ha påvisats genom tillräckligt långa experiment.

3. Orteter eller cellinjer som används för produktion av kloner ska väljas ut för sina goda egenskaper, med beaktande av de ändamål för vilket det resulterande skogsodlingsmaterialet kommer att användas, enligt artikel 3.1.

4. Den behöriga myndigheten ska begränsa godkännandet till ett maximalt antal år eller ett maximalt antal producerade rameter.

B. Särskilda krav

Den behöriga myndigheten ska bedöma orteterna eller cellinjerna med avseende på vissa egenskaper eller produktionen av vissa skogsprodukter och, när så är lämpligt, anta särskilda krav för dessa egenskaper eller produkter (dvs. urvalskriterier), med beaktande av, beroende på vad som är lämpligt, ålder och utveckling, hållbarhetsegenskaper, volymproduktion, virkeskvalitet, form eller växtsätt och andra användbara särskilda egenskaper. Om sådana krav är tillämpliga ska de anges i enlighet med artikel 15.3 m.

IV. Klonblandningar

A. Allmänna krav:

1. Klonblandningar ska uppfylla kraven i punkterna 1, 2 och 3 i del III avsnitt A.

2. Den behöriga myndigheten ska, när det gäller kloner i en blandning, godkänna och registrera deras identitet, antal och andel samt urvalsmetoden och utgångsmaterialet. Varje blandning ska innehålla en tillräckligt stor genetisk variation.

3. Den behöriga myndigheten ska begränsa godkännandet till ett maximalt antal år eller ett maximalt antal producerade rameter.

B. Särskilda krav

Klonblandningar ska uppfylla kraven i del III avsnitt B.

BILAGA V

1. KRAV FÖR ALLA TESTER

a) Allmänt

Om frökällan är ett frötäktsbestånd ska den uppfylla de relevanta kraven i bilaga III. Om frökällan är en fröodling, föräldraträd till en familj, en klon eller en klonblandning ska den uppfylla de relevanta kraven i bilaga IV. Den behöriga myndigheten ska fastställa urvalskriterierna på grundval av det avsedda ändamålet för vilket skogsodlingsmaterialet ska användas.

Tester för godkännande av frökällor ska förberedas, utarbetas, genomföras och tolkas i enlighet med internationellt erkända förfaranden. Vid jämförande tester ska skogsodlingsmaterial jämföras med en eller helst flera godkända eller på förhand valda standarder enligt punkt 3 b.

b) Egenskaper som ska undersökas

i) Det ska utformas tester för att bedöma de egenskaper som anges i led ii och dessa egenskaper ska anges för varje test i testdokumentationen.

ii) Vikt ska läggas vid egenskaper som anses vara av betydelse för det avsedda ändamålet för vilket skogsodlingsmaterialet ska användas. Dessa egenskaper ska bedömas i förhållande till de ekologiska förhållandena, inklusive de nuvarande och förväntade klimatförhållandena, i den region där testet utförs.

c) Dokumentation

De behöriga myndigheterna eller, i tillämpliga fall, de yrkesmässiga aktörerna ska bevara dokumentation över testplatserna, inklusive deras geografiska belägenhet, klimat, jordmån, tidigare användning, etablering, skötsel och eventuella skador på grund av abiotiska och biotiska faktorer tillsammans med alla resultat vid tidpunkten för bedömningen. Om denna dokumentation bevaras av de yrkesmässiga aktörerna ska den göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna.

d) Utformning av testerna

i) Varje prov av skogsodlingsmaterial ska dras upp, planteras och skötas på ett identiskt sätt i den mån som de olika typerna av växtmaterial tillåter.

ii) Varje test ska baseras på en statistiskt godtagbar ram, så att en bedömning kan göras av de individuella egenskaperna hos varje undersökt komponent.

e) Analys av resultaten och resultatens tillförlitlighet

i) Data från testerna ska analyseras med hjälp av internationellt erkända statistiska metoder och resultaten ska presenteras för varje granskad egenskap.

ii) Testmetoderna och, om möjligt, de detaljerade resultaten ska göras allmänt tillgängliga.

iii) Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där testet utfördes får ange ett användningsområde och ska göra information tillgänglig via Forematis om alla egenskaper hos skogsodlingsmaterialet som kan begränsa dess användbarhet.

iv) Om det under testerna visas att skogsodlingsmaterialet inte har åtminstone de egenskaper som utmärker frökällan från vilken det producerades, ska sådant skogsodlingsmaterial inte certifieras som testat.

