Casagrande case
I mål 9/74 har Bayerisches Verwaltungsgericht, tredje avdelningen, till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i det mål som pågår vid den nationella domstolen mellan
DOMSTOLEN sammansatt av ordföranden R. Lecourt, avdelningsordförandena A. M. Donner (referent) och M. Sørensen samt domarna R. Monaco, J. Mertens de Wilmars, P. Pescatore, H. Kutscher, C. Ó Dálaigh och A. J. Mackenzie Stuart, generaladvokat: J. P. Warner, justitiesekreterare: A. Van Houtte,
meddelar följande
dom
DOMSKÄL
Rättegångskostnader
1. Genom beslut av den 14 december 1973, som inkom till domstolens kansli den 11 februari 1974, har Bayerisches Verwaltungsgericht (förvaltningsdomstol i Bayern) i München i enlighet med artikel 177 i EEG-fördraget ställt en fråga beträffande tolkningen av artikel 12 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen.
2. Även om domstolen inom ramen för förfarandet enligt artikel 177 inte kan uttala sig om tolkningen av eller giltigheten hos nationella lagbestämmelser, är den behörig att tolka artikel 12 i förordning (EEG) nr 1612/68 och meddela huruvida den artikeln avser tillämpningen av sådana stödåtgärder som den omtvistade.
3. I nämnda artikel 12 föreskrivs att barnen till en medborgare i en medlemsstat som är eller har varit anställd i en annan medlemsstat skall ha tillträde till denna stats allmänna skolor, lärlingsutbildning och yrkesskolekurser på samma villkor som medborgarna i denna stat, om barnen bor där och att medlemsstaterna skall främja alla bemödanden att göra det möjligt för dessa barn att delta i utbildningen under bästa möjliga förhållanden.
4. En förutsättning för detta inlemmande när det gäller bara till en utländsk arbetstagare som önskar delta i högre undervisning, är att detta barn på samma villkor som de barn som är medborgare i staten kan komma i åtnjutande av de förmåner som föreskrivs i värdstatens lagstiftning i syfte att främja utbildningen.
5. Staatsanwaltschaft vid Verwaltungsgericht, som är intervenient i målet vid den nationella domstolen, har också gjort gällande att undervisnings- och utbildningspolitiken faller under medlemsstaternas behörighetsområde.
6. Även om undervisnings- och utbildningspolitiken inte i sig utgör en del av de områden för vilka fördraget ger gemenskapsinstitutionerna befogenheter, betyder inte det att utövandet av de befogenheter som gemenskapen tilldelats på något sätt skulle begränsas, om detta utövande skulle kunna påverka de åtgärder som vidtagits för att genomföra en politik, som exempelvis undervisnings-och utbildningspolitiken.
7. De kostnader som har förorsakats Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgilla.
På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN – angående de frågor som genom beslut av den 14 december 1973 förts vidare av Bayerisches Verwaltungsgericht i München – följande dom:
1 Rättegångsspråk: tyska.