Domstolens dom (tredje avdelningen) den 1 juni 1995
I mål C-467/93, angående en begäran enligt artikel 177 i EEG-fördraget, från Bundesfinanzhof, att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det inför den nationella domstolen anhängiga målet mellan
meddelar DOMSTOLEN (tredje avdelningen) sammansatt av C. Gulmann, avdelningsordförande, J.C. Moitinho de Almeida och J.-P. Puissochet (referent), domare, generaladvokat: G. Tesauro, justitiesekreterare: R. Grass,
med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från: Peter Schade, advokat i München, för Analog Devices GmbH: s räkning, Francisco de Sousa Fialho, vid rättstjänsten, i egenskap av ombud, biträdd av Hans-Jürgen Rabe, advokat i Hamburg och Bryssel, för Europeiska gemenskapernas kommissions räkning,
med hänsyn till referentens rapport,
och efter att den 4 maj 1995 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
Rättegångskostnader
1. Genom ett beslut av den 4 november 1993 som inkom till domstolen den 15 december samma år begärde Bundesfinanzhof i enlighet med artikel 177 i EG-fördraget ett förhandsavgörande angående tolkningen av rådets förordningar (EEG) nr 3841/86 av den 8 december 1986 (EGT nr L 362, s. 1), nr 1828/87 av den 15 juni 1987 (EGT nr L 177, s. 1), nr 3747/87 av den 8 december 1987 (EGT nr L 358, s. 1), nr 1779/88 av den 9 juni 1988 (EGT nr L 164, s. 1), nr 3696/88 av den 18 november 1988 (EGT nr L 329, s. 1), nr 1656/89 av den 29 maj 1989 (EGT nr L 167, s. 1), nr 3393/89 av den 16 oktober 1989 (EGT nr L 332, s. 1) om provisoriskt upphävande av fristående tullar i den gemensamma tulltaxan med avseende på ett antal industriprodukter.
2. Denna fråga aktualiserades inom ramen för ett tvistemål mellan Hauptzollamt München-West (nedan kallat HZA) och bolaget Analog Devices GmbH (nedan kallat Analog Devices) som rörde tillämpningen av ovannämnda förordningar på vissa digital-analogomvandlare för beräkning av medelvärdet av variabla radiovågor.
3. I förordningarna föreskrevs att tullarna skulle upphävas i fråga om följande produkter som hörde under tullnummer ur 85.21 D II (1987) och sedan ur 85421199 (1988—1990):
4. Denna beskrivning blev senare delvis ändrad och kompletterad genom rådets förordning (EEG) nr 1419/90 av den 25 april 1990 (EGT nr L 139, s. 1) vad gäller behållarens dimensioner som angavs enligt följande:
5. Eftersom Analog Devices ansåg att denna reglering var tillämplig på monolitiska integrerade kretsar som var inrymda i runda behållare med 9,4 mm diameter för vilka det hade betalat tull för tidsperioden mellan den 1 januari 1987 och den 31 januari 1990, begärde Analog Devices av HZA att den skulle återbetala dessa avgifter. När Analog Devices begäran avslogs väckte detta talan vid Finanzgericht München som dömde HZA att återbetala tullavgifterna i fråga. HZA begärde då resning vid Bundesfinanzhof.
6. Bundesfinanzhof begärde att domstolen skulle meddela ett förhandsavgörande av följande fråga:
7. På denna fråga skall ges ett jakande svar, liksom Analog Devices och kommissionen har framhållit.
8. En senare ändring av en beskrivning av en produkt för vilken tullavgifterna har upphävts kan inte med retroaktiv verkan påverka tolkningen av den beskrivning som tidigare tillämpades i detta syfte (dom av den 18 mars 1986, Ethicon, mål 58/85, Rec. s. 1131, punkt 13). Om en bestämmelse är tvetydig, bör den för övrigt tolkas med hänsyn till systematiken i och ändamålet med den reglering den utgör en del av (dom av den 31 mars 1992, Hamlin Electronics, mål C-338/90, Rec. s. I-2333, punkt 12).
9. De förordningar som det här är fråga om har som syfte att tillfälligt upphäva de fristående tullarna i den gemensamma tulltaxan vad gäller produkter som inte produceras i tillräckliga mängder eller inte alls produceras inom gemenskapen så att man kan uppfylla behoven hos den industri som använder dessa produkter. Förordningarna avser i detta fall en produkt som inryms i en behållare vars form inte har angivits och som inte beskrivs på annat sätt än att man har angivit dess maximalt tillåtna yttre dimensioner. Som Analog Devices har påstått följer det inte av något avsnitt i dessa förordningar att behållaren — vars form tydligen inte har någon betydelse för produktens funktion — på grund av produktionen inom gemenskapen skulle utgöra föremål för något särskilt skydd.
10. Den tvistiga bestämmelsens ursprung innebär dessutom att man kan anse att den från början avsåg såväl runda som rektangulära behållare. Denna bestämmelse som uttryckligen anger produkten med bokstavs-och sifferkombinationen AD 536 A är nämligen — som kommissionen har påpekat — ursprungligen en följd av en begäran från den brittiska delegationen. Det framgår av tillverkarens beskrivning som har bifogats denna begäran att apparaten AD 536 A tillverkas i tre olika modeller som antingen kan fås i rektangulära behållare med fjorton kopplingsstift eller i runda behållare med tio kopplingsstift.
11. Det svar som följaktligen bör ges på den fråga som det har begärts att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande av är att förordningarna nr 3841/86, 1828/87, 3747/87, 1779/88, 3696/88, 1656/89 och 3393/89 skall tolkas så att beskrivningen av den produkt som omfattas av tullnummer ur 85.21 D II och sedan ur 85421199 och som definieras som en digital-analogomvandlare som är inrymd i en behållare vars yttre dimensioner inte överskrider 18 x 10 mm även åsyftar omvandlare som inryms i runda behållare vars diameter inte överstiger 10 mm.
12. De kostnader som har angivits av Europeiska gemenskapernas kommission som har inkommit med yttrande till domstolen är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna inför den nationella domstolen utgör ett led i det mål som är anhängigt inför den domstolen, tillkommer det denna att besluta om rättegångskostnaderna.
På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (tredje avdelningen) angående den fråga som genom beslut av den 4 november år 1993 förts vidare av Bundesfinanzhof — följande dom:
1 Rättegangsspräk: tyska.