lagen.nu
C-61/65

Vaassen v Beambtenfonds Mijnbedrijf

Titel
Domstolens dom av den 30 juni 1966
CELEX
61965CJ0061
Datum
1966-06-30
Källa
eur-lex.europa.eu

I mål 61/65 har Scheidsgerecht van het Beambtenfonds voor het Mijnbedrijf, Heerlen (Nederländerna) till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i det mål som pågår vid den nationella domstolen mellan

DOMSTOLEN sammansatt av ordföranden Ch.L. Hammes, avdelningsordförandena L. Delvaux och W. Strauß (referent) samt domarna A. M. Donner, A. Trabucchi, R. Lecourt och R. Monaco, generaladvokat: J. Gand, justitiesekreterare: A. Van Houtte,

meddelar följande

dom

DOMSKÄL

I — Huruvida begäran om tolkning kan tas upp till behandling

II — Innehåll

1. Angående den första frågan som ställs av Scheidsgerecht
2. Den andra frågan som ställts av Scheidsgerecht

III — Rättegångskostnader

I —. Huruvida begäran om tolkning kan tas upp till behandling

II —. Innehåll

1. Angående den första frågan som ställs av Scheidsgerecht

a). Frågan handlar i första hand om huruvida bestämmelser om sjukförsäkring för arbetstagare och deras efterlevande, som införs och genomförs av en privaträttslig institution kan utgöra lagstiftning enligt förordning nr 3.

b). I den andra delen av sin fråga begär Scheidsgerecht att domstolen skall uttala sig om huruvida ett nederländskt sjukförsäkringssystem som införts till förmån för anställda i gruvindustrin och deras familjer omfattas av avsnittet Nederländerna punkt i i bilaga B till förordning nr 3 med rubriken: sjukförsäkring för gruvarbetare (kontantförmåner och naturaförmåner vid sjukdom eller moderskap).

2. Den andra frågan som ställts av Scheidsgerecht

a). När det gäller frågans första del framgår det av sammanhanget i beslutet om hänskjutande att Scheidsgerecht i själva verket önskar upplysning om huruvida det strider mot förordning nr 3 om en institution nekar att ge en arbetstagares efterlevande rätt att omfattas av en fakultativ sjukförsäkring uteslutande på grund av att vederbörande är bosatt i en annan medlemsstat än den som den berörda institutionen hör till.

b). Begäran om tolkning handlar också om huruvida artikel 22, som endast hänvisar till naturaförmåner gäller förmåner för medicinsk vård och behandling samt mediciner, som ges i form av återbetalning av kostnader.

III —. Rättegångskostnader

I målet har domstolen beaktat rättegångshandlingarna, hört referentens rapport, hört de muntliga yttrandena från Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission och svaranden i huvudmålet, hört generaladvokatens förslag till avgörande, beaktat Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 48-51 och 177 i detta, beaktat protokollet om stadgan för Europeiska ekonomiska gemenskapens domstol, särskilt artikel 20 i denna, beaktat Europeiska ekonomiska gemenskapens råds förordning nr. 3 om social trygghet för migrerande arbetstagare (Europeiska gemenskapernas officiella tidning av den 16 december 1958, s. 561-ff,), särskilt artiklarna 1 b och 1 e, 2, 4, 9, 10, 18, 19 och 22 i denna förordning samt dess bilaga B, avsnittet Nederländerna, punkterna a och i, beaktat rättegångsreglerna för Europeiska gemenskapernas domstol. Mot den bakgrunden och på ovan angivna grunder beslutar DOMSTOLEN – angående de frågor som genom beslut av den 10 december 1965 förts vidare av Scheidsgerecht van het Beambtenfonds voor het Mijnbedrijf – följande dom:

1 Regler om sjukförsäkring för arbetstagare och deras efterlevande som fastställs och genomförs av en privaträttslig institution ingår, i egenskap av stadgeenliga bestämmelser, i begreppet lagstiftning enligt artiklarna 1 b och 4 i förordning nr 3, om dessa regler kompletterar eller ersätter de lagar och andra författningar genom vilka ett allmänt eller särskilt system för social trygghet upprättas.

2 Avsnittet Nederländerna i bilaga B till rådets förordning nr 3 omfattar såväl allmänna som särskilda socialförsäkringssystem i fråga om sjukförsäkring för anställda i gruvindustrin.

3 Det strider mot bestämmelserna i förordning nr 3 om en institution nekar en arbetstagares efterlevande, som har rätt till pension med stöd av en medlemsstats lagstiftning, rätten till anslutning även till ett frivilligt sjukförsäkringssystem, som institutionen själv förvaltar, om skälet till detta är att personen i fråga är bosatt på en annan medlemsstats territorium än det som institutionen hör till.

4 Artikel 22 i förordning nr 3 är också tillämplig i fråga om förmåner som beviljas i form av återbetalning av kostnader för medicinsk behandling och vård samt mediciner.

5 Det tillkommer Scheidsgerecht van het Beambtenfonds voor het Mijnbedrijf att besluta om kostnaderna i denna instans.

1 Rättegångsspräk: nederländska.