2. KRAV FÖR GENETISK UTVÄRDERING AV FRÖKÄLLANS KOMPONENTER

a) Komponenterna i följande typer av frökällor får utvärderas genetiskt: fröodlingar, föräldraträd till en familj, kloner och klonblandningar.

b) Dokumentation Ytterligare dokumentation krävs för godkännande av frökällan med information om

i) de utvärderade komponenternas identitet, ursprung och släktträd, och

ii) det korsningsschema som använts för att producera det skogsodlingsmaterial som använts i utvärderingstesterna.

c) Testförfaranden

i) Det genetiska värdet hos varje komponent ska skattas med hjälp av information från två eller flera testplatser, av vilka åtminstone en ska vara belägen i en miljö som är relevant för det avsedda användningsområdet för skogsodlingsmaterialet.

ii) Testperioden ska vara tillräckligt lång för att de testade egenskaperna ska kunna uttryckas.

iii) Den skattade överlägsenheten hos det skogsodlingsmaterial som ska saluföras ska beräknas på grundval av dessa genetiska värden och det specifika korsningsschemat.

iv) Utvärderingstester och genetiska beräkningar ska godkännas av den behöriga myndigheten.

d) Tolkning

i) Den skattade överlägsenheten hos skogsodlingsmaterialet ska beräknas med användning av en referenspopulation för en egenskap eller en uppsättning egenskaper. Referenspopulationen ska definieras i växtförädlingsprogrammet och beskrivas i testrapporterna.

ii) I testrapporterna ska det anges om skogsodlingsmaterialets skattade genetiska värde är lägre än referenspopulationens för någon viktig egenskap.

3. KRAV FÖR JÄMFÖRANDE TESTNING AV SKOGSODLINGSMATERIAL

a) Provtagning av skogsodlingsmaterialet

i) Det prov som tas av skogsodlingsmaterialet för jämförande testning ska vara fullt representativt för det skogsodlingsmaterial som härrör från den frökälla som ska godkännas.

ii) Sexuellt producerat skogsodlingsmaterial för jämförande testning ska

ha skördats under goda blomningsår med riklig frukt- och fröproduktion, och

ha skördats med metoder som säkerställer att de prov som erhålls är representativa. Artificiell pollinering får användas för produktion av sådant skogsodlingsmaterial.

b) Standarder

i) Egenskaperna hos de standarder som används i jämförande ändamål i testerna ska om möjligt ha varit kända under tillräckligt lång tid i den region där testet ska utföras. Standarderna ska i princip representera frökällor som har visat sig vara användbara för det relevanta ändamålet vid den tidpunkt då testet påbörjas, och under de ekologiska förhållanden för vilka skogsodlingsmaterialet har föreslagits för certifiering. De standarder som används för jämförande ändamål i testerna ska i möjligaste mån vara

frötäktsbestånd utvalda enligt kriterierna i bilaga III, eller

frökällor som är officiellt godkända för produktion av skogsodlingsmaterial i kategorin testat.

ii) Vid jämförande tester av artificiella hybrider ska båda föräldraträdarter om möjligt finnas med bland standarderna.

iii) När så är möjligt ska flera standarder användas. Om det är motiverat får standarder ersättas av det mest lämpade av de skogsodlingsmaterial som testas eller av medelvärdet för komponenterna i testet.

iv) Samma standarder ska användas i alla tester och under så vitt skilda lokala förhållanden som möjligt.

c) Tolkning

i) En statistiskt signifikant överlägsenhet jämfört med standarderna ska påvisas för åtminstone en viktig egenskap.

ii) Om någon egenskap som är av ekonomisk eller miljömässig betydelse visar avsevärt sämre resultat jämfört med standarderna ska detta rapporteras, och effekterna därav ska uppvägas av gynnsamma egenskaper.

4. PROVISORISKT GODKÄNNANDE

En preliminär bedömning av tidiga försöksstadier får ligga till grund för ett provisoriskt godkännande. Påståenden om överlägsenhet som bygger på en tidig bedömning ska granskas på nytt senast efter tio år.

