lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Giuseppe Tesauro föredraget den 19 september 1995

CELEX
61994CC0163
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: italienska.

2 Ordalydelsen av artikel 4 ändrades genom förordning [real decreto] nr 42 av den 15 januari 1993. Ändringen utgör dock, åtminstone i den del som är relevant för detta mål, endast ett förtydligande av bestämmelsen. De tillägg som gjorts tillför, enligt den nationella domstolen, i vart fall inte något nytt av betydelse för det förevarande målet.

3 Det förhållandet att Sanz de Lera greps på franskt territorium och av franska poliser förefaller sakna betydelse, eftersom — vilket framgår av texten omedelbart nedan — det förefaller sta klart att pengarna var avsedda att sättas in i en schweizisk bank.

4 EGT nr L 178, s. 5.

5 De förenade målen C-358/93 och C-416/93 (Rec. s. I-361).

6 Domen i målet Bordessa m. fl., ovannämnd, punkt 27.

7 Samma dom, punkterna 24 och 25.

8 Samma dom, punkt 35.

9 För övrigt densamma som vände sig till domstolen i målet Bordessa.

10 Det kan i förbigående nämnas att det, liksom i målet Bordessa, är nödvändigt med en sådan tolkning —trots att omständigheterna i det förevarande målet inträffade före ikraftträdandet av de gemenskapsbestämmelser som nu begärs tolkade —eftersom den nationella domstolen uttryckligen liar förklarat sig vilja tillämpa principen om en mildare strafflags retroaktiva verkan i det vid den anliängiga målet.

11 Dvs. de som är nödvändiga ... för att förhindra överträdelser av nationella Jagar och andra författningar, särskilt i fråga om beskattning och tillsyn över finansinstitut samt i administrativt eller statistiskt informationssyfte fastställ[d]a förfaranden för deklaration av kapitalrörelser, vilka är restriktioner vilka som ovan anmärkts uttryckligen är tillåtna även enligt direktiv 88/361.

12 Se särskilt punkterna 5 och 14.

13 Med undantag för bestämmelserna om överföringar till och från tredje land, se punkt 11 och följande punkter nedan.

14 Under förutsättning att de inte utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller en förtäckt begränsning av den fria rörligheten för kapital och betalningar.

15 Stöd för detta återfinns dessutom i domen i målet Bordessa m. fl. (punkterna 21 och 22) där domstolen uttryckligen fastställde att medlemsstaterna enligt artikel 4 i direktiv 88/361, utöver de åtgärder som uttryckligen anges i bestämmelsen, även får vidta sådana som är motiverade med hänsyn till allmän ordning. Domstolen konstaterade vidare att en sådan tolkning vinner stöd av den nya avfattningen av artikel 73d i EG-fördraget.

16 Jag vill i detta avseende erinra om att medan pengarna i det första fallet slutligen skulle deponeras pä ett schweiziskt bankkonto, är det osäkert vad pengarna skulle användas till i de båda andra fallen.

17 De direkta investeringarna definieras där i vid bemärkelse såsom [i]nvesteringar av alla slag som görs av fysiska personer eller av handels-eller industriföretag eller'finansiella företag och som har till syfte att upprätta varaktiga och direkta relationer mellan den person som tillhandahåller kapitalet och den företagare eller det företag som far tillgång till kapitalet för sin ekonomiska verksamhet.

18 Domen i målet Bordessa m. il., ovannämnd, punkt 34, vari hänvisas till artikel 4 i direktiv 88/361.