lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Giuseppe Tesauro föredraget den 14 december 1995

CELEX
61994CC0013
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT nr L 39, s. 40.

3 Här bör påpekas att det i Förenade kungariket inte krävs någon juridisk formalitet för könsbytesoperationer, och att alla kostnader täcks av det nationella sociala trygghetssystemet. Därtill bör tilläggas att det enligt Förenade kungarikets lagstiftning är tillåtet för envar att byta namn och använda sig av detta utan några restriktioner eller formaliteter, vilket får till följd att en transsexuell inte har något problem att ändra sitt namn och använda det på handlingar som körkort, pass, bilregistreringsbevis samt handlingar som har att göra med socialförsäkringar och skatter. För en fullständig bild av de transsexuellas ställning och rättigheter i Förenade kungariket, se Bradley Transsexualisme — L'idéologie, les principes juridiques et la culture politique, i Transsexualisms, médicine et droit. Actes du XXIII Colloque de droit européen, Vrije Universiteit Amsterdam, 14—16 april 1993, 1995, s. 63 f.

4 Den nationella domstolen framhåller särskilt att det i föreliggande fall inte går att anse att uppsägningen av anställningsförhållandet skulle sakna saklig grund. För att så skall kunna vara fallet krävs i Förenade kungariket att anställningsförhållandet skall ha varat i minst två år. Vid tiden för uppsägningen hade P. arbetat vid skolan i fraga i endast 20 månader.

5 Rekommendation 1117 av den 29 september 1989 om de transsexuellas situation, i vilken ministerrådet dessutom ombads uppmana medlemsstaterna att lagstifta i denna fråga.

6 För en fördjupning av dessa aspekter se Reed: Aspects psychiatriques et psychologiques du transsexualisme samt Gooren: Aspects biologiques du transsexualisme et leur importance pour la réglementation en ce domaine, båda i ovannämnda verk Transsexualisme, médecine et droit, sidorna 25 f respektive 123 f.

7 Enligt uppgift från sökanden själv skulle det i Europa för närvarande finnas en person av manligt kön på 30000, och en person av kvinnligt kön på 100000, som ämnar byta kön genom ett kirurgiskt ingrepp.

8 Det är exempelvis fallet med Europarådets rådgivande församling, vars arbete pä området utmynnat i alt ovannämnda rekommendation 1117 om de transsexuellas situation antogs.

9 I anslutning därtill bör upprepas alt i Förenade kungariket, där det ännu inte är möjligt att ändra den i folkbokföringen angivna könstillhörigheten, är inte bara det transsexuella kirurgiska ingreppet tillåtet utan någon juridisk formalitet, utan delta bekostas även fullt ut av det nationella sociala trygghetssystemet.

10 Lag av den 21 april 1972 (SFS 1972: 119). För översättning till franska, se Revue trimestrelle de droit civil, 1976, s. 295 f.

11 Lag av den 10 september 1980 (BGBl. 1980 I, s. 1654 f). Det är av intresse att understryka att lagen i fråga reglerar såväl den så kallade lilla lösningen, som består i att bevilja namnbyte, som den så kallade stora lösningen som istället inbegriper ett könsbyte genom kirurgiskt ingrepp.

12 Lag av den 14 april 1982, nr 164 (GURI nr 106 av den 19 april 1982, s. 2879 f). I sammanhanget kan nämnas att i en dom av den 24 maj 1985, nr 161, avvisade den italienska författningsdomstolen en invändning om att föreskrifterna rörande könsbyten skulle strida mot konstitutionen.

13 Lag av den 24 april 1985 (Staatsblad 1985, s. 243 f).

14 Det är fallet i exempelvis Danmark, där lagen av den 11 maj 1935 (sic!) om frivillig kastrering tillämpas analogt. Personer som tillåts att genomgå ett kirurgiskt ingrepp på grundval av den lagen får sedan automatiskt tillstånd att byta folkbokföringsuppgift.

15 Detta är fallet i Frankrike, Belgien, Spanien, Portugal, Luxemburg och Grekland (i den sistnämnda staten har ändring av folkbokföringsuppgift hittills varit tillåten endast i fall av hermafroditism).

16 Detta är fallet i Österrike, där det numera är fast praxis sedan 1981 att myndigheten som ansvarar för folkbokföringsregistret i födelseakten omnämner könsbytet, och som enda villkor ställer att personen i fråga skall ha genomgått ett kirurgiskt ingrepp, vilket skall framgå av ett intyg utfärdat av experter från Institutet för rättsmedicin i Wien.

