Domstolens dom av den 13 juni 1958

Mål 9/56 mellan

DOMSTOLEN sammansatt av ordföranden M. Pilotti, avdelningsordförandena A. van Kleffens och L. Delvaux samt domarna P.J.S. Serrarens, O. Riese, J. Rueff (referent) och Ch. L. Hammes, generaladvokat: K. Roemer, justitiesekreterare: A. Van Houtte,

meddelar följande

dom

DOMSKÄL

A — Villkor for prövning av talan

B — Vad beträffar saken

FÖRSTA GRUNDEN FÖR TALAN: ÅSIDOSÄTTANDE AV VÄSENTLIGA FORMFÖRESKRIFTER

I Brist på motivering

II Avgift som åläggs ex officio efter skönsmässig värdering

ANDRA GRUNDEN FÖR TALAN: UPPENBART ÅSIDOSÄTTANDE AV BESTÄMMELSERNA I FÖRDRAGET

I Bristfällig information

II Den preliminära karaktären hos de meddelanden som tillsändes sökanden

TREDJE GRUNDEN FÖR TALAN: MAKTMISSBRUK

I Bristande noggrannhet i beräkningar gjorda av Brysselorganen

II Åsidosättande av de rekommendationer som ministerrådet bifogat sitt enhälliga samtycke till beslut nr 14/55

III Oförenlighet med gällande regler att delegera befogenheter till följd av beslut nr 14/55

a) Har det faktiskt skett en delegering av befogenheter till Brysselorganen genom beslutet nr 14/55?

b) Närmare bestämmelser i beslut nr 14/55

c) Omfattningen av delegeringen av befogenheter

Rättegångskostnaderna

A —. Villkor for prövning av talan

1. Talan har väckts under föreskrivna former och dess laglighet i detta avseende har inte ifrågasatts och ger inte anledning till invändningar ex officio från domstolen.

2. I den talan sökanden har väckt mot Höga myndighetens beslut av den 24 oktober 1956, som utgör exekutionstitel enligt artikel 92 i fördraget, har sökanden hävdat att beslut nr 14/55 av den 26 mars 1955om inrättande av ett finansiellt arrangemang för att garantera en jämn anskaffning av järnskrot till den gemensamma marknaden uppenbart åsidosätter bestämmelserna i fördraget och innebär maktmissbruk.

3. Svaranden har bestridit upptagandet till prövning av talan om ogiltigförklaring av Höga myndighetens beslut av den 24 oktober 1956, som utgör exekutionstitel mot sökanden i enlighet med artikel 92 i fördraget, på grund av det medgivande sökanden anses ha lämnat på förhand till det enskilda tillämpningsbeslutet av den 24 oktober 1956 genom sin skrivelse av den 12 april 1956.

B —. Vad beträffar saken

I. Brist på motivering

II. Avgift som åläggs ex officio efter skönsmässig värdering

a). Höga myndigheten har lämnat sökanden i okunnighet angående "vilka objektiva uppgifter som ligger till grund för beräkningen av avgifter för de italienska företagen, vilket är uppenbart i strid med artikel 47 i fördraget, enligt vilken Höga myndigheten skall offentliggöra uppgifter som kan vara till nytta för regeringarna eller alla övriga berörda parter.

b). Höga myndigheten har efter arton månader endast tillsänt de berörda preliminära beräkningar, och endast fastställt preliminära utjämningspremier.

I. Bristfällig information

II. Den preliminära karaktären hos de meddelanden som tillsändes sökanden

I. Bristande noggrannhet i beräkningar gjorda av Brysselorganen

II. Åsidosättande av de rekommendationer som ministerrådet bifogat sitt enhälliga samtycke till beslut nr 14/55

III. Oförenlighet med gällande regler att delegera befogenheter till följd av beslut nr 14/55

a). Har det faktiskt skett en delegering av befogenheter till Brysselorganen genom beslutet nr 14/55?

b). Närmare bestämmelser i beslut nr 14/55

c). Omfattningen av delegeringen av befogenheter

a). för vilken kvantitet av järnskrot, importerat från tredje land eller därmed likställt, som utjämningen får utnyttjas,

b). vilka villkor som gäller för att få ta del av utjämningen,

c). maximalt inköpspris vid import,

d). utjämningspriset, varvid detta kan fastställas antingen för beställningsdagen eller för leveransdagen,

e). kriterierna för beräkning av besparingar på järnskrot genom ökad konsumtion av tackjärn,

f). beloppet för det bidrag som tilldelas på grundval av dessa besparingar.

I målet har domstolen beaktat rättegångshandlingarna, hört parternas muntliga framställningar, hört generaladvokatens förslag till avgörande, beaktat artiklarna 3, 5, 15, 17, 33, 36, 47, 53, 80 och 92 i fördraget, beaktat protokollet om stadgan för domstolen, beaktat rättegångsreglerna för domstolen samt domstolens regler för rättegångskostnader, beaktat Höga myndighetens beslut nr 22/54 av den 26 mars 1954 och nr 14/55 av den 26 mars 1955 om införande av en utjämningsmekanism för järnskrot importerat från tredje land. Mot den bakgrunden och på ovan angivna grunder beslutar DOMSTOLEN – med avslag på alla övriga mera omfattande eller motstridiga yrkanden - följande:

1 Talan tas upp till prövning.

2 Höga myndighetens beslut av den 24 oktober 1956 som meddelats sökanden per post den 12 november 1956 och enligt vilket sökanden skall betala ett belopp av 54819656 lire (femtiofyra miljoner åttahundranittontusen sexhundrafemtiosex) till Utjämningskassan för importerat järnskrot, 36, rue Ravenstein i Bryssel, vilket utgör exekutionstitel enligt artikel 92 i fördraget, ogiltigförklaras.

1 Rättegångsspråk: italienska.