5. TIDIGA TESTER

Tester i plantskolor, växthus och laboratorier får godtas av den behöriga myndigheten för provisoriskt eller slutligt godkännande om det kan visas att det finns ett nära samband mellan den egenskap som mäts och de egenskaper som normalt brukar bedömas i fälttester. Övriga egenskaper som ska testas ska uppfylla kraven i punkt 3.

BILAGA VI

Typ av frökälla Kategori av skogsodlingsmaterial Känd härkomst Beståndsutvalt Individutvalt Testat Frötäktsområde x Frötäktsbestånd x x x Fröodling x x Föräldraträd till en familj x x Klon x x Klonblandning x x

BILAGA VII

I bilaga VII till förordning (EU) 2016/2031 ska följande delar läggas till:DEL E Växtpass för förflyttning inom unionens territorium kombinerat med den officiella etiketten enligt artikel 83.5a andra stycket a 1. Växtpass för förflyttning inom unionens territorium, som uppvisas på en gemensam etikett tillsammans med den officiella etikett för skogsodlingsmaterial som avses i artikel 83.5a, ska innehålla följande: a) Ordet Växtpass, i den gemensamma etikettens övre högra hörn, på ett av unionens officiella språk och på engelska, om de är olika, med snedstreck emellan. b) Unionens flagga, i den gemensamma etikettens övre vänstra hörn, i färg eller svartvitt. Växtpasset ska på den gemensamma etiketten placeras omedelbart ovanför, och ha samma bredd som, den officiella etiketten. 2. Del A.2 ska tillämpas på motsvarande sätt. DEL F Växtpass för införsel till och förflyttning inom skyddade zoner kombinerat med den officiella etiketten enligt artikel 83.5a andra stycket b 1. Växtpass för införsel till och förflyttning inom skyddade zoner, som uppvisas på en gemensam etikett tillsammans med den officiella etikett för skogsodlingsmaterial som avses i artikel 83.5a, ska innehålla följande: a) Orden Växtpass – PZ, i den gemensamma etikettens övre högra hörn, på ett av unionens officiella språk och på engelska, om de är olika, med snedstreck emellan. b) Direkt under Växtpass – PZ, vetenskapliga namn på eller koder för berörda karantänskadegörare för skyddad zon. c) Unionens flagga, i den gemensamma etikettens övre vänstra hörn, i färg eller svartvitt. Växtpasset ska på den gemensamma etiketten placeras omedelbart ovanför, och ha samma bredd som, den officiella etiketten för skogsodlingsmaterial. 2. Del B.2 ska tillämpas på motsvarande sätt..