17 D. Van Oosterwijck mot Belgien, (mål nr 7654/76), Kommissionens rapport av den 1 mars 1979, tryckt i Rapport européen sur tes droits de l'homme, 1981, s. 557 f.

18 Rees mot Förenade konungariket (2/1985/88/135), dom av den 17 oktober 1986, paragraf 47, serie A, volym 106.

19 Cossey mot Förenade kungariket (16/1989/176/232), dom av den 27 september 1990, paragraf 42, serie A, volym 184.

20 B. mot Frankrike (57/1990/248/319), dom av den 25 mars 1992, paragraf 63, serie A, volym 232-C.

21 Särskilt har framkommit att, till skillnad från radande system i det Förenade kungariket, folkbokföringsregistret kan ändras utan svårighet. Se även förtydligande i not nr 2.

22 Bestämmelser av den innebörden uttrycks i allmänna ordalag även i artikel 2.1, förutom i artikel 3.1.

23 Jag vill först och främst hänvisa till domen White mot British Sugar Corporation av år 1977 (IRLR, s. 121) i vilken en engelsk Industrial Tribunal fann att Sex Discrimination Act inte kunde tillämpas pä uppsägningen av en transsexuell kvinna som inte genomgått något ingrepp för att byta kön men som presenterat sig som man då hon erhållit tjänsten. Det finns ett stort antal domar från amerikanska domstolar i liknande fall. I nästan samtliga fall har domstolarna funnit att uppsägningen av transsexuella varit berättigad och motiverat delta med att diskriminering på grund av kön inte kan konstateras i sådana fall (se exempelvis Grossman mot Bernards Township Board of Education, 11 FEP Cases 1196, 1975; Kirkpalrick mot Seligman och Latz, 636 F 2d 1047, 1981; Sommers mot Budget Marketing, 667 F 2d 748, 1982; liksom Ulane mot Eastern Airlines, 35 FEP Cases 1348, 1984). Noteras bör särskilt fallet Holloway mot Arthur Andersen Sc Co. (566 F 2d 659, 1977), ett fall som i allt överensstämmer med här föreliggande fall och där man funnit att uppsägningen av en transsexuell på grund av att denne påbörjat behandling för att bli kvinna var rältscnlig.

24 Se i del sammanhanget domen i första instans i fallet Ulane mot Eastern Airlines (35 FEP Cases 132, 1984), i vilket domstolen fann att uppsägningen av en kvinnlig anställd med anledning av dennas transsexualism är att jämställa med en uppsägning på grund av kön. Ett annat anmärkningsvärt undantag utgörs av fallet Richards mot United States Tennis Association (93 misc. 2d 713, 400 N. Y. S. 2d 267, 1977), angående en tennisspelare som efter att ha genomgått ett ingrepp för alt bli kvinna (även) fysiskt, anhöll om att få delta i kvinnliga turneringar. Staten New Yorks högsta domstol medgav — trots motstånd från tennisförbundet som hävdade att Richards skulle dra fördel av att hon fortfarande hade en manlig muskulatur — alt Richards fick delta i US Open för kvinnor år 1977 (för full-ständighetens skull vill iag påpeka att Richards slogs ut i första omgången av Watic med 6— 1, 6—4).

25 Dom av den 17 oktober 1995, mål C-450/93, REG s. I-3051.

26 Bundesverfassungsgericht, 11 oktober 1978 i NIW, 1979, s. 595 f.

27 Se särskilt punkterna 10— 13.

28 Dom av den 15 juni 1978, Dcfrcnne II (149/77, Rec. s. 1365, punkt 27, min kursivering). Se även senast domen av den 28 januari 1992, Speybrouck (T-45/90, Rec. s. II-33), i vilken förstainstansrätten åter fastslagit just att principen om likabehandling av män och kvinnor i arbetet och i motsvarande mân frånvaron av varje form av diskriminering som direkt eller indirekt grundas på kön, utgör en självklar del av de grundläggande rättigheter vars efterlevnad domstolen och förstainstansrätten har att säkerställa i enlighet med artikel 164 i EEG-fördraget (punkt 47).

29 Tredje övervägandet, min kursivering.

30 EGT nr C 256, s. 33, min kursivering.

31 Förslag till avgörande av generaladvokat Trabucchi i mål 7/75 Makarna F., i vilket dom avkunnades den 15 juni 1975 (Rec. 1975, s. 691 f, särskilt s. 696).