BILAGA VIII

Direktiv 1999/105/EG Denna förordning Artikel 1 Artikel 1 Artikel 2 a Artikel 3.1 Artikel 2 b i Artikel 3.2 Artikel 2 b ii Artikel 3.4 Artikel 2 b iii Artikel 3.3 Artikel 2 c Artikel 3.7 Artikel 2 c i Artikel 3.8 Artikel 2 c ii Artikel 3.9 Artikel 2 c iii Artikel 3.10 Artikel 2 c iv Artikel 3.11 Artikel 2 c v Artikel 3.12 Artikel 2 c vi Artikel 3.13 Artikel 2 d i Artikel 3.23 Artikel 2 d ii Artikel 3.24 Artikel 2 e Artikel 3.25 Artikel 2 f Artikel 3.21 Artikel 2 g Artikel 3.22 Artikel 2 h Artikel 3.29 Artikel 2 i Artikel 3.30 Artikel 2 j Artikel 3.28 Artikel 2 k Artikel 3.31 och 3.32 Artikel 2 l i Artikel 3.34 Artikel 2 l ii Artikel 3.35 Artikel 2 l iii Artikel 3.36 Artikel 2 l iv Artikel 3.37 Artikel 3.1 Artikel 2.3 Artikel 3.2 Artikel 2.5 Artikel 3.3 — Artikel 3.4 Artikel 2.4 c Artikel 4.1 Artikel 4.1 Artikel 4.2 a Artikel 4.2 första till fjärde stycket Artikel 4.2 b Artikel 4.2 sjunde stycket och artikel 4.4 Artikel 4.3 a Artikel 4.6 Artikel 4.3 b Artikel 4.5 Artikel 4.4 Artikel 6, bilaga III del B Artikel 4.5 Artikel 23 Artikel 5 Artikel 5.2 c Artikel 6.1 a Artikel 5.2 a Artikel 6.1 b och c Artikel 5.2 b Artikel 6.1 d Artikel 5.2 c Artikel 6.2 Artikel 5.6 Artikel 6.3 Artikel 8 Artikel 6.4 Artikel 10.1 b Artikel 6.5 a Artiklarna 2.4 d och 6.1–6.4 Artikel 6.5 b — Artikel 6.6 Artikel 6.5 Artikel 6.7 Artikel 7 Artikel 6.8 — Artikel 7 Artikel 25.1 a Artikel 8 Artikel 25.1 b Artikel 9.1 Artikel 14.1 Artikel 9.2 Artikel 14.2 Artikel 10.1 Artikel 15.1 Artikel 10.2 Artikel 15.2 och 15.3 Artikel 10.3 — Artikel 11 Artikel 16 Artikel 12.1 Artikel 18.2 Artikel 12.2 Artikel 18.4 Artikel 12.3 Artikel 18.5 Artikel 13.1 Artikel 19.1 Artikel 13.2 Artikel 19.2 Artikel 13.3 a Artikel 19.3 första stycket a Artikel 13.3 b Artikel 19.3 första stycket c Artikel 13.3 c Artikel 19.3 första stycket d Artikel 13.3 d Artikel 19.3 andra stycket Artikel 13.3 e och f Artikel 19.3 första stycket e och f Artikel 14.1 inledande meningen Artiklarna 5.1 a och 20.1 Artikel 14.1 a Artikel 20.1 Artikel 14.1 b Artikel 20.7 c Artikel 14.1 c Artikel 20.7 d Artikel 14.1 d Artikel 20.5 b Artikel 14.1 e Artikel 20.7 j Artikel 14.2 Artiklarna 5.3 och 20.7 k Artikel 14.3 Artikel 5.5 Artikel 14.4 Artikel 5.3 andra stycket och artikel 5.4 Artikel 14.5 — Artikel 14.6 Artikel 20.9 andra stycket b och tredje och femte styckena Artikel 14.7 Artikel 19.1 l i Artikel 15 Artikel 21 Artikel 16.1 Artikel 28.4 Artikel 16.2 Artikel 36.1 Artikel 16.3 Artikel 10.3, 10.4 och 10.6 Artikel 16.4 — Artikel 16.5 Artikel 28.4 Artikel 16.6 Artikel 30 Artikel 17.1 — Artikel 17.2 Artikel 25.1 c Artikel 17.3 Artikel 25.2 Artikel 17.4 — Artikel 18.1 första stycket Artikel 7.1 Artikel 18.1 andra stycket Artikel 7.2 Artikel 18.2 Artikel 7.1 Artikel 19 Artikel 26 Artikel 20 — Artikel 21 Artikel 24 Artikel 22 Artikel 5.2 e Artikel 23 Artiklarna 2.3, 4.3 och 5.7 Artikel 24 Artiklarna 5.4, 6.5, 7.1 och 18.3, artikel 18.8 andra stycket, artiklarna 18.11, 20.9, artikel 20.10 andra stycket, artiklarna 22.2, 23.2, 24, 25.1, 26.2, 26.3, 26.4 Artikel 28.9, 33.2 Artikel 25 Artiklarna 2.3, 4.3, 5.7, 8, 9.5, Artikel 11.2, 18.9 och 20.11 Artikel 26 Artiklarna 31 och 32 Artikel 27 Artikel 38 Artikel 28 — Artikel 29 Artikel 37 Artikel 30 Artikel 39 Artikel 31 — Bilaga I Bilaga I Bilaga II Bilaga II Bilaga III Bilaga III Bilaga IV Bilaga IV Bilaga V Bilaga V Bilaga VI Bilaga VI Bilaga VII Artikel 8 Bilaga VIII Artikel 18.3 Bilaga IX Bilaga VIII

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1392 av den 20 maj 2026 om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 och om upphävande av rådets direktiv 1999/105/EG (förordning om skogsodlingsmaterial)

1 Text av betydelse för EES.

Europeiska unionens officiella tidning

I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR